Initial commit

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Ben.md

@@ -0,0 +1,148 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Beskriva uppbyggnad, funktion och mikroskopisk struktur av benvävnad.  
+- Redogöra för skillnader mellan kompakt och spongiöst ben.  
+- Förklara principerna bakom benbildning (intramembranös och endokondral).  
+- Känna igen benvävnad och benbildningszoner i ljusmikroskop.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 8.  
+
+---
+
+## Benets struktur och funktion
+
+- Ben är en **specialiserad bindväv** som består av celler och mineraliserad extracellulär matrix.  
+- Funktioner:
+  - Mekaniskt stöd och skydd för organ.  
+  - Hävarm för rörelser.  
+  - Kalcium- och fosfatreserv.  
+  - Blodcellsbildning i benmärg.  
+
+---
+
+## Makroskopisk indelning
+
+| Del | Beskrivning |
+|------|--------------|
+| **Diafys** | Skaftdelen av ett rörben. |
+| **Metafys** | Området mellan diafys och epifys. |
+| **Epifys** | Änddel med ledytor. |
+| **Periost** | Yttre benhinna, rik på kärl och nerver. |
+| **Endost** | Tunt lager som klär insidan av märghålan. |
+| **Märghåla (medullary cavity)** | Innehåller röd eller gul benmärg. |
+
+---
+
+## Mikroskopisk uppbyggnad
+
+### Kompakt ben (substantia compacta)
+- Byggs upp av **osteoner (Haverska system)**.  
+- Varje osteon består av:
+  - **Havers kanal** – centralkanal med kärl och nerver.  
+  - **Lameller** – koncentriska lager av benmatrix.  
+  - **Osteocyter** – mogna benceller i **lakuner** mellan lamellerna.  
+  - **Canaliculi** – små kanaler som kopplar osteocyter till varandra.  
+- **Volkmanns kanaler** – tvärgående kärlkanaler mellan osteoner.  
+- **Yttre och inre grundlameller (circumferential)** – täcker benets in- och utsida.
+
+### Spongiöst ben (substantia spongiosa)
+- Nätverk av tunna **trabekler** utan Haverska system.  
+- Osteocyter ligger nära ytan och får näring via diffusion.  
+- Vanligt i epifyser och inre delar av korta ben.
+
+---
+
+## Celler i benvävnad
+
+| Celltyp | Funktion | Ursprung |
+|-----------|-----------|-----------|
+| **Osteoprogenitorcell** | Stamcell som bildar osteoblaster. | Mesenkym |
+| **Osteoblast** | Bildar osteoid (omineraliserad benmatrix). | Osteoprogenitorcell |
+| **Osteocyt** | Underhåller benvävnad; kommunicerar via canaliculi. | Osteoblast |
+| **Osteoklast** | Flerkärnig cell som bryter ned ben (resorption). | Monocyt/Makrofag-linje |
+
+---
+
+## Benmatrix (Extracellulär substans)
+
+- **Organisk del (ca 35 %)**:
+  - Kollagen typ I (ca 90 % av den organiska komponenten).  
+  - Proteoglykaner och glykoproteiner (osteokalcin, osteonektin).  
+- **Oorganisk del (ca 65 %)**:
+  - Kalciumfosfat som **hydroxiapatitkristaller**.  
+
+---
+
+## Benbildning (Ossifikation)
+
+### 1. Intramembranös (desmal, direkt)
+- Sker direkt från **mesenkym** utan broskmodell.  
+- Process:
+  1. Mesenkymceller → osteoblaster.  
+  2. Osteoblaster utsöndrar **osteoid** (omineraliserad matrix).  
+  3. Osteoid mineraliseras → benmatrix.  
+  4. Osteoblaster omges av matrix → blir osteocyter.  
+- Exempel: platta ben i kraniet, mandibula, clavicula.
+
+### 2. Endokondral (indirekt, broskpreformerad)
+- Ben utvecklas från **hyalint broskmodell**.  
+- Steg:
+  1. Broskmodell växer och förkalkas.  
+  2. Blodkärl invaderar → osteoprogenitorceller anländer.  
+  3. Osteoblaster bildar benmanchett (intramembranöst) i periost.  
+  4. Brosket bryts ned, ersätts av ben i **primärt ossifikationscentrum** (diafys).  
+  5. Sekundära ossifikationscentrum bildas i epifyserna.  
+  6. Brosk mellan epifys och diafys bildar **epifysplatta**.
+
+---
+
+## Epifysplattans zoner (från epifys till diafys)
+
+| Zon | Beskrivning |
+|------|--------------|
+| **Vilozon (reservbrosk)** | Kondrocyter i vila. |
+| **Proliferationszon** | Kondrocyter delar sig och bildar kolumner. |
+| **Hypertrofizon** | Kondrocyter växer till i storlek. |
+| **Förkalkningszon** | Broskmatrix kalcifieras. |
+| **Benbildningszon** | Osteoblaster bildar benmatrix på broskvävnaden. |
+
+---
+
+## Benremodellering
+
+- Ben är dynamiskt – nedbrytning (osteoklaster) och uppbyggnad (osteoblaster) sker kontinuerligt.  
+- Vid läkning av fraktur:
+  1. Hematom bildas.  
+  2. Fibroblaster och kondroblaster bygger brosk-kallus.  
+  3. Kallus ersätts av lamellärt ben.  
+  4. Ombyggnad till kompakt ben.
+
+---
+
+## Skillnad mellan omoget och moget ben
+
+| Typ | Egenskaper |
+|------|-------------|
+| **Filtben (omoget)** | Oorganiserade fibrer, fler osteocyter, bildas snabbt. |
+| **Lamellärt ben (moget)** | Parallella lameller, starkare, färre celler. |
+
+---
+
+## Kliniska aspekter
+
+- **Osteoporos** – minskad benmassa, ökad frakturrisk.  
+- **Rakit (vitamin D-brist)** – defekt mineralisering hos barn.  
+- **Osteomalaci** – defekt mineralisering hos vuxna.  
+- **Pagets sjukdom** – störd benremodellering med försvagat ben.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Ben består av celler (osteoblaster, osteocyter, osteoklaster) och en mineraliserad matrix.  
+- Två typer: kompakt och spongiöst ben.  
+- Benbildning sker via intramembranös eller endokondral ossifikation.  
+- Epifysplattan styr längdtillväxten under uppväxten.  
+- Ben remodelleras hela livet som svar på mekanisk belastning.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Blod.md

@@ -0,0 +1,140 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå blodets sammansättning, funktion och celltyper.  
+- Beskriva blodcellernas ursprung, mognad och funktion.  
+- Förklara begreppen hematopoes och dess reglering.  
+- Känna igen olika blodceller i ljusmikroskop.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 12–13.*
+
+---
+
+## Blodets sammansättning
+
+| Komponent | Andel | Funktion |
+|------------|--------|-----------|
+| **Plasma** | ca 55 % | Transport av näringsämnen, hormoner, proteiner. |
+| **Blodkroppar (hematokrit)** | ca 45 % | Gastransport, immunförsvar, koagulation. |
+
+### Plasma
+- 90 % vatten.  
+- 7–8 % proteiner: albumin, globuliner, fibrinogen.  
+- 1–2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter.  
+
+### Serum
+- Plasma utan koagulationsfaktorer (fibrinogen saknas).
+
+---
+
+## Blodets celler (Formed elements)
+
+### Erytrocyter (röda blodkroppar)
+- Bikonkava, anukleära celler.  
+- Diameter: ca 7,5 µm.  
+- Funktion: transport av O₂ och CO₂ via hemoglobin.  
+- Livslängd: cirka 120 dagar.  
+- Nedbrytning i mjälte och lever → bilirubin; järn återvinns.  
+
+**Membranproteiner:** spectrin, ankyrin – ger flexibilitet.  
+
+**Normala värden:**  
+- Män: 4,5–5,9 × 10⁶/µL  
+- Kvinnor: 4,0–5,2 × 10⁶/µL  
+
+---
+
+### Leukocyter (vita blodkroppar)
+Delas in i **granulocyter** och **agranulocyter**.
+
+| Typ | Andel | Funktion | Morfologi |
+|------|--------|-----------|-----------|
+| **Neutrofiler** | 50–70 % | Fagocytos av bakterier | Flikig kärna (3–5 lober), små granula |
+| **Eosinofiler** | 1–4 % | Parasitförsvar, allergi | Biloberad kärna, stora röda granula |
+| **Basofiler** | <1 % | Frisätter histamin och heparin | Mörka granula, täcker kärnan |
+| **Lymfocyter** | 20–40 % | B- och T-celler, immunitet | Rund kärna, smal cytoplasma |
+| **Monocyter** | 2–8 % | Prekursorer till makrofager | Njurlik kärna, gråblå cytoplasma |
+
+---
+
+### Trombocyter (blodplättar)
+- Fragment av **megakaryocyter** från benmärg.  
+- Diameter: 2–4 µm.  
+- Funktion: hemostas och koagulation.  
+- Innehåller:
+  - **Alfa-granula** (koagulationsfaktorer, tillväxtfaktorer)  
+  - **Delta-granula** (ADP, Ca²⁺, serotonin)  
+- Livslängd: 8–10 dagar.  
+- Normalvärde: 150–400 × 10³/µL.  
+
+---
+
+## Hematopoes (blodbildning)
+
+### Plats
+- Foster: gulesäck → lever → mjälte → benmärg.  
+- Vuxna: röd benmärg (platta ben, epifyser).  
+
+### Stamcellshierarki
+
+Hematopoetisk stamcell (HSC)  
+├── Myeloid stamcell  
+│   ├── Erytrocytlinje → erytrocyt  
+│   ├── Megakaryocytlinje → trombocyt  
+│   ├── Granulocytlinje → neutrofil, eosinofil, basofil  
+│   └── Monocytlinje → makrofag, dendritisk cell  
+└── Lymfoid stamcell  
+    ├── B-cell → plasmacell  
+    ├── T-cell  
+    └── NK-cell  
+
+---
+
+## Benmärgens uppbyggnad
+- **Stroma:** retikulär bindväv, makrofager, fettceller.  
+- **Parenkym:** hematopoetiska celler i olika utvecklingsstadier.  
+- **Sinusoider:** fenestrerade kapillärer som släpper ut mogna blodceller.  
+- **Röd benmärg:** aktiv blodbildning.  
+- **Gul benmärg:** fettinlagrad, inaktiv.  
+
+---
+
+## Erytopoes (bildning av erytrocyter)
+1. Proerytroblast  
+2. Basofil erytroblast  
+3. Polykromatofil erytroblast  
+4. Ortokromatisk erytroblast (kärnan utstöts)  
+5. Retikulocyt (innehåller ribosomer, cirkulerar i blodet)  
+6. Erytrocyt (mogen, anukleär cell)
+
+**Reglering:** erytropoetin (EPO) från njuren stimulerar vid hypoxi.
+
+---
+
+## Leukopoes (bildning av vita blodkroppar)
+- Kontrolleras av **kolonistimulerande faktorer (CSF)**.  
+- Tar 7–10 dagar från stamcell till mogen cell.  
+- Monocyter mognar till makrofager i vävnad.  
+- Lymfocyter differentieras i benmärg (B) och thymus (T).  
+
+---
+
+## Trombopoes (bildning av blodplättar)
+- Från megakaryoblaster → **megakaryocyter** (stora celler med lobulerad kärna).  
+- Fragmenteras till trombocyter vid benmärgssinusoider.  
+
+---
+
+## Kliniska aspekter
+- **Anemi:** för få erytrocyter eller för lite hemoglobin.  
+- **Leukemi:** malign proliferation av leukocyter.  
+- **Trombocytopeni:** lågt trombocytantal → blödningsrisk.  
+- **Polycytemi:** förhöjt antal erytrocyter → ökad viskositet.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- Blodet består av plasma, erytrocyter, leukocyter och trombocyter.  
+- Alla blodceller härstammar från multipotenta stamceller i benmärgen.  
+- Hematopoes regleras av hormoner och tillväxtfaktorer (EPO, CSF).  
+- Benmärgens mikromiljö möjliggör differentiering och frisättning till blodbanan.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Endokrina.md

