vault backup: 2026-01-21 19:33:03

content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Somatosensorik.md

@@ -0,0 +1,610 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Somatosensorik
+block: 2
+---
+
+# Somatosensorik
+
+Somatosensorik
+- ​ Exteroception
+  - 
+Information från yttre världen, t.ex beröring
+- ​ Proprioception
+  - 
+Information om kroppsläge, rörelse och spänning (från ledvinklar,
+muskelspolar och liknande) utan att behöva titta på kroppen.
+- ​ Interoception
+  - 
+Information från inre organ, t.ex mäter blodtryck.
+
+
+- ​ Hudsinnet
+  - 
+Olika receptorer finns i olika nivåer av huden.
+  - 
+Receptorer är olika och olika hudtyper har olika sammansättningar av
+receptorer → olika funktioner.
+- ​ Fria nervändslut
+- ​ Nervänslut omgivna av kapslar (ruffini, meissners, paccini)
+- ​ Nervändslut i direkt kontakt med en cell (Merkelkorpuskel)
+  - 
+Behårad hud
+- ​ Axoner runt hårfollikeln → detekerar dess
+rörelse
+- ​ Saknar Meissners korpusklar
+  - 
+Obehårad hud
+- ​ Saknar hårfollikel
+- ​ Har många Meissners korpuskler
+  - 
+Nervcellskropparna finns i dorsalrotsganglion eller hjärnstam.
+
+- ​ Axontyper
+  - 
+Det finns olika axontyper från huden till CNS med olika diametrar och
+myelinisierngsgrad (olika ledningshastigheter)
+- ​ Aβ axoner – Tjocka (stor diameter). myeliniserad
+  - 
+Leder tryck och beröring (snabb)
+- ​ Aδ axoner – Tunna, myeliniserad
+  - 
+Leder smärta och temperatur (medelsnabb)
+- ​ C axoner – tunna, omyeliniserad
+  - 
+Leder smärta & temperatur (sega)
+  - 
+Aβ axoner behövs till beröring eftersom CNS måste ständigt
+få sensorisk information ifall handen håller ett objekt och i så fall hur
+objektet ligger i handen → hög tidsupplösning behövs, alltså Aβ.
+Frågor
+
+
+
+
+![[image-be4d35b7f61b.png]]
+
+
+![[image-fbf734f5485d.png]]
+
+1.​ Förklara extero-, proprio- och interoception. Vilka olika typer av receptorer har
+huden? Vad är skillnaden mellan behårad och obehårad hud?
+2.​ Axontyper , hur skiljer de sig? Varför är beröringsaxoner tjockast?
+Mekanoreceptorer
+- ​ Beröring förmedlas via mekanoreceptorer. Princip:
+  - 
+Beröring/tryck orsakar deformation i receptor →
+mekanosensitiva jonkanaler i axonet öppnas upp →
+depolarisering.
+  - 
+Lågtröskliga mekanoreceptorer stimuleras av lätt,
+icke-smärtsam beröring.
+  - 
+Viktig princip: Grov beröring → högre frekvens av ap →
+“grov känsel” och vice versa.
+- ​ Receptorpotential
+  - 
+Förändring i membranpotentialen efter stimulans.
+  - 
+Större stimulans → större mekanisk stress/sträckning på
+receptor → större deformation → fler jonkanaler öppnas
+(än vid låg stimulans) → depolarisering (eller
+hyperpolarisering) → större receptorpotential.
+- ​ Aktionpotential
+  - 
+Distalt finns omyeliniserade segment i axoner (nervändslut)
+  - 
+Där finns inga spänningskänsliga Na-kanaler.
+  - 
+Jonströmmen (receptorpotentialen) fortplantas därför
+passivt längs axonet tills den når första Ranviers nod
+(innehåller spänningskänsliga Na-kanaler) → ap initieras
+  - 
+Större receptorpotential → högre frekvens av
+aktionspotentialer!
+- ​ Kan initiera ap lättare under relativa refraktärperioden
+Frågor
+1.​ Vilka receptorer förmedlar beröring? Hur fungerar de? Vad är lågtröskliga
+mekanoreceptorer? Hur kan CNS skilja mellan grov/lätt beröring?
+2.​ Vad menas med receptorpotential, hur initierar receptorpotential en
+aktionspotential? Varför initierar högre receptor- fler aktionspotentialer?
+Mikroneurografi
+- ​ Teknik där ett enda axon undersöks (via elektroder) för att se vilken typ av
+information som förmedlas till CNS
+- ​ Tre egenskaper undersöks: receptiva fält, adekvat stimulus
+och adaption.
