vault backup: 2026-01-21 19:33:03

content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Syn.md

@@ -0,0 +1,683 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Syn
+block: 2
+---
+
+# Syn
+
+Syn
+- ​ Näthinnans celler
+  - 
+Längst in finns fotoreceptorer, tappar & stavar.
+  - 
+Tappar & stavar aktiverar bipolära neuroner som i sin tur för signalen
+vidare till ganglieceller vars axoner utgör synnerven.
+  - 
+Bearbetning av signalen sker redan i näthinnan
+- ​ Flera fotoreceptorer konvergerar till en bipolär
+neuron. Flera bipolära neuroner för signalen till en
+gangliecell
+  - 
+Ganglieceller har “små receptiva fält” där de mottar
+information från flera områden av näthinnan .
+  - 
+I fovea/gula fläcken finns däremot en fotoreceptor → ett
+bipolär neuron → en ganglie cell.
+  - 
+Fovea har alltså små receptiva fält (skarpt seende).
+
+- ​ Tappar & stavar
+  - 
+Tappar & stavar har liknande uppbyggnad där inre
+segmentet synapsar med bipolär neuron och yttre
+segment innehåller G-proteinkopplade receptorer
+(olika typer av opsiner).
+- ​ Stavar
+  - 
+Opsin: Rhodopsin
+  - 
+Yttre segmentet bildar fri diskar (membranet
+vecks inåt) där receptorerna finns.
+- ​ Tappar
+  - 
+Opsin: Iodopsin
+- ​ Tre olika typer (röd, grön, blå: en typ/tapp)
+  - 
+Yttre segmentet är veckat → större yta för idopsiner
+- ​ Mekanism (samma för båda)
+  - 
+Opsiner innehåller ljuskänslig molekyl, retinal.
+  - 
+Retinal har två olika isomerer
+- ​ 11-cis: passar in i opsiner
+- ​ Trans (rak-kedja): passar ej i opsiner
+  - 
+I en vilande fotoreceptor finns hög [cGMP] som öppnar Na+-kanaler
+och orsakar att vilande cellen blir relativt depolariserad.
+  - 
+När ljus träffar receptor → retinal isomriseras från 11-cis till trans →
+retinal lossnar från receptor → G-proteinet aktiveras.
+  - 
+G-proteinet aktiverar fosfodiestras som spjälkar cGMP → Na+-kanaler
+stimuleras inte längre → hyperpolarisering.
+
+
+
+
+![[image-53ad1053fe30.png]]
+
+
+![[image-2ef87e46c20d.png]]
+
+
+![[image-862beb4cd515.png]]
+
+
+![[image-2688754c7e1a.png]]
+
+- ​ Receptorpotentialen av opsiner är alltså hyperpolariserad!
+- ​ Hyperpolarisering
+  - 
+Hyperpolarisering av fotoreceptor orsakar en depolarisering av
+gangliecell.
+  - 
+Hyperpolariseringen av fotoreceptor hämmar frisättningen av
+inhibitoriska transmittorer till bipolära neuronet.
+  - 
+Bipolära neuronet kan då depolariseras → ökad frisättning av
+excitatoriska transmittorer till gangliecell → nervsignal.
+Frågor
+1.​ Beskriv uppbyggnaden av näthinnan. Hur bearbetas informationen i
+näthinnan? Vad menas med att fovea har små receptiva fält, varför?
+2.​ Beskriv uppbyggnad av tappar/stavar, hur de aktiveras och vad deras
+receptorpotential blir.
+Tappar & stavar
+- ​ Tappar
+  - 
+Det finns tre olika typer av tappar, skillnaden
+är i opsinet
+- ​ Röda (iodopsiner)
+- ​ Gröna (iodopsiner)
+- ​ Blå (iodopsiner)
+  - 
+Olika typerna har olika absorptionsmaximum,
+alltså har de varierande känslighet för olika
+våglängder (färger).
+  - 
+Dock har de relativt stort absorptionsspektrum, vissa överlappar.
+  - 
+Hjärnan bearbetar informationen från tapparna genom att dela upp ljuset
+i tre våglängdsområden.
+  - 
+Alla färger kan fås genom blandningen av dessa färger!
+  - 
+Färgblindhet: Proteinet fungerar ej eller mutation som påverkar dess
+absorptionsspektrum.
+- ​ Stavar
+  - 
+Har högre densitet av receptorer → 1000x ljuskänsligare än tappar.
