vault backup: 2026-01-21 19:33:03
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,284 @@
|
||||
---
|
||||
source: Gabriels anteckningar
|
||||
lecture: Farmakologiska receptorer
|
||||
block: 1
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Farmakologiska receptorer
|
||||
|
||||
Farmakologiska receptorer
|
||||
- Översikt
|
||||
-
|
||||
Receptorer är mottagarstrukutrer (av protein) som binder in ligander,
|
||||
även kallas “first messengers” (samlingsnamn för många olika typer av
|
||||
substanser). Vissa receptorer för vidare information IC via second
|
||||
messenger.
|
||||
-
|
||||
Det finns två typer av receptorer, cellmembranbundna och
|
||||
intracellulära
|
||||
-
|
||||
Receptorer kan integreras med varandra (oberoende av typ), t,ex slå sig
|
||||
samman (t.ex ryanodinreceptor-kanal + DHP i muskelcellens SR).
|
||||
|
||||
- Cellmembranbundna receptorer
|
||||
-
|
||||
Förankrade i cellmembranet – oftast rörliga
|
||||
-
|
||||
Metabotropa receptorer
|
||||
- Påverkar cellaktiviteten via signalerings-kaskad
|
||||
- T.ex G-proteinkopplade receptor
|
||||
-
|
||||
Har extracellulär domän
|
||||
-
|
||||
Ligand binder till receptorens extracellulära
|
||||
domän → receptorn ändrar konformation →
|
||||
G-proteinet aktiveras genom att byta GDP mot
|
||||
GTP → aktiverat G-protein startar en
|
||||
signaleringskaskad i cellen → GTP
|
||||
hydrolyseras tillbaka till GDP → signalen
|
||||
avslutas.
|
||||
-
|
||||
Jonotrop receptor – ligandstyrd jonkanal
|
||||
- Receptor som också är en jonkanal!
|
||||
- Ligandbindning inducerar konformationsändring där
|
||||
jonotrop receptorn öppnar upp jonkanalen
|
||||
- T.ex GABAA
|
||||
→ 2st GABA binder in → Cl-kanal öppnas → Cl
|
||||
strömmar passivt in → desensitiseras → stängs
|
||||
-
|
||||
Gemensamt: Liganden binder till EC domän som inducerar
|
||||
konformationsändringar och aktiverar receptorn.
|
||||
|
||||
- Intracellulära receptorer
|
||||
-
|
||||
Dessa receptorer finns i insidan av cellen och liganden måste drf
|
||||
transporteras in (oftast är liganden fettlöslig→diffusion över membran)
|
||||
-
|
||||
Receptorerna är oftast bundna till inhibitoriska proteiner när de är
|
||||
inaktiva. När liganden binder in → inhibotirska proteiner lossnar.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-8f7eb9f9c8f5.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-8df4692b737b.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-851349e73995.png]]
|
||||
|
||||
-
|
||||
Två aktiva proteiner smälter samman → bildar dimer (dimeriseras) →
|
||||
transporteras till cellkärnan och påverkar genuttryck
|
||||
(transkriptionsfaktorer)
|
||||
-
|
||||
IC receptorers effekt är långvariga men tar längre tid, eftersom
|
||||
genuttryck → proteinsyntesen påverkas vilka är tidskrävande processer.
|
||||
|
||||
- Skillnader mellan membranbundna/IC receptor
|
||||
-
|
||||
Plats: På utsidan av membranet resp. intracellulärt.
|
||||
-
|
||||
Ligand: Stannar på utsidan resp. transporteras till cellkärnan.
|
||||
+ Olika typer av ligander (oftast hydrofila resp. hydrofoba)
|
||||
-
|
||||
Tar kort tid att få effekter resp. lång tid.
|
||||
-
|
||||
Effekt: Oftast kortvarig resp. långvarig
|
||||
Frågor
|
||||
1. Hur fungerar intracellulära receptorer?
|
||||
Farmakologiska receptorer
|
||||
- Receptorn oftast återvänder till utgångsläget efter väldigt kort period.
|
||||
- Liganderna oftast är reversibla, men få ligander är irreversibla (ovanliga).
|
||||
-
|
||||
Key-and-Lock: Nyckel (ligand) och nyckelhål (receptor)
|
||||
- Vid ligand-receptor interaktion uppstår olika kemiska bindningar.
|
||||
-
|
||||
Bindningar som väte-, van der Waals, hydrofoba krafter mfl. verkar
|
||||
tillsammans och är bakom bindningsstyrkan mellan ligand o receptor.
|
||||
-
|
||||
Receptorer har en ficka med specifika aa som kan orsaka olika typer av
|
||||
kemiska interaktioner.
|
||||
-
|
||||
Liganden måste ha en passande struktur och kemisk uppbyggnad för
|
||||
att kunna “falla ner i receptorn” och få relativt god bindningsstyrka.
|
||||
- Lika löser lika: polära binder polära, opolära binder opolära.
|
||||
-
|
||||
Med lämplig passform och kemiska egenskaper induceras
|
||||
konformationsändring i receptorn.
|
||||
|
||||
- G-proteinkopplat receptorer
|
||||
-
|
||||
Finns stor affinitet mellan liganden och receptor (ligand “sugs” in).
|
||||
-
|
||||
Ligand binder in → konformationsändring i receptor → (receptor
|
||||
fungerar som GEF, byter ut GDP mot GTP i G-proteinet) → G-proteinet
|
||||
ändrar form, a-subenheten lossnar → a-subenheten påverkar
|
||||
målproteiner såsom spänningskänsliga kanaler.
|
||||
-
|
||||
Så aktiveras G-proteinkopplade receptorer, såsom GABAB
|
||||
-
|
||||
När GTP hydrolyseras återgår G-protein till inaktivt tillstånd.
|
||||
- Väldigt många olika system i kroppen utnyttjar receptorer
|
||||
-
|
||||
Neurotransmission
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-f9b172a930e9.png]]
|
||||
|
||||
- Aktionspotential → Vesiklar med ligander frisätts till
|
||||
målreceptor, t.ex till muskler
|
||||
- Elektriska signaler överförs till kemiska.
|
||||
-
|
||||
Endokrina systemet
|
||||
- Endokrina körtlar frisätter hormoner i blodet → hittar slutligen
|
||||
målreceptor.
|
||||
-
|
||||
Immunsystemet
|
||||
- Aktivering av receptorer på immunceller är grunden till att
|
||||
utlösa immunsvar.
|
||||
Farmakologi
|
||||
- Receptorer är därför måltavla inom farmakologi.
|
||||
- Många läkemedel verkar genom att påverka receptorer, hämma/aktiver
|
||||
-
|
||||
Smärt, diabetes, hypertoni osv
|
||||
|
||||
- Agonister – ligander som binder och stimulerar/aktiverar receptorn
|
||||
-
|
||||
Har förmåga att påverka receptorn → svar induceras
|
||||
-
|
||||
Endogena (från kroppen) substanser som binder receptorer är agonister
|
||||
- ACh, GABA, glutamat, kortisol, serotonin osv.
|
||||
- Endogen substans namnger ofta receptorn, men inte alltid
|
||||
-
|
||||
En agonist kan aktivera receptor som i sin tur hämmar mottagarcellen.
|
||||
-
|
||||
En typ av receptor kan finnas i många olika typer av celler
|
||||
- En agonist kan därmed ge många olika effekter.
|
||||
- Farmakologisk utmaning → biverkningar
|
||||
-
|
||||
Receptorer har oftast olika subtyper.
|
||||
|
||||
- Agonistens svar kan moduleras via substanser/joner
|
||||
-
|
||||
Många receptorer oftast har flera olika bindningsställen.
|
||||
-
|
||||
Om specifika substanser binder tsm med agonisten påverkas
|
||||
agonistens svar → hämmas eller stimuleras.
|
||||
-
|
||||
Vissa receptorer kan reagera på olika endogena agonister
|
||||
-
|
||||
Vissa receptorer är både ligand- och
|
||||
spänningsstyrda, t.ex NMDA:
|
||||
- Huvudtransmittorn: glutamat
|
||||
- Co-agonist: Glycin eller D-serin (måste
|
||||
binda för kanalöppning).
|
||||
- Spänningsberoende: Depolarisering
|
||||
krävs för kanalöppning
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-1ad59cc78610.png]]
|
||||
|
||||
- Modulerande substanser: Flera endogena och exogena ämnen
|
||||
påverkar receptorn, t.ex alkohol och ketamin (hämmar).
|
||||
Frågor
|
||||
1. Varför är receptorer viktiga inom farmakologi? Varför kan receptorer orsaka
|
||||
farmakologisk utmaning? Vad är agonister?
|
||||
2. Hur moduleras agonisten? Ge exempel.
|
||||
Dos-responskurva
|
||||
- Ett sätt att illustrera relationen mellan effekten när en viss agonist binder till
|
||||
receptor, en enskild effekt från interaktionen studeras.
|
||||
-
|
||||
Kan ske i vitro, försöksdjur, människa
|
||||
- Effekten mäts ständigt i olika punkter av dos/blodkoncentration.
|
||||
-
|
||||
Inga tidspunkter!
|
||||
- Eventuellt uppnås ett fysiologiskt tak trots att receptorerna oftast ej är mättade
|
||||
-
|
||||
Detta beror på fysiologiska begränsningar (såsom maxpuls).
|
||||
-
|
||||
Celler kommer att uppnå maximal respons/effekt med
|
||||
aktivering av bara ett fåtal receptorer, inte alla.
|
||||
- T.ex perifer fatigue i muskler. Trots hög [ACh] EC och
|
||||
tillgängliga AChR kontraheras muskelfibern inte ej pga
|
||||
hög [Pi] IC → en skyddsmekanism mot
|
||||
överansträngning.
|
||||
-
|
||||
Vid denna punkt ger ökad dosering inte ökad respons.
|
||||
|
||||
- Affiniteten mellan liganden och receptorn samt dosen är avgörande för hur
|
||||
mycket ligand som binds till receptorer → avgörande för effekt.
|
||||
-
|
||||
Ligand med högre affinitet binder mer än ligand mer lägre affinitet.
|
||||
-
|
||||
Ju mer ligander som tillsätts desto mer ligand-receptorkomplex.
|
||||
-
|
||||
Sigmoidal kurva (dos på logartmisk x-axel)
|
||||
|
||||
- Emax = maximal effekt
|
||||
-
|
||||
S.k efficacy
|
||||
-
|
||||
Ju brantare kurvan är desto mer effekt
|
||||
|
||||
- Potens är mått agonistens tillslagskraft
|
||||
-
|
||||
Måtten man utgår från oftast är EC50
|
||||
- Effekten när koncentrationen ger 50 % av
|
||||
maximal effekt.
|
||||
-
|
||||
Ju lägre EC50 desto större potens och vice versa
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-eeb7424b163d.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-eabe17a3fa33.png]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-ae48d5faa2b7.png]]
|
||||
|
||||
- Låg EC50 → låga doser krävs för att nå 50% av Emax (efficacy) →
|
||||
kurvan ligger åt vänster. Motsatsen gäller för låg potens.
|
||||
-
|
||||
På bilden syns olika agonister med samma efficacy, dock varierar deras
|
||||
potens, där A har högst potens.
|
||||
|
||||
- Agonister som läkemedel
|
||||
-
|
||||
Många läkemedel är agonister som specifikt stimulerar en receptor
|
||||
eller en grupp av receptorer.
|
||||
-
|
||||
Eftersom olika receptorer har olika affinitet för agonister bör läkemedlet
|
||||
doseras så att endast de önskade receptorerna aktiveras.
|
||||
- Hög dosering kan orsaka att oönskade receptorer stimuleras.
|
||||
|
||||
- Antagonister
|
||||
-
|
||||
Substanser som binder receptorer och förhindrar aktivering av
|
||||
receptorn genom att (oftast) reversibelt binda in till samma
|
||||
bindningsställe som agonisten kan binda till.
|
||||
-
|
||||
Antagonister kan ha hög affinitet men inducerar ingen
|
||||
konformationsändring i receptorn → ingen effekt.
|
||||
-
|
||||
Många läkemedel är antagonister
|
||||
- Minskar effekten av en agonist (potensen minskar)
|
||||
-
|
||||
T.ex vid överdosering av morfin → morfin-receptorer kan inhiberas av
|
||||
antagonister som “tävlar” med agonisten om bindningsplatser.
|
||||
-
|
||||
Ingen dos-responskurva pga ingen effekt.
|
||||
Frågor
|
||||
1. Varför ritas dos-responskurvan, vilka variabler (x,y) visas i kurvan?
|
||||
2. Be exempel på fysiologiskt tak.
|
||||
3. Vad är efficacy respektive potens?
|
||||
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user