+
+
+
+
+
+![[image-b8adce101270.png]]
+
+
+![[image-fce782540210.png]]
+
+
+![[image-05726fa2f16f.png]]
+
+
+![[image-25b81c1457b6.png]]
+
+
+![[image-5365ba0ea350.png]]
+
+
+- ​ Receptiva fält
+  - 
+Ett axon förgrenas vid nervändslut och vakar därför över ett
+hudområde, alltså receptiva fält
+- ​ Hudområden där stimulering kan excitera axonet.
+  - 
+I dessa receptiva fält finns områden med låg respektive hög
+tröskel.
+  - 
+Figur A visar receptiva fält av sju axoner (kan överlappa
+varandra).
+  - 
+Med en tunn styv tråd kan receptiva fält kartläggas och även
+avslöja vilka områden med högst/lägst tröskel genom att längs
+en linje (fig. A) trycka ner trådet systematiskt.
+  - 
+Tröskeln visas i fig. B (y-axel hur långt tråden tycktes i
+mikrometer, x-axel förflyttning i millimeter längs linjen).
+- ​ Notera hur några millimeters skillnad ger en så stor
+ökning i tröskel.
+  - 
+Därefter kan punkter i hudområdet med lägst tröskel
+sammanställas vilket är med högst sannolikhet axonernas läge i
+huden.
+
+- ​ Två typer av receptiva fält
+  - 
+Små receptiva fält
+- ​ Distinkta (tydligt avgränsade), litet hudområde
+- ​ Har låg tröskel, låg stimulans/receptorpotential
+amplitud exciterar axonet
+- ​ T.ex Meissners korpuskel
+  - 
+Stora receptiva fält
+- ​ Mindre distinkta, stort hudområde och axonet
+kan kontakta olika strukturer.
+- ​ Dock är oftast en punkt som är extra känslig.
+- ​ T.ex Paccinis korpuskel (handflatan)
+
+- ​ Adekvat stimulus och adaptation
+  - 
+Adekvat stimulus = stimulus som receptorn bäst svarar på
+  - 
+Adaptation = Hur länge en receptor fortsätter att generera
+aktionspotentialer under konstant stimulus
+  - 
+Snabbt adapterade receptorer
+- ​ Förmedlar signal endast vid förändring i
+stimulus, t.ex vibration.
+- ​ Trycker ner → aktionspotential
+
+
+
+
+![[image-4116aac4c583.png]]
+
+
+![[image-bfafc656a4b5.png]]
+
+
+![[image-e868398e947a.png]]
+
+
+![[image-019ad7989f63.png]]
+
+
+![[image-85e19a1be358.png]]
+
+- ​ Släpper → aktionspotential
+- ​ Mellan händer inget.
+- ​ Signalerar till CNS endast i början (on-svar) och slutet
+(off-svar) → s.k dynamiskt svar.
+- ​ Receptorer: Meissner & paccini
+  - 
+Långsamt adapterade receptorer
+- ​ Förmedlar signal under hela stimulus varaktighet, alltså
+konstant under mekanisk påverkan → statiskt svar.
+- ​ Kan ibland ha ett on-svar som förmedlar signaler snabbt.
+- ​ Långsamt adapterade receptorer är känsliga för både
+förändrad och konstant stimulus.
+- ​ Receptorer: Merkel & ruffini
+
+- ​ Mekanismer bakom adaptation
+  - 
+Snabb adaptation
+- ​ Kapslad axon
+- ​ Tryck→ receptor deformeras → on-svar → kapseln absorberar
+belastningen så att axonet inte stimuleras längre→ trycket
+fäller → kapseln deformeras → axon deformeras,
+mekanosensitiva jonkanaler öppnas→ off-svar.
+  - 
+Långsam adaptation
+- ​ Saknar kapsel.
+- ​ Trycket på axonet förblir konstant →
+kontinuerlig depolarisering
+  - 
+Meissner, paccini, merkel och ruffini är
+alla mekanoreceptorer
+- ​ Notera dock att receptorpotentialens amplitud
+(styrka) sjunker ändå, adaptation → tyder på
+cellmembranets egenskaper
+- ​ Andra egenskaper som skiljer receptorerna åt
+  - 
+Hudsträckning
+- ​ Speciellt Ruffini
+- ​ Aktiveras när huden dras ut från receptor, alltså i en viss
+riktning
+  - 
+Kantkänslighet
+- ​ Meissners och speciellt Merkels korpuskler (pga de är
+långsamt adapterade → skickar statisk information!)