+  - 
+Har rhodopsin som har ett absorptionsspektrum som liknar gröna
+tappar (mellan-stor/mellanvågig).
+  - 
+Stavar ansvarar för mörkerseende, i mörkret fungerar ej tappar
+utan endast stavar. Därför ser vi då olika nyanser av grå.
+
+- ​ Fördelning av tappar och stavar i näthinnan
+  - 
+Tappar
+- ​ Finns koncentrerade i fovea
+
+
+
+
+![[image-e5b3466f03ae.png]]
+
+
+![[image-d83e70d5654f.png]]
+
+
+![[image-76164b1e0351.png]]
+
+- ​ Strax utanför fovean sjunker tätheten med 95%.
+- ​ Ljus som projiceras till fovea tolkas med hög detalj och
+färgseende, t.ex när man läser.
+  - 
+Stavar
+- ​ Finns utspridda över hela näthinnan förutom i fovea.
+- ​ Högst täthet utanför fovea.
+- ​ Tätheten avtar längre ut i näthinnan.
+Frågor
+1.​ Vad är skillnaden mellan olika typer av tappar? Hur tolkar hjärnan färger?
+2.​ Hur bidrar stavarnas uppbyggnad till deras funktion?
+3.​ Beskriv fördelningen av tappar & stavar över näthinnan.
+Adaptation
+- ​ Stavar är mycket mer ljuskänsliga än tappar dock kan deras ljuskänslighet
+adapteras. Utan denna anpassning skulle svag ljus inte uppfattas alls (då inga
+fotoreceptorer aktiveras) och stark ljus orsakar bländning.
+- ​ Det finns mörker- respektive ljusadaptation. T.ex vid mörker:
+  - 
+När ljuset släcks (experiment) tar det tio minuter för tappar att
+nå sin maximala ljuskänslighet medan stavar ca 20-30 minuter.
+  - 
+Stavar når mycket högre ljuskänslighet (lägre tröskel) och
+ansvarar för mörkerseende.
+
+- ​ Anledningen är att när fotoreceptorerna inte stimuleras förblir
+Na+-kanaler öppna som även kan läcka in Ca2+.
+  - 
+Ca2+ intracellulär förstärker ljusreaktionen → hyperpolarisering
+(orsakad av spjälkning av cGMP) blir längre.
+Frågor
+1.​ Varför är adaptation viktig? Vad händer vid mörkadaptation, varför?
+Synfältets organisation
+- ​ Binokulärt område
+  - 
+Område som syns av båda ögonen (centralt)
+- ​ Monokulärt område
+  - 
+Område som syns av ena ögat (lateralt)
+  - 
+Beror på att näsan/ansiktet skymmer.
+- ​ Blickriktningspunkten
+  - 
+Centralt i synfältet (binokulärt område) → detaljerad seende.
+  - 
+Där optiska axlar korsar
+- ​ Optiska axlar → “pil” från fovea och rakt ut
+
+
+
+
+![[image-d06888d2c46b.png]]
+
+
+![[image-59037bf3ddc4.png]]
+
+Frågor
+1.​ Vilka olika områden finns i synfältet, varför? Vad är blickriktningspunkten?
+Väg till CNS
+- ​ N. opticus, utan omkoppling, korsar där axoner som ansvarar för vänstra
+delen av synfältet (vänster om blickriktningspunkten) korsar till höger
+hemisfär och vice versa, alltså “omgrupperas axonerna” vid chiasma opticus.
+- ​ Efter chiasma opticus kallas banan tractus opticus.
+- ​ Slutligen sker en omkoppling i laterala geniculatum (LGN) i thalamus och
+axoner leds till primära synkortex i occipitalloben V1.
+  - 
+Notera att cellerna i LGN är i princip samma som
+gangliecellerna. De bearbetar inte syninformationen
+alls, utan signalen skickas bara vidare.
+- ​ Vänstra delen av synfältet bearbetas av höger hemisfär (som
+visas på bilden)
+  - 
+Höger öga: Axoner från den mediala delen av näthinnan
+fångar upp en del av vänstra synfältet → korsar ej
+  - 
+Vänster öga: Axoner från den laterala delen fångar upp
+vänstra synfält → korsar.
+  - 
+Höger synfält = vänster hemisfär och vice versa.
+- ​ Hemianopsi – skada i ena hemisfärens V1
+  - 
+Antingen vänstra eller högra delen av synfältet
+försvinner helt, dock fungerar båda ögonen.
