vault backup: 2026-01-21 17:25:09

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md

@@ -82,7 +82,7 @@ Ja, ungefär så.
 Och så där kring.
 De närmsta dagarna och veckan här.
 Mm Bra Då kör vi igång och ni har ju då föreläsningsmaterial och på
-Kalmars också. De bilderna jag tänkte visa.
+Canvas också. De bilderna jag tänkte visa.
 Fokus nu är kommunikation mellan celler centrala nervsystemet.
 En helt central del när vi pratar om detta jag tänker nu första timmen
 introducera lite begrepp och vart vi ska komma så småningom och ge lite
@@ -119,10 +119,10 @@ Det här kan då kännas lite mer abstrakt och vi kommer att prata betydligt
 mer framöver om inlärning, minne och glömska och ett gram.
 Detta bara för att illustrera två aspekter av detta med aktionspotentialen
 och dess betydelse för signalering i hjärnan.
-Vad är det då som bestämmer om det ska bli en auktionspotential eller
-inte? Här ser ni då exempel på två stycken auktionspotentialer och .
+Vad är det då som bestämmer om det ska bli en aktionspotential eller
+inte? Här ser ni då exempel på två stycken aktionspotentialer och .
 Jag kan bara förutskicka som en parentes säga att just dom här
-auktionspotentialerna har vi registrerat från Mänsklig kortext, så det här
+aktionspotentialerna har vi registrerat från Mänsklig kortext, så det här
 är från humana korskadade nervceller.
 Men, de här mekanismerna kring aktionspotential, membranpotentialer och
 synapser och så där, de är basalt sett väldigt väl evolutionärt
@@ -261,11 +261,11 @@ slumpmässigheten.
 Men i grund och botten så är det en slumpmässighet.
 Även när vi tittar på aktionspotentialen så är det en viss slumpmässighet
 i det för att antingen blir det en aktionspotential eller så blir det inte
-en auktionspotential.
+en aktionspotential.
 Och det är också en form av digital signalering, etta eller nolla så att
 säga. Det måste komma upp till en viss tröskel för att det ska bli en
-auktionspotential och då blir det en full auktionspotential och kommer vi
-inte upp till tröskeln så blir det ingen auktionspotential.
+aktionspotential och då blir det en full aktionspotential och kommer vi
+inte upp till tröskeln så blir det ingen aktionspotential.
 Och det här kan vi då registrera antingen i olika cellkulturer så säger
 de. Vi kan odla upp till exempel mänskliga nervceller, och registrera från
 man kan också ta bitar av levande hjärnvävnad, antingen från mus eller
@@ -327,7 +327,7 @@ membranpotentialen genom att aktivera olika jonkanaler och så vidare.
 och det som ni har på den här bilden är en schematisk sammanfattning utav
 vad som bestämmer membranpotentialen, och då har vi två ben här: Å ena
 sidan är det då koncentrationsskraften gradienter utav våra viktigaste
-joner natrium, kadmium, klorid och kalcium som är ojämnt fördelade mellan
+joner natrium, kalium, klorid och kalcium som är ojämnt fördelade mellan
 intracellulärt och extracellulärt.
 Och detta är en nödvändig förutsättning för att vi ska få en
 membranpotential, alltså koncentrationsgradienter.
@@ -338,7 +338,7 @@ ATP. De är alltså energidrivna de här transportörerna och pumparna.
 Lite krasst kan man säga att att orsaken till att vi äter mat det är för
 att driva de här pumparna.
 Det är de som drar energi i kroppen inte minst i hjärnan.
-Och en väldigt viktig sådan här pump är natrium -kadium -pumpen.
+Och en väldigt viktig sådan här pump är natrium -kalium -pumpen.
 Som vi kommer att prata lite mer om.
 De här koncentrationsgradienterna ger upphov till så kallade
 jämviktspotentialer.
