vault backup: 2026-01-21 19:33:03

content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Vestibularis.md

@@ -0,0 +1,464 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Vestibularis
+block: 2
+---
+
+# Vestibularis
+
+Vesitbularis
+- ​ Vestibularisapparaten består av vätskefyllt rum (endolymfa),
+hinnlabyrinten.
+- ​ Detta rum finns i/begränsas av benlabyrinten. Mellan hinn- och
+benlabyrinten finns perilymfa.
+  - 
+En hålighet i os temporale, pars petrosa ossis
+temporalis
+- ​ En vestibularisapparat i varje öra och består av:
+  - 
+Två hinnsäckar: utriculus och sacculus
+  - 
+Tre båggångar: Semicirulares
+posterior/anterior/lateralis
+- ​ Vestibularis från båda öronen samarbetar och båggångarna
+ligger i samma plan.
+- ​ Mynningen från hinnsäckar till båggångar är kulformade, kallas
+ampulla.
+
+- ​ N. Vestibulocochlearis
+  - 
+Nerven från cochlea och nerven från vestibularis förenas
+till en nerv.
+  - 
+N.vestibularis binder till fem olika ställen
+- ​ Går endast till ställen med sinnesceller
+  - 
+N.cochlea däremot innerverar hela cochlea.
+
+- ​ Semicircularis laterale sitter i samma plan i respektive öra och
+därmed samarbetar (lutar 30o framåt-uppåt).
+- ​ Semicircularis anterior i ena örat ligger i samma plan som
+semicircularis posterior i det motsatta örat och därför
+samarbetar de.
+Frågor
+1.​ Var finns vestibularis apparaten? Vilka strukturer omges den av?
+2.​ Vad består apparaten av? Var innerverar N. vestibulocochlearis?
+3.​ Hur samarbetar höger och vänster vestibularisapparat?
+Hårceller
+- ​ Nervtrådar skär igenom bindvävsväggen (hinnlabyrinten) och får kontakt
+med hårceller (sinnesceller), afferenta nervtrådar.
+- ​ Hårcellerna har utskott apikalt, stereocilier som är olika långa som en trappa.
+  - 
+Det längsta kallas kinocilium
+- ​  Hårcellerna omges av stödjeceller.
+
+
+
+
+![[image-f9cc7ce9749a.png]]
+
+
+![[image-936820be8543.png]]
+
+
+![[image-87a40c321f26.png]]
+
+
+![[image-679d382ae907.png]]
+
+
+![[image-1d2218063902.png]]
+
+
+![[image-d11e39f433b1.png]]
+
+- ​ Stimuli
+  - 
+Stimuleras mest av sidled rörelse.
+  - 
+När cilierna böjs mot kinocilium → depolarisering
+  - 
+När cilierna böjs mot kortaste cilier → hyperpolarisering
+- ​ Beror på jonkanaler där positiva joner strömma in till cellen
+öppnas/stängs)
+  - 
+Små böjningar kan orsaka ändring i membranpotentialen.
+
+- ​ Synaps
+  - 
+Hårcellen kan inte leda aktionspotentialer, utan förändringar i
+membranpotentialen styr glutamatfrisättning.
+  - 
+Hårcellen är presynapsen, axonet från afferenta
+nervtråden är postsynapsen.
+  - 
+Ju högre depolarisering desto högre Ca-inflöde
+(mer spänningsstyrda kanaler öppnas) och desto
+högre glutamatfrisättning till postsynapsen.
+  - 
+Glutamat exciterar axonet som i sin tur kan få
+aktionspotential.
+
+  - 
+Notera att vid vilomembranpotential sker en spontan glutamatfrisättning.
+Depolarisering ökar frekvensen av ap vilket informerar CNS om stimuli
+av hårceller.
+Frågor
+1.​ Var finns hårceller och hur är de uppbyggda, vilka strukturer i omgivningen?
+2.​ Hur stimuleras hårcellerna bäst, varför? Beskriv synapsen och hur den fungerar.
+Hinnsäckar
+- ​ Hårcellerna finns i makula (fläck) vars stereocilier finns i otolitmembran.
+- ​ Otolitmembran består av geléliknande substans med
+kalciumkarbonatkristaller, otolitkristaller
+  - 
+Otolitkristaller ger membranet tyngd, högre densitet, och kan därför
+reagera på gravitation.
+- ​ När membranet förskjuts påverkas även stereocilierna som böjs.
+  - 
+T.ex böjer huvudetbakåt → otolitmembran förskjuts pga gravitationen
+→ stereocilier förskjuts och frisätter glutamat.
+  - 
+Varje rörelse av huvudet motsvarar aktivering av vissa stereocilier och
+inaktivering av andra, på så sätt kan hjärnan avgöra exakt rörelsen
+även utan synintryck.
+
+
+
+
+
+
+![[image-67cb93b9c046.png]]
+
+
+![[image-ebc11a028450.png]]
+
+- ​ Utöver gravitationen, kan reaktionskrafter påverka hinnsäckarna
+  - 
+Reaktionskrafter = linjäracceleration, t.ex när man bromsar
+en bil.
+  - 
+Då förskjuts membranet framåt → aktivering av hårcellerna.
+  - 
+Om bilen accelererar, förskjuts membranet bakåt osv.
+  - 
+Båda sacculus och utriculus registrerar sådana rörelser.
+- ​ Sammantaget: Hinnsäckar registrerar huvudets orientering/lutning
+(gravitation) och reaktionskrafter/linjär acceleration.
+
+- ​ 3D-bild
+  - 
+Utriculus och sacculus finns i olika planer
+- ​ Utriculus i “golvet”, sacculus mot medialväggen
+  - 
+I makula är hårcellerna orienterade i olika
+riktningar.
+  - 
+Detta medför att en viss reaktionskraft/lutning
+orsakar aktivering för vissa stereocilier och
+inhibering av andra vilket då CNS kan översätta
+till exakta “koordinater” och få en 3D-bild.
+  - 
+Pilarna visar åt vilket håll otolitmembranet måste
+röra sig för att aktivera stereocilierna. Om
+membranet förskjuts åt höger (huvudet böjs höger)
+depolariseras de hårceller vars pilar pekar åt höger osv.
+  - 
+Sammantaget: Hjärnan får en 3D-bild av huvudets orientering dels för
+att hinnsäckarna finns i olika plan och dels för att stereocilierna har
+olika riktningar → kombinerar dessa faktorer och får en 3D-bild.
+Frågor
+1.​ Var i hinnsäckarna finns hårceller? Vad är otolitmembran, varför är det viktigt?
+2.​ Vilka rörelser registreras av hinnsäckar, hur? Hur får hjärnan 3D-bild?
+Båggångar
+- ​ Axoner passerar in i en ampull och synapsar med hårcellerna i crista
+ampullaris.
+- ​ Stereocilierna är omgivna av cupula (geléartad, saknar kristaller)
+  - 
+Känner därför inte till gravitation (cupulas densitet är för låg).
+  - 
+Påverkas inte av samma stimuli som påverkar hinnsäckar.
+- ​ Cupulan är formad som ett segel som fyller ut ampullan, där endolymfans
+flöde i båggångarna påverkar ciliernas rörelse och därmed sinnescellernas
+membranpotential.
+
+
+
+
+
+
+![[image-22436052d2b9.png]]
+
+
+![[image-330440580b36.png]]
+
+
+![[image-a65d5a173774.png]]
+
+
+![[image-7f89444118b3.png]]
+
+- ​ Rotationsrörelser
+  - 
+Rotation med konstant hastighet: Endolymfan förflyttas i
+samma hastighet som hinnlabyrinten, därmed stimuleras inte
+hårcellerna.
+- ​ Enda kraften som verkar är centrifugalkraft som pekar ut
+åt och därmed ger ingen rotatorisk rörelse.
+  - 
+Rotation vid inbromsning: Endolymfan under inbromsningen,
+pga tröghet, kommer att fortsätta flöda fram, i samma riktning.
+Nu verkar centrifugalkraft + rotatorisk kraft som inte är exakt
+lika stora.
+- ​ Rotatoriska kraften är inte lika stor överallt, utan större
+vid större avstånd från rotationscentrum.
+  - 
+Rotation vid acceleration: Endolymfan, pga tröghet, flödar i den
+motsatta riktningen, även nu verkar centrifugal- & rotatorisk
+kraft.
+  - 
+Sinnescellerna registrerar acceleration/retardation av endolymfan
+men inte konstant hastighet.
+
+- ​ Båggångar i olika planer
+  - 
+Alla former av rörelser inducerar en viss stimulans för
+respektive plan, dock i olika storlekar. T.ex:
+- ​ Piruett: Störst i den laterala (horisontella)
+planen
+- ​ Hjular: Verkar i alla planer
+  - 
+CNS sammanställer informationen från de olika
+båggångarna och jämför deras cellaktivitet för att få
+en tydlig bild på rotationen.
+  - 
+Vestibularisapparaten kan inte ensam skilja mellan
+rotation av endast huvudet och rotation av huvudet med kroppen,
+information från nackmuskelreceptorer kompletterar detta.
+
+- ​ Rotationsriktning
+  - 
+Stereocilierna i alla båggångar har samma riktning, kinocilium mot
+utriculus. Olika rotationer ger upphov till olika rörelser
+- ​ Utriculopetal rörelse: Endolymfan flödar från båggångar till
+utriculus via ampulla→ depolarisering
+- ​ Utrifculofugal rörelse: Endolymfan flödar från utriculus till
+båggången via ampulla→ hyperpolarisering
+
+
+
+
+![[image-e41de71be051.png]]
+
+
+![[image-4111bb7af74f.png]]
+
+
+![[image-3fa6c2ca0dad.png]]
+
+  - 
+Om huvudet roteras åt höger kommer endolymfan, pga tröghet, att flöda
+i motsatt riktning, till vänster.
+  - 
+Här samarbetar olika båggångar (från vardera öra) i samma plan.
+- ​ Höger vestibularisapparat:
+  - 
+Upplever utriculopetal rotation → depolarisering.
+- ​ Vänster vestibularisapparat:
+  - 
+Upplever utriculofugal rotation → hyperpolarisering.
+  - 
+Bågen är spegelvänd!
+  - 
+Vid rotation kommer därför alltid en sida uppleva en depolarisation
+och den andra en hyperpolarisation.
+  - 
+CNS kan därmed (utifrån ap-frekvensen från varje öra) avgöra
+rotationsriktningen.
+- ​ Om huvudet vrids åt höger, ökar ap-frekvensen i höger öra
+
+- ​ Projektionsbanor
+  - 
+N.vestibularis går in på hjärnstamsnivå – vestibulariskärnor.
+  - 
+Vissa celler tar emot information om lutning samt reaktionskrafter från
+hinnsäckar medan andra om rotation från båggångar.
+  - 
+Från dessa kärnor förs signaln vidare till olika bansystem
+1.​ Första målområdet: Till hjärnbarken via thalamus.
+2.​ Andra målområdet: Område i hjärnstammen som styr
+ögonmotoriken.
+3.​ Tredje målområdet: Till ryggmärgen via vestibulospinala banan
+4.​ Fjärde målområdet: Kräkningscentrum, kärnor i hjärnstammen
+Frågor
+1.​ Var finns hårceller i båggångar, vad omges de av? Hur/varför stimuleras cilier?
+2.​ Båggångar: rotation vid konstant, accelererad och retarderad hastighet?
+3.​ Hur kan hjärnan avgöra rotationens riktning?
+4.​ Vilka projektionsbanor har vestibularisapparaten (målområden)?
+5.​ Vad är skillnaden mellan hinnsäckar och båggångarnas funktioner?
+  - 
+Läkemedel i 1950-talet hade obekant biverkan, nämligen aminoglykosider som
+förstör hårceller i vestibularisapparaten genom att mekaniskt & irreversibelt
+stänga jonkanalerna. Utfallet blev att:
+1.​ Perceptionsstörning –  Hjärnan får felaktiga (eller inga) signaler från
+innerörat → svårt att uppfatta kroppens position i rummet.
+2.​ Ingen stabil blickriktning – ögonen kan inte hålla bilden stabil vid
+huvudrörelse → skakig syn som en ostabil kamera.
+3.​ Störd balanskontroll –  Utan korrekt vestibulär input och i mörker/utan
+synintryck blir det mycket svårt att stå eller gå → fallrisk.
+
+
+
+Perception
+- ​ Uppfattningen av rummet, hjärnbarken är där informationen
+bearbetas.
+- ​ Primärt skickas signaler från vestibularisapparaten till ett
+område i hjärnbarken kallad PIVC (parietonisular vestibular
+cortex), posterior i insula (parietalloben).
+  - 
+PIVC är i direkt förbindelse med hjärnstammen.
+  - 
+PIVC är en del av större område som bearbetar
+vestibulär information, TPJ (temporoparietal binding junction)
+- ​ I området finns även VIP (ventral intraparietal region) respektive MST (medial
+superior temporal region) som också mottar sensorisk information.
+- ​ Dessutom adderas information från synen och receptorer i muskeln.
+- ​ All denna information synkroniseras för att förstå kroppen orientering i
+förhållande till sin omgivning och synintryck.
+  - 
+Om TPJ stimuleras elektriskt upplevs en out of body illusion då
+hjärnan mottar “konstiga signaler” och därmed uppfattar inte kroppens
+orientering i förhållande till omgivningen/synintryck.
+Frågor
+1.​ Hur och var i hjärnan uppfattas kroppens position och orientering i rummet,
+och hur integreras vestibulär, visuell och proprioceptiv information?
+Balans
+- ​ Ögonmotoriken styrs av kranialnerver (N. III, IV, VI).
+- ​ Vestibulookulär reflex (VOR)
+  - 
+Vestibularisapparaten ser till att hålla blicken stabil, utan att påverkas
+av huvudetsrörelser så att bilden i näthinnan inte ändras
+  - 
+Ögonen vrids i motsatt riktning i förhållande till huvudet
+- ​ Huvudet vrider åt höger → ögonen vrids till
+vänster, i motsatt riktning.
