Update

content/.obsidian/workspace.json

@@ -21,8 +21,23 @@
               "icon": "lucide-file",
               "title": "Instuderingsfrågor"
             }
+          },
+          {
+            "id": "2ece43473d04ae34",
+            "type": "leaf",
+            "state": {
+              "type": "markdown",
+              "state": {
+                "file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
+                "mode": "source",
+                "source": false
+              },
+              "icon": "lucide-file",
+              "title": "Lärandemål"
+            }
           }
-        ]
+        ],
+        "currentTab": 1
       },
       {
         "id": "0d9c4c4ff8b60780",
@@ -30,17 +45,17 @@
         "dimension": 65.74487065120428,
         "children": [
           {
-            "id": "2ece43473d04ae34",
+            "id": "7e85b893a73f2b8d",
             "type": "leaf",
             "state": {
               "type": "markdown",
               "state": {
-                "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md",
+                "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
                 "mode": "source",
                 "source": false
               },
               "icon": "lucide-file",
-              "title": "Anteckningar Gabriel"
+              "title": "Anteckningar"
             }
           }
         ]
@@ -100,7 +115,8 @@
       }
     ],
     "direction": "horizontal",
-    "width": 305.5
+    "width": 305.5,
+    "collapsed": true
   },
   "right": {
     "id": "0948c66181b40af9",
@@ -116,7 +132,7 @@
             "state": {
               "type": "backlink",
               "state": {
-                "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md",
+                "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
                 "collapseAll": false,
                 "extraContext": false,
                 "sortOrder": "alphabetical",
@@ -126,7 +142,7 @@
                 "unlinkedCollapsed": true
               },
               "icon": "links-coming-in",
-              "title": "Backlinks for Anteckningar Gabriel"
+              "title": "Backlinks for Anteckningar"
             }
           },
           {
@@ -191,19 +207,23 @@
       "bases:Create new base": false
     }
   },
-  "active": "2ece43473d04ae34",
+  "active": "7e85b893a73f2b8d",
   "lastOpenFiles": [
-    "Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md",
-    "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md",
-    "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
     "Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md",
-    "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
+    "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
+    "attachments/Pasted image 20251111110139.png",
+    "attachments/Pasted image 20251111110058.png",
+    "attachments/Pasted image 20251111105409.png",
+    "attachments/Pasted image 20251111103839.png",
+    "Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md",
     "Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md",
     "Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md",
     "Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md",
     "Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md",
     "Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md",
-    "Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
     "Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
     "Biokemi/Termodynamik",
     "Biokemi/Nukleotider/anki_cards_semicolon.csv",
@@ -228,16 +248,11 @@
     "Biokemi/Från aminosyror till proteiner",
     "Biokemi",
     "Notes - Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
-    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
     "Metabolic_Metro_Map.svg",
     "attachments/Pasted image 20251108121121.png",
     "attachments/Pasted image 20251106143824.png",
     "attachments/Pasted image 20251106144030.png",
     "attachments/Pasted image 20251107143236.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107141657.png",
+    "attachments/Pasted image 20251107141657.png"
-    "attachments/Pasted image 20251107125523.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107122832.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107122326.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107103427.png"
   ]
 }

