vault backup: 2026-01-21 19:33:03
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,428 @@
|
||||
---
|
||||
source: Gabriels anteckningar
|
||||
lecture: Smärta
|
||||
block: 2
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Smärta
|
||||
|
||||
Smärta
|
||||
- Nociceptiv stimulus
|
||||
-
|
||||
Stimuli som potentiellt kan vara skadlig
|
||||
- Nociceptor
|
||||
-
|
||||
En receptor som kan detektera nociceptiv stimulus
|
||||
(som är potentiellt vävnadsskadande)
|
||||
-
|
||||
Kräver stark stimulering, har högt tröskelvärde.
|
||||
-
|
||||
Fria nervändar (ej kapslade axoner såsom t.ex
|
||||
ruffini).
|
||||
-
|
||||
Finns över hela kroppen men ej CNS & ledbrosk
|
||||
- Nociception
|
||||
-
|
||||
Den neurala processen vid nociceptiv stimulus
|
||||
- Nociceptiv smärta
|
||||
-
|
||||
Den subjektiva smärtupplevelsen till följd av nociceptiv stimulus
|
||||
|
||||
- Skillnad mellan nociception och smärta
|
||||
-
|
||||
Nociception är den neurala processen vid potentiellt skadlig nociceptiv
|
||||
stimulus där signalen överförs till CNS där den kan potentiellt
|
||||
översättas till en subjektiv smärtupplevelse.
|
||||
-
|
||||
Smärta är den subjektiva känslan av potentiellt skadlig stimulus som
|
||||
hjärnan skapar vid nociception eller liknande.
|
||||
-
|
||||
Smärta uppstår inte alltid vid nociception, t.ex vid anestesi, där
|
||||
nociception är aktiv men CNS bearbetar ej signalerna.
|
||||
-
|
||||
Smärta kan uppstå utan nociception.
|
||||
- Neuropatisk smärta: Skada i t.ex thalamus (stroke) skapar
|
||||
smärtupplevelse.
|
||||
- Nociplastisk smärta: Skada i CNS strukturer som skapar
|
||||
spontana “smärtsignaler”.
|
||||
- Nociceptiva axoner i perifera nerver har receptiva fält som kan stimuleras av:
|
||||
-
|
||||
Temperatur
|
||||
-
|
||||
Mekanisk
|
||||
-
|
||||
“Kemiskt känsliga” (t.ex citronsyra i öppet sår)
|
||||
-
|
||||
Axonerna stimuleras av en av dessa eller flera.
|
||||
-
|
||||
Nociceptiva axoner brukar vara Aδ och C-typ axoner
|
||||
Frågor
|
||||
1. Vad betyder nociceptiv stimulis, nociceptor, nociception och nociceptiv smärta?
|
||||
2. Vad är skillnaden mellan nociception och smärta? Kan smärta uppstå utan
|
||||
nociception?
|
||||
3. Vad stimulerar nociceptiva axoner? Vilen typ av axon är nociceptiva axoner?
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-108904a5b790.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-ff4c10d0654f.png]]
|
||||
|
||||
Nociception
|
||||
- Jonkanaler
|
||||
-
|
||||
Det finns olika typer av jonkanaler som stimuleras på olika sätt.
|
||||
-
|
||||
ASIC (Acid sensitive ion channels)
|
||||
- Stimuleras av lågt pH
|
||||
-
|
||||
TRPV1 (Transient receptor potential vanilloid 1)
|
||||
- Aktiveras av värme, lågt pH, inflammatoriska
|
||||
substanser
|
||||
-
|
||||
Stark mat innehåller substanser som
|
||||
aktiverar TRPV1 → nociception (upplevs
|
||||
dock inte som smärta!)
|
||||
-
|
||||
Nociception översätts inte alltid till
|
||||
smärta!
|
||||
- Icke-selektiv katjonkanal
|
||||
- Sensiteras av t.ex ATP, prostaglandiner
|
||||
-
|
||||
Mentol stimulerar köldreceptorer
|
||||
- Sensitiserar TRPM → upplevs som “kylig känsla”
|
||||
|
||||
- Inflammation påverkar nociceptorer
|
||||
-
|
||||
Celler i bindväv kan frisätta inflammatoriska substanser som
|
||||
sensitiserar olika nociceptorer.
|
||||
- T.ex TRPV1 stimuleras av bl.a prostaglandiner
|
||||
-
|
||||
Nociceptorerna får lägre tröskelvärde vilket orsakar större
|
||||
sannolikhet för ap och dessutom ökad ap-frekvens.