@@ -0,0 +1,155 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå uppbyggnaden och funktionen hos kroppens endokrina körtlar.  
+- Känna till celltyper och hormoner i respektive körtel.  
+- Kunna identifiera endokrina organ histologiskt.  
+- Förstå skillnaden mellan endokrin, parakrin och autokrin signalering.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kap. 20–21.*
+
+---
+
+## Principer för endokrin reglering
+
+- **Endokrina körtlar** saknar utförsgångar – frisätter hormoner direkt till blodet.  
+- **Parakrin signalering** – påverkar närliggande celler.  
+- **Autokrin signalering** – påverkar den egna cellen.  
+- Regleras ofta av **negativ feedback** (t.ex. hypothalamus–hypofys–målorgan).  
+
+---
+
+## Hypothalamus–Hypofys-axeln
+
+### Hypothalamus
+- Producerar **releasing- och inhibiting-hormoner** som styr hypofysen.  
+- Hormoner transporteras via **portakretsloppet (hypofysens portakärl)** till framloben.
+
+### Hypofysen (Glandula pituitaria)
+- Belägen i **sella turcica**.  
+- Indelas i:
+  - **Adenohypofys (framlob)** – epitelial, endokrin vävnad.  
+  - **Neurohypofys (baklob)** – nervvävnad (axon från hypothalamus).
+
+#### Adenohypofys
+- **Pars distalis**, **pars intermedia**, **pars tuberalis**.  
+- Celler organiserade i strängar och kapillärnät.  
+
+| Celltyp | Hormon | Effekt |
+|----------|---------|--------|
+| **Somatotropa** | GH (tillväxthormon) | Stimulerar tillväxt och metabolism |
+| **Laktotropa** | Prolaktin | Stimulerar mjölkproduktion |
+| **Kortikotropa** | ACTH | Stimulerar binjurebark |
+| **Tyreotropa** | TSH | Stimulerar thyroidea |
+| **Gonadotropa** | FSH, LH | Stimulerar gonader |
+
+#### Neurohypofys
+- Består av **axon från hypothalamus** (nucleus supraopticus och paraventricularis).  
+- Frisätter:
+  - **ADH (vasopressin)** – reglerar vattenbalans i njure, kärlkonstriktion.  
+  - **Oxytocin** – kontraktion av uterus, mjölkutdrivning i bröstkörtel.  
+- Innehåller **pituicyter** (gliaceller) och **Herring-kroppar** (neurosekretoriska vesiklar).
+
+---
+
+## Epifys (Corpus pineale, tallkottkörtel)
+
+- Belägen i taket på tredje ventrikeln.  
+- Celler:
+  - **Pinealocyter** – huvudcell, ljuskänslig hormonproduktion.  
+  - **Astrocyter (glia)** – stödjeceller.  
+- Producerar **melatonin**, reglerar dygnsrytm.  
+- **Hjärnsand (corpora arenacea)** – kalciuminlagringar, ökar med åldern.  
+
+---
+
+## Sköldkörtel (Glandula thyroidea)
+
+### Struktur
+- Två lober med istmus, omgivna av tunn kapsel.  
+- Består av **folliklar** fyllda med **kolloid** (tyroglobulin).  
+- **Follikelceller** – kubiska; producerar T₃ och T₄.  
+- **Parafollikulära (C-)celler** – producerar **calcitonin** → sänker blodets Ca²⁺.  
+
+### Funktion
+- T₃/T₄ ökar metabolism och värmeproduktion.  
+- Calcitonin hämmar benresorption.
+
+---
+
+## Bisköldkörtlar (Glandulae parathyroideae)
+
+- Fyra små körtlar på baksidan av thyroidea.  
+- Celler:
+  - **Huvudceller (chief cells)** – producerar **parathormon (PTH)** → höjer blodets Ca²⁺.  
+  - **Oxyfila celler** – större, eosinofila, oklar funktion.  
+
+### Verkan av PTH
+- Stimulerar osteoklaster (benresorption).  
+- Ökar Ca²⁺-reabsorption i njure.  
+- Ökar D-vitamin-aktivering → ökad Ca²⁺-absorption i tarm.
+
+---
+
+## Binjurar (Glandulae suprarenales)
+
+### Struktur
+- Omgivna av bindvävskapsel.  
+- Två delar: **bark (cortex)** och **märg (medulla)**.
+
+#### Barken – tre zoner
+| Zon | Hormon | Funktion |
+|------|---------|----------|
+| **Zona glomerulosa** | Aldosteron | Na⁺/K⁺-balans (RAAS-system) |
+| **Zona fasciculata** | Kortisol | Glukokortikoid, metabolism, stressrespons |
+| **Zona reticularis** | Androgener (DHEA) | Sekundära könskarakteristika |
+
+#### Märgen
+- **Kromaffina celler** (modifierade sympatiska neuron).  
+- Producerar **adrenalin och noradrenalin**.  
+- Aktiverar "fight-or-flight"-responsen.  
+
+---
+
+## Pancreas (Bukspottkörtel)
+
+### Exokrin del
+- Serösa acini, enzymsekretion till duodenum.
+
+### Endokrin del – Langerhanska öar
+| Celltyp | Hormon | Funktion |
+|----------|---------|----------|
+| **Alfa** | Glukagon | Höjer blodsocker (glykogenolys, glukoneogenes) |
+| **Beta** | Insulin | Sänker blodsocker (glukosupptag) |
+| **Delta** | Somatostatin | Hämmar insulin och glukagon |
+| **PP-celler** | Pankreatisk polypeptid | Reglerar exokrin sekretion och magsäckens motilitet |
+
+---
+
+## Gonader (Könskörtlar)
+
+### Testis
+- **Leydigceller** (interstitiella) – producerar **testosteron**.  
+- **Sertoliceller** – stödjeceller i tubuli seminiferi; styr spermiebildning via FSH.
+
+### Ovarium
+- **Follikelceller** – producerar **östrogen**.  
+- **Gula kroppen (corpus luteum)** – producerar **progesteron** efter ovulation.
+
+---
+
+## Feedback-loopar (exempel)
+
+- **Hypothalamus** → TRH → **Hypofys** → TSH → **Thyroidea** → T₃/T₄  
+  → negativ feedback på hypothalamus och hypofys.  
+- **Hypothalamus** → CRH → **Hypofys** → ACTH → **Binjurebark** → Kortisol  
+  → negativ feedback.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- Endokrina organ frisätter hormoner direkt till blodet.  
+- Reglering sker via hypofys och hypothalamus.  
+- Thyroidea styr metabolism, parathyroidea reglerar kalcium, binjure reglerar stress och elektrolyter.  
+- Pancreas kontrollerar blodsocker, gonader styr reproduktion.  
+- De flesta system använder negativ feedback för balans.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Epitel Skörtlar.md

@@ -0,0 +1,180 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.  
+- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.  
+- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).  
+- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.  
+
+---
+
+## Epitelens generella egenskaper
+
+- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.  
+- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.  
+- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.  
+- Har **apikal–basal polaritet**:
+  - **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan.  
+  - **Basal yta** – mot basalmembranet.  
+- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**.
+
+---
+
+## Epitelens huvudfunktioner
+
+- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar)  
+- **Sekretion** (körtlar)  
+- **Absorption** (tarm, njure)  
+- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar)  
+- **Filtration** (njure)  
+- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina)
+
+---
+
+## Cell–cell- och cell–matrixkontakter
+
+| Typ | Funktion | Lokalisation |
+|------|-----------|--------------|
+| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
+| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
+| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
+| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
+| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
+| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |
+
+---
+
+## Cytoskelett och polaritet
+
+- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web.  
+- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier.  
+- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).  
+- Apikal yta kan ha specialiseringar:
+  - **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm).  
+  - **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar).  
+  - **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).
+
+---
+
+## Basalmembran
+
+- Skiljer epitel från underliggande bindväv.  
+- Består av:
+  - **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller.  
+  - **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv.  
+- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.  
+- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.
+
+---
+
+## Klassificering av epitel
+
+### Enskiktade epitel
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
+| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
+| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |
+
+### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
+- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.  
+- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.  
+- Ofta cilierat.  
+- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker.
+
+### Flerskiktade epitel
+
+| Typ | Funktion | Förekomst |
+|------|-----------|-----------|
+| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
+| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
+| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
+| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
+| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |
+
+---
+
+## Epitelets förnyelse
+
+- Hög cellomsättning.  
+- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.  
+- Celltiden varierar:
+  - Tarmepitel: 3–5 dagar.  
+  - Epidermis: 3–4 veckor.
+
+---
+
+## Körtelepitel
+
+### Typer av körtlar
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
+| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
+| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
+| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |
+
+---
+
+## Exokrina körtlar – morfologi
+
+### Struktur
+- **Parenkym** – sekretoriska celler.  
+- **Stroma** – stödjande bindväv.  
+- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan.  
+
+### Indelning
+
+#### Efter gångsystem
+- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar).  
+- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).
+
+#### Efter form
+- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).  
+- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar).  
+- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar).
+
+---
+
+## Sekretionsmekanismer
+
+| Typ | Beskrivning | Exempel |
+|------|--------------|----------|
+| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
+| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
+| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |
+
+---
+
+## Sekretens natur
+
+| Typ | Egenskap | Exempel |
+|------|-----------|----------|
+| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
+| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
+| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |
+
+---
+
+## Kliniska och histologiska kännetecken
+
+- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.  
+- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.  
+- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.  
+- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini.  
+- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.  
+- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).  
+- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.  
+- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.  
+- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md

@@ -0,0 +1,193 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.  
+- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.  
+- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).  
+- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.*
+
+---
+
+## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur
+
+Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:
+
+| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion |
+|-------------------------|----------------|-----------|
+| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd |
+| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) |
+| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik |
+| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning |
+
+---
+
+## Munhåla och svalg
+
+- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel.  
+- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar.  
+- **Muskulatur:** tvärstrimmig.  
+- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan.  
+
+---
+
+## Esofagus
+
+| Lager | Kännetecken |
+|--------|-------------|
+| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. |
+| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. |
+| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. |
+| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. |
+| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. |
+| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. |
+
+---
+
+## Magsäck (ventrikel)
+
+### Översikt
+- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande).  
+- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**.  
+- Körtlar i lamina propria varierar efter region.  
+
+### Körteltyper per region
+| Område | Dominerande celltyper | Funktion |
+|----------|------------------------|-----------|
+| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion |
+| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner |
+| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering |
+
+### Celltyper i funduskörtlar
+| Celltyp | Läge | Funktion |
+|-----------|------|-----------|
+| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem |
+| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd |
+| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor |
+| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen |
+| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin |
+
+---
+
+## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)
+
+Gemensamma drag:
+- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan).  
+- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi.  
+- **Mikrovilli** – bildar "brush border".  
+- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli.  
+- **Bägarceller** – producerar slem.  
+
+### Skillnader mellan delarna
+
+| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum |
+|-----------|-----------|----------|--------|
+| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas |
+| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta |
+| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** |
+| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** |
+| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion |
+
+---
+
+## Tjocktarmen (colon)
+
+| Lager | Kännetecken |
+|--------|-------------|
+| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. |
+| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. |
+| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. |
+| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. |
+| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. |
+| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). |
+
+---
+
+## Appendix vermiformis
+
+- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa.  
+- Saknar taeniae coli.  
+- Liten lumen med oregelbunden form.  
+
+---
+
+## Rektum och analkanal
+
+| Del | Epitel | Kännetecken |
+|------|----------|-------------|
+| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning |
+| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar |
+| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering |
+
+---
+
+## Lever (hepar)
+
+### Histologisk struktur
+- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten.  
+- **Portatriader** i hörnen:
+  - Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**.  
+- Blodflöde:  
+  a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.  
+
+### Celltyper
+| Cell | Funktion |
+|-------|-----------|
+| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes |
+| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider |
+| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada |
+
+---
+
+## Gallblåsa (vesica fellea)
+
+- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.  
+- **Ingen submucosa.**  
+- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager.  
+- Funktion: koncentrerar och lagrar galla.
+
+---
+
+## Pankreas (pancreas)
+
+| Del | Struktur | Funktion |
+|------|-----------|-----------|
+| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) |
+| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin |
+
+---
+
+## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell
+
+| Organ | Typiska kännetecken |
+|--------|--------------------|
+| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa |
+| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller |
+| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa |
+| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack |
+| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller |
+| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller |
+| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad |
+| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader |
+| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar |
+| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar |
+
+---
+
+## Kliniska aspekter
+
+- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption.  
+- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.  
+- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan.  
+- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada.  
+- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.  
+- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.  
+- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.  
+- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.  
+- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hjarta.md

@@ -0,0 +1,131 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå hjärtats uppbyggnad och funktion som pump.  
+- Känna till blodets väg genom hjärtats hålrum och klaffar.  
+- Beskriva hjärtväggens histologiska lager och särskilja dessa i mikroskop.  
+- Redogöra för retledningssystemets komponenter och blodförsörjning.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kapitel 11 och 20, samt Johansson Anatomi.*
+
+---
+
+## Hjärtats huvudfunktioner
+- Pumpar blod genom lungkretsloppet (lilla kretsloppet) och systemkretsloppet (stora kretsloppet).  
+- Upprätthåller blodtryck och perfusion av vävnader.  
+- Synkroniserad kontraktion via elektrisk impulsledning (retledningssystem).  
+
+---
+
+## Makroskopisk anatomi
+
+| Struktur | Funktion / Beskrivning |
+|-----------|-------------------------|
+| **Atrium dextrum (höger förmak)** | Tar emot syrefattigt blod från v. cava superior/inferior och sinus coronarius. |
+| **Ventriculus dexter (höger kammare)** | Pumpar blod till lungorna via truncus pulmonalis. |
+| **Atrium sinistrum (vänster förmak)** | Tar emot syrerikt blod från vv. pulmonales. |
+| **Ventriculus sinister (vänster kammare)** | Pumpar syrerikt blod till kroppen via aorta. |
+
+### Klaffar
+- **Atrioventrikulära klaffar (AV-klaffar):**  
+  - Trikuspidal (höger sida)  
+  - Mitral/bikuspidal (vänster sida)
+- **Semilunarklaffar:**  
+  - Pulmonalisklaff (till lungartären)  
+  - Aortaklaff (till aorta)
+
+Klaffarna består av **bindvävstäckta veck av endokardium**. De har inga muskler – styrs av tryckskillnader.
+
+---
+
+## Hjärtväggen – histologiska lager
+
+| Lager | Struktur | Funktion |
+|--------|-----------|-----------|
+| **Endokardium** | Endotel + subendokardiell bindväv | Klär insidan av hjärtrummen, glatt yta för blodflöde |
+| **Myokardium** | Tvärstrierad hjärtmuskulatur | Kontraktilt lager, tjockast i vänster kammare |
+| **Epikardium (viscerala perikardiet)** | Mesotel + bindväv + fett | Yttre beklädnad, minskar friktion |
+| **Perikardium** | Fibrös och serös säck runt hjärtat | Fixerar hjärtat i thorax och begränsar överfyllnad |
+
+### Myokardium – cellnivå
+- **Hjärtmuskelceller (kardiomyocyter)**:
+  - En central kärna.  
+  - Tvärstriering.  
+  - Förgrenade celler sammanfogade via **glansstrimmor (intercalated discs)**.  
+- **Glansstrimmor** består av:
+  - **Fascia adherens** (förankrar aktin).  
+  - **Desmosomer** (mekanisk hållfasthet).  
+  - **Gap junctions** (elektrisk koppling).  
+
+### Skillnad mellan atrium och ventrikel
+- Atrier: tunnare väggar, mindre myokard.  
+- Vänster kammare: kraftigt myokardium, cirkulärt orienterade muskelfibrer.  
+
+---
+
+## Retledningssystemet
+
+### Komponenter
+1. **Sinusknutan (SA-nod)** – i höger förmak; startar aktionspotential (pacemaker).  
+2. **AV-knutan** – bromsar signalen, möjliggör fyllnad av kammare.  
+3. **His’ bunt** – leder impulsen genom hjärtats bindvävsskelett.  
+4. **Skänklar (crura)** – höger och vänster gren längs septum interventriculare.  
+5. **Purkinjefibrer** – stora, glykogenrika celler som leder impulser snabbt i kammarväggen.  
+
+### Funktion
+- Säkerställer synkroniserad kontraktion:  
+  Först atrier → sedan kamrar.  
+
+---
+
+## Hjärtats blodförsörjning
+
+| Kärl | Försörjningsområde |
+|-------|--------------------|
+| **A. coronaria dextra (RCA)** | Höger förmak, större delen av höger kammare, AV-knuta |
+| **A. coronaria sinistra (LCA)** | Vänster förmak, kammare, septum |
+| **Ramus interventricularis anterior (LAD)** | Främre vägg och septum |
+| **Ramus circumflexus** | Laterala delen av vänster kammare |
+
+Venöst avflöde:  
+- **Sinus coronarius** tömmer sig i höger förmak.
+
+---
+
+## Hjärtats ledningshistologi
+
+| Struktur | Histologiskt kännetecken |
+|-----------|---------------------------|
+| **Purkinjefibrer** | Stora, ljusa celler, mycket glykogen, belägna subendokardiellt. |
+| **Myokardium** | Tvärstrierade celler, en kärna, glansstrimmor. |
+| **Endokardium** | Enkelt skivepitel (endotel) med underliggande bindväv. |
+
+---
+
+## Perikardium
+
+- **Fibröst perikardium**: stark bindväv, begränsar överexpansion.  
+- **Seröst perikardium**:  
+  - **Parietalt lager** – fäster mot fibrösa perikardiet.  
+  - **Visceralt lager (epikardium)** – täcker hjärtat.  
+- Mellanlagret: **perikardhålan** med serös vätska → minskar friktion.
+
+---
+
+## Blodflödets riktning
+
+1. V. cava superior / inferior → höger förmak  
+2. Höger kammare → truncus pulmonalis → lungor  
+3. Syrerikt blod → vv. pulmonales → vänster förmak  
+4. Vänster kammare → aorta → systemkretsloppet  
+## Kliniska aspekter
+
+- **Ischemi / infarkt:** syrebrist p.g.a. kranskärlsocklusion.  
+- **Perikardit:** inflammation i perikardiet → bröstsmärta, vätskeutgjutning.  
+- **Arytmi:** störd impulsledning.  
+- **Hjärtsvikt:** otillräcklig pumpfunktion → venös stas, ödem.  
+- **Klaffsjukdomar:** stenos (förträngning) eller insufficiens (läckage).  
+## Sammanfattning
+- Hjärtat består av fyra hålrum separerade av klaffar.  
+- Väggen består av endokardium, myokardium och epikardium.  
+- Retledningssystemet styr rytmisk kontraktion.  
+- Hjärtmuskelceller är tvärstrierade, förgrenade och sammankopplade via glansstrimmor.  
+- Försörjs av koronarkärl, regleras av autonoma nervsystemet.  

