vault backup: 2026-01-22 17:36:06
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 6m58s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 6m58s
This commit is contained in:
@@ -8,60 +8,34 @@ block: 1
|
|||||||
|
|
||||||
Nervcellsfysiologi, del 2
|
Nervcellsfysiologi, del 2
|
||||||
- Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
|
- Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
|
||||||
-
|
- EPSP – Excitatory postsynaptic potential
|
||||||
EPSP – Excitatory postsynaptic potential
|
|
||||||
- Skillnaden i mp efter excitationen
|
- Skillnaden i mp efter excitationen
|
||||||
- T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
|
- T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
|
||||||
-
|
- Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
|
||||||
Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
|
|
||||||
- GABA synapser är inhibitoriska
|
- GABA synapser är inhibitoriska
|
||||||
-
|
- IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
|
||||||
IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
|
- GABAA- och GABAB receptorer.
|
||||||
-
|
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid dendritic spine.
|
||||||
GABAA- och GABAB receptorer.
|
|
||||||
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid
|
|
||||||
dendritic spine.
|
|
||||||
|
|
||||||
- Presynaps
|
- Presynaps
|
||||||
-
|
- Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen) och frisätts vid utlöst ap.
|
||||||
Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen)
|
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
|
||||||
och frisätts vid utlöst ap.
|
- Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
|
||||||
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar
|
|
||||||
in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
|
|
||||||
-
|
|
||||||
Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via
|
|
||||||
SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
|
|
||||||
- Via SNARE-proteiner
|
- Via SNARE-proteiner
|
||||||
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på
|
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på membranet (SNAP25, syntaxin)
|
||||||
membranet (SNAP25, syntaxin)
|
- Efter dockning kommer priming
|
||||||
-
|
|
||||||
Efter dockning kommer priming
|
|
||||||
- SNARE-proteinerna tvinnar ihop
|
- SNARE-proteinerna tvinnar ihop
|
||||||
- Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
|
- Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
|
||||||
-
|
- Aktionspotential
|
||||||
Aktionspotential
|
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar in.
|
||||||
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar
|
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar vesikeln att fusera, exocytos.
|
||||||
in.
|
- Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas och fusera vid utlöst ap.
|
||||||
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar
|
|
||||||
vesikeln att fusera, exocytos.
|
|
||||||
-
|
|
||||||
Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet
|
|
||||||
och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas
|
|
||||||
och fusera vid utlöst ap.
|
|
||||||
|
|
||||||
- Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
|
- Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
|
||||||
-
|
- 20 nm klyftan
|
||||||
20 nm klyftan
|
- Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
|
||||||
-
|
- Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
|
||||||
Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
|
|
||||||
-
|
|
||||||
Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till
|
|
||||||
receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
![[image-aaa734361f4d.png|211x192]]
|
||||||
|
|
||||||
![[image-aaa734361f4d.png]]
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
![[image-0fb970310490.png]]
|
![[image-0fb970310490.png]]
|
||||||
@@ -76,47 +50,29 @@ Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara.
|
|||||||
|
|
||||||
-
|
-
|
||||||
Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
|
Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
|
||||||
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas),
|
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas), återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna tillbaka in i cellen.
|
||||||
återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna
|
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till presynapsen.
|
||||||
tillbaka in i cellen.
|
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
|
||||||
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till
|
|
||||||
presynapsen.
|
|
||||||
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott
|
|
||||||
ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
|
|
||||||
|
|
||||||
-
|
- Laktat
|
||||||
Laktat
|
|
||||||
- Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
|
- Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
|
||||||
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas
|
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
|
||||||
laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
|
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är energikrävande (positiv effekt av träning). Frågor
|
||||||
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är
|
|
||||||
energikrävande (positiv effekt av träning).
|
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
|
||||||
Frågor
|
|
||||||
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med
|
|
||||||
EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
|
|
||||||
2. Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
|
2. Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
|
||||||
3. Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
|
3. Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
|
||||||
4. Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
|
4. Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
|
||||||
för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
|
för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
|
||||||
|
|
||||||
Postsynaps
|
Postsynaps
|
||||||
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf
|
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
|
||||||
samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
|
|
||||||
|
|
||||||
- Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
|
- Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
|
||||||
-
|
- Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
|
||||||
Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
|
- n = antal frisättningsställen
|
||||||
-
|
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
|
||||||
n = antal frisättningsställen
|
- p = frisättningssannolikhet
|
||||||
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken
|
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en vesikel.
|
||||||
är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
|
|
||||||
-
|
|
||||||
p = frisättningssannolikhet
|
|
||||||
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en
|
|
||||||
vesikel.
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
- Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
|
- Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
|
||||||
modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
|
modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
|
||||||
- → ap kan därför vara opålitlig
|
- → ap kan därför vara opålitlig
|
||||||
|
|||||||
Reference in New Issue
Block a user