+- ​ Finns i alla riktningar
+  - 
+Utlöses automatiskt av vestibularisapparaten
+  - 
+Utan denna reflex skulle vår syn efterlikna en ostabil kamera.
+
+- ​ Funktion
+  - 
+Figuren visar banan schematiskt där heldragen linje utgår
+från höger båggång, streckade linjer utgår från vänstra.
+  - 
+Om huvudet vrids åt höger, vrids ögonen åt vänster:
+  - 
+Från båggången aktiveras n.vestibularis.
+
+
+
+
+![[image-31e4fe9c1de6.png]]
+
+
+![[image-e05dbf83e657.png]]
+
+
+![[image-bd0c6efde365.png]]
+
+  - 
+N.vesitbularis i sin tur aktiverar motorneuron i vänstra abducens-kärnan
+(VI) som är ansluten till laterala rectus-muskeln → vänstra ögat vrider
+åt vänster.
+  - 
+I abducens-kärnan förs signalen vidare via en interneuron till
+oculomotorius-kärnan (III) som är ansluten till mediala rectus
+muskeln → högra ögat vrider åt vänster.
+  - 
+Vid rotation åt vänster används den spegelvända banan (exakt samma
+mekanism, kranialnerver finns i par!) → Ögonen vrids åt höger.
+
+  - 
+Reglering: Vid rotation åt höger, aktiveras huvudsakligen den högra
+N.vestibularis (högre AP-frekvens) och därmed är det den högra banan
+som tar över och vice versa.
+
+- ​ Balanskontroll
+  - 
+Vestibulo- och retikulospinala banorna förmedlar vestibulär-inflöde
+till motorneuroner i ryggmärgen som kontrollerar olika muskler i
+kroppen.
+  - 
+Därmed kan olika, oftast autonoma, reflexer sättas igång.
+Detta kallas balanskontroll, postural kontroll. T.ex:
+- ​ Faller bakåt → rotation i båggångar → ryggmärg
+skickar signaler till musklerna.
+- ​ Resultatet är att man tar några steg bakåt samtidigt som
+man böjer överkroppen framåt för att undvika fallet.
+  - 
+Postural tonus
+- ​ Retikulo- & vestibulospinala banorna exciterar ständigt, utifrån
+information om kroppens orientering, motorneuroner som
+orsakar kontraktion i olika muskler för att
+upprätthålla kroppsställning.
+- ​ T.ex om man lutar sig fram, ökar spänningen i
+benmuskler.
+
+- ​ Det beror på ffa hinnsäckar som känner igen
+lutning och därmed justerar posturala tonusen så att man inte
+faller.
+  - 
+Problem!
+- ​ Hinnsäckarna registrerar lutning utan att skilja om det är hela
+kroppen eller endast huvudet som lutar sig.
+- ​ Hinnsäckarna kompletteras därför med receptorer i nackmuskler
+som inhiberar posturala reflexer från hinnsäckarna.
+- ​ Utan dessa receptorer skulle stora posturala tonus
+justeringar ske ifall man endast lutade huvudet
+
+
+
+
+![[image-2555120a8ff2.png]]
+
+
+![[image-b699e20f800d.png]]
+
+
+![[image-174d40f17f8f.png]]
+
+  - 
+Toniska reflexer
+- ​ Det finns två typer av toniska reflexer som “tar ut varandra” när
+man böjer på huvudet utan hela kroppen.
+- ​ Toniska vestibulariseflexer
+  - 
+Justerar postural tonus utifrån huvudets position i
+förhållande till gravitationen.
+  - 
+Utlöses från hinnsäckar.
+- ​ Toniska nackreflexer
+  - 
+Justerar postural tonus utifrån huvudets position i
+förhållande till bålen.
+  - 
+Utlöses från receptorer i nackmuskler.
+
+- ​ Kräkcentrum
+  - 
+Förgiftningsskydd.
+  - 
+Gifter i naturen påverkar vestibularisapparaten → synen förmedlar
+signaler som motstrider vestibularisapparaten → tecken på förgiftning
+→ kräkning!
+  - 
+Förklarar åksjuka (synen visar ingen rörelse, vestibularis visar rörelse)
+Frågor
+1.​ Vad är VOR, funktionsmekanism? Varför är den viktig? Hur regleras den?
+2.​ Vad innebär postural kontroll? Hur upprätthålls den? Hur medverkar båggångar
+och hinnsäckar till postural kontroll?
+3.​ Vilka två typer av toniska reflexer finns det, varför är de viktiga?
+4.​ Varför uppstår kräkning vid förgiftning eller åksjuka?
+
+