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hud.md

@@ -0,0 +1,178 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå hudens uppbyggnad och funktion.  
+- Kunna identifiera epidermis, dermis, och hudens bilagor (hår, körtlar, naglar) histologiskt.  
+- Känna till skillnader mellan tjock och tunn hud.  
+- Förklara hudens roll i skydd, temperaturreglering och sensorik.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 18.*
+
+---
+
+## Hudens struktur
+
+Hud (cutis) består av två huvudlager:
+
+1. **Epidermis** – ytligt epitel (flerskiktat förhornat skivepitel).  
+2. **Dermis** – underliggande bindväv med kärl, nerver och körtlar.  
+
+Under dermis finns **hypodermis** (subkutan vävnad) som innehåller fett och större kärl.
+
+---
+
+## Epidermis
+
+### Celler
+- **Keratinceller (keratinocyter)** – huvudcelltyp, bildar hornlager.  
+- **Melanocyter** – producerar melanin i stratum basale.  
+- **Langerhansceller** – antigenpresenterande immunceller i stratum spinosum.  
+- **Merkelceller** – mekanoreceptorer i stratum basale.
+
+### Lager (från basalt till ytligt)
+
+| Lager | Huvuddrag | Funktion |
+|--------|------------|-----------|
+| **Stratum basale (germinativum)** | Ett lager basala stamceller och melanocyter. | Celldelning, regeneration. |
+| **Stratum spinosum** | Flera lager keratinocyter, desmosomer synliga ("taggcellslager"). | Mekanisk styrka. |
+| **Stratum granulosum** | Celler med keratohyalina granula och lamellära kroppar. | Keratinisering och vattenbarriär. |
+| **Stratum lucidum** | Tunt, genomskinligt lager, bara i tjock hud (handflata, fotsula). | Skydd, täthet. |
+| **Stratum corneum** | Döda keratiniserade celler utan kärna. | Mekaniskt skydd, barriär mot vätskeförlust. |
+
+---
+
+## Epidermala specialstrukturer
+
+### Keratinisering
+- Celler vandrar från basallagret till ytan (~4 veckor).  
+- Fyllda med keratin → cellkärna och organeller försvinner.  
+
+### Melaninproduktion
+- Melanocyter producerar melanin i melanosomer.  
+- Melanin överförs till keratinocyter.  
+- Skyddar mot UV-strålning.
+
+---
+
+## Dermis
+
+Består av två lager:
+
+| Lager | Vävnadstyp | Funktion |
+|--------|-------------|-----------|
+| **Stratum papillare** | Lucker bindväv med kapillärer och nervändar. | Näring, känsel. |
+| **Stratum reticulare** | Tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och elastin. | Mekanisk styrka, elasticitet. |
+
+**Hudpapiller** – fingerliknande utskott i gränsen mellan dermis och epidermis → ökar ytan för näringsutbyte.
+
+**Rikligt innerverad** med sensoriska receptorer: Meissners korpusklar (beröring), Pacinis korpusklar (tryck, vibration).
+
+---
+
+## Hypodermis (subcutis)
+
+- Lucker bindväv och fettväv.  
+- Förbinder huden till underliggande vävnader.  
+- Innehåller större blodkärl, nerver och svettkörtlarnas djupa delar.  
+- Viktig för värmeisolering och stötdämpning.
+
+---
+
+## Hudens bilagor (derivata)
+
+### Hår (pili)
+- Bildas från epidermala invaginationer (hårfolliklar).  
+- Hårfollikeln består av:
+  - **Inre och yttre epiteliala skidan** (från epidermis).  
+  - **Dermal papill** med kärl och fibroblaster.  
+- **Matrixceller** vid hårroten prolifererar → hårstrå bildas.  
+- **M. arrector pili** (glatt muskel) fäster till hårfollikeln – ”gåshud”.
+
+**Hårtyper:**
+- Terminalhår (tjockt, pigmenterat – huvud, skägg).  
+- Vellushår (tunt, icke-pigmenterat – större delen av kroppen).  
+
+---
+
+### Körtlar
+
+#### Talgkörtlar (glandulae sebaceae)
+- Holokrin sekretion: cellen dör och blir en del av sekretet.  
+- Producerar **sebum** (fettrikt, smörjer hår och hud).  
+- Oftast associerade med hårfolliklar.  
+
+#### Svettkörtlar (glandulae sudoriferae)
+- Två typer:
+  - **Eccrina (merokrina)** – hela kroppen; utsöndrar vatten, NaCl; temperaturreglering.  
+  - **Apokrina** – i axiller, genitalier; proteinrikt sekret, aktiveras vid pubertet.  
+- Sekretorisk del: enkla rör i dermis.  
+- Utförsgång: flerskiktat kubiskt epitel som mynnar på hudytan.
+
+#### Doftkörtlar (modifierade apokrina)
+- T.ex. axillkörtlar, cerumenkörtlar i örat.
+
+#### Bröstkörtlar (glandulae mammae)
+- Modifierade apokrina körtlar.  
+- Lobulerad struktur; aktiv körtel under laktation med sekretoriska alveoler.
+
+---
+
+### Naglar
+- Bildas av hårt keratin.  
+- **Nagelmatrix** – tillväxtzon under nagelroten.  
+- **Nagelbädd** – epitel under nagelplattan.  
+- **Nagelband (cuticula)** – skyddar mot infektion.
+
+---
+
+## Skillnad mellan tjock och tunn hud
+
+| Egenskap | Tjock hud | Tunn hud |
+|-----------|------------|-----------|
+| Stratum lucidum | Närvarande | Saknas |
+| Hår | Saknas | Finns |
+| Talgkörtlar | Saknas | Finns |
+| Svettkörtlar | Rikligt | Färre |
+| Förekomst | Handflator, fotsulor | Övriga kroppen |
+
+---
+
+## Sensoriska strukturer i huden
+
+| Receptor | Funktion | Lokalisation |
+|-----------|-----------|---------------|
+| **Merkelcell** | Tryck, beröring | Stratum basale |
+| **Meissners korpuskel** | Lätt beröring, vibration | Papillära dermis |
+| **Pacinis korpuskel** | Tryck, vibration | Djupt i dermis, hypodermis |
+| **Ruffinis korpuskel** | Sträckning | Djup dermis |
+| **Fria nervändar** | Smärta, temperatur | Epidermis, dermis |
+
+---
+
+## Hudens funktioner
+
+- **Skydd** mot mekanisk och kemisk påverkan.  
+- **Barriär** mot mikroorganismer och UV-strålning.  
+- **Reglering** av temperatur och vätskeförlust.  
+- **Sensorisk perception** (beröring, tryck, smärta, temperatur).  
+- **Immunförsvar** (Langerhansceller).  
+- **Vitamin D-syntes** vid UV-exponering.  
+
+---
+
+## Kliniska aspekter
+
+- **Psoriasis** – hyperproliferation av keratinocyter.  
+- **Eksem** – inflammation i epidermis.  
+- **Acne** – inflammerade talgkörtlar.  
+- **Malignt melanom** – cancer i melanocyter.  
+- **Basaliom / skivepitelcancer** – cancer i epidermala celler.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Huden består av epidermis (epitel) och dermis (bindväv), med hypodermis som underlag.  
+- Epidermis har fem lager i tjock hud, fyra i tunn hud.  
+- Viktiga bilagor: hår, körtlar och naglar.  
+- Huden fungerar som skydd, sensoriskt organ och reglerare av kroppens miljö.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Index.md

@@ -0,0 +1,2 @@
+
+Se [[M]]