+Frågor
+1.​  Beskriv synnervens väg till dess cortex.
+Receptiva fält
+- ​ Varje gangliecell har ett receptivt fält. Det finns två typer av gangliecellerna.
+- ​ Fältet har en central respektive perifer (surround) zon.
+- ​ Ena typen har On-center receptivt fält
+  - 
+När ljuset träffar centralt i receptiva fältet kommer ap-frekvensen att
+öka, speciellt i början sker en skur av ap-potentialer→On-response
+- ​ (Påminner om mekanoreceptorer On-svar)
+  - 
+När ljuset träffar periferin minskar ap-frekvensen, dock sker också
+en skur av ap-potentialer → off-response.
+- ​ Andra typen har Off-center receptivt fält
+  - 
+Ljus träffar centralt → Off-response
+  - 
+Ljus träffar periferin → On-response
+- ​ Om ljuset träffar hela receptiva fältet uppstår en konstant ap-frekvens
+
+
+
+
+![[image-d4e0e23a44be.png]]
+
+
+![[image-1b65830cbcdc.jpeg]]
+
+
+![[image-d3cccb778af7.png]]
+
+  - 
+För en On-center cell kommer centralt att vilja depolarisera cellen
+medan periferin hyperpolariserar → effekterna tar ut varandra.
+- ​ Dessa två samarbetar för att skicka information om kontrastpunkter (ej
+ljusstyrka!) i synfältet vilket hjälper hjärnan att reda ut kanter, former och
+liknande. Hjärnan får inte en “kamerabild” från synnerven!
+  - 
+Som figuren visar kan man till exempel rita en svart cirkel mot en
+ljus bakgrund. Eftersom cirkeln inte reflekterar ljus uppstår
+kontraster i vissa receptiva fält vilket hjärnan kan tolka via on- och
+off-center-celler.
+Frågor
+1.​ Vad är On/Off-center-celler? Hur fungerar de, varför är de viktiga för syn?
+Celler i primär synkortex
+- ​ Thalamus synapsar stjärnceller i V1 utan bearbetning pga samma receptiva
+fält.
+- ​ Från stjärnceller projiceras signaler till olika celler.
+
+- ​ Enkla celler
+  - 
+Har relativt små och avlånga receptiva fält.
+  - 
+Dessa har även en orientering (horisontell, vertikal,
+sned).
+  - 
+Ljuset måste inträffa “precis” i den avlånga off-centern
+för att den ska aktiveras.
+- ​ T.ex om ljuset träffar vertikalt på en horisontell
+enkel cell, aktiveras bägge On & Off-respons → tar
+ut varandra
+- ​ Komplexa celler
+  - 
+Större receptiva fält.
+  - 
+Har en viss orientering likt enkla celler, aktiveras av
+linjer/kontrastkant
+  - 
+Många av komplexa celler är dessutom
+riktningskänsliga, alltså aktiveras om ljuset rör sig i viss riktning, t.ex
+nedåt (som i bilden).
+
+- ​ Våglängdskänsliga/färgkänsliga celler
+  - 
+Aktiveras endast av en viss våglängd (t.ex röd
+i bilden) inom receptiva fältet.
+  - 
+Flera färgkänsliga celler kan samarbeta för att
+reda ut färgen.
+
+
+
+
+
+![[image-b2ee10326958.png]]
+
+
+![[image-4e864ebb8ce3.png]]
+
+
+![[image-f6ea765b955f.png]]
+
+
+![[image-d5e1909abe17.png]]
+
+
+- ​ Primära synbarkens organisation
+  - 
+V1 innehåller många olika systematiska och funktionella kuber som
+består av celler → hyperkolumner.
+  - 
+Varje hyperkolumn består av celler som bearbetar information från
+samma receptiva fält
+  - 
+Hyperkolumner har i ena riktningen 18
+orienteringskolumner som består av enkla och komplexa
+celler.
+  - 
+Skillnaden mellan angränsande orienteringskolumner är 10o i
+receptiva fältets orientering/riktning.
+- ​ I ett receptivt fält analyseras därmed om det finns en
+linje/kontrastkant, oavsett orientering/riktning.
+- ​ Komplexa celler fångar dessutom upp rörelse.
+  - 
+I andra riktningen (horisontellt) finns två ögondominanskolumner
+- ​ Ena aktiveras bäst av högra ögat och andra vänstra ögat.
