Initial commit

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv.md

@@ -0,0 +1,133 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv.  
+- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen.  
+- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering.  
+- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10.  
+
+---
+
+## Bindväv (Connective Tissue)
+
+### Huvudtyper av bindväv
+
+- **Lucker bindväv (areolär)** – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar.  
+- **Stram oregelbunden bindväv** – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar.  
+- **Stram organiserad bindväv** – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament.  
+- **Elastisk bindväv** – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta.  
+- **Retikulär bindväv** – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ.  
+- **Mesenkymal bindväv** – embryonal, pluripotent vävnad.  
+- **Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly)** – i navelsträng, rik på hyaluronsyra.
+
+---
+
+## Extracellulär Matrix (ECM)
+
+### Beståndsdelar
+- **Fibrer**:
+  - **Kollagena fibrer** – starka, ger draghållfasthet.  
+  - **Elastiska fibrer** – ger elasticitet.  
+  - **Retikulära fibrer** – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad.  
+
+- **Grundsubstans**:
+  - **Proteoglykaner** – binder vatten, ger stötdämpning.  
+  - **Glykosaminoglykaner (GAGs)** – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat.  
+  - **Multiadhesiva glykoproteiner** – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion.
+
+### Kollagen
+- **Typ I** – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper.  
+- **Typ II** – brosk.  
+- **Typ III** – retikulär vävnad.  
+- **Typ IV** – basalmembran.  
+
+### Kollagensyntes (översikt)
+1. Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster.  
+2. Hydroxylering (kräver vitamin C).  
+3. Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM.  
+
+---
+
+## Bindvävsceller
+
+### Stationära celler
+- **Fibroblast** – producerar kollagen, elastin, GAGs.  
+- **Adipocyt** – lagrar fett.  
+- **Pericyt** – finns kring kapillärer, kan differentieras.  
+- **Mesenkymcell** – progenitorcell i embryonal vävnad.
+
+### Rörliga celler
+- **Makrofag** – fagocytos, immunförsvar.  
+- **Mastcell** – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar.  
+- **Plasmacell** – bildar antikroppar (från B-lymfocyter).  
+- **Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler** – vandrar in vid inflammation.
+
+---
+
+## Fettväv (Adipös vävnad)
+
+### Vit fettväv
+- Dominerar hos vuxna.  
+- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär).  
+- Funktion:
+  - Energilagring (triglycerider)  
+  - Isolering och stötdämpning  
+  - Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin)
+
+### Brun fettväv
+- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna.  
+- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär).  
+- Funktion:
+  - Värmeproduktion via **uncoupling protein 1 (UCP1)** i mitokondrier.
+
+---
+
+## Brosk (Cartilago)
+
+### Gemensamma drag
+- Fast men böjlig vävnad med **kondrocyter** i **lakuner**.  
+- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs).  
+- Avaskulär – får näring via diffusion från [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].  
+
+### Typer av brosk
+
+| Typ | Egenskaper | Förekomst |
+|------|-------------|-----------|
+| **Hyalint brosk** | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. |
+| **Elastiskt brosk** | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. |
+| **Fibröst (trådbrosk)** | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. |
+
+### Celler och struktur
+- [[Histologi/Brosk/Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]] – stam/progenitorcell i [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].  
+- [[Histologi/Brosk/Kondroblast|Kondroblast]] – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium.  
+- [[Histologi/Brosk/Kondrocyt|Kondrocyt]] – mogen cell i lakun.  
+- **Isogen grupp** – flera kondrocyter i samma [[Histologi/Brosk/Lakuner|lakun]], tecken på delning.  
+- **Perikondrium** – [[Histologi/Brosk/Perikondrium|tät bindväv runt brosk]] (saknas i fibröst brosk).
+
+---
+
+## Funktion och egenskaper
+
+- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation).  
+- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens.  
+- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl.  
+
+---
+
+## Klinisk koppling
+
+- **Skörbjugg (vitamin C-brist)**: defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning.  
+- **Artros**: nedbrytning av hyalint brosk.  
+- **Lipom**: benign tumör i fettväv.  
+- **Fibros**: patologisk ökning av kollagenproduktion.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans.  
+- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp.  
+- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning.  
+- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring.  
+- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder.