diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index 5bd1cc8..f3daa7e 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -21,8 +21,23 @@ "icon": "lucide-file", "title": "Instuderingsfrågor" } + }, + { + "id": "2ece43473d04ae34", + "type": "leaf", + "state": { + "type": "markdown", + "state": { + "file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md", + "mode": "source", + "source": false + }, + "icon": "lucide-file", + "title": "Lärandemål" + } } - ] + ], + "currentTab": 1 }, { "id": "0d9c4c4ff8b60780", @@ -30,17 +45,17 @@ "dimension": 65.74487065120428, "children": [ { - "id": "2ece43473d04ae34", + "id": "7e85b893a73f2b8d", "type": "leaf", "state": { "type": "markdown", "state": { - "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md", + "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md", "mode": "source", "source": false }, "icon": "lucide-file", - "title": "Anteckningar Gabriel" + "title": "Anteckningar" } } ] @@ -100,7 +115,8 @@ } ], "direction": "horizontal", - "width": 305.5 + "width": 305.5, + "collapsed": true }, "right": { "id": "0948c66181b40af9", @@ -116,7 +132,7 @@ "state": { "type": "backlink", "state": { - "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md", + "file": "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md", "collapseAll": false, "extraContext": false, "sortOrder": "alphabetical", @@ -126,7 +142,7 @@ "unlinkedCollapsed": true }, "icon": "links-coming-in", - "title": "Backlinks for Anteckningar Gabriel" + "title": "Backlinks for Anteckningar" } }, { @@ -191,19 +207,23 @@ "bases:Create new base": false } }, - "active": "2ece43473d04ae34", + "active": "7e85b893a73f2b8d", "lastOpenFiles": [ - "Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md", - "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md", "Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md", - "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md", + "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md", + "attachments/Pasted image 20251111110139.png", + "attachments/Pasted image 20251111110058.png", + "attachments/Pasted image 20251111105409.png", + "attachments/Pasted image 20251111103839.png", + "Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md", "Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md", + "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md", + "Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md", + "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md", "Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md", "Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md", "Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md", "Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md", - "Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md", "Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md", "Biokemi/Termodynamik", "Biokemi/Nukleotider/anki_cards_semicolon.csv", @@ -228,16 +248,11 @@ "Biokemi/Från aminosyror till proteiner", "Biokemi", "Notes - Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md", - "Notes - Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md", "Metabolic_Metro_Map.svg", "attachments/Pasted image 20251108121121.png", "attachments/Pasted image 20251106143824.png", "attachments/Pasted image 20251106144030.png", "attachments/Pasted image 20251107143236.png", - "attachments/Pasted image 20251107141657.png", - "attachments/Pasted image 20251107125523.png", - "attachments/Pasted image 20251107122832.png", - "attachments/Pasted image 20251107122326.png", - "attachments/Pasted image 20251107103427.png" + "attachments/Pasted image 20251107141657.png" ] } \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md index 11cb69a..1f5f6c2 100644 --- a/content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md +++ b/content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md @@ -19,5 +19,4 @@ Från frågestund - första fem är helt avgörande AGCTU - - +Kort för vänstervriden hur dna-helixen är uppbyggd \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md b/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md new file mode 100644 index 0000000..029a5fa --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar Gabriel.md @@ -0,0 +1,261 @@ + +Termodynamik är ett sätt att kvantitativt (med beräkningar) beskriva +energiomvandlingar i reaktioner och är vetenskap inom volym, energi, +temperatur och tryck. + +Termodynamik handlar om vad som kan ske, men inte reaktionshastigheter +och det finns olika system: +- Isolerat system: System där varken energi eller materia/massa utbyts med omgivningen. + - Termos som bevarar energi (värme) samt materia (t.ex vatten) +- Stängt system: System där energi utbyts men inte materia med omgivningen. + - Kastrull där energi (värme) flödar in/ut men inte materia. +- Öppet system: System där både energi och materia utbyts med omgivningen. + - Celler tar in energi (t.ex solenergi) och materia (t.ex glukos). + +Det finns huvudsakligen två typer av reaktioner: +- Exergona reaktioner: Spontana reaktioner där energi avges till omgivningen, t.ex när väteatomer binds till syreatomer (knallgas). + - ΔG (Gibbs fria energi) < 0. +- Endergona reaktioner: icke-spontana reaktioner där energi upptas från omgivningen, t.ex issmältning. + - ΔG > 0 +- Jämviktsreaktioner: Notera att vid jämvikt finns noll netto energiöverföring, då reaktionen är i balans och energin ständigt omvandlas (reaktanter → produkter och vice versa) till den ena om systemet inte störs. + - ΔG = 0 + +Termodynamikens fyra lagar: +Om två system är i jämvikt med ett tredje system, då är båda systemen +också i jämvikt. + - Om system A är i jämvikt med system C och system B också är i +jämvikt med system C, är A i jämvikt med B. Detta möjliggör +jämförelse av två system via ett externt system. +● +Exempelvis, om en termometer (C) visar samma temperatur i både rum +A och rum B, är A i termisk jämvikt med B. +1. Energin kan varken skapas eller förstöras, utan kan endast omvandlas. +● +Den totala energin i universum är konstant, detsamma gäller ett isolerat +system. Medan för stängda respektive öppna system kan energiutbyte +med omgivningen ske dock är den totala energin (system + omgivning) +före reaktionen och efter detsamma då energi. +2. System tenderar att gå från ordnade till oordnade tillstånd. +● +Den totala entropin (oordning), system + omgivning, i universum ökar +med tiden. +● +△𝑆 +𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 ≥ 0 +. Skillnaden i entropi (S), ju högre S, desto högre entropi +3. Entropi av kristallint, perfekt ordnat ämne, går till noll när T +(temperaturen) → 0 ( T = 0 K kan aldrig uppnås!) +● +S = 0 kan aldrig nås, dock kan olika system med låga temperaturer +komma nära det. +● +Ju högre T är desto högre S (entropin) är! +● +Fryspunkt: Systemet finns i ordnad kristall där entropin är låg +● +Vätska: Systemet är mindre ordnad +● +Gas: Entropin är hög! +Frågor +4. Berätta kort om termodynamik och förklara vad isolerat, stängt och öppet +system är. +5. Vad kallas reaktioner som har negativ, positiv och noll på +nettoenergiöverföringen? Berätta kort om dem! +6. Beskriv termodynamikens fyra lagar i ordning och beskriv dem kort. +Entalpi & entropi +● +Entalpi, H: +- +Entalpi är energiinnehållet. +- +I exergona (spontana) reaktioner minskar entalpin, då produkter har +mindre entalpi och därmed avges energi till omgivningen. +- +∆𝐻 = 𝐻 +− 𝐻 +- +- +- +- +𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑟 +𝑟𝑒𝑎𝑘𝑡𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟 +Entalpiförändring (ΔH) visar om en reaktion är exoterm (ΔH < 0, energi +avges) eller endoterm (ΔH > 0, energi tas upp). +Entalpi i sin tur beräknas via formeln 𝐻 = 𝑈 + 𝑃𝑉 +U (internenergi), P (tryck, pressure), V (volym) +Intern energi (E eller U, både används) är alla energier som kan utbytas +både kemiskt och fysiskt. Alltså består den av kinetisk energi (rotation, +vibration och translation) och potentiell energi (energi i kemiska +bindningar, både intra- och intermolekylära). +● +● +- +- +- +Starkare bindningar ger högre potentiell energi, vilket ökar U och +därmed entalpin (H). +U (och entalpi) är tillståndsfunktioner som alltså berör systemets +nuvarande tillstånd men inte vilka reaktionsvägar systemet behövde ta +för att uppnå detta tillstånd. +∆𝐸 = 𝐸 +− 𝐸 += 𝑊 + 𝑞 +- +- +- +- +- +- +- +2 +1 +Energiändringen efter reaktionen, andra tillståndet och innan reaktionen. +W är arbetet systemet utför (negativt) eller som utförs på systemet +(positivt). +q är värme som tillförs (positivt) eller avges (negativt) av systemet. +Endoterm reaktion: Värme tillförs → q > 0 → intern energi och +entalpi ökar. +Exoterm reaktion: Värme avges → q < 0 → intern energi och entalpi +minskar. +w > 0: Arbete utförs på systemet → energi tillförs. +w < 0: Systemet utför arbete → energi förloras. +Entropi, S: +- +Entropi mäter oordningen i ett system. +- +Den totala entropin (omgivning + system) ökar alltid vid +spontana reaktioner. +- +Entropin ökar naturligt och är spontant, dock är ordning +icke-spontan och kräver energi. Det beror på olika +drivkrafter såsom: +- +Större sannolikhet för hög entropi däremot ordning har +lägre sannolikhet eftersom ordning kräver oftast energi medan +oordning kan ske spontant utan externa faktorer. T.ex att +bygga korthus kräver mycket energi. +- +Diffusion bidrar till oordning där partiklar diffunderar från en +hög koncentrationsgradient till en låg, vilket ökar spridningen och +därmed orsakar oordning då de blir mer slumpmässigt fördelade. +- +Brownsk rörelse beskriver diffusionen och hur slumpmässiga rörelser +hos molekyler, som vattenmolekyler, påverkar omgivande partiklar, som +damm eller pollen. Dessa partiklar får slumpmässiga kollisioner från +vattenmolekyler i olika riktningar vilket ökar entropin och sprider +partiklarna. Högre temperatur ger högre kinetisk energi till molekylerna, +vilket resulterar i större entropi, exempelvis när socker löses upp +snabbare i varmt vatten. +Sätt att förändra entropi: +- +Temperatur bidrar till brownsk rörelse och diffusion. +- +- +Öka antalet partiklar, ju fler desto högre entropi. Om reaktanten t.ex +är endast en och kan bilda två produkter, då ökar entropin! +Information är “negativ entropi” +, alltså ordnat, det är omöjligt eller +väldigt osannolikt att bokstäver formar informativ mening +Frågor +7. Förklara vad entalpi innebär, hur entalpiförändring beräknas, varför den är +viktig, beskriv också entalpi med formel, förklara intern energiändring och hur +den beräknas. +8. Vad menas med att entalpi/internenergi är tillståndsfunktioner? +9. Vad är entropi och vad händer med entropi vid spontana reaktioner? +10. Varför är hög entropi vanligt i naturen? +11. Hur kan entropin förändras? +● +Notera att entropi är irreversibel i naturen utan externa faktorer! Alltså ökar den +ständigt, förblir konstant men aldrig mindre! +Gibbs fria energi, G +● +Gibbs fria energi avslöjar om reaktionen sker spontant eller inte med hjälp av +entropi respektive entalpi. ∆𝐺 = ∆𝐻 − 𝑇∆𝑆 +● +∆ +G är Gibbs fria energi +● +∆ ∆ ∆ +H Entalpiförändring ( H > 0 endoterm, H<0 exoterm) +● +T är temperaturen +● +∆𝑆 +är entropiförändring. +● +Om ∆𝐻 ∆𝑆 ∆𝐺 +< 0 (exoterm) och även > 0 (ökad entropi) ger ett värde där < 0 +vilket tyder på en spontan reaktion. Eftersom exoterm reaktion är spontant men +även att entropin ökar är spontant! +● +Om ∆𝐻 ∆𝑆 ∆𝐺 +> 0 (endoterm) och även < 0 (minskad entropi) ger ett värde där +> 0 vilket tyder på en icke-spontan reaktion. +● +Vid smältning av is (is → vatten) ökar både entropin och entalpin, och +processen blir spontan vid höga temperaturer. Vid frysning av vatten (vatten → +is) minskar både entropin och entalpin, och processen blir spontan vid låga +temperaturer. +● +Detta förklarar varför exergona reaktioner som avger energi har ∆ +G < 0 medan +endergona har ∆ ∆ +G > 0 och jämviktsreaktioner har G = 0. +● +∆G beror på vilka ämnen som reagerar och deras koncentrationer. +Standardförhållanden för ∆G (G₀) är vid 1 M koncentration, 25°C och 1 atm +tryck och hjälper med att förstå reaktionernas benägenhet att ske. Detta är dock +orealistiskt för biokemiska reaktioner, där 1 M protoner skapar en för sur miljö +för biomolekyler som proteiner. Därför används pH 7 som referens istället och +betecknas med primtecken, t.ex. ∆G₀ +' +, Keq' +, ∆H₀ +' +, för att reflektera fysiologiska +förhållanden. +Frågor +12. Vad är Gibbs fria energi? Förklara med hjälp av formeln och beskriv hur olika +värden tolkas och varför. +13. Vad är standardförhållanden, varför är de viktiga och varför används en annan +variant för biokemiska reaktioner? +● +● +● +● +● +● +● +Kemiska jämvikter +I kemiska jämviktsreaktioner sker fortfarande reaktioner, där produkter samt +reaktanter bildas, dock är reaktionshastigheten konstant. Jämviktskonstanten +kan beräknas som följande: +𝐴 + 𝐵 ⇔ 𝐶 + 𝐷 −−> 𝐾 = [𝐶][𝐷] +[𝐴][𝐵] +Jämviktskonstanten ändras endast vid temperaturändring och används för att +avgöra om en reaktion är i jämvikt, om koncentrationerna är kända. +Ju längre bort från jämviktskonstanten desto större benägenhet för reaktion. +Gibbs fria energi hänger ihop med jämviktskonstanten: +∆𝐺0 += 𝑅𝑇𝑙𝑛(𝐾) +R = tryck, T= Temperatur, K = jämviktskonstant +Om k > 1, är ∆G < 0, reaktionen är spontan, exergon +Om k = 1, är ∆G = 0, systemet är i jämvikt +Om k < 1, är ∆G > 0, reaktionen är icke-spontan, endergon +● +I biokemin är detta annorlunda eftersom temperaturen kan vara på cirka 37 +(kroppstemperatur), trycket varierar, koncentrationen är mycket lägre än 1 M +och etc. Därför används annan formel som tar hänsyn till det. Cellerna måste +ibland driva reaktioner bort från jämvikt, vilket kräver energi. +● +Många biokemiska reaktioner är ogynnsamma samt icke-spontana och har högt +ΔG, vilket innebär att de kräver energi. För att driva dessa reaktioner kopplas +de till spontana reaktioner med lågt ΔG, som ATP-hydrolys (ATP → ADP + +Pi). Den frigjorda energin från ATP-hydrolys används för att driva +ogynnsamma processer i cellen. +Frågor +14. Vad är unikt för kemiska jämvikter? +15. Hur hänger Gibbs fria energi ihop med jämviktskonstanten? Beskriv +förhållandet. +16. Varför är biokemiska processer unika i förhållande till termodynamikens lagar +och hur behandlas det? Ge ett exempel. \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md index e69de29..b60f90d 100644 --- a/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md +++ b/content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md @@ -0,0 +1,188 @@ +Fundamental för all vetenskaper, förstå hur livet fungerar. + +Vilken riktning tar en kemisk reaktion och kan man kvantifiera det? +Finns det en benägenhet för en viss riktning och hastighet? + +Hänger ihop med drivkraften som finns i en viss reaktion. +- de kan beskriva kvantitativt +- den termodynamiska aspekten + +Förhållande mellan +- tryck +- volym +- energi +- temperatur +Ursprung från konstruktion av ångmaskiner +Allmänt regelverk + +Historik +1. värme är kopplat till rörelse av små partiklar +2. värme är ett form av arbete +3. carnot diskuterade effektiviteten hos en ideal motor och diff temperatur + 1. går aldrig att konstruera en 100% effektiv maskin, finns alltid en liten bit som går förlorad i värme och finns ej överskott +4. defintion av oordning (entropi) och slumpmässig fördelning + 1. första och andra huvudsatsen +5. gibbs introducerade begreppet ensemble (N möjliga tillstånd), samband mellan kemisk energi och möjliga samband + +TD talar om vad som _kan_ ske, inte _hur fort_ +Tre olika system (**fet kan ej utbyta med omgivningen**) +- isolerat (**energi** **materia**) + - termos +- stängt (energi **materia**) + - glas med lock +- öppet (energi materia) + - glas utan lock + +celler och organismer är **öppna** system + +Reaktionstyper +- **exergon** frisättandet av energi (tex värme) + - eldar med ved + - exergon = all typ av energi + - exoterm = värme + - $ΔG < 0$ (negativ) +- **jämnvikt** A + B <> C + D + - finns ingen utbyte av energi mellan systemet och omgivningen + - till exempel, vatten som stått ett tag i rumstemperatur, kan inte längre utbyte energi med omgivningen + - $ΔG = 0$ +- **endergon** absorbation av energi (tex värme) + - främställning av socker mha fotosyntes + - $ΔG > 0$ (positiv) + +### Termodynamikens fyra lager +Genom många försök i kemin har man + +#### Definitionslag (0) +Om två system är i jämvikt med ett tredje system är det jämvikt med varandra +Viktig definition, det tillåter att man kan mäta system t.ex. termometer, för jämförelse +- gäller en aspekt på ett system +- koncentration jämvikt != värme jämvikt + +### 1. Energi omvandlas varken skapas eller förstörs +Total energin i universums ändras inte +Summan av all energi i ett separat system behålls +![[Pasted image 20251111103839.png|200]] +#### 2. System tenderar att gå från organiserade till oorganiserade tillstånd +Universums totala entropi ökar +Blir ett system ordnat måste ett annat be oordnat. +#### 3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat ämne går till 0 när T → 0 K +Vid denna temperatur är alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstånd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mäter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd, finns bara ett enda tillstånd kvar – **den fullständigt ordnade kristallen**. Därför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det är omöjligt att nå 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig. + +Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad är den +oordning = rörelse? Ordningen gäller också tid/rörelse + +### Entalpi +$\Delta H = H_{efter} - H_{fore) <0 $ + +"energiinnehållet", en reaktion som _kan_ ske spontant. +$H = U + PV$ + +**H**: Entalpi, värme som frigörs/absorberas under en kemisk reaktion +**U**: Intern energi, summan av potentiell och kinetisk energi +**P**: tryck +**V**: volym + +Energiinnehållet beror på bindningarnas energi + +### Intern energi (E) eller (U) i ett system +Alla energi kan utbytas: + +$\Delta E = E_2 - E_1 = q + w$ + +- ∆E är förändring i inre energi +- E1 är intern energi i tillstånd 1 +- E2 är intern energi i tillstånd 2 +- q är energi (värme) som absorberas av systemet från omgivningen +- w är arbete som görs på systemet från omgivningen + +Reaktion t.ex. druvsocker + syre → koldioxid och vatten +$\Delta H^0 = -2802kJ/mol$ + +- Druvsocker → etanol + koldioxid + $\Delta H^0 = -66kJ/mol$ + +- Etanol + syre → koldioxid + vatten + $\Delta H^0 = -2736kJ/mol$ + +Dvs, man kan dela upp en reaktion i mindre steg + +### Spontan reaktion +Ökar alltid entropin +entropi ett mått på oordningen i ett system +Spontan är gynnsam med tillräckligt med drivkraft för att kunna ske, de är enkelriktade +![[Pasted image 20251111105409.png|400]] + +Entropin ökar eftersom det finns fler möjliga sätt att vara oordnad på än ordnad. T.ex. korthus + +#### Diffusion +Spontan reaktion som äger rum när t.ex. vätskor med egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut. +Ofta orsakas diffusion av någon slags slumpvandring + +### Browns rörelse +.... + +Andra sätt att förändra entropin +![[Pasted image 20251111110058.png|400]] + +**Ju mer molekyler ju mer oordning** + +Information är negativ entropi +![[Pasted image 20251111110139.png|500]] +gäller också information som är lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har investerat jättemycket energi för att selektera de sekvenser som fungerar bäst + +#### Fri energi +Enkelt sätt att förutsäga en kemisk reaktion + +$\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}$ +- H (entalpi): systemets värmeinnehåll – den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen. +- S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd. +∆G < 0 ⇒ nettoreaktion: A → B +∆G > 0 ⇒ nettoreaktion: A ← B +Vid jämvikt är ∆G = 0 + +Vid exergon reaktion +- ∆G anger vilket max arbete (energiomvandling) systemet kan göra +- ∆G < 0 +Vid endergon reaktion +- ∆G > 0 +- ∆G anger den minimala arbetet (energiomvandling) som krävs + + +ΔG = ΔH - TΔS +- ΔG (Gibb’s fri energi ändring) → kJ/mol +- ΔH (Enthalpi ändring) → kJ/mol +- ΔS (Entropi ändring) → kJ/mol x K +- T (Temperatur i Kelvin) + +∆G beror på +• vilka ämnen som reagerar +• ämnenas resp. koncentrationer +För jämförelse mellan reaktioners benägenhet att ske finns: + +∆G0 dvs ∆G när alla ämnen i reaktionen har koncentrationen 1 M, +temperaturen är 25 ℃ (298 K) och trycket 1 atmosfär. +∆G0 är specifikt för en given reaktion. +Olika reaktioner har olika ∆G0 + +gör att man jämföra olika reaktioner + +I biokemiska förhållande har man pH 7 = $\Delta G^0$ + +Kemisk jämvikt är när förhållandet mellan reaktanter och produkter inte ändras längre, ∆G = 0 + +Tillståndet för jämvikt när man förbrukat allt + +jämviktskonstantent är specifik för varje reaktion i en given temperatur + +∆Go = -RTln(Keq) +- K = jämviktskonstant +- R = gaskonstanten +- T = temp i grader Kelvin +ln, naturliga logaritm och sålunda är +K = e -∆G0/RT + +Om ∆G0 < 0 blir K > 1 +Om ∆G0 = 0 blir K = 1 +Om ∆G0 > 0 blir K < 1 + +Får vi räkneuppgifter. Det är mest teoretiskt, det är ingenting ni ska räkna ut. Behöver förstå koncepten gör mig nöjd. diff --git a/content/Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md b/content/Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md new file mode 100644 index 0000000..a95f8ff --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Termodynamik/Instuderingsfrågor.md @@ -0,0 +1,17 @@ + +#### Gabriel +Berätta kort om termodynamik och förklara vad isolerat, stängt och öppet system är. +Vad kallas reaktioner som har negativ, positiv och noll på nettoenergiöverföringen? Berätta kort om dem! +Beskriv termodynamikens fyra lagar i ordning och beskriv dem kort. + +Förklara vad entalpi innebär, hur entalpiförändring beräknas, varför den är viktig, beskriv också entalpi med formel, förklara intern energiändring och hur den beräknas. +Vad menas med att entalpi/internenergi är tillståndsfunktioner? +Vad är entropi och vad händer med entropi vid spontana reaktioner? +Varför är hög entropi vanligt i naturen? +Hur kan entropin förändras? +Vad är Gibbs fria energi? Förklara med hjälp av formeln och beskriv hur olika värden tolkas och varför. +Vad är standardförhållanden, varför är de viktiga och varför används en annan variant för biokemiska reaktioner? + +Vad är unikt för kemiska jämvikter? +Hur hänger Gibbs fria energi ihop med jämviktskonstanten? Beskriv förhållandet. +Varför är biokemiska processer unika i förhållande till termodynamikens lagar och hur behandlas det? Ge ett exempel. diff --git a/content/Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md b/content/Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md new file mode 100644 index 0000000..e774c99 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Termodynamik/Provfrågor.md @@ -0,0 +1,49 @@ + +Koppling av ATP-syntes till en glykolytisk reaktion beskrivs nedan. +PEP + H O -> pyruvate + Pi (∆G = -78 kJ/mol) +ADP + Pi -> ATP + H O (∆G = +55 kJ/mol) +PEP + ADP -> pyruvate + ATP (∆G = -23 kJ/mol) + +Vilket av nedanstående påstående är korrekt för reaktionen ADP + Pi -> ATP + H O? +Välj ett alternativ: +- Reaktionen är exergon och termodynamsikt ofördelaktig. +- Reaktionen är endergon och termodynamiskt fördelaktig. +- Reaktionen är endergon och termodynamiskt ofördelaktig. +- Reaktionen är exergon och termodynamiskt fördelaktig. + +17 Alexandra och Bill var +finalister i Sveriges termodynamiska mästerskapsquiz. I en utslagsfråga blev de ombedda att +säga något om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avgesenergi från systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion är ∆G negativt.” (1p) +Välj ett alternativ: +- Både Alexandra och Bill har rätt. +- Enbart Alexandra har rätt. +- Enbart Bill har rätt +- Både Alexandra och Bill har fel. + +En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg är intresserad av +följande biokemiska reaktioner: +P + H O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) +X + Y-> Z + H O (∆G = +55 kJ/mol) +Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna är spontan och vilken är +anledningen till det? + +Diffusion är en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vätskor. Vad beror den på och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den? + +A) Redogör kort för vikten av jämviktskonstanten för biokemiska reaktioner. +B) Hur är jämviktskonstanten definierad? + +Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan användas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p) + +Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylärt? (4p) + +En ändring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. Nämn två sätt att +ändra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.) + +Kemiska reaktioner i vätskor och gaser sker snabbare när temperaturen höjs. Hur kan det +förklaras? (4p) (Max 150 ord.) + +Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsäga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingår i formeln som beskriver förändringar i Gibbs fria energi. Förklara även hur ökad respektive minskad temperatur påverkar förändringen av Gibbs fria energi. (4p) + +Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingår och hur kan man använda +entalpiförändringar för att förutse benägenheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p) + diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251111103839.png b/content/attachments/Pasted image 20251111103839.png new file mode 100644 index 0000000..7ce8c20 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251111103839.png differ diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251111105409.png b/content/attachments/Pasted image 20251111105409.png new file mode 100644 index 0000000..55e261a Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251111105409.png differ diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251111110058.png b/content/attachments/Pasted image 20251111110058.png new file mode 100644 index 0000000..2298322 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251111110058.png differ diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251111110139.png b/content/attachments/Pasted image 20251111110139.png new file mode 100644 index 0000000..70eedb3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251111110139.png differ