vault backup: 2026-01-21 19:33:03

content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Motorik.md

@@ -0,0 +1,892 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Motorik
+block: 2
+---
+
+# Motorik
+
+Motorik
+- ​ Viktiga begrepp och principer:
+
+- ​ Motorisk enhet
+  - 
+Tvärstrimmiga skelettmuskelfibrer innerveras av ett motorneuron
+antingen i ryggmärgens ventrala horn eller i hjärnstammen,
+kranialnervskärnor, motorneuron + innerverade fibrer=motorisk enhet.
+- ​ Synergier
+  - 
+I CNS kan ett neuron aktivera flera motoriska enheter i en eller flera
+muskler samtidigt → meningsfull rörelse.
+  - 
+Musklerna arbetar då i synergier.
+- ​ Parallel organisation
+  - 
+Olika motoriska system kan verka på samma muskelgrupp parallellt,
+alltså för att åstadkomma olika ändamål utan konflikt, parallellt.
+  - 
+T.ex under optokinetisk ögonrörelse styrs saccadrörelsen av ett motorisk
+system och följerörelse av ett annat, parallellt motoriskt system.
+- ​ Hierarkisk organisation
+  - 
+Två grundprinciper
+1.​ Övre strukturer i nervsystemet kontrollerar lägre.
+2.​ Högre delar ger möjlighet för mer komplex och flexibel motorik.
+- ​ Reflex
+  - 
+Reflex är en omedelbar motorisk respons till retning av sinnesorgan.
+  - 
+Reflexer uppstår oftast genom att sinnesorgan registrerar retning →
+afferenta nerver → reflexcentrum → motorneuron → muskel.
+- ​ “Reflexbåge”
+- ​ Tonus
+  - 
+Det finns alltid en viss muskelaktivitet i kroppen (tonus) som ständigt
+justeras.
+Frågor
+1.​ Förklara motorisk enhet, synergier, parallell organisation, hierarkiskt
+organisation (två grundprinciper), reflex och tonus.
+Proprioception
+- ​ Förmågan att uppfatta kroppens position, rörelse och balans utan att behöva
+synintryck, utan utifrån proprioceptorer och andra sinnesorgan.
+- ​ Muskelspolar och golgi senorgan är två proprioceptorer
+
+
+
+
+
+
+- ​ Muskelspole
+  - 
+Registrerar muskellängd och längdförändringar.
+  - 
+Olika muskler har olika många muskelspolar
+  - 
+Nackmuskler har väldigt många muskelspolar (400 st/g)
+  - 
+Muskelspolar är ett sensoriskt organ som ej bidrar med
+kontraktion!
+  - 
+Uppbyggnad
+- ​ Består av speciella (6-12 st) muskelfibrer, intrafusala
+muskelfibrer.
+- ​ Omges av vätskefylld kapsel som skyddar dem.
+- ​ Hit binder olika afferenter.
+  - 
+Afferent-innervering
+- ​ Ia-afferneter – primärafferent
+  - 
+Hög dynamisk känslighet (förändring i
+muskellängd)
+  - 
+När muskeln förlängs → ap-frekvensen ökar
+- ​ Ju större hastighet desto högre frekvens
+  - 
+När muskeln förkortas → ap-frekvensen avtar
+  - 
+Är även statisk känslig
+- ​ II-afferenter – sekundär affarent
+  - 
+Tunnare
+  - 
+Hög statisk känslighet, muskelns längd registreras i varje
+ögonblick.
+  - 
+Lägre dynamisk känslighet
+- ​ Dessa axoner är Aα och Aß med hög ledningshastighet.
+  - 
+Gamma-motorneuron
+- ​ Intrafusala muskelfibrernas ändar innerveras av efferenta
+axoner (från gamma-motorneuron).
+- ​ De ser till att mittregionen av muskelspolen (där afferenter finns)
+hålls “lagom” spänd/sträckt genom att justera spänningen på
+ändregionen för att registrera information.
+  - 
+Muskelspolar har banor till högre strukturer såsom S1, thalamus och
+cerebellum → viktig för bearbetning av motorik och balans.
+
+- ​ Golgi senorgan
+  - 
+Registrerar och skickar till CNS spänning/muskelkraft i senan vid
+kontraktion.
+  - 
+Finns i övergången mellan muskel och sena
+  - 
+Innerveras av Ib-afferenter.
+  - 
+Styrs inte av efferenter.
+
+
+
+
+![[image-a38a86b6865b.png]]
+
+
+![[image-240590c8f2ef.png]]
+
+  - 
+Effekt
+- ​ När muskelkontraktionen är intensiv ökar spänningen i
+senan
+- ​ Golgi senorgan skickar ap till ryggmärgens dorsalrot.