content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md

@@ -19,5 +19,4 @@ Från frågestund
 	- första fem är helt avgörande AGCTU
 
 
-
+Kort för vänstervriden hur dna-helixen är uppbyggd
-

content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md

@@ -0,0 +1,261 @@
+
+Termodynamik är ett sätt att kvantitativt (med beräkningar) beskriva
+energiomvandlingar i reaktioner och är vetenskap inom volym, energi,
+temperatur och tryck.
+
+Termodynamik handlar om vad som kan ske, men inte reaktionshastigheter
+och det finns olika system:
+- Isolerat system: System där varken energi eller materia/massa utbyts med omgivningen.
+	- Termos som bevarar energi (värme) samt materia (t.ex vatten)
+- Stängt system: System där energi utbyts men inte materia med omgivningen.
+	- Kastrull där energi (värme) flödar in/ut men inte materia.
+- Öppet system: System där både energi och materia utbyts med omgivningen.
+	- Celler tar in energi (t.ex solenergi) och materia (t.ex glukos).
+
+Det finns huvudsakligen två typer av reaktioner:
+- Exergona reaktioner: Spontana reaktioner där energi avges till omgivningen, t.ex när väteatomer binds till syreatomer (knallgas).
+	- ΔG (Gibbs fria energi) < 0.
+- Endergona reaktioner: icke-spontana reaktioner där energi upptas från omgivningen, t.ex issmältning.
+	- ΔG > 0
+- Jämviktsreaktioner: Notera att vid jämvikt finns noll netto energiöverföring, då reaktionen är i balans och energin ständigt omvandlas (reaktanter → produkter och vice versa) till den ena om systemet inte störs.
+	- ΔG = 0
+
+Termodynamikens fyra lagar:
+Om två system är i jämvikt med ett tredje system, då är båda systemen
+också i jämvikt.
+	- Om system A är i jämvikt med system C och system B också är i
+jämvikt med system C, är A i jämvikt med B. Detta möjliggör
+jämförelse av två system via ett externt system.
+●
+Exempelvis, om en termometer (C) visar samma temperatur i både rum
+A och rum B, är A i termisk jämvikt med B.
+1. Energin kan varken skapas eller förstöras, utan kan endast omvandlas.
+●
+Den totala energin i universum är konstant, detsamma gäller ett isolerat
+system. Medan för stängda respektive öppna system kan energiutbyte
+med omgivningen ske dock är den totala energin (system + omgivning)
+före reaktionen och efter detsamma då energi.
+2. System tenderar att gå från ordnade till oordnade tillstånd.
+●
+Den totala entropin (oordning), system + omgivning, i universum ökar
+med tiden.
+●
+△𝑆
+𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 ≥ 0
+. Skillnaden i entropi (S), ju högre S, desto högre entropi
+3. Entropi av kristallint, perfekt ordnat ämne, går till noll när T
+(temperaturen) → 0 ( T = 0 K kan aldrig uppnås!)
+●
+S = 0 kan aldrig nås, dock kan olika system med låga temperaturer
+komma nära det.
+●
+Ju högre T är desto högre S (entropin) är!
+●
+Fryspunkt: Systemet finns i ordnad kristall där entropin är låg
+●
+Vätska: Systemet är mindre ordnad
+●
+Gas: Entropin är hög!
+Frågor
+4. Berätta kort om termodynamik och förklara vad isolerat, stängt och öppet
+system är.
+5. Vad kallas reaktioner som har negativ, positiv och noll på
+nettoenergiöverföringen? Berätta kort om dem!
+6. Beskriv termodynamikens fyra lagar i ordning och beskriv dem kort.
+Entalpi & entropi
+●
+Entalpi, H:
+-
+Entalpi är energiinnehållet.
+-
+I exergona (spontana) reaktioner minskar entalpin, då produkter har
+mindre entalpi och därmed avges energi till omgivningen.
+-
+∆𝐻 = 𝐻
+− 𝐻
+-
+-
+-
+-
+𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑟
+𝑟𝑒𝑎𝑘𝑡𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟
+Entalpiförändring (ΔH) visar om en reaktion är exoterm (ΔH < 0, energi
+avges) eller endoterm (ΔH > 0, energi tas upp).
+Entalpi i sin tur beräknas via formeln 𝐻 = 𝑈 + 𝑃𝑉
+U (internenergi), P (tryck, pressure), V (volym)
+Intern energi (E eller U, både används) är alla energier som kan utbytas
+både kemiskt och fysiskt. Alltså består den av kinetisk energi (rotation,
+vibration och translation) och potentiell energi (energi i kemiska
+bindningar, både intra- och intermolekylära).
+●
+●
+-
+-
+-
+Starkare bindningar ger högre potentiell energi, vilket ökar U och
+därmed entalpin (H).
+U (och entalpi) är tillståndsfunktioner som alltså berör systemets
+nuvarande tillstånd men inte vilka reaktionsvägar systemet behövde ta
+för att uppnå detta tillstånd.
+∆𝐸 = 𝐸
+− 𝐸
+= 𝑊 + 𝑞
+-
+-
+-
+-
+-
+-
+-
+2
+1
+Energiändringen efter reaktionen, andra tillståndet och innan reaktionen.
+W är arbetet systemet utför (negativt) eller som utförs på systemet
+(positivt).
+q är värme som tillförs (positivt) eller avges (negativt) av systemet.
+Endoterm reaktion: Värme tillförs → q > 0 → intern energi och
+entalpi ökar.
+Exoterm reaktion: Värme avges → q < 0 → intern energi och entalpi
+minskar.
+w > 0: Arbete utförs på systemet → energi tillförs.
+w < 0: Systemet utför arbete → energi förloras.
+Entropi, S:
+-
+Entropi mäter oordningen i ett system.
+-
+Den totala entropin (omgivning + system) ökar alltid vid
+spontana reaktioner.
+-
+Entropin ökar naturligt och är spontant, dock är ordning
+icke-spontan och kräver energi. Det beror på olika
+drivkrafter såsom:
+-
+Större sannolikhet för hög entropi däremot ordning har
+lägre sannolikhet eftersom ordning kräver oftast energi medan
+oordning kan ske spontant utan externa faktorer. T.ex att
+bygga korthus kräver mycket energi.
+-
+Diffusion bidrar till oordning där partiklar diffunderar från en
+hög koncentrationsgradient till en låg, vilket ökar spridningen och
+därmed orsakar oordning då de blir mer slumpmässigt fördelade.
+-
+Brownsk rörelse beskriver diffusionen och hur slumpmässiga rörelser
+hos molekyler, som vattenmolekyler, påverkar omgivande partiklar, som
+damm eller pollen. Dessa partiklar får slumpmässiga kollisioner från
+vattenmolekyler i olika riktningar vilket ökar entropin och sprider
+partiklarna. Högre temperatur ger högre kinetisk energi till molekylerna,
+vilket resulterar i större entropi, exempelvis när socker löses upp
+snabbare i varmt vatten.
+Sätt att förändra entropi:
+-
+Temperatur bidrar till brownsk rörelse och diffusion.
+-
+-
+Öka antalet partiklar, ju fler desto högre entropi. Om reaktanten t.ex
+är endast en och kan bilda två produkter, då ökar entropin!
+Information är “negativ entropi”
+, alltså ordnat, det är omöjligt eller
+väldigt osannolikt att bokstäver formar informativ mening
+Frågor
+7. Förklara vad entalpi innebär, hur entalpiförändring beräknas, varför den är
+viktig, beskriv också entalpi med formel, förklara intern energiändring och hur
+den beräknas.
+8. Vad menas med att entalpi/internenergi är tillståndsfunktioner?
+9. Vad är entropi och vad händer med entropi vid spontana reaktioner?
+10. Varför är hög entropi vanligt i naturen?
+11. Hur kan entropin förändras?
+●
+Notera att entropi är irreversibel i naturen utan externa faktorer! Alltså ökar den
+ständigt, förblir konstant men aldrig mindre!
+Gibbs fria energi, G
+●
+Gibbs fria energi avslöjar om reaktionen sker spontant eller inte med hjälp av
+entropi respektive entalpi. ∆𝐺 = ∆𝐻 − 𝑇∆𝑆
+●
+∆
+G är Gibbs fria energi
+●
+∆ ∆ ∆
+H Entalpiförändring ( H > 0 endoterm, H<0 exoterm)
+●
+T är temperaturen
+●
+∆𝑆
+är entropiförändring.
+●
+Om ∆𝐻 ∆𝑆 ∆𝐺
+< 0 (exoterm) och även > 0 (ökad entropi) ger ett värde där < 0
+vilket tyder på en spontan reaktion. Eftersom exoterm reaktion är spontant men
+även att entropin ökar är spontant!
+●
+Om ∆𝐻 ∆𝑆 ∆𝐺
+> 0 (endoterm) och även < 0 (minskad entropi) ger ett värde där
+> 0 vilket tyder på en icke-spontan reaktion.
+●
+Vid smältning av is (is → vatten) ökar både entropin och entalpin, och
+processen blir spontan vid höga temperaturer. Vid frysning av vatten (vatten →
+is) minskar både entropin och entalpin, och processen blir spontan vid låga
+temperaturer.
+●
+Detta förklarar varför exergona reaktioner som avger energi har ∆
+G < 0 medan
+endergona har ∆ ∆
+G > 0 och jämviktsreaktioner har G = 0.
+●
+∆G beror på vilka ämnen som reagerar och deras koncentrationer.
+Standardförhållanden för ∆G (G₀) är vid 1 M koncentration, 25°C och 1 atm
+tryck och hjälper med att förstå reaktionernas benägenhet att ske. Detta är dock
+orealistiskt för biokemiska reaktioner, där 1 M protoner skapar en för sur miljö
+för biomolekyler som proteiner. Därför används pH 7 som referens istället och
+betecknas med primtecken, t.ex. ∆G₀
+'
+, Keq'
+, ∆H₀
+'
+, för att reflektera fysiologiska
+förhållanden.
+Frågor
+12. Vad är Gibbs fria energi? Förklara med hjälp av formeln och beskriv hur olika
+värden tolkas och varför.
+13. Vad är standardförhållanden, varför är de viktiga och varför används en annan
+variant för biokemiska reaktioner?
+●
+●
+●
+●
+●
+●
+●
+Kemiska jämvikter
+I kemiska jämviktsreaktioner sker fortfarande reaktioner, där produkter samt
+reaktanter bildas, dock är reaktionshastigheten konstant. Jämviktskonstanten
+kan beräknas som följande:
+𝐴 + 𝐵 ⇔ 𝐶 + 𝐷 −−> 𝐾 = [𝐶][𝐷]
+[𝐴][𝐵]
+Jämviktskonstanten ändras endast vid temperaturändring och används för att
+avgöra om en reaktion är i jämvikt, om koncentrationerna är kända.
+Ju längre bort från jämviktskonstanten desto större benägenhet för reaktion.
+Gibbs fria energi hänger ihop med jämviktskonstanten:
+∆𝐺0
+= 𝑅𝑇𝑙𝑛(𝐾)
+R = tryck, T= Temperatur, K = jämviktskonstant
+Om k > 1, är ∆G < 0, reaktionen är spontan, exergon
+Om k = 1, är ∆G = 0, systemet är i jämvikt
+Om k < 1, är ∆G > 0, reaktionen är icke-spontan, endergon
+●
+I biokemin är detta annorlunda eftersom temperaturen kan vara på cirka 37
+(kroppstemperatur), trycket varierar, koncentrationen är mycket lägre än 1 M
+och etc. Därför används annan formel som tar hänsyn till det. Cellerna måste
+ibland driva reaktioner bort från jämvikt, vilket kräver energi.
+●
+Många biokemiska reaktioner är ogynnsamma samt icke-spontana och har högt
+ΔG, vilket innebär att de kräver energi. För att driva dessa reaktioner kopplas
+de till spontana reaktioner med lågt ΔG, som ATP-hydrolys (ATP → ADP +
+Pi). Den frigjorda energin från ATP-hydrolys används för att driva
+ogynnsamma processer i cellen.
+Frågor
+14. Vad är unikt för kemiska jämvikter?
+15. Hur hänger Gibbs fria energi ihop med jämviktskonstanten? Beskriv
+förhållandet.
+16. Varför är biokemiska processer unika i förhållande till termodynamikens lagar
+och hur behandlas det? Ge ett exempel.

content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md

@@ -0,0 +1,188 @@
+Fundamental för all vetenskaper, förstå hur livet fungerar.
+
+Vilken riktning tar en kemisk reaktion och kan man kvantifiera det?
+Finns det en benägenhet för en viss riktning och hastighet?
+
+Hänger ihop med drivkraften som finns i en viss reaktion.
+- de kan beskriva kvantitativt
+- den termodynamiska aspekten
+
+Förhållande mellan
+- tryck
+- volym
+- energi
+- temperatur
+Ursprung från konstruktion av ångmaskiner
+Allmänt regelverk
+
+Historik
+1. värme är kopplat till rörelse av små partiklar
+2. värme är ett form av arbete
+3. carnot diskuterade effektiviteten hos en ideal motor och diff temperatur
+	1. går aldrig att konstruera en 100% effektiv maskin, finns alltid en liten bit som går förlorad i värme och finns ej överskott
+4. defintion av oordning (entropi) och slumpmässig fördelning
+	1. första och andra huvudsatsen
+5. gibbs introducerade begreppet ensemble (N möjliga tillstånd), samband mellan kemisk energi och möjliga samband
+
+TD talar om vad som _kan_ ske, inte _hur fort_
+Tre olika system (**fet kan ej utbyta med omgivningen**)
+- isolerat (**energi** **materia**)
+	- termos
+- stängt (energi **materia**)
+	- glas med lock
+- öppet (energi materia)
+	- glas utan lock
+
+celler och organismer är **öppna** system
+
+Reaktionstyper
+- **exergon** frisättandet av energi (tex värme)
+	- eldar med ved
+	- exergon = all typ av energi
+	- exoterm = värme
+	- $ΔG < 0$ (negativ)
+- **jämnvikt** A + B <> C + D
+	- finns ingen utbyte av energi mellan systemet och omgivningen
+	- till exempel, vatten som stått ett tag i rumstemperatur, kan inte längre utbyte energi med omgivningen
+	- $ΔG = 0$ 
+- **endergon** absorbation av energi (tex värme)
+	- främställning av socker mha fotosyntes
+	- $ΔG > 0$ (positiv)
+
+### Termodynamikens fyra lager
+Genom många försök i kemin har man 
+
+#### Definitionslag (0)
+Om två system är i jämvikt med ett tredje system är det jämvikt med varandra
+Viktig definition, det tillåter att man kan mäta system t.ex. termometer, för jämförelse
+- gäller en aspekt på ett system
+- koncentration jämvikt != värme jämvikt
+
+### 1. Energi omvandlas varken skapas eller förstörs
+Total energin i universums ändras inte
+Summan av all energi i ett separat system behålls
+![[Pasted image 20251111103839.png|200]]
+#### 2. System tenderar att gå från organiserade till oorganiserade tillstånd
+Universums totala entropi ökar
+Blir ett system ordnat måste ett annat be oordnat.
+#### 3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat ämne går till 0 när T → 0 K
+Vid denna temperatur är alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstånd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mäter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd, finns bara ett enda tillstånd kvar – **den fullständigt ordnade kristallen**. Därför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det är omöjligt att nå 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.
+
+Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad är den
+oordning = rörelse? Ordningen gäller också tid/rörelse
+
+### Entalpi
+$\Delta H = H_{efter} - H_{fore) <0 $
+
+"energiinnehållet", en reaktion som _kan_ ske spontant.
+$H = U + PV$
+
+**H**: Entalpi, värme som frigörs/absorberas under en kemisk reaktion
+**U**: Intern energi, summan av potentiell och kinetisk energi
+**P**: tryck
+**V**: volym
+
+Energiinnehållet beror på bindningarnas energi
+
+### Intern energi (E) eller (U) i ett system
+Alla energi kan utbytas:
+
+$\Delta E = E_2 - E_1 = q + w$
+
+- ∆E är förändring i inre energi
+- E1 är intern energi i tillstånd 1
+- E2 är intern energi i tillstånd 2
+- q är energi (värme) som absorberas av systemet från omgivningen
+- w är arbete som görs på systemet från omgivningen
+
+Reaktion t.ex. druvsocker + syre → koldioxid och vatten
+$\Delta H^0 = -2802kJ/mol$
+
+- Druvsocker → etanol + koldioxid
+	$\Delta H^0 = -66kJ/mol$
+
+- Etanol + syre → koldioxid + vatten
+	$\Delta H^0 = -2736kJ/mol$
+
+Dvs, man kan dela upp en reaktion i mindre steg
+
+### Spontan reaktion
+Ökar alltid entropin
+entropi ett mått på oordningen i ett system
+Spontan är gynnsam med tillräckligt med drivkraft för att kunna ske, de är enkelriktade 
+![[Pasted image 20251111105409.png|400]]
+
+Entropin ökar eftersom det finns fler möjliga sätt att vara oordnad på än ordnad. T.ex. korthus
+
+#### Diffusion
+Spontan reaktion som äger rum när t.ex. vätskor med egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut.
+Ofta orsakas diffusion av någon slags slumpvandring
+
+### Browns rörelse
+....
+
+Andra sätt att förändra entropin
+![[Pasted image 20251111110058.png|400]]
+
+**Ju mer molekyler ju mer oordning**
+
+Information är negativ entropi
+![[Pasted image 20251111110139.png|500]]
+gäller också information som är lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har investerat jättemycket energi för att selektera de sekvenser som fungerar bäst
+
+#### Fri energi
+Enkelt sätt att förutsäga en kemisk reaktion
+
+$\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}$
+- H (entalpi): systemets värmeinnehåll – den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
+- S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd.
+∆G < 0 ⇒ nettoreaktion: A → B
+∆G > 0 ⇒ nettoreaktion: A ← B
+Vid jämvikt är ∆G = 0
+
+Vid exergon reaktion
+- ∆G anger vilket max arbete (energiomvandling) systemet kan göra
+- ∆G < 0
+Vid endergon reaktion
+- ∆G > 0
+- ∆G anger den minimala arbetet (energiomvandling) som krävs
+
+
+ΔG = ΔH - TΔS
+- ΔG (Gibb’s fri energi ändring) → kJ/mol
+- ΔH (Enthalpi ändring) → kJ/mol
+- ΔS (Entropi ändring) → kJ/mol x K
+- T (Temperatur i Kelvin)
+
+∆G beror på
+• vilka ämnen som reagerar
+• ämnenas resp. koncentrationer
+För jämförelse mellan reaktioners benägenhet att ske finns:
+
+∆G0 dvs ∆G när alla ämnen i reaktionen har koncentrationen 1 M,
+temperaturen är 25 ℃ (298 K) och trycket 1 atmosfär.
+∆G0 är specifikt för en given reaktion.
+Olika reaktioner har olika ∆G0
+
+gör att man jämföra olika reaktioner
+
+I biokemiska förhållande har man pH 7 = $\Delta G^0$
+
+Kemisk jämvikt är när förhållandet mellan reaktanter och produkter inte ändras längre, ∆G = 0
+
+Tillståndet för jämvikt när man förbrukat allt
+
+jämviktskonstantent är specifik för varje reaktion i en given temperatur
+
+∆Go = -RTln(Keq)
+- K = jämviktskonstant
+- R = gaskonstanten
+- T = temp i grader Kelvin
+ln, naturliga logaritm och sålunda är
+K = e -∆G0/RT
+
+Om ∆G0 < 0 blir K > 1
+Om ∆G0 = 0 blir K = 1
+Om ∆G0 > 0 blir K < 1
+
+Får vi räkneuppgifter. Det är mest teoretiskt, det är ingenting ni ska räkna ut. Behöver förstå koncepten gör mig nöjd.

content/Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md

@@ -0,0 +1,17 @@
+
+#### Gabriel
+Berätta kort om termodynamik och förklara vad isolerat, stängt och öppet system är.
+Vad kallas reaktioner som har negativ, positiv och noll på nettoenergiöverföringen? Berätta kort om dem!
+Beskriv termodynamikens fyra lagar i ordning och beskriv dem kort.                                            
+
+Förklara vad entalpi innebär, hur entalpiförändring beräknas, varför den är viktig, beskriv också entalpi med formel, förklara intern energiändring och hur den beräknas.
+Vad menas med att entalpi/internenergi är tillståndsfunktioner?
+Vad är entropi och vad händer med entropi vid spontana reaktioner?
+Varför är hög entropi vanligt i naturen?
+Hur kan entropin förändras?
+Vad är Gibbs fria energi? Förklara med hjälp av formeln och beskriv hur olika värden tolkas och varför.
+Vad är standardförhållanden, varför är de viktiga och varför används en annan variant för biokemiska reaktioner?
+
+Vad är unikt för kemiska jämvikter?
+Hur hänger Gibbs fria energi ihop med jämviktskonstanten? Beskriv förhållandet.
+Varför är biokemiska processer unika i förhållande till termodynamikens lagar och hur behandlas det? Ge ett exempel.

content/Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md

@@ -0,0 +1,49 @@
+
+Koppling av ATP-syntes till en glykolytisk reaktion beskrivs nedan.
+PEP + H O -> pyruvate + Pi (∆G = -78 kJ/mol)
+ADP + Pi -> ATP + H O (∆G = +55 kJ/mol)
+PEP + ADP -> pyruvate + ATP (∆G = -23 kJ/mol)
+
+Vilket av nedanstående påstående är korrekt för reaktionen ADP + Pi -> ATP + H O?
+Välj ett alternativ:
+- Reaktionen är exergon och termodynamsikt ofördelaktig.
+- Reaktionen är endergon och termodynamiskt fördelaktig.
+- Reaktionen är endergon och termodynamiskt ofördelaktig.
+- Reaktionen är exergon och termodynamiskt fördelaktig.
+
+17 Alexandra och Bill var
+finalister i Sveriges termodynamiska mästerskapsquiz. I en utslagsfråga blev de ombedda att
+säga något om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avgesenergi från systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion är ∆G negativt.” (1p)
+Välj ett alternativ:
+- Både Alexandra och Bill har rätt.
+- Enbart Alexandra har rätt.
+- Enbart Bill har rätt
+- Både Alexandra och Bill har fel.
+
+En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg är intresserad av
+följande biokemiska reaktioner:
+P + H O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol)
+X + Y-> Z + H O (∆G = +55 kJ/mol)
+Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna är spontan och vilken är
+anledningen till det?
+
+Diffusion är en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vätskor. Vad beror den på och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?
+
+A) Redogör kort för vikten av jämviktskonstanten för biokemiska reaktioner.
+B) Hur är jämviktskonstanten definierad?
+
+Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan användas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p)
+
+Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylärt? (4p)
+
+En ändring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. Nämn två sätt att
+ändra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)
+
+Kemiska reaktioner i vätskor och gaser sker snabbare när temperaturen höjs. Hur kan det
+förklaras? (4p) (Max 150 ord.)
+
+Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsäga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingår i formeln som beskriver förändringar i Gibbs fria energi. Förklara även hur ökad respektive minskad temperatur påverkar förändringen av Gibbs fria energi. (4p)
+
+Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingår och hur kan man använda
+entalpiförändringar för att förutse benägenheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p)
+