@@ -365,7 +365,7 @@ där ni ser schematiskt en natriumkanal och så ser ni också då ungefärlig
 koncentration av natrium på utsidan respektive insidan och också då den
 jämviktspotential som då blir natrium på grund utav de här
 koncentrationskryllarna.
-kommer karium här, klorid, kalcium och sen så har ni då natrium -kadium
+kommer karium här, klorid, kalcium och sen så har ni då natrium -kalium
 -pumpen här, detta är de viktiga spelarna och det här ger då upphov till
 den sammanvägda efekten av de här jämviktspotentialerna ger då upphov
 till en membranpotential eller en videomembratpotential.
@@ -409,7 +409,7 @@ så kallad elstatus.
 Och tittar på koncentrationerna av de här jonerna.
 Och då ska man inte behöva gå och slå upp liksom vad är normalvärden och
 så där. Utan man ska liksom veta vad normalvärden för HB och natrium och
-kadium och kalcium och så är, så att säga.
+kalium och kalcium och så är, så att säga.
 Ja. Ska vi ha koll på skillnader, och sen spinalvätska och serum?
 Eller ska vi bara ha koll på ...
 Det är bra att ha lite koll på den skillnaden, för det normala är att man
@@ -467,17 +467,6 @@ som vi kallar för Goldmanekvationen men den närmsta ekvationen är bara för
 ett jonslag i taget och det är lite artificiellt, för normalt sett är det
 alltid en sammanvägning Okej, ska vi ta femton minuters paus då så ses vi
 igen nio händer på den här stunden, paus och solurelsing.
-—Vi ses imorgon.
-den största inledningsvis den största inledningsstationen inledning
-inledning. den största inledningsstationen.
-den största inledningsstationen inledningsstationen inledningsstation
-inledningsstation ...
-inledningsstationen inledningsstationen inledningsring ...
-inledning ... inledningheadheadhem ...
-inledningheadheadhem ...
-inledning. Man hör inget!
-Man hör inget! Man hör inget!
-Man hör inget! Ljudet inte på ljudet.
 Nu hör vi på Zoom också.
 Som sagt var är det några frågor som har dykt upp som vi ska ta först.
 Vad menas med klassmiljoner som är fria från klassmiljoner?
@@ -489,7 +478,7 @@ snaboch så är det en snabbt svar så är det den totala koncentrationen, men
 det totala koncentrationen, men det är den totala kraften.
 Men det är egentligen bara den fria är den fria reumatisk cell.
 Och lite schematiskt och illustrera koncentrationsgradienterna, och vi har
-ju utav kadmium så har vi ju väldigt mycket kadmium på insidan och en lång
+ju utav kalium så har vi ju väldigt mycket kalium på insidan och en lång
 koncentration på utsidan.
 Men natrium är det ju tvärtom, vi har en hög koncentration på utsidan låg
 koncentration på insidan Klorid är ungefär som natrium ett som går på
@@ -523,8 +512,8 @@ fixa molekyler.
 som vi har med intressenter.
 Om vi då introducerar jonkanaler till detta och så tar vi ett jonslag i
 taget och en jonkanal i taget så att vi då sätter dit en jonkanal här som
-bara släpper igenom kadmium allt annat lika här så kommer detta göra att
-kadmium kommer att vilja difundera ut ur källorna.
+bara släpper igenom kalium allt annat lika här så kommer detta göra att
+kalium kommer att vilja difundera ut ur källorna.
 På grund av koncentrationsgradienten.
 Och för varje kalium som då difunderar ut här så kommer vi att förlora en
 positiv laddning.
@@ -539,23 +528,23 @@ miljön. Man vill ju hellre stanna i den negativa miljön.
 Så vi bygger upp en motrikt.
 Elektrisk kraft tenderar att hålla kvar kalium inne Och när de här två
 krafterna är lika stora, då har vi en jämvikt.