+- ​ Signalen kopplas om, via ett inhibitoriskt interneuron, till
+alfa-motorneuron i ventral rot som hämmar agonisten.
+- ​ Antagonisternas alfa-motorneuron stimuleras (via en
+annan excitatorisk interneuron).
+- ​ När kraftutveckling ökar → ökar golgi senorgan
+ap-frekvens → ökad inhibition.
+  - 
+Alltså en form av reflex för att undvika överbelastning.
+- ​ (I verkligheten hålls inte kraftutveckling konstant)
+Frågor
+1.​ Vad innebär proprioception? Förklara uppbyggnad, lokalisation, innervering
+och funktion av golgi senorgan och muskelspolar.
+Reflexer
+- ​ Reflexer är en koppling mellan sinnesorgan och motorisk svar.
+- ​ Reflexer är medfödda (genetiska) och icke-viljestyrda rörelser, t.ex knäreflex.
+- ​ Vissa motoriska svar inlärs under livet som kan förknippas med reflexer. Rent
+fysiologiskt är reflexer endast genetisk/medfödda.
+
+- ​ Sträckreflexen
+  - 
+En monosynaptisk snabb reflex efter att muskeln plötsligt sträcks
+- ​ Ser till att muskeln inte överbelastas (sträcks för mycket)
+- ​ Väldigt snabb synaps utan interneuroner.
+  - 
+När en muskel plötsligt sträcks (t.ex knäreflex) skickas direkt signaler
+från muskelspolens Ia-afferenter till motorneuron i ryggmärgen.
+  - 
+Primära afferenter exciterar även synergister monosynaptiskt.
+  - 
+Antagonister inhiberas via interneuroner → reciprok inhibition.
+  - 
+Reciprok inhibition är viktig för att undvika motsatt rörelse, alltså t.ex
+utan inhibition kan det vara så:
+- ​ Biceps sträcks plötsligt → sträckreflex (biceps kontraheras) →
+plötslig sträckning i triceps → triceps kontraheras
+  - 
+Sträckreflexen moduleras (inhiberas) av descenderande banor i CNS
+för att inte påverka viljemässiga rörelser.
+  - 
+Förstärkta sträckreflexer = spasticitet
+- ​ Vid skada i CNS (descenderande banor) moduleras
+sträckreflexen inte längre → sträckreflexen blir starkare
+och dessutom kan påverka normala viljemässiga rörelser
+
+
+
+
+![[image-38638d53f5ef.jpeg]]
+
+
+![[image-32159b627272.png]]
+
+där antagonisten upplever en plötslig sträckning → sträckreflex
+(motverkande).
+  - 
+Klonus
+- ​ Rytmiskt, upprepade sträckreflexer pga plötslig sträckning i
+muskeln.
+- ​ T.ex om dorsalflexionen undersöks hos patient med skada i CNS
+kan klonus uppstå.
+- ​ Undersökaren kan utlösa sträckreflex (dorsalflexion) och hålla
+emot kontraktionen → muskel upplever fortfarande sträckning.
+- ​ Motorneuron får ny signal → sträckreflex igen.
+- ​ Alltså upprepas sträckreflexen så länge motståndet finns.
+- ​ Detta händer inte vid friska individer vars CNS modulerar
+sträckreflex.
+  - 
+Försvagade reflexer tyder på något fel i reflexkretsen och inte senan.
+
+- ​ Flexorreflex
+  - 
+Utlöses av nociceptiv/smärtsam stimuli t.ex trampa på en
+spik
+  - 
+Nociceptorer för signalen till flera interneuroner i olika
+spinala segment.
+  - 
+Resultatet blir att flexorer exciteras och extensorer
+inhiberas (drar bort foten).
+- ​ Korsad extensorreflex
+  - 
+Samtidigt når nociceptiva signaler till interneuroner i
+motsatta sidan av kroppen där flexor motorneuroner inhiberas och
+extensorer exciteras (alltså motsatt effekt).
+  - 
+Alltså kommer ena benet att lyftas (flexorreflex) samtidigt kommer
+andra benet att stabiliseras av extensorer för att hålla balans.
+Frågor
+1.​ Vad betyder en reflex? Beskriv sträckreflexen, vad är det som utlöser reflexen,
+hur ser reflexbanorna ut och vad händer? Vilken klinisk betydelse har
+sträckreflexerna? Hur kan man tolka en undersökning av sträckreflexer?
+2.​ Ge exempel på skyddsreflex, hur den utlöses, banor och resultat.
+Gånggenerator
+- ​ Spinala gånggenerator är ett exempel på centralt mönstergenerator, system i
+CNS som skapar rytmiskt ett rörelsemönster, såsom gånggrörelse.
+- ​ Gånggenerator regleras via mesencephalon locomotor region (MLR) som
+signalerar till gånggenerator och håller en tonisk/ihållande aktivitet.
+- ​ Gånggenerator organisation
+
+
+
+
+![[image-a2673820bd46.png]]
+
+  - 
+Ett nätverk av neuroner i varje kroppshalva
+  - 
+Varje nätverk består av två halvcentra
+- ​ En flexorhalvcentra
+- ​ En extensorhalvcentra
+- ​ Har reciprok inhibition (ena hämmar den andra).
+- ​ Mekanism
+  - 
+Flexorcentra aktiveras → “tröttnar” (refraktär) → Minskad reciprok
+inhibition → extensorcentra aktiveras osv.
+- ​ Gånggenerator startar (oftast) frivilligt där MLR sätts igång från motorcortex
+som i sin tur aktiverar gånggenerator (via tonisk excitation).
+  - 
+Ju mer aktivitet i MLR desto snabbare gångrörelse (t.ex springa)
+  - 
+Mekanismen är genom descenderande bansystem som frisätter
+transmittorer som reglerar hur snabbt växlingen mellan flexor och
+extensor.
+Frågor
+1.​ Vad är spinala gånggenerator (organisation, mekanism, reglering)? Hur styrs
+gånghastigheten?
+Hjärnstam
+- ​ Hjärnstam är väldigt viktig för kroppshållning och balans (postural kontroll).
+
+- ​ Toniska labyrint- och nackreflexer (samma reflexer som i balans-föreläsning)
+  - 
+Toniska labyrintreflexer: Utlöses av vestibularisorgan
+  - 
+Toniska nackreflexer: Utlöses av proprioceptorer i nackmuklser.
+- ​ Dessa reflexer ansvarar för postural tonus för att hålla en önskvärd
+kroppsställning och påverkar ögonen (VOR) och extremiteterna.
+- ​ Toniska nackreflexer orsakar följande
+  - 
+Huvudet böjs bakåt → extension i extremiteterna
+  - 
+Huvudet böjs framåt → flexion i extremiteterna
+  - 
+Huvudet vrids åt höger → extension i högra extremiteter, flexion i
+vänstra extremiteter.
+- ​ Dessa toniska nackreflexer framkallas hos spädbarn men ej vuxna (övre
+strukturer i CNS blockerar)
+  - 
+Vissa neurologiska sjukdomar gör att dessa nackreflexer syns → release
+(Reflex som egentligen inte bör synas, blir synlig)
+Frågor
+1.​ Vad är den toniska labyrint- och nackreflexer? Vilken effekt på kroppen har de?
+2.​ Vad menas med “release” av reflex?
+
+
+
+
+![[image-ca128d4d5635.png]]
+
+Descenderande banor
+- ​ Mediala banor ligger nära mittlinjen i ryggmärgen och ansvarar för balans,
+kroppshållning, postural tonus och kontroll.
+- ​ De styrs oftast reflexmässigt och ansvarar för grova rörelser.
+- ​ Vestibulospinala banan
+  - 
+Ursprung
+- ​ Vestibulariskärnor som aktiveras av afferenter från
+vestibularisorgan
+  - 
+Funktion
+- ​ Postural tonus och postural kontroll
+  - 
+Styrning
+- ​ Ingen koppling till cortex alls, men stark koppling till
+cerebellum (eget sensori-motoriskt system)
+- ​ Retikulospinala banan
+  - 
+Ursprung
+- ​ Formatio retikularis
+  - 
+Funktion
+- ​ Postural kontroll, & tonus, gånggenerator och kroppshållning.
+- ​ Skapar grova rörelse av synergister
+- ​ (Kan ta över rubrospinala banan)
+  - 
+Styrning
+- ​ Motorcortex och superior colliculus
+- ​ Tectospinala banan
+  - 
+Ursprung
+- ​ Tectum (relaterat till syncentrum)
+  - 
+Funktion
+- ​ Orientering av huvud, ögon och kropp
+- ​ (Antagligen inblandat i följe ögonrörelse och generellt följa
+objekt med huvudet/händer).
+- ​ Lateral bana – rubrospinala banan
+  - 
+Går lateral och utgår från nucleus ruber.
+  - 
+Ansvarar för viljemässig finmotorik av extremiteterna, speciellt händer
+och armar.
+  - 
+Verkar inte direkt via alfa-motorneuroner utan via interneuroner.
+  - 
+Styrd från motorcortex och cerebellum.
+  - 
+Viktig för välinlärda rörelser.
+- ​ T.ex ta upp en kopp utan att tänka på det.
+  - 
+Hos människan är rubrospinala banan inte välutvecklad, den kan klippas
+bort utan stora effekter på finmotoriken (retikulospinala banan tar över!)
+
+
+
+- ​ Kortikospinala banan – pyramidbanan
+  - 
+Utgår direkt från motorcortex.
+  - 
+Axonerna korsar i hjärnstammen
+- ​ Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva
+  - 
+En del axoner korsar dock inte
+- ​ Berör antagligen postural kontroll
+  - 
+Terminerar oftast på interneuroner som i sin tur påverkar
+alfa-motorneuron.
+  - 
+Bara en liten andel terminerar direkt på a-motorneuron.
+  - 
+Väldigt viktig för finmotorik och fraktionerad handmotorik
+- ​ Kontrollera/röra enstaka fingrar
+- ​ Synapsar oftast direkt med alfa-motorneuron
+  - 
+Viktig för inlärning av handrörelser
+- ​ T.ex spela gitarr.
+- ​ Efter ett tag tar olika hjärnstambanor över en stor del av
+styrningen.
+  - 
+Påverkar även sensoriken
+- ​ Utövar presynaptisk inhibition på afferenta banor såsom
+baksträngsbanan.
+  - 
+Mycket sker via hjärnstambanor förutom fraktionerad handmotorik
+och ej inlärd motorik.
+Frågor
+1.​ Vad är skillnaden mellan laterala och mediala descenderande banor? Beskriv
+kort laterala och mediala banorna.
+2.​ Vad är den kortiko-spinala banan? Vilka motoriska funktioner är unika för detta
+bansystem?
+Hjärnans styrning av olika rörelser
+- ​ Motorisk cortex delas in i olika delar.
+
+- ​ Primär motorcortex (M1), area 4
+  - 
+Gyrus precentralis (framför centralfåran)
+  - 
+Har en somatotop organisation över hela
+kroppen (likt S1)
+- ​ Skada i t.ex arm-området påverkar
+endast armen.
+  - 
+Utför enkla viljestyrda muskelrörelser (inte
+reflexer) såsom att spänna en muskel.
+- ​ Svårare rörelser kräver andra områden
+
+
+
+
+![[image-6a31dbbb4a0c.png]]
+
+  - 
+En pyramidcell påverkar flera alfa-motorneuroner inom en och samma
+muskel → movement unit.
+- ​ Area 6 (SPA, supplementära motoriska arean och PM, pre motorcortex)
+  - 
+Viktig för planering och koordination av rörelser.
+- ​ “Area 6 = planerare, Area 4 = verkställare”
+  - 
+SPA
+- ​ Ansvarar för rytmiska rörelser och avgör när och hur mycket
+kraft.
+  - 
+Koordinerar båda händerna och även olika kroppsdelar.
+- ​ Koppling till inre incitament (självinitierade aktiviteter) såsom
+att trycka på knapp, röra händerna i specifik rytm osv.
+  - 
+PM
+- ​ Stark koppling till sensorisk information och initierar rörelse
+mot ett mål i omgivningen, t.ex ta upp ett glas.
+  - 
+Aktiveras av yttre incitament/signaler
+- ​ Här bearbetas sensorisk information såsom syn, proprioception
+och ibland hörsel.
+
+- ​ PP (posterior parietal cortex)
+  - 
+Omfattar Broddman area 5 och 7
+  - 
+Finns bakom primära sensoriska cortex och integrear sensorisk
+information för att justera och planera rörelse.
+  - 
+Den tar emot sensorisk information (som syn, hörsel, somatosensorik)
+och kopplar om till motorcortex.
+Frågor
+1.​ Vilka kortexareor är viktiga för hjärnans motoriska funktioner, vad är deras
+funktioner och ungefär var i hjärnan är dessa belägna?
+Registrering
+- ​ Beredskapspotentialen kan avläsas via EEG
+- ​ Beredskappotentialen startar i SMA & PM 0,5-1 s i förväg och når sitt
+maximum  (“motorpotential”) 50 ms innan muskelaktivitet vid M1.
+  - 
+Beredskapspotentialen är alltid större än planerat rörelse
+- ​ Potentialen syns störst kontralateralt men även lite ipsilateral.
+
+- ​ Cortexaktivitet under olika motoriska handlingar
+  - 
+Registreras av PET
+  - 
+Enkel fingerflexion
+- ​ Aktivitet i M1, ej SMA & PM
+- ​ Enkel rörelse = ingen planering behövs
+
+
+
+
+![[image-f0e908cdc5f5.png]]
+
+  - 
+Finger pyssel
+- ​ Aktivitet i M1 och SMA, ej PM
+- ​ Inre incitament, så PM krävs ej
+  - 
+Tänka på rörelse (utför ej)
+- ​ Aktivitet i SMA, ej M1
+Frågor
+1.​ Vad är beredskapspotential? När initieras den och när är den som störst?
+2.​ Vilka är skillnaderna i funktion mellan PM, SMA och M1? Beskriv ett
+experiment eller mätning som avslöjar sådana skillnader.
