Initial commit

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Epitel Skörtlar.md

@@ -0,0 +1,180 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.  
+- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.  
+- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).  
+- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.  
+
+---
+
+## Epitelens generella egenskaper
+
+- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.  
+- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.  
+- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.  
+- Har **apikal–basal polaritet**:
+  - **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan.  
+  - **Basal yta** – mot basalmembranet.  
+- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**.
+
+---
+
+## Epitelens huvudfunktioner
+
+- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar)  
+- **Sekretion** (körtlar)  
+- **Absorption** (tarm, njure)  
+- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar)  
+- **Filtration** (njure)  
+- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina)
+
+---
+
+## Cell–cell- och cell–matrixkontakter
+
+| Typ | Funktion | Lokalisation |
+|------|-----------|--------------|
+| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
+| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
+| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
+| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
+| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
+| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |
+
+---
+
+## Cytoskelett och polaritet
+
+- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web.  
+- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier.  
+- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).  
+- Apikal yta kan ha specialiseringar:
+  - **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm).  
+  - **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar).  
+  - **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).
+
+---
+
+## Basalmembran
+
+- Skiljer epitel från underliggande bindväv.  
+- Består av:
+  - **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller.  
+  - **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv.  
+- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.  
+- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.
+
+---
+
+## Klassificering av epitel
+
+### Enskiktade epitel
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
+| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
+| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |
+
+### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
+- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.  
+- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.  
+- Ofta cilierat.  
+- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker.
+
+### Flerskiktade epitel
+
+| Typ | Funktion | Förekomst |
+|------|-----------|-----------|
+| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
+| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
+| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
+| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
+| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |
+
+---
+
+## Epitelets förnyelse
+
+- Hög cellomsättning.  
+- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.  
+- Celltiden varierar:
+  - Tarmepitel: 3–5 dagar.  
+  - Epidermis: 3–4 veckor.
+
+---
+
+## Körtelepitel
+
+### Typer av körtlar
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
+| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
+| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
+| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |
+
+---
+
+## Exokrina körtlar – morfologi
+
+### Struktur
+- **Parenkym** – sekretoriska celler.  
+- **Stroma** – stödjande bindväv.  
+- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan.  
+
+### Indelning
+
+#### Efter gångsystem
+- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar).  
+- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).
+
+#### Efter form
+- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).  
+- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar).  
+- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar).
+
+---
+
+## Sekretionsmekanismer
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
+| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
+| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |
+
+---
+
+## Sekretens natur
+
+| Typ | Egenskap | Exempel |
+|------|-----------|----------|
+| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
+| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
+| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |
+
+---
+
+## Kliniska och histologiska kännetecken
+
+- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.  
+- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.  
+- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.  
+- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini.  
+- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.  
+- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).  
+- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.  
+- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.  
+- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.  
+
+---