-Det betyder inte att kadmium inte kan passera in och ut, men det betyder
-att Netto mässigt så sker det inget flöde av kadmium genom den här
+Det betyder inte att kalium inte kan passera in och ut, men det betyder
+att Netto mässigt så sker det inget flöde av kalium genom den här
 kanalen. Vi har uppnått en jämviktspotential Och med de här
-kadmiumkrafterna koncentrationerna så är jämvikten för kadmium kanske i
+kaliumkrafterna koncentrationerna så är jämvikten för kalium kanske i
 storleksordningen minus hundra milligolt då.
 Om vi gör samma exercis då för natrium.
-Att vi stänger kadmiumkanalen här då och bara öppnar natriumkanalen.
+Att vi stänger kaliumkanalen här då och bara öppnar natriumkanalen.
 Så kommer ju natrium att ligga och in då in i cellen på grund av
 koncentrationsgradienten och för varje natrium som går in så byggde vi upp
 positivt överskott, intresselärt och vi får negativt på utsidan.
 Det här kommer att motverka natriums vilja att gå in och vi bygger upp en
 elektrisk kraft som är motriktad och vi får en jämviktpotential som
 storleksordningen plus 60 millivolt.
-Det här är det viktiga, natrium och kadmiums jämvikt.
-potential och det här är ju då drivet utav natriumkadmiumpumpen som sätter
+Det här är det viktiga, natrium och kaliums jämvikt.
+potential och det här är ju då drivet utav natriumkaliumpumpen som sätter
 upp de här koncentrationsgradienterna genom att pumpa ut natrium och pumpa
-in kadmium i iscellerna.
+in kalium i iscellerna.
 Den processen är energikrävande.
 Här har vi då med klorid och cancium.
 Ja det här är då lite special kan man säga, för att om vi tittar lite på
@@ -609,20 +598,20 @@ Kalium och natrium ligger på 100 -150 millimolar introvextraväxlar.
 Hur man slår ihop det.
 Cancium ligger på någon miniminal, så att säga.
 Det gör att de här strömmarna för kalcium blir väldigt små.
-Relativt natrium och kadmium.
+Relativt natrium och kalium.
 Och därför blir det påverkan från kalcium på membranpotentialen tämligen
 liten. Så att när vi diskuterar membranpotential så är det framför allt
-natrium och kadmium som vi kommer att diskutera.
+natrium och kalium som vi kommer att diskutera.
 Plorid /calcium har sina speciella skäl till att de bidrar inte på samma
-påfallande sätt som natrium och kadmium.
+påfallande sätt som natrium och kalium.
 Ja. Det är det vi ska diskuteras strax här.
-Vi kan redan nu förutskicka att det är kadmium som påverkar mest.
-Eftersom vidomembranpotentialen på minus 70 ligger närmare kadmiums
+Vi kan redan nu förutskicka att det är kalium som påverkar mest.
+Eftersom vidomembranpotentialen på minus 70 ligger närmare kaliums
 jämviktspotential på minus 100 än natriums jämviktspotential på plus 60.
-På något sätt har kadmium ett större inflytande på vidomembranpotentialen
+På något sätt har kalium ett större inflytande på vidomembranpotentialen
 än vad natrium har.
 Det kommer vi till alldeles strax men det beror på att det finns fler
-kadmiumkanaler än natriumkanaler.
+kaliumkanaler än natriumkanaler.
 och därmed så tänkte jag att vi får introducera då det här med jonkanaler.
 Nu har vi pratat om koncentrationsskillnader.
 Vi har pratat om hur de här koncentrationsskillnaderna uppkommer genom ATP
@@ -639,8 +628,8 @@ Men vi kan lite grövre dela in dem med avseende på hur de styrs och vad de
 släpper igenom, alltså selektivitet och gating som jag har gjort en tabell
 om. Och om vi tittar på selektivitet då först så har vi jonkanaler som
 bara släpper igenom natrium, och vi har jonkanaler som bara släpper igenom
-kadmium Sen har vi jonkanaler som släpper igenom både natrium och kadmium
-och vi har jonkanaler som släpper igenom natrium, kadmium och kalcium och
+kalium Sen har vi jonkanaler som släpper igenom både natrium och kalium
+och vi har jonkanaler som släpper igenom natrium, kalium och kalcium och
 de brukar vi då kanske kalla för kattjonkanaler de släpper igenom positiva
 joner och slutligen så har vi jonkanaler som bara släpper igenom kalcium,
 kalciumspecifika jonkanaler också.
@@ -695,39 +684,39 @@ Så om vi då tittar på de här läckkanalerna nu då lite specifikt Det här
 en bra till bild här.
 Det är ingenting som ni behöver lära er på något sätt utan den här bilden
 till vänster ska bara illustrera att vi har en rad olika typer av
-läckkanaler för kadium.
-Vi har ett antal olika genfamiljer här som då kodar för olika kadium,
+läckkanaler för kalium.
+Vi har ett antal olika genfamiljer här som då kodar för olika kalium,
 läckkanaler och sen så har vi en typ av jonkanal som kodar för en natrium
 läckkanal. Och I alla våra celler i kroppen, och inte minst i nervcellerna
 så har vi många olika typer av kaliumläckkanaler med kanske bara en typ av
 natriumläckanader och det gör då att genomsläppligheten för natrium och
 natrium är väldigt olika i vila.
-Så genomsläppligheten för kadium är mycket högre än genomsläppligheten för
+Så genomsläppligheten för kalium är mycket högre än genomsläppligheten för
 natrium. Det är det som är orsaken till att vilomedelpotentialen hamnar
 närmare kaliums jämviktspotential än natriums jämviktspotential.
-Vi kan säga så här, att om genomsläppligheten för natrium och kadmium hade
+Vi kan säga så här, att om genomsläppligheten för natrium och kalium hade
 varit lika stora då hade videomembranpotentialen varit mitt emellan
-natrium och kadiums jämviktspotential.
+natrium och kaliums jämviktspotential.
 Alltså minus 20 millivolt ungefär.
 Det är mitt emellan minus 100 och plus 60.
-Men nu är det inte så utan kadiums permionalitet är i vila mycket högre än
-för natrium vilket gör att videomembranpotentialen hamnar närmare kadiums
+Men nu är det inte så utan kaliums permionalitet är i vila mycket högre än
+för natrium vilket gör att videomembranpotentialen hamnar närmare kaliums
 jämviktspotential.
 Alltså runt minus 70.
 Och då är det värt att poängtera här att när vi har vilomembranpotential
 på 70 då är varken natrium eller kalium i jämvikt.
 För dom är jämvikt i sin jämviktspotential.
 Det betyder att vid vilomembranpotentialen så har vi ständigt ett visst
-inflöde utav kadmium.
+inflöde utav kalium.
 och ett visst inflöde utav natrium.
-De Utflödet av kadmium är precis lika stort som inflödet av natrium.
+De Utflödet av kalium är precis lika stort som inflödet av natrium.
 Så den här biomembromatialen är en slags septojämvikt.
 Men ingen av jonslagen är i jämvikt.
-Vi har ett visst utflöde av kadmium och ett visst inflöde av natrium.
-Det här måste i det långa loppet motverkas utav natrium och kadmiumpumpen.
-Som pumpar in kadmium och pumpar ut natrium.
+Vi har ett visst utflöde av kalium och ett visst inflöde av natrium.
+Det här måste i det långa loppet motverkas utav natrium och kaliumpumpen.
+Som pumpar in kalium och pumpar ut natrium.
 För att motverka det här flödet som vi har då vid linomembromentialen.
-Och de flödena av natrium och kadmium vid linomembromptentialen är alltså
+Och de flödena av natrium och kalium vid linomembromptentialen är alltså
 lika stora fast motriktade då.
 Ja Och För att sammanfatta detta lite grann och introducera några nya
 begrepp då så så beror då videomembrompotentialen av en sammanvägning utav
@@ -736,7 +725,7 @@ Men den sammanvägningen måste ta hänsyn till jonslagets permiabilitet,
 eller genomsläpplighet.
 Och det det kan vi då rent matematiskt så kan vi göra det då med en
 variant av närmsta ekvation som heter Goldman -ekvationen.
-Här kan ni se för natrium och kadmium att vi har samma konstant här då
+Här kan ni se för natrium och kalium att vi har samma konstant här då
 cirka 60. Och så ska det multipliceras med en logaritm där vi har
 extraordinära och intressenära för natriumkoncentrationer.
 Men vi har också en faktor P här och det är permiabilitet då.
@@ -754,9 +743,9 @@ jämviktspotentialen också inritade.
 Kalium minus 90, minus 100 Natrium plus 60, vi har klorid där någonstans
 vid minus 70, eftersom den ställer in sig efter membranpotentialen Och då
 kan man kanske utifrån detta också resonera då om vi utifrån viloläget
-skulle öppna ännu fler kadiumkanaler Då skulle kadiumpermionaliteten öka
+skulle öppna ännu fler kaliumkanaler Då skulle kaliumpermionaliteten öka
 ännu mer relativt natrium och då skulle membranpotentialen dras sig mot
-kadiums jämviktspotential.
+kaliums jämviktspotential.
 En sådan förändring brukar vi kalla för en hyperpolarisering då.
 Alltså där brandpotentialen blir mer polariserad än i de här
 brandpotentialen.
@@ -768,7 +757,7 @@ minskad polarisering.
 Vilket betyder att membranpotentialen drar sig mot natriums
 jämviktspotential.
 Så egentligen är det inte så krångligt, höll jag på att säga men öppnar vi
-kadiumkanaler så kommer membranpotentialen gå mot kadiums
+kaliumkanaler så kommer membranpotentialen gå mot kaliums
 jämviktspotential.
 Öppnar vi natriumkanaler så går membranpotentialen mot natriums
 jämviktspotential och öppnar det i kloridkanaler så går den mot klorid
@@ -870,8 +859,8 @@ accelerationen då?
 Och vad är då tröskeln för att komma tillbaka till frågan som ställdes
 tidigare här då Ja, tröskeln, om vi tar definitionen av tröskeln först så
 diskuterar vi den lite senare Tröskeln är den membranpotential, där
-natriumströmmen in precis överstiger kadiumströmmen ut, För precis vid den
-punkten där natriumströmmen in överstiger kadiumströmmen ut, då drar vi
+natriumströmmen in precis överstiger kaliumströmmen ut, För precis vid den
+punkten där natriumströmmen in överstiger kaliumströmmen ut, då drar vi
 igång den postdriva feedbacken, som vi inte kan stoppa sen.
 Och hur ska vi tänka med detta då?
 Jo vid vilomenbranpotentialen så har vi då varken natrium eller kalium i
@@ -890,10 +879,10 @@ i cellen. Men om vi nu har depolariserat till minus 60 så är det bara 120
 millivolt som vill driva in natrium i cellen.
 Så drivkraften för natrium har nog minskat när vi har depolariserat.
 Tvärtom för kalium.
-Kadiums drivkraft att gå ut är normalt kanske 30 millivolt alltså
+Kaliums drivkraft att gå ut är normalt kanske 30 millivolt alltså
 skillnaden mellan minus 100 och minus 70.
 Men om vi nu har gått till minus 60 så har vi 40 millivolt som vill driva
-ut kadium. Det gör att om vi depolariserar så här så kommer kadiumströmmen
+ut kalium. Det gör att om vi depolariserar så här så kommer kaliumströmmen
 ut att öka och natriumströmmen in att minska.
 Det här gör att vi obönhörligen kommer att relaxera tillbaka till
 videomembrompotentialen och det är därför videomembrompotentialen är en
@@ -910,12 +899,12 @@ kaliumströmmen ut.
 För att då får vi igång den här positiva feedbacken.
 Och den här tröskeln som ofta kanske ligger på minus 50 den är inte huggen
 i sten för den beror ju på de faktorer som bestämmer vilken natriumström
-respektive kadiumström vi har.
