Initial commit

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md

@@ -0,0 +1,193 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.  
+- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.  
+- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).  
+- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.*
+
+---
+
+## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur
+
+Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:
+
+| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion |
+|-------------------------|----------------|-----------|
+| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd |
+| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) |
+| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik |
+| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning |
+
+---
+
+## Munhåla och svalg
+
+- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel.  
+- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar.  
+- **Muskulatur:** tvärstrimmig.  
+- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan.  
+
+---
+
+## Esofagus
+
+| Lager | Kännetecken |
+|--------|-------------|
+| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. |
+| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. |
+| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. |
+| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. |
+| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. |
+| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. |
+
+---
+
+## Magsäck (ventrikel)
+
+### Översikt
+- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande).  
+- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**.  
+- Körtlar i lamina propria varierar efter region.  
+
+### Körteltyper per region
+| Område | Dominerande celltyper | Funktion |
+|----------|------------------------|-----------|
+| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion |
+| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner |
+| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering |
+
+### Celltyper i funduskörtlar
+| Celltyp | Läge | Funktion |
+|-----------|------|-----------|
+| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem |
+| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd |
+| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor |
+| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen |
+| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin |
+
+---
+
+## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)
+
+Gemensamma drag:
+- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan).  
+- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi.  
+- **Mikrovilli** – bildar "brush border".  
+- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli.  
+- **Bägarceller** – producerar slem.  
+
+### Skillnader mellan delarna
+
+| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum |
+|-----------|-----------|----------|--------|
+| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas |
+| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta |
+| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** |
+| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** |
+| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion |
+
+---
+
+## Tjocktarmen (colon)
+
+| Lager | Kännetecken |
+|--------|-------------|
+| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. |
+| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. |
+| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. |
+| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. |
+| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. |
+| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). |
+
+---
+
+## Appendix vermiformis
+
+- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa.  
+- Saknar taeniae coli.  
+- Liten lumen med oregelbunden form.  
+
+---
+
+## Rektum och analkanal
+
+| Del | Epitel | Kännetecken |
+|------|----------|-------------|
+| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning |
+| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar |
+| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering |
+
+---
+
+## Lever (hepar)
+
+### Histologisk struktur
+- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten.  
+- **Portatriader** i hörnen:
+  - Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**.  
+- Blodflöde:  
+  a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.  
+
+### Celltyper
+| Cell | Funktion |
+|-------|-----------|
+| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes |
+| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider |
+| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada |
+
+---
+
+## Gallblåsa (vesica fellea)
+
+- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.  
+- **Ingen submucosa.**  
+- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager.  
+- Funktion: koncentrerar och lagrar galla.
+
+---
+
+## Pankreas (pancreas)
+
+| Del | Struktur | Funktion |
+|------|-----------|-----------|
+| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) |
+| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin |
+
+---
+
+## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell
+
+| Organ | Typiska kännetecken |
+|--------|--------------------|
+| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa |
+| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller |
+| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa |
+| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack |
+| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller |
+| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller |
+| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad |
+| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader |
+| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar |
+| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar |
+
+---
+
+## Kliniska aspekter
+
+- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption.  
+- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.  
+- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan.  
+- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada.  
+- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.  
+- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.  
+- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.  
+- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.  
+- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.  
+
+---