|
||||
- Samma stimuli ger kraftigare respons/nociception
|
||||
-
|
||||
Inflammatoriska substanser kan även orsaka att axoner får:
|
||||
- Fler jonkanaler → fler signaler genereras (starkare respons)
|
||||
- Ökat antal av Na+-spänningskänsliga jonkanaler → minskar
|
||||
tröskeln ännu mer.
|
||||
|
||||
- Konsekvenser
|
||||
-
|
||||
Hyperaglesi
|
||||
- Smärtsam stimuli upplevs ännu mer smärtsam än vanligt.
|
||||
- T.ex vid brännskada, beröring/tryck i området orsakar mer
|
||||
smärta än utan brännskadan
|
||||
- Primär hyperalgesi
|
||||
-
|
||||
Påverkar det skadade området
|
||||
-
|
||||
Orsakas av perifer sensitisering
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-21bf30aef1f3.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-1a59445d0b95.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-cb9f864b9591.png]]
|
||||
|
||||
- Nociceptorer sensitiseras av olika inflammatoriska
|
||||
substanser
|
||||
|
||||
- Sekundära hyperalgesi
|
||||
-
|
||||
Påverkar området runt skadan.
|
||||
-
|
||||
Orsakas av central sensitisering
|
||||
- CNS neuroner, pga ökad signalering från skadade
|
||||
området, blir mer exciterbara → området runt
|
||||
påverkas!
|
||||
-
|
||||
Allodyni
|
||||
- Smärta från stimuli som normalt inte ger smärta (t.ex lätt
|
||||
beröring) upplevs smärtsam.
|
||||
- T.ex solskada → lättberöring → smärta
|
||||
- Matintag vid inflammerad slemhinna
|
||||
- Beror främst på central desensitisering där CNS uppfattar allt
|
||||
som nociceptiv stimulus, alltså potentiell skada.
|
||||
-
|
||||
(Normala mekanoreceptorer i huden stimuleras som
|
||||
vanligt. CNS neuroner som är extra exciterbara uppfattar
|
||||
påverkas starkare av en normal signal →smärtupplevelse)
|
||||
Frågor
|
||||
1. Vad kallas nociceptiv receptorn känslig för låg pH? Vilken receptor aktiveras
|
||||
vid stark mat respektive mentol/tuggummi, varför blir effekten så?
|
||||
2. Hur påverkar inflammatoriska substanser nociceptorer? Vilka två
|
||||
effekter uppstår till följd av konsekvenserna?
|
||||
Nociception
|
||||
- Ben har liknande nociception som hud
|
||||
-
|
||||
Har nociceptorer i benmärgen och benhinnan (periost)
|
||||
-
|
||||
Påverkas av samma stimuli som hud.
|
||||
-
|
||||
Upplever också perifer/central sensitisering.
|
||||
-
|
||||
T.ex fraktur orsakar inflammation → perifer
|
||||
|
||||
|
||||
- Inre organ
|
||||
-
|
||||
Visceralt (inre organ, t.ex mag-tarmkanal, hjärta osv)
|
||||
innehåller fria nervändslut som fungerar till en viss del
|
||||
som nociceptorer.
|
||||
-
|
||||
T.ex vid hjärtinfarkt → inflammation → förstärkt
|
||||
signalering → smärta
|
||||
-
|
||||
Förlossning → mekanisk påverkan → smärta.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-eacae6811d1e.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-af649e1e132e.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-b66bdbb80772.png]]
|
||||
|
||||
- Nociceptoriska axoner
|
||||
-
|
||||
Aδ (myeliniserad, tjocka) och C
|
||||
(icke-myeliniserade, tunna)
|
||||
-
|
||||
Stor skillnad i ledningshastigheten där Aδ är
|
||||
mycket snabbare
|
||||
-
|
||||
Dubbla smärtupplevelsen (t.ex sparka foten)
|
||||
- Kraftig respons/smärta direkt (från Aδ
|
||||
axoner)
|
||||
- Efter en stund kommer en mindre skarp våg av smärta (från
|
||||
C-axoner)
|
||||
-
|
||||
Aδ kan vara 60x snabbare än C-axoner
|
||||
Frågor
|
||||
1. Beskriv nociceptionen i ben och visceralt? Vad är dubbla smärtupplevelse?
|
||||
Parestesi
|
||||
- Aktivitet i hudnervsaxon tolkas alltid av CNS som att receptorerna, där axonet
|
||||
innerverar huden, stimuleras.
|
||||
-
|
||||
Förklarar varför elektrisk stimulering av ulnarisnerven projicerar
|
||||
smärta i fingrarna, axonets innervationsområde!