+respektive kaliumström vi har.
 Och det kan påverkas av en rad faktorer.
 Så tröskeln i sig kan också ändras, så att säga.
 Vad är det som gör Ja.
 Ja, kommer vi upp till en punkt där natriumströmmen in överstiger
-kadiumströmmen ut då är det Owe Hörgrens svar att vi kommer att få en
+kaliumströmmen ut då är det Owe Hörgrens svar att vi kommer att få en
 aktionspotential.
 Men själva aktionspotentialen är ju allt eller inget, antingen kommer vi
 upp till tröskeln och får igång den positiva feedbacken, eller så gör vi
@@ -932,7 +921,7 @@ viktigaste är då att nu ska vi prata mer om växelklassen då.
 Att de här som är nationella tjänsterna.
 De ska inaktiveras väldigt kvickt så att de stängs väldigt kvickt.
 Sedan är det en annan sak som bidrar nämligen att det också aktiveras.
-spänningskänsliga kadiumkanaler.
+spänningskänsliga kaliumkanaler.
 Jag skriver det som G upp också.
 De här två sakerna bidrar till att attraktionspotentialen avslutas och går
 tillbaka till videon.
@@ -944,133 +933,7 @@ spänningskänsliga eller de är kopplade till varandra.
 En som öppnar och stänger kanalen och en som inaktiverar och de
 -inaktiverar kanalen.
 Så det är två olika konformationsändringar i i det här kanalforoteinet.
-Men då då tror jag det är dags för 15 minuters paus igen och så ses vi 10
-:15 igen då. lastbilar, inaktivister, mat och väntar på dessa.
-Där, just det, det.
-Det är en bra idé.
-Det är en bra idé.
-Det är en bra idé.
-Det här är en bra idé.
-Det är det bästa så.
-Maskinen? Maskinen?
-Vi har haft... Men nu så...
-Man får ju inte...
-Skillnaden mellan...
-Personer tar ju sånt.
-Vi sa ju då att personer tar sånt.
-Det är mer på medicin.
-Du får läsa. Men då lär dig det får man ju...
-lastbilar. Det är ju...
-Det är ju strömmen...
-Strömmen förlitar.
-Strömmen förlastar...
-Strömmen förlorar ...
-STRÖMMEN FÖRLAR STRÖMEN FÖRLAR STRÖMMEN FÖRLAR italienska flaggan.
-When it was made it was like a straight straight ...
-that it was like that ...
-that it was like that it was...
-that it was like that it was like that it was...
-Jo, men det är...
-Rättstationen, vi ser...
-the administration has made it all ...
-that it goes down...
-'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!
-'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Efter det här
-nationalsånger...
-'Emmy!' ' < |nospeech | > lastbilarna lastbilarna lastbilarna så är exakt
-en styrka lastbil för alla tullar på huvudet.
-that schysstrar lastbilarna på vägarna eller om man går ut för en
-vägtransport så flyger vattnet motorvägen motorvägen motorväg, motorväg,
-motorväg, motorväg ...
-een annan motorväg.
-Maskinen gör att drivkraften för något som minskar och farlig rökpelare.
-Något som minskar?
-Något som man delar på.
-Blev det till just det Kika?
-nej tack. Det blev lagring på barnen.
-Det går bra att ha er...
-Bra. Vi kan ta...
-Vi kanske kan ta några frågor.
-Frågorna är så alla hörs att det är väntat.
-Det är bra frågor.
-Det är bra frågor.
-Men alla har så mycket rivaler i början.
-Alla har så mycket rivaler i början.
-Alla har så mycket rivaler.
-Ja, icke -potenta.
-Nej. Det tror jag inte på.
-Det var en del av er också.
-Eftersom mycket på det här sättet...
-Arthur: Viktor, du har varit med i laget.
-Du har varit med i laget.
-Du har varit med i laget.
-Det är kul att höra.
-Det känns som att det är någon som har varit med.
-Nu har vi varit med i laget.
-Vi har varit med i laget.
-Det är bara tjejer.
-Det är bara tjejer.
-Nu har vi varit med i laget.
-Vi har varit med i laget.
-Vi har varit med i laget.
-Han kände bara att det kommer flera...
-för han kände bara att det kom flera.
-Han kände bara att det kom flera.
-Det kan man säga.
-Det kan man säga.
-Utan kollekanoner, tror jag.
-Så att nationella kanalerna vittnar.
-Börja! Men att vi aktiverar oss...
-Vi aktiverar oss.
-Det blir upphåll, och spänningstjänsterna kollekanalen också.
-Och något som kan vara nödvändigt att accepteras då.
-en till gång. Nej...
-Det kändes konserverat när Maria Christian var här.
-Så har vi en del...
-Ja, här. Vi måste börja lista!
-Det var mer än vad vi pratade om.
-Mm. Det var högintensiven.
-Ja. Vissa tror att det finns.
-Och då har Tina list börjat.
-Så det är... Alla!
-Ja, bara sånt. Alla!
-Det här var mörkret.
-det här är ett intressant avsnitt.
-Men det kommer snurra med dom.
-Det börjar bli bra.
-Samma gång. Men det är ett osäkert avsnitt.
-Men det är inte bra.
-Så att man vet inte vad som händer.
-Men ibland kan man bara säga.
-Nej, det är osäkert att det händer.
-Men det är inte säkert att det händer.
-Det var någon som vi inte har sett.
-Det var inte totalt sett vad som hände, det sker någonstans.
-eenroth island.
-Men det var ju en dansbandsinsats.
-Ja. musik. musikaler.
-musikaler. musikaler.
-&lt ;i &gt ;music &gt ; Men det finns inte massa resurser.
-Måste vi ändra nu?
-Nu har vi ju musik.
-l &gt ; &lt ;i &gt ; &lt ;i &gt ; person &lt ; /i &gt ; har sina egna
-musikskor. Oj, nu blir det verkligen talande.
-Men det var ju inte så jag tänkte.
-Om inte det finns en musik ...
-Om inte det finns en musik.
-Men vad vet man om man ligger bredvid varandra.
-musik spelas in &lt ;i &gt ; musik spelas &lt ; /i &gt ; Det var annars en
-lukt som är smaklig.
-let's go! let's go!
-let's go! let's go!
-Det är världens plan.
-Men det betyder att under konsekvenserna...
-Nej .... landbananor, jag har fördel i det.
-Men jag kände att det är fan bara...
-Vi ses snart. Det finns vissa rester.
-Nej jag tror...
-Goddag goddag. Goddag.
-Regrafikering inledning.) Ja ja Jaha, jaha.
+Men då då tror jag det är dags för 15 minuters paus igen och så ses vi 10:15 igen då.
 Då fortsätter vi.
 För att se om vi har lite frågor, vi har en chansfråga här först.
 Hur blir det om du har låga tröskelvärden i snabbare aktionspotential och
@@ -1101,7 +964,7 @@ kan öka spänningskänsliga natriumkanaler.
 Det som avslutar detta är att de spänningskänsliga natriumkanalerna
 inaktiverar kvickt samtidigt som vi också då aktiverar spänningskänsliga
 kardiumkanaler med en liten fördröjning och de här spänningskänsliga
-kadiumkanalerna hjälper ju då till att bromsa och repodarisera
+kaliumkanalerna hjälper ju då till att bromsa och repodarisera
 aktionspotentialen.
 Om ni tittar på bilden i mitten där som beskriver membrankotentialen där i
 blått så ser ni också i figuren den relativa förändringen utav
@@ -1146,7 +1009,7 @@ de spänningskänsliga naturkanalerna går från det inaktiverade till det
 stängda läget och det sker successivt under en period av kanske fem -tio
 millisekunder eller någonting sånt där.