+Cerebellum
+- ​ Basala ganglier får information från motorcortex (för finjustrering och
+liknande) och skickar tillbaka informationen via thalamus.
+- ​ Cerebellum är mer komplicerat där den får signaler från M1 och S1 och
+skickar tillbaka informationen via cerebellära kärnor i thalamus.
+- ​ Detta är viktig för finjustering av motoriken men utför inga egna rörelser, utan
+“sitter vid sidan och hjälper med motorik” → Side Path theory.
+
+- ​ Cerebellum består av tre delar
+  - 
+Spinocerebellum
+- ​ Får in sensorisk information från ryggmärgen och även en
+“kopia” av all motorik som skickas ut från motorcortex
+- ​ Viktig för utförande och justering av rörelser, där infon går via
+cerebellära kärnor till descenderande
+banor.
+  - 
+Cerebrocerebellum
+- ​ Viktig för planering, finjustering av
+komplexa, viljestyrd motorik-
+- ​ Hjälper motorcortex (nucleus dentatus i
+cerebellum → thalamus → motorcortex i storhjärnan)
+  - 
+Vestibulocerebellum
+- ​ Kopplad till vestibularis kärnor
+- ​ Ansvarar för postural kontroll och ögonrörelser.
+  - 
+Alltså är cerebellum extremt viktig för finjustering och planering av
+motorik för att uppnå önskvärd resultat och därmed är viktig för
+inlärning av ny motorik.
+
+- ​ Inlärning
+  - 
+Mosstrådar skickar in information från ryggmärgen och
+hjärnstammen in till cerebellum och påverkar olika strukturer
+
+
+
+
+![[image-b9c86813aeb5.png]]
+
+
+![[image-f5888907a08e.png]]
+
+- ​ Exciterar cerebellära kärnorna (deras aktivitet avgör signalen
+ut från cerebellum)
+- ​ Exciterar korn-, stjärn- och korgceller
+  - 
+Korncellers axoner kallas parallelltrådar som synapsar med
+purkinjecell.
+  - 
+Purkinjeceller kräver tusentals parallelltrådar för att aktiveras.
+  - 
+När purkinjeceller aktiveras genereras en s.k simple spike (ap).
+  - 
+Purkinjeceller är inhiberande och har en inhiberande effekt
+på cerebellära kärnor
+- ​ Signalen ut från kärnorna är därmed en
+sammanvägning mellan mosstrådarnas aktivitet och
+purkinjecell-aktivitet
+  - 
+Stjärn- och korgceller inhiberar också purkinjeceller!
+  - 
+Purkinjecellen regleras på ett annat sätt, via klättertråd
+- ​ Ett klättertråd från olivkärnan per purkinjecell.
+- ​ (Klättertråden får information om planerad rörelse och faktiskt
+resultat)
+- ​ Vid fel rörelse kommer klättertråd att kraftigt excitera
+purkinjecell via complex spike, skur av aktionspotentialer.
+- ​ Complex spike orsakar LTD mellan purkinjecellen och
+parallelltrådarna.
+- ​ Detta är ett sätt för att “visa” att cerebellära-kärnornas aktivitet
+måste ändras vilket i sin tur möjliggörs genom att ändra
+parallelltrådarnas interaktion med purkinjecell.
+
+- ​ Vesitbulookulära reflexen (VOR)
+  - 
+VOR bör fungera perfekt för att få önskvärd effekt.
+  - 
+N. vestibularis → vestibulariskärnor (hjärnstam) →
+ögonmuskelkärnor → ögonmuskler → ögonrörelse
+  - 
+Via mosstrådar kommer in signalen som aktiverar kornceller
+(parallelltrådar) → purkinjecell (i vestibulocerebellum)
+  - 
+Purkinjecell inhiberar vestibulariskärnor.
+  - 
+Purkinjecell-aktiviteten regleras i sin tur av klättertråd.
+  - 
+Om VOR inte är perfekt (ögonen rör sig för lite eller för mycket) →
+näthinnan registrerar rörelse (felsignal).
+  - 
+Felsignalen går via klättertrådar från olivkärnan → aktiverar
+purkinjeceller kraftigt → complex spike → LTD.
+  - 
+Vestibulariskärnornas aktivitet ändras och reflexen blir korrekt inställd.
+- ​ Då kommer klättertråd att skicka färre signaler.
+
+
+
+
+![[image-996eb71f6316.png]]
+
+  - 
+(Exempel på Side Way theory där signalen bearbetas men inte skickas
+direkt ut från cerebellum).
+
+- ​ Cerebellum roller i planering och utförande av rörelser
+  - 
+Spinocerebellum – utförande
+- ​ Spinocerebellum är viktig för justering av pågående rörelser så
+att de sker med optimal kraft, hastighet och koordination mellan
+synergister och antagonister.