|
||||
|
||||
- Projicerad smärta: Smärta i axonets innervationsområde utan att
|
||||
nociceptorerna stimuleras, t.ex via elektrisk stimulering av axonet.
|
||||
- Icke-nociceptiv smärta: Smärta upplevelse utan nociceptiv (vävnadsskadande)
|
||||
stimuli (t.ex projicerad smärta)
|
||||
- Parestesi: Onormal känselupplevelse (t.ex stickningar, pirrningar) orsakad
|
||||
oftast av inklämd nerv.
|
||||
- Diskbråck
|
||||
-
|
||||
Mekaniskt tryck på spinalnerv → projicerad smärta → Smärta i nervens
|
||||
innervationsområde + parestesi
|
||||
|
||||
- Neurom
|
||||
-
|
||||
Om ett axon klipps av, kommer den proximala delen av axonet,
|
||||
axonstumpen att försöka växa ut och regenerera för att hitta
|
||||
målområde.
|
||||
-
|
||||
Om målområdet hittas inte (t.ex vid amputering) växer axonet väldigt
|
||||
många olika förgreningar, huller om buller → neurom uppstår.
|
||||
-
|
||||
Neurom har många Na-spänningskänsliga kanaler och färre
|
||||
K-spänningskänsliga kanaler → initierar ap lättare.
|
||||
-
|
||||
Fantomsmärta: Tryck av protes kan därför uppfattas av kroppen som en
|
||||
smärta i bortamputerade delen.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-3e1c30e33d87.png]]
|
||||
|
||||
Frågor
|
||||
1. Förklara projicerad smärta, icke-nociceptiv smärta, parestesi.
|
||||
2. Varför orsakar diskbråck smärtor? Vad är och hur uppstår fantomsmärta?
|
||||
Nociception & CNS
|
||||
- Flexorreflexen
|
||||
-
|
||||
Reflex som uppstår tack vare nociceptionen
|
||||
-
|
||||
T.ex trampa på spik
|
||||
- Nociceptiv respons → ryggmärgen
|
||||
- Via en krets i ryggmärgen initieras motorisk signal direkt till
|
||||
muskler → undviker varan
|
||||
-
|
||||
Flexorreflex finns även visceralt.
|
||||
|
||||
- Spinothalama vägen
|
||||
-
|
||||
Leder smärta & temperatur
|
||||
-
|
||||
Överkorsning sker redan i
|
||||
ryggmärgen.
|
||||
-
|
||||
Spinothalama vägen går inte endast
|
||||
till S1 utan även till insula, gyrus
|
||||
cinguli och prefrontal cortex
|
||||
- S1 = bearbetning av stimulin
|
||||
- Insula + gyrus = emotioner
|
||||
- Prefrontal cortex = kognitiv
|
||||
bearbetining (konsekvens)
|
||||
-
|
||||
Alltså finns det inte ett
|
||||
"smärtcentrum" utan
|
||||
smärtupplevelsen är ett samspel av olika strukturer.
|
||||
|
||||
- Refererad smärta
|
||||
-
|
||||
Att känna smärta på en annan del än faktiska påverkade
|
||||
området
|
||||
-
|
||||
Refererad smärta orsakas av att vissa inre organ har
|
||||
inga separata vägar till S1 utan nociceptiv signalering
|
||||
konvergerar i ryggmärgen med axoner från
|
||||
närliggande hudområden.
|
||||
-
|
||||
Därmed tappas all information om lokalisationen av nociceptiv stimulus.
|
||||
-
|
||||
Dessutom har de flesta organen liten eller ingen representation alls i S1
|
||||
-
|
||||
T.ex gallsten (lever) → ont i högra axeln
|
||||
-
|
||||
Kärlkramp → smärta i hjärtat, refererad
|
||||
smärta i vänster arm, bröst, käk.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-95f27a722749.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-24c4cb91238b.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-e2b19a7e9da0.png]]
|
||||
|
||||
- Dorsalhornet
|
||||
-
|
||||
Innehåller specifika celler
|
||||
-
|
||||
Nociceptivt specifika neuron (NS)
|
||||
- I lamina I
|
||||
- NS får information endast från smärtafferenter
|
||||
och har små receptiva fält → ger information om
|
||||
exakt lokalisation och detaljer om smärtans
|
||||
natur.
|
||||
-
|
||||
Wide dynamic range (WDR) neuron
|
||||
- Lamina V
|
||||
- Stora receptiva fält, WDR får afferenter från både
|
||||
mekanoreceptorer (Ab-axoner) och smärtafferenter (Ad & C
|
||||
fibrer) i huden och visceralt
|
||||
- Integrerar olika somatosensorisk
|
||||
-
|
||||
Båda är delar av den spinothalamiska banan.