 Och under den perioden så kommer ju då det vara det kan gå att få en ny
-auktionspotential men det kommer vara svårare än normalt för att vi kommer
+aktionspotential men det kommer vara svårare än normalt för att vi kommer
 ha färre tillgängliga stängda spänningskänsliga natriumkanaler än normalt.
 Och det här ligger då bakom det fenomenet som vi uttryckar kallar för
 refraktaritet och det har vi, jag har några bilder fram, vi kan bläddra
@@ -1157,9 +1020,9 @@ spänningskänsliga kadunkanaler och du får en retorarisering och så får vi
 ofta då en liten efterreporalisering, för att de här spänningskänsliga
 kadunkanalerna står uppe ett litet ett slag efteråt.
 Men under den här perioden när de spänningskänslorna kan vara inaktiverade
-då går det inte att få en ny auktionspotential.
+då går det inte att få en ny aktionspotential.
 Då pratar man om att vi har en absolut refraktärperiod det är alltså helt
-omöjligt att få en ny auktionspotential då.
+omöjligt att få en ny aktionspotential då.
 Den här absoluta refraktärperioden brukar vara en -två millisekunder eller
 något sånt där.
 Och sen så har vi då relativ refraktärperiod under en period på kanske 10
@@ -1199,14 +1062,14 @@ aktionspotential, men att tröskeln är förhöjd på grund av att vi har en
 del inaktiverade spänningskänsliga natriumkanaler, men också att vi har
 fortfarande kanske öppna spänningskänsliga kaliumkanaler som då också
 förutom att tröskeln är förhöjd, så har den drivit membranpotentialen
-närmare i kadmiumkänsla.
+närmare i kaliumkänsla.
 Vilket gör att det krävs en större delpornalisering än normalt för att nå
 upp till den förhöjda tröskeln för det bidrar också till att det är
 svårare just efter en aktionspotential att få en ny aktionspotential.
-Ja, och även då naturligtvis spänningskänsliga kadiumkanaler, de har också
+Ja, och även då naturligtvis spänningskänsliga kaliumkanaler, de har också
 de här tre, spänningskänsliga kalciumkanaler och andra spänningskänsliga
 kanaler har de här tre konfirmationslägerna.
-Stäng, upp den och inaktiveras, även om spänningskänsliga kadmiumkanalerna
+Stäng, upp den och inaktiveras, även om spänningskänsliga kaliumkanalerna
 blir inaktiverade och då måste D -inaktiveras efter att ha öppnats.
 Detta lite om retroaktärperiod och inaktivering, Då var vi inne på detta
 med hur aktionspotentialen fortleds och nervceller har spänningskänsliga
@@ -1264,7 +1127,7 @@ Ja, bra där, för att här i kölvattnet av aktionspotentialen så har vi ju
 inaktiverade spänningstjänster, natriumkanaler så även om vi nu ser på den
 här bakomliggande membranen här så spelar det ingen roll för att där är en
 refraktualitet, vi har inaktiverad spänningskänsliga datorkanaler Så den
-här refraktariteten gör ju också att auktionspotentialen blir så att säga
+här refraktariteten gör ju också att aktionspotentialen blir så att säga
 enkelriktad, eller drivs hela tiden framåt lite grann som om du tänder på
 en stubintråd så brinner det ju liksom framåt, du kan ju inte vända och
 brinna tillbaka för att där är ju krutet förbrukat så att säga så att vi
@@ -1462,8 +1325,3 @@ grejer här med jämviktspotential och inaktiveringar och drivkrafter och
 man behöver bolla lite och tänka på de här grejerna för att skapa sig en
 förståelse kring det.
 Men vi genomskådar idag tänker jag.
-&lt ;i &gt ;Maria &lt ; /i &gt ; inakt.
-inaktuell inaktuelltgods inaktuellt inaktuell.
-inaktuella inaktuell.
-inaktuella. Azerbajdzjan Azerbajdzjan inaktuella.
-inaktuella. inaktuella motorvägsmotorvägsmotor