+- ​ Sker via hjärnstamsbanor.
+- ​ Om du vill sträcka ut handen för att lyfta en bok ser
+spinocerebellum till att du sträcker ut handen tillräckligt mycket
+och med tillräcklig kraft för att lyfta boken
+  - 
+Cereberocerebellum – planering
+- ​ Cereberocerebellum har alltid en modell, en
+form av plan av hur en tänkt rörelse bör
+utföras och hur rörelsen kommer att kännas.
+- ​ Om sensoriken inte stämmer med planen →
+känns fel, cerebellum kan korrigera.
+  - 
+T.ex att gå på stillastående rulltrappa
+→ känns “konstigt”
+  - 
+Prodecurminne
+- ​ Cerebellum är viktig för inlärning, t.ex cykla, skriva, mm där
+dessa rörelser är inprogrammerade (kan utföras utan mycket
+planering) tack vare samspelet mellan mosstrådar, klättertråd
+och purkinjecellerna.
+
+- ​ Skador i cerebellum
+  - 
+Ataxi: samlingsnamn för lillhjärnskador
+  - 
+Lillhjärnan ser till att rörelserna blir perfekta, alltså med korrekt
+koordination, korrekt omfång, hastighet.
+  - 
+Följande symtom
+- ​ Fel storlek, hastighet och koordination på rörelsen
+- ​ Talet blir hackigt (talmusklerna koordineras ej)
+- ​ Typiskt med skakningar (skakar in mot målet, dåligt utförande)
+- ​ Försämrad postural tonus (svårare att hålla balans)
+Frågor
+1.​ Vilka tre funktionella delar har cerebellum, beskriv.
+2.​ Förklara inlärningsmekanismer i cerebellum och hur det bidrar till VOR.
+3.​ Beskriv cerebellums roll i planering och utförande av rörelser.
+4.​ Vilka symtom har ataxi? Vad menas med procedurminne?
+
+
+
+
+![[image-980a1033f105.png]]
+
+Basala ganglier
+- ​ Basala ganglier arbetar med beslutfattande om vilka rörelser som ska utföras,
+de modulerar.
+- ​ Basala ganglier finns djupt inne i hjärnan, organisation:
+  - 
+Ncl. Striatum = putamen + caudatus (tar in signal från cortex)
+  - 
+Ncl. globus pallidus (intern/extern del) = viktig utgångskärna
+  - 
+Substantia nigra = pars compacta (dopaminproduktion) + pars
+reticulata (utgång)
+  - 
+Subthalamicus = reglerande roll (exciterar globus pallidus interna)
+
+- ​ Signalförlopp
+  - 
+Cortex skickar (ständigt) signal till striatum.
+  - 
+Striatum projicerar vidare till globus pallidus intern +
+substantia nigra pars reticulata (SNr).
+  - 
+Globus pallidus intern + SNr utövar tonisk inhibition på
+thalamus (GABA), thalamus exciterar motorcortex
+(glutamat).
+  - 
+När man vill röra sig minskas den toniska hämningen på
+thalamus → rörelse initieras
+  - 
+Basala ganglier “väljer” vilka delar av motorcortex som
+aktiveras.
+- ​ Neurotransmittorer
+  - 
+Dopamin (från substantia nigra pars compacta) modulerar striatum
+- ​ Hyperkinesi vid ökad dopamin
+- ​ Hypokinesi vid dopaminbrist
+  - 
+Acetylkolkin har den motsatta effekten (kan orsaka hypokinesi).
+
+- ​ Parkinson's sjukdom
+  - 
+Orsakas av att dopaminproducerande neuroner i substantia nigra pars
+compacta dör spontant.
+  - 
+Detta orsakar dopaminbrist och därmed hypokinesi (rörelsefattigdom,
+minskad rörelseförmåga) pga toniska inhibitionen av basala ganglier
+på thalamus förblir stora → svårare att excitera motorcortex.
+  - 
+Tydligen är basala ganglier även viktiga för initiering av rörelser.
+  - 
+Vid hypokinesi blir det svårt att initiera rörelser och när de väl är
+initierade så är de svaga, även mimiken minskar.
+- ​ Andra sjukdomar relaterade till basala ganglier
+  - 
+En del sjukdomar orsakar hyperkinesi där thalamus inhiberas inte
+tillräckligt.
+
+
+
+
+![[image-0f6a5159b7ff.png]]
+
+  - 
+Därmed får man snabba ofrivilliga rörelser, tics, tourette syndrome
+(ofrivilliga ord och mimik), kan även vara omotiverade och
+våldsamma rörelser.
+
+- ​ Funktion av basala ganglier
+  - 
+Fungerar som en broms på vilka rörelser som ska utföras.
+  - 
+I hjärnan finns ständigt ett antal rörelser som den vill utföra, dock
+bromsas vissa rörelser och optimala rörelser “släpps” igenom först i
+ordning tack vare basala ganglier.
+  - 
+Basala ganglier är även kopplade till kommunikation och emotioner.
+De hämmar automatiska emotionella signaler till en viss del
+- ​ T.ex slår sig → säger aj
+- ​ Denna automatisk signal hålls tillbaka tills den blir adekvat.
+  - 
+Dock förstärker t.ex tourettes dessa signaler (hyperkinesi) och därmed
+kan dessa emotionella signaler gå okontrollerade.
+
+- ​ Kretsar
+  - 
+Det finns flera kortiko-kortikala (börjar och slutar i cortex) kretsar
+som involverar basala ganglier
+  - 
+De har liknande uppbyggnad men olika funktioner
+1.​ Allmänt motoriska
+- ​ Initiering och planering av viljemässiga rörelser (som nämns
+ovan)
+2.​ Ockulomoturisk
+- ​ Styr ögonrörelser, t.ex följerörelse, saccad osv.
+3.​ Prefrontal I
+4.​ Prefrontal II
+- ​ Båda prefrontal-kretsarna arbetar med högre kognitiva
+förmågor såsom att välja mellan olika alternativ.
+5.​ Limbiska
+- ​ Basala ganglier deltar i emotionell kommunikation.
+- ​ När uttryck av emotioner bör bromsas/släppas igenom (nämnts
+ovan)
+Frågor
+1.​ Vilka viktiga strukturer bygger upp basala ganglier, var finns de, vilka
+funktioner har respektive struktur? Beskriv signalförloppen.
+2.​ Hur påverkar dopamin & acetylkolin signalförloppen?
+3.​ Vilka symtom ses vid Parkinsons och andra basalgangliesjukdomar och vad
+säger de om basala gangliernas funktion?
+4.​ Vilka är basal gangliernas målområden i cortex?
+
+
+
+
+![[image-6e0856bffbbf.png]]
+
+Motoriska kontrollstrategier
+- ​ Det är revolutionärt att människor står på två ben och inte fyra. Detta gör att
+tyngdpunkten hamnar högre och därmed krävs noggrann postural kontroll
+
+- ​ Huvudsakligen finns det två strategier för att hålla balansen.
+
+- ​ Plan A – anticipatorisk kontroll
+  - 
+Plan A involverar många neuron-kretsar och hög aktivitet i cerebrum
+och cerebellum.
+  - 
+Kroppen är alltid redo på hur en rörelse kommer att påverka kroppen.
+  - 
+T.ex om man lyfter upp ena benet, förflyttas tyngdpunkten nära stående
+benet. Kroppen vet att tyngdpunkten ändras vid sådan rörelse → justerar
+direkt (aktiverar vissa muskler för att hålla balans).
+  - 
+Detta kallas anticipatorisk kontroll där cerebrocerebellum alltid har en
+intern modell av hur en rörelse ska utföras och hur det ska kännas.
+  - 
+Ett steg före, och motoriken justeras ständigt av spinocerebellum.
+  - 
+Om miljön förändras oförväntat, misslyckas plan A
+- ​ T.ex spåret startar plötsligt → rörelsen sker innan det som
+planerat → känns fel!
+  - 
+Plan B behövs!
+
+- ​ Plan B – postural motoriska svar
+  - 
+Svar på oförväntad förändring i miljön och oftast är ”reflexliknande”.
+  - 
+Här används många olika sinnesorgan
+- ​ Vestibularisapparaten → registrerar huvudets rörelser och läge
+- ​ Syn → registrerar kroppens läge i rummet
+- ​ Proprioceptorer → känner av musklernas position och rörelse
+- ​ Känsel → Specifikt vid fotsulan för att känna underlaget
+  - 
+Dessa sinnesorgan tillsammans möjliggör posturalt motoriska svar som
+är väldigt snabba, nästan som en reflex, dock är de ej medfödda, utan
+läras in med erfarenhet,
+- ​ T.ex blir man bättre på att hålla balansen i spåret med tiden!
+- ​ De blir alltså bättre och “smidigare” med erafrenhet.
+  - 
+Information från proprioceptorer spelar huvudsaklig roll i plan B
+eftersom de ger snabba signaler om exakt längdändring och spänning i
+musklerna/led.
+  - 
+Vestibulocerebellum är viktigt, tillsammans med retikulo- och
+vestibulospinala banor.
+
+
+
+
+- ​ Handgrepp – exempel på motoriskt program
+  - 
+Handgreppets motoriska program är (likt gånggenerators motoriska
+program) förutsägbara rörelser när man ska lyfta ett föremål.
+  - 
+Gripkraft (mot föremålet) och lyftkraft (uppåt) måste koordineras och
+de ökar parallellt med varandra
+- ​ Om gripkraft för lite → föremålet glider ur handen
+- ​ Om gripkraft för stor → ineffektiv, skadar föremålet
+  - 
+Plan A
+- ​ Cerebrocerebellum (CNS) har en plan hur greppet ska vara
+utifrån föremålets egenskaper (form, vikt, ytegenskaper).
+- ​ Visuell information är väldigt viktig här som avslöjar föremålets
+egenskaper (även vikt kan uppskattas).
+  - 
+T.ex sandpapper → hög friktion → mindre gripkraft
+behövs
+  - 
+Siden → låg fiktion → större gripkraft (trots samma vikt)
+- ​ Plan A blir bättre med tiden/erfarenhet, därför har barn sämre
+grepp, upp till 10-års åldern.
+  - 
+Plan B
+- ​ Plan B justerar greppet i efterhand (spinocerebellum) för att
+anpassa det och göra greppet “perfekt”.
+- ​ Här är mekanoreceptorer viktiga från handen, där t.ex om
+föremålet glider ur handen → vibrationer (meissners & paccini)
+→ CNS höjer gripkraften.
+  - 
+Sensoriken måste stämma överens med planeringen.
+- ​ Ett annat exempel är när man lyfter en mjölkförpackning som
+antas vara full vilket initialt ger en högre lyftkraft än nödvändigt
+men gripkraften justeras snabbt via plan B.
+- ​ Plan B justerar signalen väldigt fort (ca 70 ms).
+- ​ Informationen från känselreceptorerna måste gå via hjärnan →
+känselcortex → motorcortex
+- ​ (Experiment har visat att t.ex katter har mycket snabbare svar
+eftersom informationen ej behöver gå till hjärnan, utan direkt
+från ryggmärgen → minimalt antal synapser → snabbt!)
+  - 
+Plan A kan ses som ett program anpassat efter föremålets “parametrar”
+(form, vikt, yta).
+Frågor
+1.​ Vad menas med posturala motoriska svar? Varför är det egentligen och i strikt
+mening fel att tala om ”posturala reflexer”?
+2.​ Beskriv vad som händer i CNS när vi lyfter upp ett föremål.
+
+
+
+Proprioceptiv karta
+- ​ Hjärnan/kroppen har en intern representation av kroppens position/läge,
+proprioceptiv karta som finns i posterior parietal cortex (PP).
+- ​ I PP finns flera sinnessystem, multisensory integration där  information från
+syn, hörsel, känsel, proprioception, känsel, vestibularisapparaten
+kombineras.
+- ​ Denna karta möjliggör att vi vet var våra kroppsdelar finns utan synintryck.
+- ​ PP integreras starkt med motoriken (SMA & PM) för att möjliggöra planering
+och koordination av rörelser
+  - 
+T.ex kan vi lyfta en kopp utan att behöva “stirra” på handen.
+- ​ Proprioceptiva kartan kan maniupuleras
+  - 
+Om senan stimuleras elektriskt aktiveras muskelspolar som om muskeln
+vore sträckts och uppfattas av CNS som en rörelse (även om ingen
+rörelse sker).
+  - 
+Propriocetpiva kartan är beroende av kontinuerlig sensorisk input!
+
+- ​ Experiment på apor har visat att riktad uppmärksamhet påverkar hjärnaktivitet.
+När apan fokuserade på ett objekt aktiverades neuroner i områden för
+rumsuppfattning vilket i sin tur aktiverade neuroner kopplade till hand- och
+armrörelser, trots att ingen faktisk rörelse utfördes.
+- ​ Spegelneuroner
+  - 
+Experiment på apa!
+  - 
+Vissa neuroner aktiveras både när apan själv utför en handling och
+när den observerar samma handling hos någon annan.
+- ​ Apan tar en banan med pincett och stoppar den i munnen → vissa
+celler i premotorcortex aktiveras.
+- ​ Om experimentledaren utför exakt samma handling medan apan
+observerar → samma celler aktiveras hos apan.
+- ​ Dessa spegelneuroner är motorneuroner specialiserade just för
+den observerade rörelsen, i detta exempel grepp
+  - 
+Alla celler har inte denna förmåga som spegelneuroner.
+- ​ Spegelneuroner observerades främst i PM.
+  - 
+Kan ksk förklara smittande gäspningar.
+  - 
+Kan kopplas till autism där nedsatt spegelneuron-funktion drabbar
+social imitation och uppfattning av andra handlingar.
+Frågor
+1.​ Vad menas med proprioceptiv karta, varför är den viktig? 2. Hur kan vi avslöja
+att vi har en proprioceptiv ”karta” över kroppen?
+2.​ Vad är spegelneuroner och hur kan det kopplas till autism?
+