+- ​ När huden trycks mot en kant, koncentreras deformationen
+längs kanten vilket ger starkare aktivering av just Merkel
+korpuskler som ligger vid kanten.
+
+
+
+
+![[image-67bb019bc17f.png]]
+
+
+![[image-bae6833fb1e5.png]]
+
+
+![[image-e2c79f065f35.png]]
+
+
+![[image-6a832ae337e3.png]]
+
+- ​ Sedan bidrar även lateral inhibition där neuroner som aktiveras
+starkast inhiberar angränsande neuroner (som också får stimuli).
+- ​ Detta förstärker kontrasten så att starkt påverkade områden
+signalerar till CNS medan svagt påverkade inte gör det →
+kantkänslighet!
+Frågor
+1.​ Vad menas med receptiva fält? Hur kan axoners läge
+under huden avslöjas mha receptiva fält?
+2.​ Skillnaden mellan små och stor receptiva fält?
+3.​ Vad betyder adekvat stimulus och adaptation?
+4.​ Beskriv snabbt resp. långsamt adapterade receptorer,
+ge exempel. Vilken reaktionsmekanism bakom dem?
+5.​ Med hänsyn till de receptiva fältens storlek respektive
+adaptation finns fyra grupper av axon från hårlös hud.
+Vilka skillnader finns mellan dem och vilka receptorer
+är kopplade till de olika axonerna?
+6.​ Vilka specifika egenskaper har ruffini, merkel och meisners?
+Vad tolkar CNS
+- ​ En specifik stimuli kommer att vara mest adekvat för vissa mekanoreceptorer
+(pga de har olika egenskaper) och därmed får vissa mekanoreceptorer högre
+receptionspotential → högre frekvens av ap.
+- ​ CNS utnyttjar utöver detta, olika axoners receptiva fält. En stimuli aktiverar
+flera axoner, som delvis överlappar varandra.
+- ​ CNS får därför en specifik aktivitetsmönster som avslöjar information om
+hudretning
+  - 
+När (On-svar), vad (vilken stimulus), hur länge (tid mellan On-off svar
+eller hur länge statiska svaret varar), var, amplitud/”styrka”
+- ​ Om man ska känna på kanter, t.ex på gem
+  - 
+Mekanoreceptorer med hög kantkänslighet samt små receptiva fält
+aktiveras huvudsakligen (dominerar aktivitetsmönstret), dvs merkel &
+meissners korpuskler.
+- ​ Känna på ytor.
+  - 
+Man drar fingret över en yta → vibrationer uppstår
+  - 
+Mekanoreceptorer är känsliga för vibrationer och snabbt kan generera
+svar → snabbt adapterade receptorer (paccini & Meissners)
+- ​ Integration av flera stimuli
+  - 
+Beröring av två olika ytor, plan resp. rund
+  - 
+Runda ytan har eget aktivitetsmönster, samma gäller för plana.
+- ​ Olika mönster av ap utifrån hur huden deformeras
+
+
+
+
+![[image-46e370c27a3c.png]]
+
+  - 
+Vid beröring av en specifik yta, kommer olika axoner att fyra med en
+viss tidsfördröjning (som visas i figuren).
+  - 
+Slutligen kommer olika axonerna att konvergera/synapasa samma
+neuron i CNS som endast aktiveras
+när samtliga synapsar samtidigt
+(coincidence detection).
+  - 
+Vid aktivering av specifika neuron
+kan CNS avgöra yttypen.
+  - 
+CNS fungerar som coincidence
+detector –  detektera
+aktivitetsmönster genom att jämföra vilka axoner som aktiveras
+samtidigt
+Frågor
+1.​ Hur har olika hudretningar olika aktivitetsmönster, vilken information kan CNS
+reda ut från aktivitetsmönstret?
+2.​ Hur uppfattar CNS känsel på ytor, kanter på gem och skillnaden mellan
+plan/rund yta?
+Skillnad mellan olika delar av huden
+- ​ Olika delar av huden har olika kombinationer av
+mekanoreceptorer pga olika funktioner
+
+- ​ Fingertopparna – måste känna på objekt och deras
+struktur (diskriminativ)
+  - 
+Hög täthet av merkel & meissners korpuskler pga
+små receptiva fält.
+  - 
+Ruffini & paccini finns i mindre utsträckning
+
+- ​ Fotsulan – måste känna tryckfördelning över foten → viktig för
+balans
+  - 
+Ruffini, paccini, merkel och meissners korpuskler
+jämntfördelad över hela foten, även tårna.
+  - 
+Receptorerna är känsliga för hudstärckning i olika
+riktningar → viktig för att kunna förstå tryckfördelningen
+och därmed balansera.
+
+- ​ Behårad hud
+  - 
+Saknar Meissners korpuskler, har istället två andra typer av receptorer
+som ej finns i obehårad hud
+  - 
+Axoner runt hårfollikel
+
+
+
+
+![[image-4abb81625b00.png]]
+
+
+![[image-0707df856b92.png]]
+
+
+![[image-36bb33e56bf7.png]]
+
+
+![[image-bb0a1f21cf52.png]]
+
+- ​ Stimuleras när hårfollikeln rör sig → information om omgivning
+- ​ Ett axon innerverar flera hårfolliklar
+- ​ Vissa hårfolliklar har dock merkelkorpuskler nära toppen.
+  - 
+C-typ afferenter
+- ​ C-typ axoner är omyeliniserade med låg ledningshastighet.
+- ​ De har dessutom små, lågtröskliga receptiva fält.
+- ​ De bidrar inte med diskrimineringsförmåga utan känner
+långsam & lättberöring av huden.
+- ​ Funktionen är att bidra till emotionell koppling av beröring och
+därför har kontakt med t.ex insula.
+- ​ Utan dessa receptorer känns smekningar som all annan beröring.
+Frågor
+1.​ Beskriv sammansättningen av receptorer i fingertopp, fotsulan och behårad hud
+Temperatur
+- ​ Två typer av temperaturer receptorer
+  - 
+Köld-receptorer
+- ​ Känslig för 15oC-30oC, även väldigt höga,
+ca 50oC
+  - 
+Värme-receptorer
+- ​ Känslig för 30oC-43oC
+  - 
+Utanför detta intervall (15-50oC) tar nociceptorer
+(smärt) över.
+- ​ Struktur
+  - 
+Fria nervändslut med flera olika temperaturkänsliga jonkanaler som
+tillsammans täcker respektive intervall.
+  - 
+Axonerna kan vara omyeliniserade C-fibrer eller Aδ-axoner
+- ​ Mekanism
+  - 
+Samspel mellan dynamiskt och statiskt svar.
+  - 
+T.ex vid konstant temperatur (32oC)
+- ​ Statiskt svar av värme & köld-receptorer där
+värme-receptorer har störst ap-frekvens.
+  - 
+Sjunker från 32oC → 28
+- ​ Dynamiskt svar från bägge receptortyper där:
+  - 
+Köld-receptorer: Högre ap-frekvens
+  - 
+Värme-receptorer: Lägre ap-frekvens
+  - 
+Sedan fortsätter ett statiskt svar.
+- ​ Motsatsen gäller om temp. Går från 32oC→35oC
+Frågor
+
+
+
+
+![[image-56846e78186c.png]]
+
+
+![[image-f20eebfa34b6.png]]
+
+1.​ Vilka temperaturreceptorer finns det? Vilken struktur, axontyper, mekanism?
+Bansystem
+- ​ Baksträngsbanan
+  - 
+Vägen till CNS
+- ​ Aδ-axoner från periferin → dorsalroten (ryggmärg) → fortsätter
+via ryggmärgens baksträng → hjärnstammens
+baksträngskärnorna, första omkopplingen → korsar →
+thalamus (omkoppling) → S1 i hjärnbarken (primära
+somatosensoriska hjärnbarken)
+  - 
+Funktion
+- ​ Viktig för komplex bearbetning av information från lågtröskliga
+mekanoreceptorer, t.ex:
+  - 
+Tvåpunktsdiskrimination
+  - 
+Känna på ett föremål/yta (vibration)
+  - 
+Förstå vilken riktning huden sträcks i
+  - 
+Vid skada
+- ​ Nedsatt:
+  - 
+Asterognosi – förstår ej föremål mot huden
+  - 
+Förlust av riktningskänslig
+  - 
+Nedsatt vibration
+  - 
+Nedsatt tvåpunktsdiskrimination
+  - 
+I de distala hudområden som handen förloras detta, dock
+är det rapporterat att i proximala områden fortfarande
+finns tvåpunktsdiskrimination.
+- ​ Med skada kan man fortfarande lokalisera stimuli och avgöra
+hur länge stimulin varar
+- ​ Möjligt tack vare andra bansystem såsom spinothalamiska.
+
+- ​ Spinothalama banan
+  - 
+Vägen till CNS
+- ​ Omkopplas och korsar i ryggmärgen → Via lateralfunikeln når
+hjärnstammen → thalamus → S1 i hjärnbarken
+  - 
+Funktion
+- ​ Smärta & temperatur → här går Aδ & C-fibrer
+  - 
+Når även till insula.
+  - 
+Skada
+- ​ Känner ingen smärta, ingen temperaturförmåga
+- ​ Upplevs kontralateral (motsatta sidan av kroppen)
+  - 
+(Banan i vissa svåra smärtfall skärs neurokirurgiskt)
+
+
+
+Frågor
+1.​ Beskriv baksträng - & spinothalama banan (väg till CNS, funktion, symtom)
+Primära somatosensoriska cortex (S1)
+- ​ S1 ligger i gyrus postcentralis och mottar direkta förbindelser
+från thalamus. Lateralt, under S1 finns S2.
+- ​ S1 har en somatotop organisation (kroppskarta) där
+kroppsdelar nära varandra ligger också intill varandra i S1.
+  - 
+Områden som är högt innerverad tar upp större yta
+(fler neuroner) i barken (S1).
+- ​ Somatotopa organistationen beskrivs som “en liten människa”
+(homunculus), där hög innerverade ytor är större (t.ex
+läppar).
+
+- ​ S1 förändras
+  - 
+Vid skador, t.ex förlorar ett finger, neuroner i S1
+ansvarade för fingret får inget stimuli →
+omorganiseras och “hjälper” neuroner som ansvarar
+för andra fingrar.
+  - 
+Eller om ett område får ökad sensorisk signalering,
+rekryteras flera neuroner (reversibel process).
+
+- ​ Tre olika kroppskartor
+  - 
+S1 innehåller faktiskt tre olika fullständiga
+kroppskartor, så kallade Brodmann-areor,
+beteckna 3b, 2, 1.
+  - 
+Dessa Brodmann-areor ligger intill varandra men
+samarbetar med olika typer av information.
+  - 
+Neuronerna i dessa areor är fördelade i kolumner som motsvarar olika
+delar i kroppen.
+  - 
+Varje kolumn innehåller neuroner som bearbetar information från
+samma receptiva fält och underkolumn för snabbt respektive långsamt
+adapterade receptorer.
+  - 
+Area 3b
+- ​ Detaljrik & “bas” information
+- ​ Bearbetar information såsom tryck, beröring,
+tvåpunktsdiskrimination, temp., smärta osv.
+  - 
+Area 2 & 1 (analys)
+- ​ Arbetar med mer komplex information.
+
+
+
+
+![[image-5e7b1b294460.png]]
+
+
+![[image-55776be7b58d.png]]
+
+
+![[image-d774e75026bc.png]]
+
+
+![[image-884fe9f5da7f.png]]
+
+- ​ Bearbetar information ifall något rör sig över huden, vilken
+riktning och formen/kanten på det man känner.
+
+- ​ Högre bearbetning av somatosensorisk
+  - 
+Efter S1 förs informationen vidare till S2 och
+parietalloben
+  - 
+S2
+- ​ Här finns mer komplexa neuroner med stora
+receptiva fält som bearbetar information från t.ex
+flera olika fingrar samtidigt och integrerar
+dessutom motorik och muskelspolar.
+  - 
+Kan även bearbeta information bilaterala
+kroppsdelar
+- ​ Viktig när vi t.ex avgör formen av ett objekt utan
+synintryck
+  - 
+S.k stereognosi
+  - 
+Då kan det vara viktigt att förstå vad olika fingrar känner,
+hur våra led i fingrar är vinklade osv.
+
+  - 
+Parietalcortex
+- ​ Här kombineras somatosensorik med andra system, bl.a syn.
+- ​ Genom att jämföra det man känner med det man ser
+kan hjärnan avgöra om en kroppsdel, som en arm,
+tillhör en själv eller någon annan.
+- ​ Kan lura CNS att tro gummihand är egna handen
+  - 
+Känner beröring som utspelas på
+gummihanden – uppfattas som egna.
+Frågor
+1.​ Beskriv somatotopiska organisationen och vad det innebär.
+2.​ Vad är Brodmann-areor, vad består de av, var finns de och vad ansvarar de för?
+3.​ Vilka strukturer tar emot information från S1 och hur bearbetas den där?
+
+
+
+
+
+
+
+![[image-b86b7ee3c8b4.png]]
+
+
+![[image-edf885e57c33.png]]
+
+
+![[image-639427f5a8fc.png]]