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Kug Histologi.md

@@ -0,0 +1,183 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå anatomi och histologi för kvinnliga urinvägar och könsorgan.  
+- Kunna identifiera strukturer mikroskopiskt och relatera till funktion.  
+- Förstå hormonella cykler och hur de påverkar epitel och vävnad.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.*
+
+---
+
+## URINVÄGAR (Kvinnlig)
+
+### Urinblåsa (Vesica urinaria)
+- Vägg uppbyggd av samma lager som hos mannen:
+  - **Mucosa:** övergångsepitel (**urotel**) med paraplyceller.  
+  - **Lamina propria:** lucker bindväv, elastisk.  
+  - **Muscularis (detrusormuskeln):** tre lager glatt muskulatur.  
+  - **Serosa/adventitia:** peritoneum på övre ytan, bindväv lateralt.  
+- **Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretermynningar och uretra.  
+- Funktion: lagring och tömning av urin (kontrolleras via autonoma reflexer).
+
+---
+
+### Urethra feminina
+| Segment | Epitel | Kännetecken |
+|----------|----------|--------------|
+| **Proximalt (nära blåsan)** | Övergångsepitel (urotel) | Liknar urinblåsans slemhinna |
+| **Mellansegment** | Pseudostratifierat eller cylindriskt epitel | Mukösa körtlar (uretralkörtlar) |
+| **Distalt (mot mynningen)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Liknar vaginalt epitel |
+
+- Kort (≈4 cm), rak, slutar i **vestibulum vaginae**.  
+- Omgiven av **venplexa** och glatt muskulatur.  
+- Körtlar (Skene/parauretrala) motsvarar manliga prostatakörtlar.  
+
+---
+
+## INRE KÖNSORGAN
+
+### Ovarium (äggstock)
+
+#### Struktur
+- **Yta:** germinalepitel (enskiktat kubiskt).  
+- **Tunica albuginea:** tunn bindväv under ytan.  
+- **Cortex:** folliklar i olika stadier av utveckling.  
+- **Medulla:** kärl, nerver och lucker bindväv.
+
+#### Follikelutveckling
+| Stadie | Kännetecken |
+|----------|-------------|
+| **Primordialfollikel** | Oocyt + platt follikelcell |
+| **Primärfollikel** | Kubiskt epitel, zona pellucida |
+| **Sekundärfollikel** | Flera lager granulosaceller, antrum bildas |
+| **Graafsk (mogen) follikel** | Stort antrum, cumulus oophorus med oocyt |
+| **Corpus luteum** | Luteinceller, progesteronproduktion |
+| **Corpus albicans** | Ärrvävnad efter luteumdegeneration |
+
+---
+
+### Tuba uterina (äggledare)
+
+#### Makroanatomi
+- Fyra delar: **infundibulum**, **ampulla**, **isthmus**, **pars uterina**.  
+- Öppen mot bukhålan vid infundibulum (fimbriae).
+
+#### Histologi
+| Lager | Beskrivning |
+|--------|--------------|
+| **Mucosa** | Veckad (plicae), enskiktat cylinderepitel med **cilierade och sekretoriska celler**. |
+| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskellager. |
+| **Serosa** | Tunnt mesotel (peritoneum). |
+
+**Cilierade celler:** transporterar oocyten.  
+**Sekretoriska celler:** näringsrikt sekret för spermier och zygot.
+
+---
+
+### Uterus (livmoder)
+
+#### Vägglager
+| Lager | Huvudkomponenter |
+|--------|------------------|
+| **Endometrium** | Ytepitel (cylindriskt) + körtlar och stroma |
+| **Myometrium** | Tre lager glatt muskulatur (tjockt) |
+| **Perimetrium** | Serosa (visceralt peritoneum) |
+
+---
+
+#### Endometriumets cykler
+
+| Fas | Tid | Histologiska drag | Hormon |
+|------|------|--------------------|---------|
+| **Menstruationsfas** | Dag 1–4 | Funktionella lagret nekrotiseras, blödning | Minskade östrogen/progesteron |
+| **Proliferationsfas** | Dag 5–14 | Raka körtlar, tät stroma | Östrogen (follikelfas) |
+| **Sekretorisk fas** | Dag 15–28 | Slingriga körtlar, vakuoler, spiralartärer | Progesteron (lutealfas) |
+
+- **Endometriekörtlar:** raka → slingriga → sekretoriska.  
+- **Spiralartärer:** försörjer funktionella lagret, styrs av hormoner.  
+
+---
+
+### Cervix uteri
+
+| Region | Epitel | Funktion |
+|---------|----------|-----------|
+| **Endocervix** | Enskiktat cylindriskt epitel med körtlar | Producerar sekret som varierar under cykeln |
+| **Ectocervix (portio vaginalis)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Tåligt, skyddande |
+| **Transformationszon** | Gräns mellan cylinderepitel och skivepitel | Vanlig plats för dysplasi och HPV-infektion |
+
+**Cervixkörtlar:** producerar mucus – tunnare vid ovulation, segare vid lutealfas.  
+
+---
+
+### Vagina
+
+| Lager | Struktur / Funktion |
+|--------|----------------------|
+| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel, glykogenrikt → ger sur miljö via laktobaciller |
+| **Lamina propria** | Lucker bindväv, rik på elastin och kärl |
+| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskulatur |
+| **Adventitia** | Bindväv med venplexa |
+
+Ingen körtel i väggen – fukt från cervix och Bartholinis körtlar.
+
+---
+
+## YTTRE KÖNSORGAN (Vulva)
+
+| Struktur               | Epitel                                                    | Funktion                                              |
+| ---------------------- | --------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------- |
+| **Labia majora**       | Hud med hår, talg- och svettkörtlar                       | Skydd                                                 |
+| **Labia minora**       | Tunn hud, rik vaskularisering, ingen hårväxt              | Skydd, sensorik                                       |
+| **Clitoris**           | Erektil vävnad (corpora cavernosa) + sensoriska nervändar | Sexuell känsel                                        |
+| **Vestibulum vaginae** | Flerskiktat skivepitel                                    | Innehåller körtlar (Bartholinis, Skene) för smörjning |
+
+---
+
+## Hormonell reglering (sammanfattning)
+
+| Hormon | Produceras av | Huvudfunktion |
+|----------|----------------|----------------|
+| **FSH** | Adenohypofysen | Stimulerar follikelutveckling |
+| **LH** | Adenohypofysen | Utlöser ovulation, bildar corpus luteum |
+| **Östrogen** | Granulosaceller, corpus luteum | Proliferation av endometrium |
+| **Progesteron** | Corpus luteum | Sekretorisk fas, förbereder implantation |
+| **Inhibin** | Granulosaceller | Hämmar FSH |
+| **Oxytocin** | Neurohypofysen | Uteruskontraktion, mjölkutdrivning |
+
+---
+
+## Histologisk identifiering
+
+| Struktur | Typiska kännetecken |
+|-----------|--------------------|
+| **Ovarium** | Folliklar i olika stadier, germinalepitel |
+| **Tuba uterina** | Cilierat cylinderepitel, veckad mucosa |
+| **Uterus – proliferativ fas** | Raka körtlar, kompakt stroma |
+| **Uterus – sekretorisk fas** | Slingriga körtlar, vakuoler |
+| **Cervix** | Cylinderepitel → skivepitel i portio |
+| **Vagina** | Skivepitel, ingen körtel, rik kärlförsörjning |
+| **Labia minora** | Tunn hud, elastisk vävnad, ingen hårväxt |
+| **Clitoris** | Erektil vävnad, sensoriska nervändar |
+
+---
+
+## Kliniska kopplingar
+
+- **HPV-infektion:** kan orsaka cervixdysplasi i transformationszonen.  
+- **Endometrios:** ektopisk tillväxt av endometrievävnad utanför uterus.  
+- **Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS):** anovulation, hormonrubbning.  
+- **Myom:** godartade tumörer i myometriet.  
+- **Cystocele:** urinblåsan buktar mot vagina vid svag bäckenbotten.  
+- **Atrofisk vaginit:** efter menopaus – minskat östrogen, tunnare epitel.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- Kvinnliga urinvägar: urotel proximalt → skivepitel distalt.  
+- Ovarium: folliklar utvecklas och ovulerar; corpus luteum producerar progesteron.  
+- Tuba uterina: cilierade celler transporterar oocyt och zygot.  
+- Uterus: endometrium genomgår hormonstyrda cykler.  
+- Cervix och vagina: epitel varierar med funktion och hormonell påverkan.  
+- Yttre genitalia består av skyddande och sensoriska strukturer.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Lymfatiska.md

@@ -0,0 +1,164 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå lymfatiska systemets struktur och funktion.  
+- Känna igen primära och sekundära lymfoida organ histologiskt.  
+- Redogöra för celltyper och cirkulation av lymfa och immunceller.  
+- Förklara hur immunrespons initieras i lymfoid vävnad.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kap. 14–15.*
+
+---
+
+## Lymfatiska systemet – översikt
+
+### Huvudfunktioner
+- Filtrerar vätska från vävnader tillbaka till blodet.  
+- Transporterar fett (via lymfkärl i tarmen).  
+- Deltar i kroppens immunförsvar.  
+
+### Komponenter
+- **Lymfkärl** – leder lymfa från vävnader till vensystemet.  
+- **Lymfoida organ**:
+  - **Primära**: Thymus, benmärg (produktion och mognad av lymfocyter).  
+  - **Sekundära**: Lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT (aktivering av immunceller).  
+
+---
+
+## Lymfkärl
+
+- Tunnväggiga kärl som börjar **blint** i vävnad.  
+- Har **klaffar** → förhindrar backflöde.  
+- Lymfa passerar via **lymfknutor** för filtrering.  
+- Tömmer sig i:
+  - **Ductus thoracicus** (vänster sida)  
+  - **Ductus lymphaticus dexter** (höger sida)  
+→ tömning i venvinkeln (v. subclavia + v. jugularis).
+
+---
+
+## Celler i lymfatisk vävnad
+
+| Celltyp | Funktion |
+|----------|-----------|
+| **B-lymfocyter** | Antikroppsproduktion, differentieras till plasmaceller. |
+| **T-lymfocyter** | Cellmedierad immunitet, cytotoxiska och regulatoriska funktioner. |
+| **Makrofager** | Fagocytos och antigenpresentation. |
+| **Dendritiska celler** | Professionella antigenpresenterande celler. |
+| **Retikulära celler** | Bygger upp stroma (retikulär vävnad) i organen. |
+
+---
+
+## Primära lymfoida organ
+
+### Benmärg
+- Ursprung för alla blod- och immunceller.  
+- Mognadsplats för **B-celler**.  
+- Stromat består av retikulär bindväv och stödjeceller.
+
+### Thymus
+- Lokaliserad i främre mediastinum.  
+- Funktion: mognad och selektion av **T-lymfocyter**.
+
+#### Struktur
+- **Kapsel** med **trabekler** → indelar i lobuli.  
+- Varje lobul har:
+  - **Cortex (bark)** – tät av T-lymfocyter (thymocyter).  
+  - **Medulla (märg)** – ljusare, innehåller **Hassals kroppar** (koncentriska epitelioretikulära celler).  
+- Saknar lymffolliklar och germinalcentra.
+
+#### Funktion
+- **Positiv selektion:** T-celler som känner igen MHC överlever.  
+- **Negativ selektion:** autoreaktiva T-celler elimineras.  
+- Involution efter pubertet (ersätts delvis av fett).  
+
+---
+
+## Sekundära lymfoida organ
+
+### Lymfknuta (Nodus lymphaticus)
+
+#### Struktur
+- Omgiven av bindvävskapsel med **trabekler**.  
+- Indelad i:
+  - **Cortex:** yttre del med **lymfolliklar (B-celler)**.  
+  - **Paracortex:** inre del, domineras av **T-celler**.  
+  - **Medulla:** märgsträngar och **märgsinus** med makrofager.  
+- Lymfa flödar:
+  1. In via **afferenta kärl** till **randsinus**.  
+  2. Genom **trabekel- och märgsinus**.  
+  3. Ut via **efferent kärl** vid hilus.
+
+#### Funktion
+- Filtrerar lymfa innan den återförs till blodet.  
+- Aktiverar B- och T-lymfocyter vid antigenexponering.  
+
+---
+
+### Mjälte (Lien)
+
+#### Struktur
+- Omgiven av kapsel med **trabekler**.  
+- Stroma av **retikulär bindväv**.  
+- Två områden:
+  - **Vit pulpa:** kring **centralartär (PALS)**, innehåller T-celler; perifert B-cellzonen (folliklar).  
+  - **Röd pulpa:** **sinusoider** och **mjältsträngar (Billroths strängar)** med makrofager, erytrocyter, plasmaceller.
+
+#### Funktion
+- Filtrerar blod (inte lymfa).  
+- Bryter ned gamla erytrocyter och trombocyter.  
+- Lagrar järn och blodplättar.  
+- Initierar immunsvar mot blodburna antigen.
+
+---
+
+### Tonsiller
+
+- Ansamlingar av lymfoid vävnad under epitel i mun och svalg.  
+- Saknar afferenta lymfkärl men har efferenta.  
+
+| Typ | Epitel | Förekomst |
+|------|----------|-----------|
+| **Tonsilla palatina** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Svalg, halsmandlar |
+| **Tonsilla lingualis** | Flerskiktat skivepitel | Tungans bakre del |
+| **Tonsilla pharyngea (adenoid)** | Flerradigt cylinderepitel med cilier | Nasofarynx |
+
+---
+
+### MALT – Mukosaassocierad lymfoid vävnad
+
+- Lymfoid vävnad i slemhinnor: tarm, luftvägar, urogenitalorgan.  
+- Inkluderar **Peyers plack** (ileum), tonsiller och appendix.  
+- Funktion: lokal immunövervakning och antikroppsproduktion (IgA).
+
+---
+
+## Histologiska kännetecken
+
+| Organ | Kännetecken | Celltyp som dominerar |
+|--------|--------------|-----------------------|
+| **Thymus** | Cortex mörk, medulla ljus; Hassals kroppar | T-lymfocyter |
+| **Lymfknuta** | Folliklar (B-celler), paracortex (T-celler), sinus | B- och T-lymfocyter |
+| **Mjälte** | Vit/röd pulpa, centralartär i vit pulpa | Lymfocyter, makrofager |
+| **Tonsill** | Epitelöverdrag, kryptor, folliklar | B-lymfocyter |
+| **Peyers plack** | I ileum, under epitel, M-celler | B-celler |
+
+---
+
+## Kliniska kopplingar
+
+- **Lymfom:** malign proliferation av lymfocyter.  
+- **Splenomegali:** förstorad mjälte (infektion, hemolys, tumör).  
+- **DiGeorge-syndrom:** avsaknad av thymus → brist på T-celler.  
+- **Autoimmunitet:** bristande negativ selektion av T-celler.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Lymfsystemet filtrerar vävnadsvätska och medierar immunsvar.  
+- Primära organ: thymus och benmärg.  
+- Sekundära organ: lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT.  
+- Celler: B- och T-lymfocyter, makrofager, dendritiska celler.  
+- Mjälte filtrerar blod, lymfknutor filtrerar lymfa.  
+- T-lymfocyter mognar i thymus; B-lymfocyter i benmärg.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Magtarm Anatomi.md

@@ -0,0 +1,174 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå mag-tarmkanalens (GI-kanalens) anatomi och huvudfunktioner.  
+- Känna till organens läge, blodförsörjning, innervation och lymfdränage.  
+- Redogöra för sväljnings-, peristaltik- och tarmrörelsers principer.  
+
+*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Ross & Pawlina kap. 16.*
+
+---
+
+## Översikt
+
+Mag-tarmkanalen sträcker sig från munhåla till anus:  
+
+**Munhåla → Svalg → Matstrupe → Magsäck → Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) → Tjocktarm (colon) → Rektum → Anus**
+
+Associerade organ: **spottkörtlar, lever, gallblåsa, pancreas**.
+
+---
+
+## Munhåla (Cavitas oris)
+
+- **Läppar** – hud, muskulatur (m. orbicularis oris), mukosa.  
+- **Tunga** – skelettmuskel, täckt av flerskiktat skivepitel.  
+  - **Papiller:** filiforma (mekaniska), fungiforma, circumvallata, foliata.  
+  - **Smaklökar** i fungiforma och vallata papiller.  
+- **Tänder:** 20 mjölk, 32 permanenta.  
+- **Spottkörtlar:**
+  - Glandula parotis (serös)  
+  - Glandula submandibularis (seromukös)  
+  - Glandula sublingualis (mukös dominerad)
+
+---
+
+## Svalg (Pharynx)
+
+- Förbinder munhåla med esofagus.  
+- Delar: nasopharynx, oropharynx, laryngopharynx.  
+- Epitel:
+  - Flerradigt cylinderepitel i nasopharynx.  
+  - Flerskiktat oförhornat skivepitel i oro- och laryngopharynx.  
+
+---
+
+## Matstrupe (Esophagus)
+
+- Ca 25 cm lång.  
+- Läge: bakom trachea, genom diafragma vid Th10.  
+- Epitel: flerskiktat oförhornat skivepitel.  
+- Övre 1/3 skelettmuskel, nedre 2/3 glatt muskulatur.  
+- Sfinktrar:
+  - **Övre esofagussfinktern (UES)** – m. cricopharyngeus.  
+  - **Nedre esofagussfinktern (LES)** – vid cardia.
+
+---
+
+## Magsäck (Ventriculus, Gaster)
+
+### Indelning
+| Del | Funktion |
+|------|-----------|
+| **Cardia** | Övergång esofagus–ventrikel. |
+| **Fundus** | Gasficka, lagring. |
+| **Corpus** | Huvuddel, syrasekretion. |
+| **Antrum** | Blandning, gastrinproduktion. |
+| **Pylorus** | Sfinkter mot duodenum. |
+
+### Funktioner
+- Lagring, mekanisk bearbetning och kemisk nedbrytning (HCl, pepsin).  
+- Utsöndring av intrinsic factor (B12-upptag).  
+
+---
+
+## Tunntarm (Intestinum tenue)
+
+### Delar
+1. **Duodenum** – ca 25 cm; mottar galla och bukspott.  
+2. **Jejunum** – ca 2,5 m; huvudsaklig absorption.  
+3. **Ileum** – ca 3,5 m; innehåller Peyers plack.
+
+### Funktioner
+- Nedbrytning av näringsämnen och absorption av vatten, elektrolyter, vitaminer.
+
+### Blodförsörjning
+- **A. mesenterica superior** (för duodenum distalt → ileum).  
+
+---
+
+## Tjocktarm (Intestinum crassum)
+
+### Delar
+- **Cecum** med appendix vermiformis.  
+- **Colon ascendens, transversum, descendens, sigmoideum.**  
+- **Rektum och anus.**
+
+### Kännetecken
+- Saknar villi.  
+- Har **taeniae coli** (längsgående muskelband).  
+- **Haustra coli** (påsar).  
+- **Appendices epiploicae** (fettbihang).  
+
+### Funktion
+- Absorption av vatten och elektrolyter.  
+- Bildning och lagring av feces.  
+
+---
+
+## Lever (Hepar)
+
+- Viktigaste metabola organet.  
+- Producerar galla, reglerar näringsämnen, avgiftar blod.  
+- Fyra lober: dexter, sinister, caudatus, quadratus.  
+- Blodflöde:
+  - **V. portae** (75 %, näringsrikt från tarm)  
+  - **A. hepatica propria** (25 %, syrerikt)  
+  - Avflöde via **v. hepatica → v. cava inferior**.  
+- Galla → **ductus hepaticus communis → ductus choledochus → duodenum**.
+
+---
+
+## Gallblåsa (Vesica fellea)
+
+- Lagrar och koncentrerar galla.  
+- Kontraheras vid CCK-stimulering.  
+- Histologiskt: enkelskiktat cylinderepitel med mikrovilli, kraftigt veckad vägg.
+
+---
+
+## Bukspottkörtel (Pancreas)
+
+- Retroperitoneal, bakom magsäcken.  
+- **Exokrin del:** acini → pankreasgång → duodenum (enzymer).  
+- **Endokrin del:** Langerhanska öar (insulin, glukagon).  
+
+---
+
+## Rektum och Anus
+
+- Rektum lagrar feces.  
+- Epitel: cylindriskt → skivepitel vid anus.  
+- Sfinktrar:
+  - **Inre sfinkter:** glatt muskulatur.  
+  - **Yttre sfinkter:** skelettmuskel (viljestyrd).  
+
+---
+
+## Kärlförsörjning – översikt
+
+| Område | Artär | Ven | Lymfa |
+|---------|-------|-----|-------|
+| Foregut | A. coeliaca | V. portae | Coeliaka lymfknutor |
+| Midgut | A. mesenterica superior | V. portae | Mesenteriska knutor |
+| Hindgut | A. mesenterica inferior | V. portae | Mesenteriska knutor |
+
+---
+
+## Innervation
+
+| Del | Parasympatisk | Sympatisk |
+|------|----------------|------------|
+| Foregut | N. vagus | Ganglion coeliacum |
+| Midgut | N. vagus | Ganglion mesentericum sup. |
+| Hindgut | Nn. splanchnici pelvici (S2-S4) | Ganglion mesentericum inf. |
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Mag-tarmkanalen består av ett sammanhängande rör från mun till anus.  
+- Organen har gemensam väggstruktur men varierande specialisering.  
+- Huvudfunktioner: digestion, absorption, transport, utsöndring.  
+- Blodförsörjningen sker segmentvis (coeliaka, mesenterica sup/inf).  
+- Parasympatikus stimulerar, sympatikus hämmar motilitet.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Mug Histologi.md

@@ -0,0 +1,200 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå anatomi och histologi för manliga urinvägar och könsorgan.  
+- Kunna identifiera testis, epididymis, sädesledare, prostata och penis mikroskopiskt.  
+- Redogöra för spermatogenes och de stödjande cellernas funktion.  
+- Förstå körtelorganens struktur och sekretionens roll i ejakulatet.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.*
+
+---
+
+## URINVÄGAR (Manlig)
+
+### Urinblåsa (Vesica urinaria)
+- Samma uppbyggnad som hos kvinnan:  
+  - **Mucosa:** övergångsepitel (urotel).  
+  - **Muscularis:** tre lager glatt muskulatur (detrusor).  
+  - **Trigonum vesicae:** triangulärt område mellan uretärmynningar och uretra.  
+- Hos män ligger **prostata** direkt under blåsan.  
+
+---
+
+### Urethra masculina
+
+Totallängd: ca 20 cm, uppdelad i tre huvuddelar:
+
+| Del | Epitel | Kännetecken |
+|------|----------|-------------|
+| **Pars prostatica** | Övergångsepitel (urotel) | Prostatakörtelns gångar mynnar här |
+| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern (skelettmuskel) |
+| **Pars spongiosa (penila uretra)** | Pseudostratifierat → flerskiktat skivepitel distalt | Körtlar av Littre i väggen, omsluten av corpus spongiosum |
+
+Funktion: passage för både urin och sperma.  
+
+---
+
+## INRE KÖNSORGAN
+
+---
+
+### Testis (testikel)
+
+#### Makroskopi
+- Omgiven av **tunica albuginea** (tät bindväv).  
+- Delas i lobuli med **tubuli seminiferi contorti**.  
+- Mellan lobuli finns **interstitiella Leydigceller** (testosteronproduktion).  
+
+#### Mikroskopisk struktur
+| Struktur | Celltyp / Funktion |
+|-----------|--------------------|
+| **Tubuli seminiferi** | Spermatogenes; innehåller Sertoli- och spermatogena celler |
+| **Rete testis** | Kanalsystem i mediastinum testis; platt epitel |
+| **Ductuli efferentes** | Förbinder testis med epididymis; cilierade och icke-cilierade celler |
+
+---
+
+### Spermatogenes
+
+#### Översikt
+Sker från basalmembranet mot lumen i tubuli seminiferi (≈70 dagar).
+
+| Celltyp | Läge | Funktion |
+|-----------|-------|-----------|
+| **Spermatogonier (A/B)** | Basalt | Stamceller, mitos |
+| **Primära spermatocyter** | Mellanlager | Meios I, lång profas |
+| **Sekundära spermatocyter** | Ovanför primära | Kortlivade, meios II |
+| **Spermatider** | Nära lumen | Differentieras till spermier |
+| **Spermier** | Fria i lumen | Mogna i epididymis |
+
+**Sertoliceller:** stöd, näring, fagocytos, bildar **blod–testis-barriären**, utsöndrar **inhibin** och **ABP**.  
+**Leydigceller:** eosinofila, producerar testosteron.  
+
+---
+
+### Epididymis (bitestikel)
+
+| Lager / Egenskap | Beskrivning |
+|-------------------|--------------|
+| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med **långa stereocilier** |
+| **Lumen** | Innehåller spermier |
+| **Muskelvägg** | Glatt muskulatur – peristaltik |
+| **Funktion** | Spermier mognar, lagras och blir motila |
+
+---
+
+### Ductus deferens (sädesledare)
+
+| Lager | Struktur / Funktion |
+|--------|----------------------|
+| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier |
+| **Lamina propria** | Elastisk bindväv |
+| **Muscularis** | Tre kraftiga lager glatt muskulatur (L–C–L) |
+| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver |
+
+Funktion: transport av spermier vid ejakulation (kraftiga kontraktioner).
+
+---
+
+### Vesicula seminalis (sädesblåsa)
+
+| Egenskap | Beskrivning |
+|-----------|-------------|
+| **Slemhinna** | Kraftigt veckad, pseudostratifierat epitel |
+| **Sekret** | Fruktosrikt, basiskt, visköst – näring till spermier |
+| **Muskulatur** | Två lager glatt muskulatur, tömmer vid ejakulation |
+| **Funktion** | Producerar ~60 % av ejakulatvolymen |
+
+---
+
+### Prostata
+
+#### Struktur
+- Består av 30–50 tubuloalveolära körtlar i fibromuskulär vävnad.  
+- Epitel: kubiskt–cylindriskt, ofta tvåskiktat.  
+- Körtellumen innehåller **corpora amylacea** (koncentriska, eosinofila kroppar).  
+
+#### Zoner
+| Zon | Placering | Klinisk betydelse |
+|------|------------|-------------------|
+| **Perifer zon** | Bakre del | Vanligast plats för cancer |
+| **Transitionzon** | Kring uretra | Vanligast plats för BPH |
+| **Central zon** | Omgiver ductus ejaculatorius | Ovanlig tumörlokalisation |
+
+**Sekret:** basiskt, innehåller PSA (proteolytiskt enzym), zink och citrat.  
+
+---
+
+### Bulbourethralkörtlar (Cowpers körtlar)
+- Små, tubuloalveolära körtlar nära membranösa uretra.  
+- Sekret: klart och slemmigt → smörjer uretra före ejakulation.  
+- Histologi: mucinrik cytoplasma, små gångar mot uretra.
+
+---
+
+## YTTRE KÖNSORGAN
+
+---
+
+### Penis
+
+| Struktur | Innehåll / Funktion |
+|-----------|----------------------|
+| **Corpora cavernosa (2 st)** | Erektil vävnad – kärlsinusoider, trabekler med glatt muskulatur |
+| **Corpus spongiosum (1 st)** | Omsluter uretra, avslutas som glans penis |
+| **Tunica albuginea** | Tät bindväv runt varje svällkropp |
+| **Epitel (uretra)** | Pseudostratifierat cylindriskt → flerskiktat skivepitel distalt |
+| **Hud** | Tunn, hårlös, innehåller preputialkörtlar (smegma) |
+
+#### Erektionens mekanism
+- Parasympatisk signal → NO → relaxation av glatt muskulatur → blodfyllnad i sinusoider.  
+- Venöst avflöde komprimeras → tumescens.  
+
+---
+
+## HORMONELL REGLERING
+
+| Hormon | Produceras av | Funktion |
+|----------|----------------|-----------|
+| **GnRH** | Hypotalamus | Stimulerar FSH/LH-frisättning |
+| **FSH** | Adenohypofys | Stimulerar Sertoliceller, spermatogenes |
+| **LH** | Adenohypofys | Stimulerar Leydigceller → testosteron |
+| **Testosteron** | Leydigceller | Utveckling av könsorgan, sekundära könskarakteristika |
+| **Inhibin** | Sertoliceller | Hämmar FSH |
+
+---
+
+## HISTOLOGISK IGENKÄNNING
+
+| Struktur | Kännetecken |
+|-----------|-------------|
+| **Testis (cortex)** | Tubuli seminiferi med olika cellager, interstitiella Leydigceller |
+| **Epididymis** | Pseudostratifierat epitel, stereocilier, spermier i lumen |
+| **Ductus deferens** | Smalt lumen, tjock muskelvägg (3 lager) |
+| **Vesicula seminalis** | Kraftigt veckad mucosa, fruktosrikt sekret |
+| **Prostata** | Körtlar i fibromuskulär vävnad, corpora amylacea |
+| **Cowpers körtel** | Mucösa körtlar nära uretra |
+| **Penis** | Erektil vävnad med sinusoider, uretra i corpus spongiosum |
+
+---
+
+## KLINISKA KOPPLINGAR
+
+- **Prostatacancer:** vanligast i perifer zon.  
+- **Benign prostatahyperplasi (BPH):** i transitionzon, ger urineringssvårigheter.  
+- **Testiscancer:** vanligen från germinalceller.  
+- **Hydrocele:** vätskeansamling i tunica vaginalis.  
+- **Varicocele:** venös dilatation i plexus pampiniformis.  
+- **Epididymit / prostatit:** bakteriella infektioner, ofta E. coli.  
+- **Erektionssvikt:** vaskulär, neurologisk eller hormonell orsak.  
+
+---
+
+## SAMMANFATTNING
+- Testis producerar spermier i tubuli seminiferi, reglerat av FSH och testosteron.  
+- Epididymis lagrar och mognar spermier.  
+- Ductus deferens och vesicula seminalis transporterar och tillför sekret.  
+- Prostata och Cowpers körtlar bidrar till ejakulatets volym och pH.  
+- Penis består av erektil vävnad som möjliggör kopulation.  
+- Epitel i urinrör växlar från urotel till skivepitel distalt.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad.md

@@ -0,0 +1,139 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Beskriva uppbyggnad, funktion, innervering, regeneration och tillväxt för de tre typerna av muskelvävnad: skelett-, hjärt- och glatt muskel.  
+- Känna till mikroskopiska strukturer och begrepp kopplade till muskelvävnad (enligt Ross & Pawlina, kapitel 11 och 13).  
+- Förstå skillnader mellan de tre muskeltypernas organisation, egenskaper och förekomst i kroppen.  
+
+---
+
+## [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskelvävnad]]
+
+### Mikroskopisk struktur
+
+- Tvärstrierad muskelvävnad.  
+- **Anatomisk muskel** består av flera **fasciklar** (muskelbuntar).  
+- Varje fascikel innehåller **muskelceller/muskelfibrer**, som är långa, multinukleära syncytier.  
+- Muskelfibrer innehåller **myofibriller**, som i sin tur består av **myofilament**:
+  - **Aktin** (tunt filament)  
+  - **Myosin** (tjockt filament)  
+
+### Cellkomponenter
+- **Basalmembran**: omsluter varje muskelcell.  
+- **Sarcolemma**: cellmembran.  
+- **Sarkoplasma**: cytoplasma.  
+- **Sarkoplasmatiskt retikel**: specialiserat endoplasmatiskt retikel som lagrar kalcium.  
+- **T-tubuli**: invaginationer i membranet som leder aktionspotentialen in i cellen.  
+- **Triader**: två terminala cisternae + ett T-tubuli, viktigt för excitation-kontraktionskoppling.  
+
+### Bindvävslager
+- **Epimysium**: omger hela muskeln.  
+- **Perimysium**: omger varje fascikel.  
+- **Endomysium**: omger enskilda muskelfibrer.  
+
+### Specialiserade strukturer
+- **Motorändplatta (neuromuskulär synaps)** – där nervsignal aktiverar muskeln via acetylkolin.  
+- **Muskelspole (muskelspindel)** – sensorisk struktur för sträckreflex.  
+- **Motor unit (motorisk enhet)** – en motorisk nerv och alla muskelfibrer den innerverar.  
+
+### Fiber- och kontraktionstyper
+- **Typ I (röd, slow oxidative, SO)** – uthållig, mycket mitokondrier, låg kraft.  
+- **Typ IIa (FOG)** – snabb, kombination av oxidativ och glykolytisk metabolism.  
+- **Typ IIb (FG)** – explosiv, glykolytisk, tröttnar snabbt.  
+- **Kontraktionstyper**:
+  - **Isometrisk** – statisk, ingen längdförändring  
+  - **Koncentrisk** – förkortning  
+  - **Excentrisk** – förlängning under belastning  
+
+### Anpassning och tillväxt
+- **Hypertrofi** – ökad cellstorlek (vanligt vid träning).  
+- **Atrofi** – minskad cellstorlek (vid inaktivitet).  
+- **Satellitceller** – stamcellsliknande celler som bidrar till regeneration.
+
+---
+
+## [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskelvävnad]]
+
+### Mikroskopisk struktur
+- Tvärstrierad muskelvävnad med **en central cellkärna per cell**.  
+- Celler är **förgrenade** och sammankopplade via **glansstrimmor (intercalated discs)**.  
+- Består av tre kontaktzoner:  
+  - **Fascia adherens** – för mekanisk förankring av aktinfilament.  
+  - **Desmosomer** – för strukturell stabilitet.  
+  - **Gap junctions** – för elektrisk koppling mellan celler.  
+
+### Funktionella egenskaper
+- Bildar ett **funktionellt syncytium** via elektrisk koppling.  
+- Spontan rytmisk kontraktion, styrd av retledningssystemet (SA-nod, AV-nod, His-bunt, Purkinjefibrer).  
+- **Myoendokrina celler** frisätter **ANF (atrial natriuretic factor)**.  
+
+### Hjärtväggens lager
+- **Endocardium** – endotel + bindväv, närmast lumen.  
+- **Myocardium** – muskellagret.  
+- **Epicardium** – viscerala lagret av pericardium serosum, med mesotel.  
+- **Pericardium fibrosum + serosum** – yttre hjärtsäck.
+
+### Regeneration och tillväxt
+- Mycket begränsad regenerationsförmåga.  
+- Anpassning via **hypertrofi** (ökad cellstorlek).  
+- Skada leder till nekros och ärrvävnad (fibros).
+
+---
+
+## [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskulatur]]
+
+### Mikroskopisk struktur
+- Ej tvärstrierad.  
+- Spolformade celler med **en central cellkärna**.  
+- Cytoplasman innehåller **aktin** och **myosin** utan regelbunden ordning.  
+- Tätt kroppar (dense bodies) fungerar som förankringspunkter för aktinfilament.  
+- Celler sammanlänkade via **gap junctions** för synkron kontraktion.
+
+### Omgivande vävnad
+- Cellerna är omgivna av **basalmembran** och **retikulära fibrer**.  
+- Inga tydliga perimysium/endomysiumlager som i skelettmuskulatur.  
+
+### Innervering
+- Autonom innervation: parasympatiska och sympatiska nervändar.  
+- **Boutons en passage**: svällningar längs nervfiber som frisätter transmittorsubstans till flera celler.  
+
+### Funktionella egenskaper
+- Långsam, uthållig kontraktion.  
+- Reglerar lumen i kärl och organ.  
+- Kan kontrahera spontant eller hormonellt styrt.  
+
+### Regeneration och tillväxt
+- Har hög regenerationsförmåga.  
+- Anpassning via **hypertrofi** och **hyperplasi** (ökning av cellantal).  
+
+---
+
+## Jämförande tabell: Muskeltyper
+
+| Egenskap | Skelettmuskel | Hjärtmuskel | Glatt muskel |
+|-----------|---------------|--------------|---------------|
+| Striering | Ja | Ja | Nej |
+| Kärnor per cell | Många (perifera) | En (central) | En (central) |
+| Cellform | Cylindrisk, lång | Förgrenad | Spolformad |
+| Kontrolleras av | Somatiskt nervsystem | Autonomt, pacemaker | Autonomt, hormoner |
+| Regeneration | Begränsad (satellitceller) | Minimal | God (hyperplasi, hypertrofi) |
+| Typ av kontraktion | Snabb, viljestyrd | Rytmisk, ofrivillig | Långsam, uthållig |
+| Förbindelser mellan celler | Ingen (endomysium) | Glansstrimmor | Gap junctions |
+
+---
+
+## Hjärtmuskulaturens retledningssystem (översikt)
+
+- **Sinusknutan (SA-nod)**: initierar aktionspotentialen.  
+- **AV-knutan**: fördröjer impulsen.  
+- **His’ bunt**: leder signalen genom hjärtats bindvävsskelett.  
+- **Purkinjefibrer**: sprider signalen snabbt i ventriklarna.  
+- Dessa är modifierade hjärtmuskelceller med snabbare ledningsförmåga och glykogenrikt cytoplasma.
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Muskelvävnad delas in i tre huvudtyper: skelett-, hjärt- och glatt muskulatur.  
+- Alla bygger på aktin–myosin-interaktion, men skiljer sig i organisation, styrning och kontraktionsmönster.  
+- Skelettmuskel är viljestyrd och tvärstrierad, hjärtmuskel är tvärstrierad men autonom, glatt muskulatur är icke-strierad och långsam.  
+- Regeneration sker främst genom hypertrofi; satellitceller har en viktig roll i skelettmuskel, medan glatt muskulatur kan dela sig.

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv.md

@@ -0,0 +1,186 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.  
+- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.  
+- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.  
+- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.  
+
+---
+
+för mycket utöver att du lägger till länkar
+## Indelning av nervsystemet
+
+| System | Förkortning | Funktion |
+|----------|--------------|-----------|
+| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
+| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
+| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
+
+Funktionell indelning:  
+- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.  
+- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.  
+
+---
+
+## Neuroner
+
+### Strukturella typer
+- **Multipolärt neuron** – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron).  
+- **Bipolärt neuron** – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt.  
+- **Pseudounipolärt neuron** – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier.  
+
+### Huvudkomponenter
+- **Soma (cellkropp)** – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER).  
+- **Dendriter** – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines.  
+- **Axon** – leder nervimpulser, börjar vid **axonkägla (axon hillock)**.  
+- **Axonterminaler** – synaptiska ändar med vesiklar.  
+- **Myelinskida** – isolerar axon; snabb impulsledning.  
+
+### Transportmekanismer
+- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.  
+- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.  
+
+---
+
+## Synaps
+
+- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell.  
+- **Presynaptiskt neuron** – frisätter neurotransmittor från vesiklar.  
+- **Synaptisk klyfta** – extracellulärt utrymme.  
+- **Postsynaptiskt neuron** – innehåller receptorer som initierar ny signal.  
+- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin.  
+
+---
+
+## Gliaceller (stödjeceller)
+
+### I CNS
+| Celltyp | Funktion |
+|----------|-----------|
+| **Astrocyter** | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
+| **Oligodendrocyter** | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
+| **Mikroglia** | Fagocyterande immunceller i CNS. |
+| **Ependymceller** | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
+
+### I PNS
+| Celltyp | Funktion |
+|----------|-----------|
+| **Schwannceller** | Myeliniserar ett axonsegment. |
+| **Satellitceller** | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
+
+---
+
+## Blod–hjärnbarriären (BBB)
+
+- Består av:
+  - Endotel med **tight junctions**  
+  - **Basalmembran**  
+  - **Astrocyternas utskott (end-feet)**  
+- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.  
+- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.  
+
+---
+
+## CNS – Centrala nervsystemet
+
+### Allmän organisation
+- **Grå substans** – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser.  
+- **Vit substans** – myeliniserade axonbanor.  
+
+### Strukturella komponenter
+- **Cortex (bark)** – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum).  
+- **Kärnor (nuclei)** – neuronkluster i CNS.  
+- **Banor (tractus)** – axonbuntar mellan kärnor.  
+
+### Hjärnans huvuddelar
+| Del | Funktion |
+|------|-----------|
+| **Telencephalon (storhjärna)** | Högre kognitiva funktioner. |
+| **Diencephalon (mellanhjärna)** | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. |
+| **Cerebellum (lillhjärna)** | Balans, koordination, finmotorik. |
+| **Truncus encephali (hjärnstam)** | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. |
+| **Medulla spinalis (ryggmärg)** | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. |
+
+### Ryggmärgens anatomi
+- **Grå substans**: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron).  
+- **Vit substans**: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor.  
+- **Centralkanal**: innehåller cerebrospinalvätska (CSF).  
+- **Meninges (hjärnhinnor)**:
+  - **Dura mater** – ytterst, stark.  
+  - **Arachnoidea** – mittersta, tunn med trabekler.  
+  - **Pia mater** – innerst, följer hjärnans yta.  
+
+---
+
+## PNS – Perifera nervsystemet
+
+### Nerver
+- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar).  
+- Omgivande bindväv:
+  - **Epineurium** – runt hela nerven.  
+  - **Perineurium** – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär.  
+  - **Endoneurium** – runt enskilda axon.  
+- **Neurilemma** – Schwanncellens yttre hölje.  
+
+### Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier)
+- Innehåller pseudounipolära neuron.  
+- Neuron omges av satellitceller.  
+- Ingen synaps i dessa ganglier.  
+
+### Autonoma ganglier
+- Multipolära neuron med synapser.  
+- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur.  
+
+---
+
+## ANS – Autonoma nervsystemet
+
+- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar.  
+- Arbetar oberoende av viljan.  
+- Två huvuddelar med motsatt effekt:
+
+| System | Ursprung | Huvudeffekt |
+|----------|-----------|--------------|
+| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) |
+| **Parasympaticus** | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) |
+
+### Sympatiska banor
+1. Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn.  
+2. Axon ut via nervus spinalis → **truncus sympaticus** (kedja av ganglier).  
+3. Omsynapsning i **paravertebrala** eller **prevertebrala ganglier**.  
+4. Postganglionära fibrer till målorgan.  
+
+### Parasympatiska banor
+1. Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4).  
+2. Omsynapsning i **ganglion intramurale** (nära eller i målorganet).  
+
+### Neurotransmittorer
+- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt).  
+- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser.  
+
+---
+
+## Mikroskopiska kännetecken
+
+| Struktur | Kännetecken |
+|-----------|-------------|
+| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
+| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
+| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
+| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
+| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
+| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).  
+- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.  
+- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.  
+- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.  
+- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Histologi.md

@@ -0,0 +1,195 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå njurens mikroskopiska uppbyggnad och funktionella enhet (nefronet).  
+- Känna igen cortex och medulla histologiskt.  
+- Redogöra för filtration, reabsorption och sekretion på cellnivå.  
+- Kunna identifiera uretär och urinblåsa histologiskt.  
+
+*Källa: Ross & Pawlina kapitel 20, 21.*
+
+---
+
+## Njure (Ren)
+
+### Översiktlig histologi
+- Tydlig skillnad mellan **cortex** (granulär) och **medulla** (strierad).  
+- Cortex innehåller glomeruli och tubuli.  
+- Medulla innehåller raka tubuli, Henles slyngor och samlingsrör.  
+
+### Funktionell enhet: Nefron
+Varje njure har ca 1 miljon nefron.
+
+**Beståndsdelar:**
+1. **Renal corpuskel** (glomerulus + Bowmans kapsel)  
+2. **Tubulussystem**  
+   - Proximala tubulus  
+   - Henles slynga  
+   - Distala tubulus  
+   - Samlingsrör (tillhör ej strikt nefronet men funktionellt kopplat)
+
+---
+
+## 1. Renal corpuskel
+
+| Struktur | Funktion / Beskrivning |
+|-----------|-------------------------|
+| **Glomerulus** | Kapillärnystan från afferent arteriol → filtrerar plasma. |
+| **Bowmans kapsel** | Dubbelväggig kapsel runt glomerulus. |
+| **Urinpolen** | Övergång till proximala tubulus. |
+| **Vaskulär pol** | Inträde för afferent och efferent arteriol. |
+
+### Filtrationsbarriären
+1. **Fenestrerat endotel** (kapillärer)  
+2. **Basalmembran** (trefaldig struktur: lamina rara interna, lamina densa, lamina rara externa)  
+3. **Podocyter** (epitelceller med fotutskott → filtrationsspringor)
+
+**Mesangieceller**  
+- Stödjer kapillärerna, reglerar blodflödet, fagocyterar restprodukter, utsöndrar cytokiner.
+
+---
+
+## 2. Proximala tubulus (PCT)
+
+| Egenskap | Beskrivning |
+|-----------|-------------|
+| **Epitel** | Enskiktat kubiskt med **mikrovilli (borstbräm)**. |
+| **Cytoplasma** | Eosinofil (rik på mitokondrier). |
+| **Funktion** | Reabsorption av glukos, aminosyror, vatten, Na⁺, Cl⁻. |
+| **Lumen** | Ser ”smutsig” ut p.g.a. mikrovilli. |
+
+---
+
+## 3. Henles slynga
+
+| Del | Epitel | Funktion |
+|------|----------|-----------|
+| **Nedåtgående tunn del** | Platt epitel (likt endotel) | Permeabel för vatten, ej för Na⁺/Cl⁻ |
+| **Uppåtgående tunn del** | Platt epitel | Impermeabel för vatten |
+| **Tjock uppåtgående del** | Kubiskt epitel | Aktiv transport av Na⁺/Cl⁻; del av motströmsprincipen |
+
+### Motströmsprincip
+- Skapar osmotisk gradient i medulla → koncentrering av urin.  
+- Styrs av ADH (ökar vattenpermeabilitet i samlingsrör).  
+
+---
+
+## 4. Distala tubulus (DCT)
+
+| Egenskap | Beskrivning |
+|-----------|-------------|
+| **Epitel** | Låg kubisk, utan borstbräm. |
+| **Lumen** | Tydlig, ren. |
+| **Funktion** | Finjustering av Na⁺, K⁺, H⁺; påverkas av aldosteron. |
+
+---
+
+## Juxtaglomerulära apparaten (JGA)
+
+| Komponent | Läge | Funktion |
+|------------|-------|-----------|
+| **Macula densa** | Distala tubulus, nära glomerulus | Registrerar NaCl i tubulusvätskan |
+| **Juxtaglomerulära celler (JG-celler)** | Vägg i afferent arteriol | Frisätter **renin** vid lågt blodtryck |
+| **Extraglomerulära mesangieceller** | Mellan arterioler och macula densa | Kommunikation och signalöverföring |
+
+**Renin–Angiotensin–Aldosteron-systemet (RAAS):**  
+Renin → Angiotensin II → Vasokonstriktion + aldosteronfrisättning → ökad blodvolym och tryck.
+
+---
+
+## 5. Samlingsrör (Collecting ducts)
+
+| Del | Epitel | Funktion |
+|------|----------|-----------|
+| **Cortical del** | Kubiskt epitel | Na⁺/K⁺-balans (principal- och intercalated-celler) |
+| **Medullär del** | Cylindriskt epitel | Vattenpermeabilitet regleras av ADH |
+| **Papillära kanaler (ductus papillares)** | Högt cylindriskt epitel | Tömmer i calyx minor |
+
+**Principal-celler:** reabsorberar Na⁺, utsöndrar K⁺, reagerar på ADH.  
+**Intercalated-celler:** reglerar syra–bas (H⁺/HCO₃⁻).
+
+---
+
+## Blodcirkulation i njuren
+
+1. A. renalis → segmentella artärer  
+2. A. interlobares → arcuata → interlobulares  
+3. Afferent arteriol → glomerulus → efferent arteriol  
+   - I **cortex:** peritubulära kapillärer  
+   - I **medulla:** **vasa recta** (långsträckta kärl)  
+4. Samlas i vener: v. interlobularis → arcuata → interlobaris → v. renalis  
+
+---
+
+## Uretär (Ureter)
+
+| Lager | Kännetecken |
+|--------|--------------|
+| **Mucosa** | **Övergångsepitel (urotel)** med paraplyceller; veckad lumen. |
+| **Lamina propria** | Lucker bindväv, inga körtlar. |
+| **Muscularis** | Inre longitudinellt, yttre cirkulärt glatt muskellager (omvänt mot GI). |
+| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver. |
+
+Funktion: Peristaltisk transport av urin från njure till blåsa.
+
+---
+
+## Urinblåsa (Vesica urinaria)
+
+| Lager | Struktur / Funktion |
+|--------|----------------------|
+| **Mucosa** | Övergångsepitel som kan sträckas; paraplyceller skyddar mot urinens osmolaritet. |
+| **Lamina propria** | Kollagen + elastin, rik blodförsörjning. |
+| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (innerst längs, mitt cirkulärt, ytterst längs). |
+| **Adventitia / Serosa** | Bindväv (adventitia), serosa på övre ytan. |
+
+**Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretärernas mynningar och uretra; saknar veck.
+
+---
+
+## Urethra
+
+### Kvinnlig urethra
+- Epitel: urotel proximalt → flerskiktat skivepitel distalt.  
+- Riklig venplexus och mukösa körtlar.
+
+### Manlig urethra
+| Del | Epitel | Kommentar |
+|------|----------|------------|
+| **Pars prostatica** | Urotel | I prostatan, öppningar för prostatakörtlar. |
+| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern. |
+| **Pars spongiosa** | Flerskiktat cylindriskt/skivepitel distalt | Körtlar av Littre. |
+
+---
+
+## Histologisk identifiering
+
+| Struktur | Kännetecken |
+|-----------|-------------|
+| **Njure – cortex** | Glomeruli, slingrande tubuli, PCT > DCT |
+| **Njure – medulla** | Raka tubuli, samlingsrör, inga glomeruli |
+| **Glomerulus** | Kapillärnystan, Bowmans kapsel, podocyter |
+| **PCT** | Kubiskt epitel med borstbräm, smal lumen |
+| **DCT** | Låg kubisk, klar lumen, macula densa synlig |
+| **Uretär** | Urotel, veckad lumen, två muskellager |
+| **Urinblåsa** | Tjockt urotel, flera cellager, paraplyceller |
+| **Urethra** | Växlande epitel beroende på kön och segment |
+
+---
+
+## Kliniska kopplingar
+
+- **Glomerulonefrit:** inflammation, skadad filtrationsbarriär → proteinuri.  
+- **Akut tubulär nekros:** ischemisk skada i PCT.  
+- **Diabetes insipidus:** ADH-brist → ingen vattenreabsorption i samlingsrör.  
+- **Urotelialcancer:** malignitet i urinvägsepitel.  
+- **Pyelonefrit:** bakteriell infektion i njurparenkym.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- Nefronet består av corpuskel + tubuli och utgör njurens funktionella enhet.  
+- Filtrationsbarriären: endotel – basalmembran – podocyter.  
+- Tubulisystemet modifierar primärurinen genom reabsorption och sekretion.  
+- ADH och aldosteron reglerar slutlig urinvolym och elektrolytbalans.  
+- Urotel i urinvägarna möjliggör tänjning och barriär mot urinens innehåll.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Mug Kug Anatomi.md

@@ -0,0 +1,200 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Förstå njurarnas, urinvägarnas och könsorganens anatomi.  
+- Känna till organens läge, blodförsörjning och relationer.  
+- Redogöra för urinens väg samt manliga och kvinnliga reproduktionsorgan.  
+
+*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Netter, Ross & Pawlina (kap. 20, 21, 23).*
+
+---
+
+## Urinsystemet – översikt
+
+Huvuddelar:
+1. **Njurar (renes)** – bildar urin.  
+2. **Uretärer** – leder urin till blåsan.  
+3. **Urinblåsa (vesica urinaria)** – lagrar urin.  
+4. **Urethra (urinrör)** – leder ut urin.
+
+Funktion: filtrera blod, reglera vätske- och elektrolytbalans, blodtryck och syra-bas-nivåer.
+
+---
+
+## Njure (Ren)
+
+### Lägesbeskrivning
+- Retroperitonealt på bakre bukväggen (nivå Th12–L3).  
+- Höger njure ligger något lägre (p.g.a. levern).  
+- Omgiven av:
+  - **Capsula fibrosa** (tunn bindvävshinna)  
+  - **Perirenalt fett**  
+  - **Fascia renalis (Gerotas fascia)**  
+
+### Makroskopisk struktur
+| Struktur | Funktion / Beskrivning |
+|-----------|-------------------------|
+| **Cortex renis** | Yttre, ljus del – innehåller glomeruli och tubuli. |
+| **Medulla renis** | Inre, mörk del – uppdelad i **pyramides renales**. |
+| **Papilla renalis** | Spets på pyramiden – tömmer urin i calyx minor. |
+| **Calyx minor/major** | Samlar urin → leder till pelvis renalis. |
+| **Pelvis renalis (njurbäcken)** | Urinreservoir som övergår i ureter. |
+| **Hilus renalis** | Ingång för a./v. renalis och ureter. |
+
+### Blodförsörjning
+- **A. renalis** från aorta abdominalis → grenar i **segmentella, interlobära, arcuata och interlobulära artärer**.  
+- **Afferenta arterioler → glomerulus → efferenta arterioler → peritubulära kapillärer / vasa recta → v. renalis → v. cava inferior.**
+
+---
+
+## Urinens väg i njuren
+
+1. **Glomerulus** (filtration)  
+2. **Bowmans kapsel**  
+3. **Proximala tubulus (PCT)**  
+4. **Henles slynga (nedåtgående, uppåtgående del)**  
+5. **Distala tubulus (DCT)**  
+6. **Samlingsrör** → **ductus papillares** → **calyx minor → major → pelvis renalis → ureter → blåsa.**
+
+---
+
+## Uretär (Ureter)
+
+- Längd: ca 25–30 cm.  
+- Retroperitoneal.  
+- Tre förträngningar (klinisk betydelse vid njursten):
+  1. Vid övergång från pelvis renalis.  
+  2. Vid korsning över a. iliaca communis.  
+  3. Vid inträdet i urinblåsan.  
+
+Blodförsörjning: grenar från a. renalis, a. testicularis/ovarica, a. vesicalis.  
+Epitel: övergångsepitel (**urotel**).  
+Muskel: inre longitudinellt, yttre cirkulärt lager (peristaltik).
+
+---
+
+## Urinblåsa (Vesica urinaria)
+
+### Läge
+- I lilla bäckenet, bakom symfysen.  
+- Hos kvinnor framför uterus; hos män framför rektum.  
+- Kapacitet ca 400–600 ml.
+
+### Struktur
+| Lager | Beskrivning |
+|--------|--------------|
+| **Mucosa** | Övergångsepitel (urotel). |
+| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (inre längs, mellan cirkulärt, yttre längs). |
+| **Serosa/adventitia** | Peritoneum på övre delen. |
+
+### Viktiga delar
+- **Trigonum vesicae** – triangulärt område mellan uretäröppningar och uretra; slätt, utan veck.  
+- **Inre sfinkter (glatt muskulatur)** – autonom kontroll.  
+- **Yttre sfinkter (skelettmuskel, m. sphincter urethrae externus)** – viljestyrd.  
+
+---
+
+## Urinrör (Urethra)
+
+### Kvinnlig urethra
+- Ca 4 cm lång.  
+- Löper från blåsan till vestibulum vaginae.  
+- Epitel: urotel → flerskiktat skivepitel distalt.  
+- Kort, rak, infektionsbenägen.  
+
+### Manlig urethra
+- Ca 20 cm lång.  
+- Delas i:
+  1. **Pars prostatica** – genom prostatan (urotel).  
+  2. **Pars membranacea** – genom bäckenbotten (sfinkter).  
+  3. **Pars spongiosa** – genom penis (skivepitel distalt).  
+- Öppnas i meatus urethrae externus.
+
+---
+
+## Manliga könsorgan (KUG – man)
+
+### Yttre strukturer
+- **Scrotum** – hud och muskulatur som omsluter testiklar.  
+- **Penis** – består av två **corpora cavernosa** och ett **corpus spongiosum** med uretra.  
+  - Svällkroppar av **erektil vävnad** (vaskulär sinusoider).  
+  - Omgivna av **tunica albuginea** (bindvävskapsel).
+
+### Inre strukturer
+| Struktur | Funktion |
+|-----------|-----------|
+| **Testis** | Spermieproduktion (spermatogenes), testosteronproduktion. |
+| **Epididymis (bitestikel)** | Lagrar och mognar spermier. |
+| **Ductus deferens (sädesledare)** | Transport av spermier vid ejakulation. |
+| **Vesicula seminalis (sädesblåsa)** | Producerar fruktosrikt sekret (energikälla). |
+| **Prostata** | Producerar basiskt sekret, neutraliserar sur miljö. |
+| **Bulbourethralkörtlar (Cowpers)** | Smörjer uretra före ejakulation. |
+
+### Spermieflöde
+**Testis → Epididymis → Ductus deferens → Ductus ejaculatorius → Urethra (pars prostatica → spongiosa) → Ut.**
+
+---
+
+## Kvinnliga könsorgan (KUG – kvinna)
+
+### Inre organ
+| Struktur | Funktion / Beskrivning |
+|-----------|------------------------|
+| **Ovarium (äggstock)** | Producerar oocyter, östrogen, progesteron. |
+| **Tuba uterina (äggledare)** | Transport av oocyt, befruktningsplats. |
+| **Uterus (livmoder)** | Fostertillväxt, menstruation. |
+| **Cervix uteri** | Övergång mellan uterus och vagina; producerar sekret. |
+| **Vagina** | Muskulärt rör, täckt av skivepitel; skydd, passage vid samlag och förlossning. |
+
+### Uterus
+- Delas i **fundus, corpus, isthmus och cervix**.  
+- Vägglager:
+  - **Endometrium** (slemhinna, hormonpåverkat).  
+  - **Myometrium** (glatt muskulatur).  
+  - **Perimetrium** (serosa).  
+- **Cervixepitel:** cylindriskt → flerskiktat skivepitel vid portio (övergångszon = transformationszon).
+
+### Tuba uterina
+- Fyra delar: infundibulum, ampulla, isthmus, pars uterina.  
+- Epitel: enskiktat cylinderepitel med cilier och sekretoriska celler.  
+
+### Ovarium
+- Yta: germinalepitel (enskiktat kubiskt).  
+- Cortex: folliklar i olika stadier (primordial → graafsk).  
+- Medulla: kärl och bindväv.  
+- Ovulation → corpus luteum → corpus albicans.
+
+### Yttre genitalia
+- **Labia majora/minora**, **clitoris**, **vestibulum vaginae**, **Bartholinis körtlar**.  
+- Homologa strukturer med manliga genitalia.  
+
+---
+
+## Kärlförsörjning och innervation
+
+| Organ | Artärer | Nerver |
+|--------|----------|---------|
+| Njure | A. renalis | Plexus renalis (symp/parasymp) |
+| Urinblåsa | A. vesicalis sup/inf | Plexus hypogastricus |
+| Testis / Ovarium | A. testicularis / A. ovarica | Plexus testicularis / ovaricus |
+| Uterus | A. uterina (från a. iliaca interna) | Plexus uterovaginalis |
+| Penis / Clitoris | A. pudenda interna | N. pudendus |
+
+---
+
+## Kliniska kopplingar
+
+- **Njursten (urolithiasis):** fastnar i uretärens förträngningar.  
+- **Prostataförstoring:** tryck på uretra → urinretention.  
+- **Urinvägsinfektion:** vanligare hos kvinnor (kort uretra).  
+- **Ektopisk graviditet:** implantation i äggledaren.  
+- **Cystocele / uterin prolaps:** svag bäckenbotten.  
+- **Kastration / ooforektomi:** påverkar hormonbalans och fertilitet.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+- Njurarna filtrerar blod och producerar urin som leds via ureter → blåsa → urethra.  
+- Manliga könsorgan producerar, lagrar och transporterar spermier.  
+- Kvinnliga organ möjliggör oogenes, befruktning, implantation och graviditet.  
+- MUG och KUG delar embryologiskt ursprung men divergerar i funktion och anatomi.  
+
+---