|
||||
Frågor
|
||||
1. Ge exempel på nociceptiv reflex. Beskriv hur signaler når smärtcentrum i CNS.
|
||||
2. Varför kan t.ex gallsten orsaka smärta i axeln, vad beror det på?
|
||||
3. Beskriv cellerna i dorsalhornet som utgör spinothalama banan.
|
||||
Synaptisk plasticitet (nociception)
|
||||
- Synapser i smärtbanor kan förändras i styrka → påverkar smärtupplevelse
|
||||
|
||||
- Korttidsplasticitet (Wind-Up)
|
||||
-
|
||||
Under konstant eller upprepade nociceptiv stimulering förstärks
|
||||
dorsalhornets neuronernas synapser/exciterbaritet→ CNS får hög
|
||||
ap-frekvens (än normalt)→ mer smärta.
|
||||
- Långtidsplasticitet
|
||||
-
|
||||
Central sensitisering (t.ex vid akut skada)
|
||||
-
|
||||
Synapserna förblir förstärkta även efter stimulering → ger
|
||||
hyperalgesi och allodyni (som ett minne för smärta)
|
||||
-
|
||||
T.ex vid brännskada blir området runt skadan extra känslig
|
||||
för både “normal” och nociceptiv stimuli, långtidsplasticitet.
|
||||
-
|
||||
För att denna sensitisering ska upphöra måste det drabbade området
|
||||
genomgå långtidsdepressionen, annars uppstår kronisk smärta.
|
||||
Frågor
|
||||
1. Förklara hur smärtafferenters styrka kan regleras (plasticitet).
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-ea9c3f141f31.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-1b77f46ffa00.png]]
|
||||
|
||||
Signalöverföring (nociception)
|
||||
- Signalöverföringen kan påverkas via interneuroner i dorsalhornet som
|
||||
påverkar både pre- och postsynapsen via modulatoriska substanser.
|
||||
-
|
||||
Via opioider som enkefalin (släkt med morfin).
|
||||
- System från hjärnstammen
|
||||
-
|
||||
Periaqueductal grey (PAG) i hjärnstammen kan aktiveras av amygdala,
|
||||
prefrontalcortex och hypothalamus.
|
||||
-
|
||||
PAG kopplas om i rafekärnor som frisätter serotonin och noradrenalin
|
||||
-
|
||||
Serotonin & noradrenalin aktiverar dessa opioida interneuroner i
|
||||
dorsalhornet (smärtlindring).
|
||||
|
||||
- Kan påverkas psykologiskt
|
||||
-
|
||||
Placebo-effekt: Om man förväntar sig
|
||||
smärtlindring, kan dessa interneuroner
|
||||
stimuleras → smärtlindring.
|
||||
- Placebo-effekten påverkas om opioida
|
||||
banor stängs!
|
||||
-
|
||||
Nocebo-effekt: Om man däremot förväntar sig
|
||||
smärta → interneuroner inhiberas (t.ex kan
|
||||
biverkningar av viss medicin förstärkas)
|
||||
- Smärtlindring “nerifrån”
|
||||
-
|
||||
Fysisk aktivitet: Muskler har ergo-receptorer som aktiveras
|
||||
av fysisk aktivitet. Via spinomesencephala banan når de
|
||||
PAG som aktiveras → smärtlindrande.
|
||||
-
|
||||
Gate-Control inhibition: Beröringsafferenter (Aβ axoner)
|
||||
aktiverar inhiberande interneuron i dorsalhornet→
|
||||
nociception signalering till spinothalama banan dämpas.
|
||||
- T.ex blåsa på brännskada → smärtlindring.
|
||||
Frågor
|
||||
1. Förklara endogena smärtsystem, både uppåt- och nedåtgående
|
||||
banor.
|
||||
- TENS: Elektroder placeras på patientens hud (metod för att testa smärtlindring)
|
||||
-
|
||||
Låg stimuleringsstyrka, hög frekvens
|
||||
- Aβ axoner aktiveras → smärtlindring
|
||||
-
|
||||
Högre stimuleringsstyrka
|
||||
- Muskelkontraktion → ergo-receptor→ smärtlindring
|
||||
- Smärta kan mätas med VAS, där patienten skattar smärtan 0–10, eller med
|
||||
elektrisk stimulering, där minsta smärtsamma ström (smärttröskel) jämförs
|
||||
före och efter behandling (t.ex för att se långtidsplasticitet).
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-6440149e45b1.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-3843720b3184.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-672ba0e401d0.png]]
|
||||
Reference in New Issue
Block a user