+  - 
+I kolumnerna finns insprängda color blobs (cylinderformade) som
+innehåller färgkänsliga celler.
+  - 
+Sammantaget: Från syninformationen bearbetas först information om
+kontrast/linjer, orientering, rörelse och även färg.
+- ​ Hyperkolumner är placerade systematiskt, angränsande kuber har nära
+receptiva fält.
+  - 
+Skada i en del av V1 → vissa hyperkolumner förstörs → skotom
+uppstår (ny blindfläck), en del av synfältet bearbetas inte!.
+Frågor
+1.​ Till vilka celler går syninformationen från thalamus, var? Vilka celler finns i
+synkortex, vad är deras funktion?
+2.​ Beskriv uppbyggnaden och funktionen av synkortex.
+Celler i primär synkortex
+- ​ Bearbetning av syninformationen sker både hierarkiskt och parallellt.
+- ​ Enkla cellers receptiva fält
+  - 
+Från thalamus projiceras signaler till stjärnceller i lamina IV i V1.
+  - 
+Från IV projiceras signaler till pyramidceller (enkla celler) i
+lamina II.
+  - 
+Flera stjärnceller konvergeras till samma enkel cell.
+  - 
+Stjärncellernas receptiva fält är förskjutna på en linje (vilket
+tillsammans skapar stjärncellernas avlånga receptiva fält).
+- ​ Samma orientering!
+- ​ Komplexa celler
+
+
+
+
+![[image-c7465c2249ed.png]]
+
+
+![[image-d1caec0056a5.png]]
+
+
+![[image-d57f1e89ec70.png]]
+
+  - 
+Flera enkla celler med samma orientering konvergerar till en komplex
+cell.
+  - 
+Komplexa celler är rörelsekänsliga eftersom om ett ljus passerar enkla
+cellernas receptiva fält kommer en efter en att aktiveras.
+  - 
+(Detta förklarar dock inte rörelse-hastighetens detektion.)
+
+- ​ Genom att kombinera information (flera fotoreceptorer → en ganglie cell →
+LGN → en stjärncell.  Flera stjärnceller → en enkel cell.  Flera enkla celler
+→ en komplex cell osv) uppnås högre komplexa egenskaper.
+
+- ​ Mekanismen bakom central/perifer zon i receptiva fälten
+  - 
+Horisontal celler kopplar samman perifera fotoreceptorer med
+centrala och skapar lateral inhibition
+- ​ Fotoreceptorer frisätter (vid vila) glutamat som inhiberar
+bipolära neuron (unikt för retina!).
+- ​ Glutamat från perifera fotoreceptorer
+exciterar horisontala celler som i sin tur
+frisätter inhibitorer (som
+hyperpolariserar) fotoreceptorer som
+ansvarar för centrum av receptiva fält.
+  - 
+När ljuset träffar center (On-center-cell)
+- ​ Fotoreceptorer hyperpolariseras →
+minskad frisättning av glutamat till
+bipolära neuron → depolarisering i
+ganglie cell.
+
+  - 
+När ljuset träffar periferin (Off-surround-cell)
+1.​ Fotoreceptor hyperpolariseras → minskad frisättning av glutamat.
+2.​ Horisontala celler får mindre glutamat→ hyperpolariseras
+3.​ Horisontalceller skickar mindre inhibitorisk signal till
+centrumfotoreceptorer.
+4.​ Centrumfotoreceptorer blir relativt mer depolariserade →
+frisätter mer glutamat.
+5.​ Ökad frisättning av glutamat → centrala-bipolära neuroner
+hyperpolariseras (inhiberas).
+- ​ En enskild fotoreceptor kan kopplas till flera bipolära neuroner och därmed
+delta i flera receptiva fält.
+Frågor
+1.​ Hur får enkla respektive komplexa celler deras receptiva fält/funktion?
+2.​ Förklara lateral inhibition på en On-center/Off-surround cell.
+
+
+
+
+![[image-5a1f7f4ff9b5.png]]
+
+Hierarkiskt bearbetning
+- ​ I anslutning till V1 hittas fyra andra areor (V2-V5).
+
+- ​ Area V5
+  - 
+Specialiserad på rörelse-bearbetning.
+  - 
+Neuroner har större receptiva fält som endast detekterar rörelse
+oavsett form och färg.
+- ​ Olika celler är känsliga för olika riktningar.
+  - 
+V5 ger alltså en djupare rörelseanalys än komplexa celler.
+- ​ (T.ex figuren visar hur komplexa celler endast detekterar
+kvadratens kanter, medan V5 hela kvadraten)
+
+
+
+- ​ Area V3
+  - 
+V3 bidrar till djupseende.
+  - 
+Redan i V1 finns enkla & komplexa celler som är känsliga för olika
+djupplan (alltså om kontrastlinjer är bakom, framför eller i samma plan
+som blickriktningspunkten).
+  - 
+I V3 är nästan alla enkla & komplexa celler känsliga för djupplan.
+  - 
+V3 bidrar till tredimensionellt-seende där neuroner med samma
+receptiva fält (lutning) är känsliga för olika djupplaner.
+- ​ T.ex stimuleras vissa bäst av linjer bakom fixeringspunkten osv.
+  - 
+Nästan inga färgkänsliga celler här!
+- ​ V4 har djupseende känsliga neuroner men med annan adekvat
+stimuli.
+  - 
+Skador i V5 & V3 betyder förlorad förståelse för rörelse (t.ex hur kaffe i
+en kopp rör sig) eller rörelse i ansiktet (när man pratar) och dessutom
+djupseende, alltså att skilja på närliggande och avlägsna objekt.
+
+- ​ Area V4
+  - 
+Bidrar till färgkonstans och färgperception
+- ​ Färgkonstans, förståelse av den verkliga färgen trots olika
+våglängdssammansättningar
+  - 
+Redan i V1 (color blobs) bearbetas färg, dock utan färgkonstans, bara
+baserad på våglängdssammansättning.
+  - 
+I V4 finns specialiserade celler som ansvarar för färgkonstans, t.ex:
+- ​ Vid solljus kan en rödskiva reflektera 80% röd, 10% grön, 10%
+blå (blandning mellan kort, mellan och långa våglängder)
+
+
+
+
+![[image-c54bb1a78466.png]]
+
+
+![[image-e4b01982012d.png]]
+
+
+![[image-1197bbafae56.png]]
+
+- ​ Vid annan belysning kan röda skivan t.ex endast reflektera
+tillbaka 10% röda våglängder
+- ​ Trots det skulle vi uppfatta skivan som röd.
+  - 
+Mekanismen är oklar, men antagligen bygger på att färger i olika
+receptiva fält jämförs, alltså kontextberoende.
+- ​ Utan flera receptiva fält uppstår ej färgkonstans
+
+- ​ Figuren sammanfattar informationsflöden efter V1.
+  - 
+V5 analyserar rörelse
+  - 
+V3 analyserar djupplan (vilka apor mest avlägsna osv)
+  - 
+V4 analyserar färg.
+  - 
+Dessa celler får antagligen sina egenskaper från t.ex
+orienteringskolumner (för V5 & V3) och color blobs (för
+V4)
+Frågor
+1.​ Beskriv V3, V4, V5, uppbyggnad, egenskaper & funktion.
+Dorsal & ventral stream
+- ​ Efter bearbetning i V3, V4, V5 tar informationen två olika banor som slutligen
+hamnar på frontalkortex.
+  - 
+Ventral stream
+- ​ What stream?
+- ​ I temporalloben
+- ​ Analyserar vad man ser.
+  - 
+Dorsal stream
+- ​ Where stream (eller How stream)
+- ​ I parietalkortex
+- ​ Allt som är anknuten till motorik
+- ​ T.ex uppfattar ventral stream att det är
+en specifik bok på bordet. Dorsal stream uppfattar inte det, utan
+identifierar rätblock. Dock är dorsal stream viktig om man
+planerar att förflytta boken från bordet till hyllan
+
+- ​ Ventral stream
+  - 
+Har celler med stor receptiva fält för identifiera olika objekt.
+  - 
+Grundprincipen är att en specifik form (t.ex ett ansikte)
+stimulerar en unik kombination av “formceller” i
+temporalcortex som bidrar med igenkänning
+  - 
+Ett annat ansikte får då egen unik kombination osv.
+  - 
+Ansikten
+
+
+
+
+![[image-c0d4295d698d.png]]
+
+
+![[image-8db022bad554.png]]
+
+
+![[image-5c47e60cbb6c.png]]
+
+- ​ Bra på att känna igen ansikten (hög detaljanalys).
+- ​ Otydliga ansikten → försämrad aktivitetsmönster → sämre
+igenkänning
+  - 
+Objekt
+- ​ Hjärnan analyserar inte hela objektet som en enda enhet,
+utan bryter ned det i delformer eller formelement.
+- ​ Varje objekt representeras av en unik kombination av
+aktiva formceller.
+- ​ T.ex jordgubbar aktiverar en unik kombination av celler
+som reagerar på stjärnformade blad snarare än hela
+jordgubben.
+- ​ Dessa formceller antas vara ordnade i kolumnsystem där
+celler vars adekvata stimuli är snarlika objekt finns i samma
+kolumn.
+  - 
+Ytegenskaper
+- ​ What stream identifierar dessutom ytegenskaper
+- ​ För olika ytegenskaper aktiveras olika celler i
+kortex
+  - 
+Olika kurvaturer
+  - 
+Glanslighet
+  - 
+Öppna ytor som bildar “landskap”
+- ​ Dorsal stream
+  - 
+Har tre viktiga områden med olika funktioner
+  - 
+AIP (antero intraparietalt)
+- ​ Formanalys för gripfunktion
+- ​ Här analyseras objekt-form, inte med hög
+detaljanalys alls som i ventral stream, för att
+bidra till gripfunktionen.
+  - 
+Alltså kunna hålla objekt.
+  - 
+CIP (cauda intraparietal)
+- ​ Registrerar objekts och ytors 3D-orientering
+(lutning) och även i vilken djupplan i rummet.
+- ​ Hjälper hjärnan att förstå objektets placering i
+rummet för att underlätta handling.
+  - 
+T.ex om en kopp lutar, ser CIP till att du förstår lutningen
+så du kan anpassa handens grepp.
+- ​ CIP analyserar skillnader i vad varje öga observerar och räknar ut
+hur långt objektet ligger och i vilken orientering.
+
+
+
+
+
+
+![[image-9172559c0217.png]]
+
+
+![[image-3c2d14fbde4a.png]]
+
+
+![[image-b6c7d1a417cb.png]]
+
+
+![[image-e3522a08da2a.png]]
+
+  - 
+Broddman area 7 (posterior intraparietal)
+- ​ Viktig för Body Ownership.
+- ​ Dessa neuroner aktiveras vid både visuellt intryck och
+somatosensorik.
+- ​ T.ex beröring av huden + beröringen av huden syns.
+- ​ Arean skapar en karta över kroppen och dess omgivning.
+
+- ​ Sammantaget: Dorsalroten bearbetar information (objekts form för
+gripfunktion, djupseende och karta över omgivning) som är viktig för planering
+av motoriska signaler → därav alternativa namnet How stream?
+Frågor
+1.​ Var går synsignaler efter V3,V4,V5? Genom vilka banor? Vad är skillnaden
+mellan dorsal och ventral rot?
+2.​ Beskriv utförligt den dorsala respektive ventrala roten.
+3.​ Hur är celler organiserade i temporalkortex (ventralroten)?
+- ​ Ögonrörelser
+  - 
+Vesitbulookulär reflex (VOR)
+- ​ Reflex från vestibularisapparaten där ögonen vrids i motsatt
+riktning av huvudets rotation
+  - 
+Saccad
+- ​ Viljestyrda och snabba ögonrörelser, t.ex överföra
+blicken snabbt från ett objekt i vänstra synfältet till högra.
+- ​ Kan göras när man blundar också.
+  - 
+Följerörelse
+- ​ Viljestyrda dock krävs ett objekt som rör sig.’
+- ​ Följer ett objekt som rör sig i synfältet.
+- ​ Kan inte göras när man blundar.
+  - 
+Optokinetisk nystagmus
+- ​ Reflex som blandar saccad och följerörelse
+- ​ T.ex kollar ut från fönstret i ett tåg. Fokuserar på ett träd
+(följerörelse) → trädet går ut från synfältet → saccad till nästa
+träd → följerörelse → trädet går ut osv.
+- ​ Nystagmus betyder repetitiva ögonrörelser och består av
+  - 
+Snabb fas: I detta fall saccad
+  - 
+Långsam fas: I detta fall följerörelse
+  - 
+Sker även i VOR där snabba fasen blir då reflexen, där
+ögat återvänder till sin plats.
+  - 
+Vergens rörelse
+- ​ Ögonerna rör sig medialt (inte samma riktning), fokusera
+på objekt i nära håll utan dubbelseende
+
+
+
+![[image-84f766ff6e62.png]]
+
+
+![[image-5bff17ded275.png]]
+
+
+![[image-55c4ef8eb4d4.png]]