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Readme.md

@@ -0,0 +1,30 @@
+Den här repositoriet är organiserat för en länkad wiki‑känsla som fungerar med Obsidian/Anki‑stilens wikilänkar `[[fil|etikett]]`. Varje struktur/organ har en egen fil i singular. Använd alias/etikett för plural i texten: `[[muskel|muskler]]`.
+
+## Mappstruktur
+- `anatomi/` – strukturer i makroanatomi
+  - `muskler/`, `ben/`, `leder/`, `kärl/`, `nerver/`, `organ/`, `regioner/`
+- `histologi/` – vävnader, mikroskopiska strukturer, preparat
+- `bok/histologi/` – kapitelstubbar som pekar till uppladdade kapitel (PDF/HTML)
+- `mallar/` – återanvändbara mallar för nya sidor
+- `index.md` – startsida och snabblänkar
+
+## Namngivning
+- Filnamn i singular, liten bokstav, bindestreck: `biceps-brachii.md`, `humerus.md`.
+- En sida per begrepp. Flera synonymer/översättningar nämns i sidans front matter eller i ”AKA”.
+- Länka med wikilänk och alias för böjningar, t.ex. `[[biceps-brachii|biceps brachii]]`, `[[muskel|muskler]]`.
+
+## Länk‑konventioner
+- Intern: `[[anatomi/muskler/Biceps Brachii|biceps brachii]]`
+- Kapitel i histologiboken: `[[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]`
+- Senare, när kapitel‑PDF:er finns i `bok/histologi/pdf/`, uppdatera kapitelstubben med filväg.
+
+## Snabbstart
+1) Kopiera en mall från `mallar/` till relevant mapp.
+2) Döp filen i singular (svenska/latin), fyll i sektionerna.
+3) Lägg till ”Relaterat”‑länkar till närliggande sidor.
+4) Länka till relevanta bokkapitel via `bok/histologi/…` stubbarna.
+
+## Anki och webbläsare
+- Obsidian/Anki: Wikilänkar `[[...]]` fungerar utmärkt direkt.
+- Ren webbläsare: Vi kan senare lägga till enkel renderare eller konverteringsscript som gör `[[...]]` → vanliga Markdown‑länkar/HTML.
+

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Rorelseapparaten.md

@@ -0,0 +1,148 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Redogöra för organsystemens makro- och mikroanatomi samt deras väsentligaste funktioner och samverkan på grundläggande nivå.  
+- Använda korrekt terminologi för celler, vävnader och anatomiska strukturer.  
+- Palpera konturerna av ytliga muskler på levande människa och demonstrera projektionen av inre organ på hudytan.
+
+---
+
+## Anatomisk terminologi
+
+### Termers uppbyggnad
+- Förstå sammansatta anatomiska ord och prefix/suffix (t.ex. *musculus biceps brachii*).  
+- Redogöra för den anatomiska grundställningen.
+
+### Läges- och riktningsbegrepp
+- **Ventral / Dorsal** – fram / bak  
+- **Cranial / Caudal** – mot huvud / svans  
+- **Medial / Lateral** – mot mitten / sidan  
+- **Proximal / Distal** – nära / långt från bålen  
+- **Dexter / Sinister** – höger / vänster  
+- **Superior / Inferior** – ovanför / nedanför  
+- **Anterior / Posterior** – fram / bak (relativt kroppen)  
+- **Profundus / Superficialis** – djup / ytlig  
+- **Magnus / Major / Maximus / Parvus / Minor / Minimus** – stor / liten i olika grad  
+
+### Strukturella prefix
+- **m. / musculus** – muskel  
+- **os** – ben  
+- **n. / nervus** – nerv  
+- **a. / arteria** – artär  
+- **v. / vena** – ven  
+
+### Rörelseaxlar och plan
+- Axlar: **frontal (transversal/horisontal)**, **sagittal**, **vertikal (longitudinell)**.  
+- Plan: **transversalt**, **frontalt**, **sagittalt**.  
+- Rörelser beskrivs i termer av axel, plan och riktning.
+
+### Kinematisk terminologi
+- **Flexion / Extension** – böjning / sträckning  
+- **Abduktion / Adduktion** – utåt / inåt från medianplanet  
+- **Lateralflexion** – sidoböjning  
+- **Inåt- och utåtrotation**  
+- **Palmar-, plantar- och dorsalflexion**  
+
+### Muskelrörelser och funktion
+- **Koncentrisk kontraktion** – muskeln förkortas  
+- **Excentrisk kontraktion** – muskeln förlängs under belastning  
+- **Isometrisk kontraktion** – muskellängden oförändrad  
+- Roller: **Agonist**, **Synergist**, **Antagonist**  
+
+---
+
+## Rörelseapparatens principer
+
+- Förklara hur musklernas läge i förhållande till leders rörelseaxlar skapar rörelse.  
+- Beskriv relationen mellan muskelns kraftöverföring och skelettet.  
+- Identifiera rörelsesystemets komponenter: ben, leder, muskler, bindväv.  
+- Förklara skillnader mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskulatur.  
+- Redogör för skelettmusklernas uppbyggnad: ursprung, fäste, muskelhuvud, form (fjäder-/spolformad).  
+- Beskriv vävnaderna ben, brosk och bindväv samt deras förekomst i rörelseapparaten.  
+- Förklara skelettdelars arkitektur: **spongiöst/kompakt ben**, **benmärg**, samt delarna **epifys**, **fys**, **metafys**, **diafys**.  
+- Redogör för synovialledens komponenter och deras funktioner.  
+- Ge exempel på **bindvävsfogar** och **broskfogar**.  
+- Känn till **bursor** och **senskidor** och deras roll vid friktionsminskning.
+
+---
+
+## Ben, leder och muskler
+
+### Skelettets ben
+
+**Detaljerat kunna beskriva:**  
+- Femur, humerus, coxae, vertebra thoracalis, vertebra lumbalis, vertebra cervicalis, pelvis (coxae, sacrum, coccygis).
+
+**Kunna peka ut:**  
+- Samtliga långa rörben, costae, columna vertebralis regional anatomi, samt kranialben:  
+  - os frontale  
+  - os parietale  
+  - os occipitale  
+  - os temporale  
+  - os maxilla  
+  - mandibula  
+  - os zygomaticum  
+  - os nasale  
+  - os lacrimale  
+  - os sphenoidale  
+  - os ethmoidale  
+
+**Hand och fot (regional anatomi):**  
+- Carpus, metacarpus, tarsus, metatarsus, digiti mani et pedi.  
+- Känn till läge för små ben i hand och fot.  
+
+### Leder
+
+- Känn till ledtyper: **gångjärnsled**, **kulled**, **vridled** och deras rörelseaxlar.  
+- Beskriv uppbyggnad av:  
+  - Knäled  
+  - Höftled  
+  - Axelled  
+  - Armbågsled  
+- Peka ut: handled, fotled, interphalangealleder, ryggradens mellankotsleder, käkled.  
+- Känn till: costovertebrala leder och övriga leder i hand/fot.
+
+---
+
+## Muskler
+
+### Muskeltabell
+
+| Muskel | Ursprung | Fäste | Funktion |
+|---------|-----------|--------|-----------|
+| **m. temporalis** | os parietale, os frontale | mandibula | Käkled: elevation (ocklusion) |
+| **m. masseter** | os zygomaticum | mandibula | Käkled: elevation |
+| **m. sternocleidomastoideus** | sternum, clavicula | os temporale | Intervertebralleder: flexion, lateralflexion, rotation |
+| **m. diafragma** | sternum, vertebrae, costae | centrum tendineum | Inandning |
+| **mm. intercostales externi** | costae | costae | Inandning |
+| **mm. intercostales interni** | costae | costae | Utandning |
+| **m. erector spinae** | vertebrae | vertebrae, costae | Extension av ryggrad |
+| **m. rectus abdominis** | sternum, costae | os coxae | Flexion av bål |
+| **m. latissimus dorsi** | vertebrae, sacrum, os coxae | proximala humerus ventralsida | Axelled: extension, adduktion, inåtrotation |
+| **m. pectoralis major** | sternum, costae, clavicula | proximala humerus ventralsida | Axelled: flexion, adduktion, inåtrotation |
+| **m. trapezius** | vertebrae, os occipitalis | scapula | Höjer scapula |
+| **m. deltoideus** | scapula, clavicula | proximala humerus lateralsida | Abduktion, flexion |
+| **m. biceps brachii** | scapula | radius | Armbågsled: flexion |
+| **m. brachioradialis** | distala humerus ventralsida | distala radius ventralsida | Armbågsled: flexion |
+| **m. triceps brachii** | scapula, humerus dorsalsida | proximala ulna dorsalsida | Armbågsled: extension |
+| **m. flexor digitorum superficialis** | distala humerus | mellanfalangernas ventralsidor | Flexion interfalangealled, palmarflexion handled |
+| **m. extensor digitorum** | distala humerus | proximala falangernas dorsalsida | Extension interfalangealled, dorsalflexion handled |
+| **m. gluteus maximus** | sacrum, os coxae | proximala femur dorsalsida | Höftled: utåtrotation, extension |
+| **m. gluteus medius** | os coxae lateralsida | proximala femur lateralsida | Höftled: abduktion, inåt/utåtrotation |
+| **m. quadriceps femoris** | os coxae, femur ventralsida | proximala tibia ventralsida | Knäled: extension |
+| **m. iliopsoas** | columna vertebralis ventralsida, os coxae | proximala femur | Höftled: flexion |
+| **m. adductor magnus** | os coxae | femur dorsalsida | Höftled: adduktion |
+| **m. biceps femoris** | os coxae, femur dorsalsida | proximala fibula | Höft: extension, knä: flexion |
+| **m. semitendinosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion |
+| **m. semimembranosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion |
+| **m. tibialis anterior** | tibia ventralsida | tarsus/metatarsus ventralt | Fotled: dorsalflexion |
+| **m. triceps surae** | femur/tibia dorsalsida | tarsus dorsalt | Knä: flexion, fotled: plantarflexion |
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Kroppens rörelser bygger på musklernas läge i förhållande till leder och ben.  
+- Anatomin studeras i tre plan och tre axlar.  
+- Synovialleder möjliggör rörelse, bindväv och brosk ger stöd.  
+- Muskelrörelser sker genom samverkan mellan agonist, synergist och antagonist.  
+- Terminologi, lägesbeskrivningar och rörelsebegrepp är grunden för all vidare anatomi.

content/Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv.md

@@ -0,0 +1,133 @@
+## Övergripande lärandemål
+
+- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv.  
+- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen.  
+- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering.  
+- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10.  
+
+---
+
+## Bindväv (Connective Tissue)
+
+### Huvudtyper av bindväv
+
+- **Lucker bindväv (areolär)** – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar.  
+- **Stram oregelbunden bindväv** – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar.  
+- **Stram organiserad bindväv** – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament.  
+- **Elastisk bindväv** – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta.  
+- **Retikulär bindväv** – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ.  
+- **Mesenkymal bindväv** – embryonal, pluripotent vävnad.  
+- **Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly)** – i navelsträng, rik på hyaluronsyra.
+
+---
+
+## Extracellulär Matrix (ECM)
+
+### Beståndsdelar
+- **Fibrer**:
+  - **Kollagena fibrer** – starka, ger draghållfasthet.  
+  - **Elastiska fibrer** – ger elasticitet.  
+  - **Retikulära fibrer** – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad.  
+
+- **Grundsubstans**:
+  - **Proteoglykaner** – binder vatten, ger stötdämpning.  
+  - **Glykosaminoglykaner (GAGs)** – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat.  
+  - **Multiadhesiva glykoproteiner** – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion.
+
+### Kollagen
+- **Typ I** – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper.  
+- **Typ II** – brosk.  
+- **Typ III** – retikulär vävnad.  
+- **Typ IV** – basalmembran.  
+
+### Kollagensyntes (översikt)
+1. Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster.  
+2. Hydroxylering (kräver vitamin C).  
+3. Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM.  
+
+---
+
+## Bindvävsceller
+
+### Stationära celler
+- **Fibroblast** – producerar kollagen, elastin, GAGs.  
+- **Adipocyt** – lagrar fett.  
+- **Pericyt** – finns kring kapillärer, kan differentieras.  
+- **Mesenkymcell** – progenitorcell i embryonal vävnad.
+
+### Rörliga celler
+- **Makrofag** – fagocytos, immunförsvar.  
+- **Mastcell** – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar.  
+- **Plasmacell** – bildar antikroppar (från B-lymfocyter).  
+- **Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler** – vandrar in vid inflammation.
+
+---
+
+## Fettväv (Adipös vävnad)
+
+### Vit fettväv
+- Dominerar hos vuxna.  
+- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär).  
+- Funktion:
+  - Energilagring (triglycerider)  
+  - Isolering och stötdämpning  
+  - Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin)
+
+### Brun fettväv
+- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna.  
+- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär).  
+- Funktion:
+  - Värmeproduktion via **uncoupling protein 1 (UCP1)** i mitokondrier.
+
+---
+
+## Brosk (Cartilago)
+
+### Gemensamma drag
+- Fast men böjlig vävnad med **kondrocyter** i **lakuner**.  
+- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs).  
+- Avaskulär – får näring via diffusion från [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].  
+
+### Typer av brosk
+
+| Typ | Egenskaper | Förekomst |
+|------|-------------|-----------|
+| **Hyalint brosk** | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. |
+| **Elastiskt brosk** | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. |
+| **Fibröst (trådbrosk)** | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. |
+
+### Celler och struktur
+- [[Histologi/Brosk/Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]] – stam/progenitorcell i [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].  
+- [[Histologi/Brosk/Kondroblast|Kondroblast]] – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium.  
+- [[Histologi/Brosk/Kondrocyt|Kondrocyt]] – mogen cell i lakun.  
+- **Isogen grupp** – flera kondrocyter i samma [[Histologi/Brosk/Lakuner|lakun]], tecken på delning.  
+- **Perikondrium** – [[Histologi/Brosk/Perikondrium|tät bindväv runt brosk]] (saknas i fibröst brosk).
+
+---
+
+## Funktion och egenskaper
+
+- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation).  
+- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens.  
+- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl.  
+
+---
+
+## Klinisk koppling
+
+- **Skörbjugg (vitamin C-brist)**: defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning.  
+- **Artros**: nedbrytning av hyalint brosk.  
+- **Lipom**: benign tumör i fettväv.  
+- **Fibros**: patologisk ökning av kollagenproduktion.  
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans.  
+- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp.  
+- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning.  
+- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring.  
+- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder.