Initial commit

content/Histologi/Nervsystem/Astrocyt.md

@@ -0,0 +1,29 @@
+## Astrocyt
+
+### Typer
+- **Protoplasmiska astrocyter** – i grå substansen; korta, grenade utskott kring synapser.  
+- **Fibroblastiska astrocyter** – i vit substans; längre, mindre grenade utskott längs axon.  
+- Identifieras immunhistokemiskt med GFAP.
+
+### Funktioner
+- Bildar [[Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren|blod-hjärnbarriärens]] gliella end-feet tillsammans med endotel.  
+- Buffrar K+, tar upp glutamat via EAAT → deltar i glutamat/glutamin-cykeln.  
+- Frisätter gliotransmittorer (D-serin, ATP) som modulerar [[Histologi/Nervsystem/Synaps|synaptisk aktivitet]].  
+- Lagrar glykogen och förser neuron med laktat (astrocyt-neuron laktatshuttle).
+
+### Reaktioner vid skada
+- Aktiveras och prolifererar vid CNS-skada → glialt ärr (glios).  
+- Frisätter cytokiner och tillväxtfaktorer som påverkar inflammation och regeneration.  
+- Kan bli reaktiva vid neurodegenerativa sjukdomar (ALS, Alzheimers).
+
+### Kliniska aspekter
+- Astrocytom och glioblastom uppstår från astrocytiska celler.  
+- Störd astrocytfunktion kopplas till epilepsi (K+-buffring), leverencefalopati (ammoniaktolerans).  
+- GFAP-mutationer orsakar Alexander disease (leukodystrofi).
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|Oligodendrocyt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Mikroglia|Mikroglia]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation.md

@@ -0,0 +1,8 @@
+Kort
+- Innervering av glatt muskulatur, hjärta och körtlar via sympatiska och parasympatiska fibrer.
+
+Relaterat
+- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]
+- [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskel]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet – översikt]]
+

content/Histologi/Nervsystem/Axon.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+## Axon
+
+### Organisation
+- Enkelt, långt utskott från [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] som leder aktionspotentialer.  
+- Utgår från **axonkäglan** (axon hillock) där membranet saknar Nissl-substans och är rikt på spänningskänsliga Na⁺-kanaler.  
+- Initialsegmentet definierar tröskeln för impulsutlösning.
+
+### Axonets domäner
+- **Axoplasmatiska mikrotubuli** arrangerade med plusändan distalt → spår för transport (se [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|axonal transport]]).  
+- **Ranviers noder** mellan myelinskidor möjliggör saltatorisk fortledning.  
+- **Axonterminaler/boutoner** innehåller synaptiska vesiklar och mitokondrier för neurotransmission.
+
+### Axoner i CNS vs PNS
+- I CNS myeliniseras axon av oligodendrocyter; varje cell täcker flera internoder.  
+- I PNS myeliniserar Schwannceller ett internodsegment per cell; omyeliniserade axon ligger i Schwanncellens cytoplasma.
+
+### Regeneration
+- PNS: distalt segment genomgår walleriansk degeneration; regenerering styrs av Bands of Büngner.  
+- CNS: begränsad regeneration p.g.a. inhibitoriska molekyler (Nogo, MAG) och glialt ärr.
+
+### Klinisk reflektion
+- Axonopati (t.ex. vid diabetes, toxiner) → symmetriska sensoriska och motoriska bortfall.  
+- Demyelinisering (MS, GBS) påverkar fortledning även utan primär axonskada.
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren.md

@@ -0,0 +1,30 @@
+## Blod–hjärnbarriären (BBB)
+
+### Komponenter
+- **Endotelceller** med tight junctions (claudin-5, occludin) som förhindrar paracellulär diffusion.  
+- **Basallamina** innehållande kollagen typ IV, laminin, perlecan som ger strukturellt stöd.  
+- **Astrocytiska end-feet** som omsluter kärlen och reglerar transport (se [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|astrocyt]]).  
+- Pericyter modulerar kärlpermeabilitet och stabilitet.
+
+### Funktion
+- Skyddar CNS från toxiner, patogener och fluctuerande plasmakomponenter.  
+- Upprätthåller homeostas för neurotransmission via selektiv transport (GLUT1, LAT1).  
+- Reglerar immuncellers passage in i CNS.
+
+### Transportmekanismer
+- **Transcellulär diffusion**: lipofila molekyler passerar passivt.  
+- **Transportörer**: glukos (GLUT1), aminosyror (LAT1), vitaminer.  
+- **Receptor-/adsorptionsmedierad transcytos**: t.ex. transferrin, insulin.  
+- Effluxpumpar (P-gp, BCRP) tar bort xenobiotika.
+
+### Kliniska aspekter
+- BBB-dysfunktion förekommer vid multipel skleros, stroke, infektioner → ökat läckage och inflammation.  
+- Farmaka-utveckling adresserar BBB-penetrans (prodrugs, nanopartiklar, focused ultrasound).  
+- Traumatiska hjärnskador kan leda till temporär breakdown av BBB.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS-översikt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Mikroglia|Mikroglia]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Bouton En Passage.md

@@ -0,0 +1,7 @@
+Kort
+- Varikositeter längs autonoma nervfibrer som frisätter transmittorer till omgivande målvävnad utan definierad synaps.
+
+Relaterat
+- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|Transmittorer]]
+

content/Histologi/Nervsystem/Dendrit.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+![[Pasted image 20251010194412.png]]
+
+### Struktur
+- Kortare, grenade utskott som utgår från [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]].  
+- Cytoskelett domineras av mikrotubuli och aktinfilament för att stödja förgrening.  
+- Saknar myelin och har rikligt med ribosomer nära basen.
+
+### Dendritiska spines
+- Aktinrika utskott som ökar synaptisk yta; vanliga i glutamaterga neuron.  
+- Klassiska former: mushroom, thin, stubby – återspeglar synaptisk styrka.  
+- Plastiska: omorganisation i lärande och minne; atrofi vid neurodegenerativa tillstånd.
+
+### Funktion
+- Mottar excitatoriska och inhibitoriska signaler från [[Histologi/Nervsystem/Synaps|synapser]].  
+- Integrerar lokalt inflöde via gradvisa potentialer som summeras mot [[Histologi/Nervsystem/Axon|axonkäglan]].  
+- Dendritiska kanaler (Ca2+-, Na+-, K+-) finjusterar signalfilter.
+
+### Koppling till glia
+- Astrocyter bildar ”tripartite synapse” genom att omsluta spines och reglera neurotransmittorer.  
+- Mikroglia kan eliminera spines under utveckling (synaptic pruning).
+
+### Klinisk reflektion
+- Förlust av spines associeras med kognitiv svikt (t.ex. Alzheimers).  
+- Missbildade spines ses vid neurodevelopmentella störningar som autism och Fragile X.  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion.md

@@ -0,0 +1,37 @@
+## Dorsalrotsganglion (spinalganglion)
+
+### Organisation
+- Beläget i [[Nervi spinales|dorsalrötterna]] strax utanför ryggmärgen.  
+- Omgiven av bindvävskapsel (epineurium) som fortsätter i perineuriet runt nervfibrer.  
+- Inre stroma av lucker bindväv med kapillärer och fibroblaster.
+
+### Neuron
+- Stora **pseudounipolära neuron** med rund cellkärna och tydlig nukleol.  
+- Cytoplasman innehåller Nissl-substans, lipofuscin, neurofilament.  
+- Neuronens perifera och centrala utskott löper i samma axon utan synaps i gangliet.
+
+### Satellitceller
+- Platta gliaceller som bildar ett nästan komplett hölje runt varje neuron.  
+- Reglerar jonmiljö, metabolt stöd och fungerar som blod–ganglionbarriär.  
+- Gap junctions mellan satellitceller möjliggör intercellulär kommunikation.
+
+### Nervfibrer
+- Axon passerar genom gangliet omgivna av myeliniserade eller omyeliniserade Schwannceller.  
+- Parallellt löper sensoriska fiberbundlar in mot dorsalroten.
+
+### Blodförsörjning
+- Rikt vaskulariserat via arteriella grenar från spinala radikulära artärer.  
+- Kapillärer är fenestrerade; perineuriella barriären reglerar utbyte.  
+- Inflammation eller ischemi kan ge sensoriska symptom (parestesi, smärta).
+
+### Kliniska aspekter
+- Latens för varicella-zoster-virus → herpes zoster vid reaktivering.  
+- Sensorisk ganglionit (autoimmun, paraneoplastisk) ger ataxi och neuropatisk smärta.  
+- Radikulopati p.g.a. kompression (diskbråck) drabbar neuron som passerar gangliet.
+
+### Relaterat
+- [[Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|Satellitcell]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemöversikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Ependymcell.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Ependymcell
+
+### Lokalisation och struktur
+- Enkel kubisk till cylindrisk cellrad som klär ventrikelsystemet och centralkanalen i ryggmärgen.  
+- Apikala ytan har cilier (cirkulation av cerebrospinalvätska) och mikrovilli (absorption).  
+- Basal yta saknar egentlig basalmembran men vilar mot [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|astrocyters]] gliella processer (ependymär glialgräns).
+
+### Funktioner
+- Bidrar till produktion och cirkulation av cerebrospinalvätska (CSF); specialiserade ependymceller bildar plexus choroideus.  
+- Betecknas ibland som neurosensoriska celler; kan fungera som neurala stamcellsnischer (subventrikulär zon).  
+- Reglerar transport av molekyler mellan CSF och interstitiet.
+
+### Kliniska aspekter
+- Ependymom är tumörer som utgår från ependymala celler i ventriklar/ryggmärg.  
+- Förlust av ciliefunktion kan bidra till hydrocefalus.  
+- Inflammation (ependymit) kan uppstå vid infektioner som påverkar ventriklarna.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Epitel/Ependym|Ependym (epitelöversikt)]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyt]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS-översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Mikroglia.md

@@ -0,0 +1,27 @@
+## Mikroglia
+
+### Ursprung
+- Deriveras från myeloida progenitorer i gulesäcken och migrerar in i [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]] under embryogenesen.  
+- Endogent immunsystem i CNS, skiljer sig från perifera makrofager.
+
+### Funktioner
+- Övervakar mikromiljön med motila utskott; känner av ATP, cytokiner och neurotransmittorer.  
+- Fagocyterar cellrester, synapser (synaptic pruning) och patogener.  
+- Frisätter cytokiner (IL-1β, TNF-α) och tillväxtfaktorer (BDNF) som påverkar neuron och glia.
+
+### Aktiveringsstadier
+- **Vilotillstånd**: små cellkroppar, fina utskott.  
+- **Aktiverade**: förtjockade utskott, uppreglerade MHC-II.  
+- **Ameboida/fagocyterande**: rund cellform, kraftig fagocytos.
+
+### Kliniska aspekter
+- Kronisk mikrogliaaktivering associeras med neurodegeneration (Alzheimers, Parkinsons, ALS).  
+- De spelar roll i neuropatisk smärta via cytokiner och BDNF.  
+- Target för antiinflammatoriska terapier och imaging (TSPO-PET).
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|Oligodendrocyt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport.md

@@ -0,0 +1,30 @@
+## Myelin och axonal transport
+
+### Myelinskidan
+- Består av koncentriska membranlager bildade av Schwannceller (PNS) eller oligodendrocyter (CNS).  
+- Hög lipidhalt (kolesterol, sfingomyelin) → elektrisk isolering och ökad membranresistans.  
+- **Ranviers noder** har högt antal spänningskänsliga Na+-kanaler, vilket möjliggör saltatorisk fortledning.  
+- Paranodala junctions (Caspr, Kontaktin) stabiliserar myelinet kring noderna.
+
+### Bildning och underhåll
+- PNS: en Schwanncell lindar en internod och lämnar ett [[Anatomi/Nervsystem/PNS|neurilemma]] med cytoplasma perifert.  
+- CNS: oligodendrocyter förlänger flera processer och myeliniserar upp till 50 internoder.  
+- Myelinproteiner: MBP och PLP (CNS), P0 och PMP22 (PNS). Mutationer ger dysmyeliniserande sjukdomar (t.ex. CMT).
+
+### Axonal transport
+- **Anterograd transport**: kinesin driver vesiklar, membranproteiner och mitokondrier mot terminalen; snabb (50–400 mm/dag) eller långsam (0,2–5 mm/dag).  
+- **Retrograd transport**: dynein för tillbaka endosomer, tillväxtfaktorer och patogener till soman för återvinning eller signalering.  
+- Transporten sker längs axonets mikrotubuli (se [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]]).  
+- Störd transport → axonal degeneration (t.ex. vid ALS, toxiner, diabetes).
+
+### Interaktion mellan myelin och transport
+- Myeliniserade segment förbättrar energihushållning, vilket minskar kravet på axonets mitokondrier.  
+- Oligodendrocyter och astrocyter förser axon med laktat via monocarboxylattransportörer.  
+- Demyelinisering orsakar spridning av Na⁺-kanaler längs axonet → ökat energikrav och risk för sekundär axonopati.
+
+### Kliniska reflektioner
+- Multipel skleros: immunsvar mot CNS-myelin → ledningsblock, conduction slowing.  
+- Guillain-Barrés syndrom: autoimmun attack mot PNS-myelin.  
+- Tetanus- och rabiesvirus använder retrograd transport för att nå CNS.  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler.md

@@ -0,0 +1,108 @@
+## Övergripande lärandemål
+- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.  
+- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.  
+- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.  
+- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.  
+
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.  
+
+---
+
+## Indelning av nervsystemet
+
+| System | Förkortning | Funktion |
+|----------|--------------|-----------|
+| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
+| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
+| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
+
+Funktionell indelning:  
+- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.  
+- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.  
+- Se mer i [[Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]].
+
+---
+
+## Neuroner
+
+### Strukturella typer
+Se [[Histologi/Nervsystem/Neurontyper|neurontyper]] för fördjupning.
+
+### Huvudkomponenter
+- **Soma (cellkropp)** – se [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] och [[Histologi/Nervsystem/Nissl-substans|Nissl-substans]].  
+- **Dendriter** – mottagande utskott med spines; fördjupning i [[Dendrit|dendriter]].  
+- **Axon** – leder nervimpulser, startar vid axonkägla; se [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]].  
+- **Axonterminaler** – synaptiska ändar som bildar [[Histologi/Nervsystem/Synaps|synapser]].  
+- **Myelinskida** – isolerar axon; se [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
+
+### Transportmekanismer
+- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.  
+- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.  
+- Utförligt beskrivet i [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
+
+---
+
+## Synaps
+Se [[Histologi/Nervsystem/Synaps|synaps]] för helhetsbild samt:
+- [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|Presynaps]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|Postsynaps]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|Synaptisk klyfta]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|Synaptiska vesiklar]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|Neurotransmittorer]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|Synaptiska receptorer]]
+
+---
+
+## Gliaceller (stödjeceller)
+
+### I CNS
+| Celltyp | Funktion |
+|----------|-----------|
+| [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyter]] | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
+| [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|Oligodendrocyter]] | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
+| [[Histologi/Nervsystem/Mikroglia|Mikroglia]] | Fagocyterande immunceller i CNS. |
+| [[Histologi/Nervsystem/Ependymcell|Ependymceller]] | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
+
+### I PNS
+| Celltyp | Funktion |
+|----------|-----------|
+| [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwannceller]] | Myeliniserar ett axonsegment. |
+| [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|Satellitceller]] | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
+
+---
+
+## Blod–hjärnbarriären (BBB)
+
+Mer detaljer i [[Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren|Blod–hjärnbarriären]].
+
+- Består av:
+  - Endotel med **tight junctions**  
+  - **Basalmembran**  
+  - **Astrocyternas utskott (end-feet)**  
+- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.  
+- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.  
+
+---
+
+## Mikroskopiska kännetecken
+
+| Struktur | Kännetecken |
+|-----------|-------------|
+| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
+| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
+| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
+| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
+| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
+| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
+
+---
+
+## Sammanfattning
+
+- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).  
+- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.  
+- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.  
+- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.  
+- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Neurontyper.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Neurontyper
+
+### Strukturell klassifikation
+- **Multipolära neuron** – ett axon, flera dendriter; vanligaste typen i [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]] (motorneuron, interneuron).  
+- **Bipolära neuron** – ett axon och en dendrit; förekommer i retina, luktbulb och vestibulära ganglier.  
+- **Pseudounipolära neuron** – axon delas i perifer och central gren; dominerar i dorsala rotganglier (DRG).
+
+### Funktionella kategorier
+- **Motoriska neuron** – efferenta; innerverar skelettmuskler (somatiska) eller autonoma ganglier (viscerala).  
+- **Sensoriska neuron** – afferenta; registrerar mekaniska, kemiska eller nociceptiva stimuli från perifera receptorer.  
+- **Interneuron** – kopplar samman neuron i lokala nätverk; kan vara excitatoriska (glutamat) eller inhibitoriska (GABA, glycin).
+
+### Mikroanatomiska särdrag
+- Motorneuron i ryggmärgens ventralhorn har [[Histologi/Nervsystem/Soma|stora somata]] och välutvecklade [[Dendrit|dendritträd]].  
+- Sensoriska neuron i ganglier omges av satellitceller och saknar synapser inom gangliet.  
+- Interneuron uppvisar korta axon (Golgi typ II) och verkar inom specifika laminära kretsar.
+
+### Koppling till banor
+- Motorneuron → [[Anatomi/Nervsystem/PNS|perifera nerver]] → motorändplattor.  
+- Sensoriska neuron → posteriora rötter → ascendenta banor som lemniscus medialis och spinothalamiska banan.  
+- Interneuron → lokala reflexbågar och modulering av [[Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration|integration]] i ryggmärg och hjärna.
+
+### Kliniska reflektioner
+- Selektiv degeneration (t.ex. motorneuron i ALS) ger karakteristiska kliniska syndrom.  
+- Sensoriska neuron afficieras tidigt vid toxisk neuropati.  
+- Interneuron-förlust kopplas till epilepsi och rörelsestörningar (dålig inhibitorisk kontroll).
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Nissl-substans.md

@@ -0,0 +1,22 @@
+## Nissl-substans
+
+### Histologiskt utseende
+- Består av grovt endoplasmatiskt retikulum, ribosomer och polysomer i [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]].  
+- Färgas intensivt basofilt med toluidinblå, cresylviolett och liknande Nissl-färgningar.  
+- Saknas i [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]] och axonkägla men finns i [[Dendrit|dendriter]] nära cellkroppen.
+
+### Funktion
+- Producerar membran- och sekretoriska proteiner inklusive neurotransmittorpre- peptider.  
+- Försörjer axonal transport med strukturella komponenter via [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|anterograd transport]].  
+- Anpassar proteinsyntesen efter aktivitet via translational kontroll (t.ex. mTOR-signalering).
+
+### Plastiska förändringar
+- **Central kromatolys**: Nissl-substansen löses upp och soma svullnar efter axonal skada → tecken på regenerationsförsök i PNS.  
+- **Tigrolys**: partiell upplösning vid metaboliskt stressrespons eller vid neurodegenerativa processer.
+
+### Kliniska reflektioner
+- Förlust eller fragmentering av Nissl-substans ses tidigt vid ALS och andra motorneuron-sjukdomar.  
+- Dialys eller toxiner som påverkar proteinsyntesen (t.ex. difteri) ger tydlig Nissl-påverkan i neuron.  
+- Kromatolysmönster används diagnostiskt för att avgöra om neuron försöker regenerera efter perifer nervskada.
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Oligodendrocyt
+
+### Ursprung och morfologi
+- Differentieras från oligodendrocyt-progenitorceller (OPC) i [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]].  
+- Små, tätpackade cellkärnor med sparsam cytoplasma; processer som sträcker sig till axon.  
+- Varje oligodendrocyt kan myelinisera upp till 50 axonsegment.
+
+### Myelinisering
+- Producerar kompakt myelinrikt membran med proteiner MBP, PLP, MOG.  
+- Bildar myelin runt [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]] i vit substans och i vissa delar av grå substans.  
+- Myelinskador aktiverar remyeliniserande OPCer, men förmågan avtar med ålder.
+
+### Metabolt stöd
+- Förser axon med laktat och pyruvat via monocarboxylattransportörer (MCT1).  
+- Reglerar jonhomeostas och skyddar mot excitotoxicitet.  
+- Samarbetar med astrocyter för att koordinera energiflöde.
+
+### Kliniska aspekter
+- Autoimmun destruktion av oligodendrocytmyelin orsakar multipel skleros.  
+- Leukodystrofier (t.ex. Krabbes sjukdom) beror på genetiska defekter i myelinlipider.  
+- Oligodendrogliom är CNS-tumörer som uppstår från oligodendrocyter/OPC.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Postsynaps.md

@@ -0,0 +1,33 @@
+## Postsynaps
+
+### Struktur
+- Membrandomän på mottagande neuron (eller muskel/körtel) som innehåller specialiserade receptorer och signalproteiner.  
+- Postsynaptiska densiteten (PSD) består av scaffold-proteiner som PSD-95, Homer, Shank och ankyriner som organiserar receptorer.  
+- Under membranet finns cytoskelett (aktin, spectrin) som stabiliserar [[Dendrit|dendritiska spines]].
+
+### Receptorer
+- **Jonotropa**: snabba responskanaler (AMPA, NMDA, GABA-A, glycin).  
+- **Metabotropa**: G-proteinkopplade receptorer (mGluR, GABA-B, adrenerga) modulerar sekundära budbärare.  
+- Reseptorernas distribution bestämmer potentialens polaritet (EPSP/IPSP) och tidsprofil.
+
+### Signaltransduktion
+- Inkommande jonströmmar skapar graderade potentialer som summeras mot [[Histologi/Nervsystem/Axon|axonkäglans]] tröskel.  
+- Ca2+-inflöde via NMDA eller spänningskänsliga Ca2+-kanaler initierar plastiska svar (LTP/LTD).  
+- Metabotropa receptorer aktiverar kinaser/fosfataser som modifierar receptorantal och synaptisk styrka.
+
+### Platser
+- **Axodendritiska synapser**: vanligast, ofta på spines.  
+- **Axosomatiska synapser**: direkt på [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] → stark inhibitorisk effekt.  
+- **Axoaxonala synapser**: modulera presynaptisk frisättning (se [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|presynaps]]).
+
+### Kliniska kopplingar
+- Myasthenia gravis: antikroppar mot postsynaptiska ACh-receptorer vid neuromuskulära synapser.  
+- Mutationer i PSD-proteiner associeras med autism, intellektuell funktionsnedsättning och schizofreni.  
+- Excitotoxicitet (t.ex. vid stroke) orsakas av överdrivet postsynaptiskt Ca2+-inflöde via glutamatreceptorer.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|Synaptiska receptorer]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|Synaptisk klyfta]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Presynaps.md

@@ -0,0 +1,33 @@
+## Presynaps
+
+### Lokalisation och struktur
+- Terminal del av [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]]et där elektriska signaler omvandlas till kemisk signal.  
+- Innehåller aktiva zoner organiserade av SNARE-proteiner, Munc13/18 och cytomatrix at the active zone (CAZ).  
+- Mitokondrier ligger nära för att tillhandahålla ATP för vesikelcykeln och jonpumpar.
+
+### Elektrisk → kemisk koppling
+- Aktionspotentialen öppnar spänningsstyrda Ca2+-kanaler (P/Q-, N- eller R-typ).  
+- Ca2+ binder synaptotagmin och triggar fusion av [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|synaptiska vesiklar]].  
+- Frisatt transmittor diffunderar över [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|synaptiska klyftan]].
+
+### Vesikelhantering
+- Vesiklar cirkulerar mellan dockade, primade och återvunna pooler.  
+- SNARE-komplexet (synaptobrevin, syntaxin, SNAP-25) med NSF/alpha-SNAP medierar fusion och återställning.  
+- Endocytos sker via clathrin-coater, dynamin och aktinreglerade mekanismer.
+
+### Modulering
+- Autoreceptorer på presynapsen justerar frisättningen (t.ex. alfa2-adrenerga, CB1).  
+- Axoaxonala synapser kan facilitera eller inhibera via presynaptisk inhibition/facilitation.  
+- Fosforylering (PKA, PKC, CaMKII) styr vesikelmobilisering och channel gating.
+
+### Kliniska kopplingar
+- Botulinum och tetanustoxiner klyver SNARE-proteiner → blockerad neurotransmission.  
+- Lambert-Eatons myastena syndrom: antikroppar mot presynaptiska Ca2+-kanaler minskar frisättning.  
+- Mutationer i presynaptiska proteiner ger synaptopatier (t.ex. vissa former av epilepsi och autism).
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|Synaptiska vesiklar]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|Synaptisk klyfta]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Satellitcell.md

@@ -0,0 +1,27 @@
+## Satellitcell (gangliecell)
+
+### Lokalisation
+- Finns i [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS]]-ganglier (dorsalrotsganglier, autonoma ganglier).  
+- Bildar ett kontinuerligt hölje runt somata hos [[Histologi/Nervsystem/Neurontyper|sensoriska och autonoma neuron]].
+
+### Funktioner
+- Mekaniskt stöd och barriär mot omgivande bindväv.  
+- Reglerar extracellulär miljö (jonbalans, pH) och tar upp neurotransmittorer.  
+- Deltar i parakrin kommunikation genom cytokiner och neurotrofa faktorer.
+
+### Histologi
+- Platta, avlånga celler med tunt cytoplasmalager; cellkärnor arrangerade som en krans runt neuron.  
+- Täta celljunctions mellan satellitceller ger selektiv permeabilitet.  
+- Vilar på basallamina som angränsar till gangliets bindvävskapsel.
+
+### Kliniska aspekter
+- Aktivt involverade i neuropatisk smärta genom frisättning av cytokiner och ATP-receptorer (P2X/P2Y).  
+- Kan reagera på inflammation och bidra till ganglionit.  
+- Studeras som potentiella mål för smärtmodulerande behandlingar.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Soma|Neuronens soma]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS-översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Schwanncell.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Schwanncell
+
+### Ursprung och organisation
+- Härstammar från neurallistceller och finns i [[Anatomi/Nervsystem/PNS|perifera nervsystemet]].  
+- En myeliniserande Schwanncell omsluter ett axonsegment (internod) i [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|myelinerade fibrer]].  
+- Omyeliniserade axon löper i Schwanncellens cytoplasma (Remak-buntar).
+
+### Myelinbildning
+- Schwanncellen vrider sitt membran runt axonet → kompakt myelin med proteiner P0, PMP22 och MBP.  
+- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Ranviers noder]] uppstår mellan intilliggande Schwannceller.  
+- Neurilemma (yttersta cytoplasmalagret) innehåller kärna och metaboliska organeller.
+
+### Funktioner
+- Elektrisk isolering och ökad ledningshastighet (saltatorisk fortledning).  
+- Trofiskt stöd via produktion av tillväxtfaktorer (NGF, BDNF).  
+- Viktig vid axonal regeneration: bildar Bands of Büngner som guidar växande axoner.
+
+### Kliniska aspekter
+- Demyelinisering vid Guillain-Barrés syndrom, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP).  
+- Mutationer i PMP22, MPZ orsakar Charcot-Marie-Tooth-sjukdomar.  
+- Schwannom (neurinom) är tumörer från Schwannceller, ofta kopplade till NF2.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|Satellitcell]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|Oligodendrocyt]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS-översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Soma.md

@@ -0,0 +1,20 @@
+Cellkropp för neuron.
+
+### Morfologi
+- Centralt belägen kärna med framträdande nukleol, markerar hög proteinsyntes.  
+- Perikaryon innehåller [[Histologi/Nervsystem/Nissl-substans|Nissl-substans]] (RER + ribosomer) som ger basofil färg i LM.  
+- Golgiapparat och lysosomer samordnar vesikeltransport mot [[Histologi/Nervsystem/Axon|axonterminalerna]].
+
+### Funktioner
+- Integrerar signaler från [[Dendrit|dendriter]] innan beslut i axonkäglan.  
+- Producerar neurotransmittorer och strukturella proteiner för hela neuronet.  
+- Metabolisk nav: mitokondrier försörjer både axon och dendriter via axonal transport.
+
+### Variation mellan neurontyper
+- Motorneuron: stort soma med flera nukleoler, lokaliserat i ventralhorn (se [[Histologi/Nervsystem/Neurontyper|neurontyper]]).  
+- Sensoriska ganglionceller: sfäriska somata omgivna av stödjande satellitceller.  
+- Interneuron: mindre somata, ofta polymorfa med täta synaptiska kontakter.
+
+### Klinisk betydelse
+- Central kromatolys uppstår vid axonal skada → cellkroppen svullnar, Nissl löses upp (se [[Histologi/Nervsystem/Nissl-substans|Nissl-substans]]).  
+- Intraneuronala inklusioner (t.ex. Lewy bodies) speglar neurodegenerativa processer.  

content/Histologi/Nervsystem/Synaps.md

@@ -0,0 +1,32 @@
+## Synaps
+
+### Grundstruktur
+- **Presynaptiskt element**: se [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|presynaps]].  
+- **Synaptisk klyfta**: se [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|synaptisk klyfta]].  
+- **Postsynaptiskt element**: se [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|postsynaps]] och [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|synaptiska receptorer]].  
+- Omgivande astrocytära utskott bildar tripartit synaps och reglerar neurotransmittor-clearance via [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|astrocyter]].
+
+### Synapstyper
+- **Axodendritiska** – vanligast, ofta på [[Dendrit#Dendritiska-spines|dendritiska spines]].  
+- **Axosomatiska** – stark inhibitorisk påverkan direkt på [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]].  
+- **Axoaxonala** – modulera presynaptisk frisättning (t.ex. i ryggmärgens grindteori).  
+- Elektriska synapser (gap junctions) förekommer i snabb synkronisering men är mer sällsynta i vuxen CNS.
+
+### Vesikelcykel
+1. Dockning via SNARE-komplex (synaptobrevin, syntaxin, SNAP-25).  
+2. Ca2+-styrd fusion (synaptotagmin).  
+3. Frisättning och diffusion av [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|neurotransmittor]].  
+4. Endocytos (clathrin) och återfyllnad via vesikulära transportörer.  
+- Transmittor återupptas eller bryts ned (AChE, MAO/COMT).
+
+### Plasticitet
+- Korttid: facilitation/depression beror på residuellt Ca²⁺.  
+- Långtid (LTP/LTD): kräver postsynaptisk Ca2+-signalering och ändrar spine-struktur samt receptorantal.  
+- Hebbiansk plasticitet kopplar samaktivering till förstärkta synapser.
+
+### Kliniska aspekter
+- Synaptiska mål för läkemedel: SSRI, benzodiazepiner, antiepileptika.  
+- Autoantikroppar mot presynaptiska proteiner (Lambert-Eaton) eller postsynaptiska receptorer (myasthenia gravis) ger neuromuskulära symtom.  
+- Synaptopatier associerade med neuropsykiatriska störningar (autism, schizofreni).
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Synaptisk klyfta
+
+### Allmän beskrivning
+- Smalt extracellulärt utrymme (ca 20–30 nm) mellan [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|presynaps]] och [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|postsynaps]].  
+- Fylld av strukturella matrixproteiner (neuroliginer, neurexiner, heparansulfatproteoglykaner) som organiserar synaps adhesion.  
+- Håller neurotransmittorer koncentrerade för att säkerställa snabb signalöverföring.
+
+### Diffusion och clearance
+- Frisatta neurotransmittorer diffunderar snabbt över klyftan och binder [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|postsynaptiska receptorer]].  
+- Återupptag sker via transportörer i presynaps, astrocyter eller postsynaps.  
+- Enzymatisk nedbrytning (t.ex. acetylkolinesteras i neuromuskulär synaps) reglerar signalens duration.
+
+### Jonmiljö
+- Extracellulär matrix innehåller jonbuffrande molekyler som stabiliserar pH och jonkomposition.  
+- Astrocyters perisynaptiska utskott reglerar K+-nivåer och tar upp glutamat via EAATs.  
+- Lokala Ca2+-gradienter påverkar fusionseffektivitet och plasticitet.
+
+### Kliniska aspekter
+- Toxin eller antikroppar mot adhesionsproteiner (neuroligin/neurexin) är kopplade till neuropsykiatriska sjukdomar.  
+- Förändrad clearance av glutamat i klyftan bidrar till excitotoxicitet vid stroke, ALS.  
+- Synaptisk gap-synaps (elektrisk synaps) saknar klassisk klyfta och använder gap junctions.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|Synaptiska vesiklar]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|Neurotransmittorer]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer.md

@@ -0,0 +1,34 @@
+## Synaptiska receptorer
+
+### Jonotropa receptorer
+- **Glutamaterga**: AMPA (snabb Na+/K+-ström), NMDA (Ca2+-permeabel, Mg2+-block), kainatreceptorer.  
+- **GABAerga**: GABA-A (Cl--kanal) ger inhibitoriska postsynaptiska potentialer.  
+- **Glycinreceptorer**: Cl--kanal, främst i ryggmärg.  
+- **Nikotinerga ACh-receptorer**: kationselektiva; viktiga i neuromuskulär synaps och CNS-modulering.
+
+### Metabotropa receptorer
+- G-proteinkopplade receptorer (mGluR, GABA-B, muskarina ACh-receptorer, adrenerga).  
+- Aktiverar sekundära budbärare (cAMP, IP3/DAG) som modulerar jonkanaler och genexpression.  
+- Ger långsammare men mer långvarig modulering jämfört med jonotropa receptorer.
+
+### Lokalisation
+- Receptorer koncentreras i postsynaptiska densiteten via scaffold-proteiner (PSD-95, Shank, Homer).  
+- Presynaptiska autoreceptorer (t.ex. α2-adrenerga, CB1) finjusterar neurotransmittorfrisättning.  
+- Extrasynaptiska receptorer (t.ex. NMDA, GABA-A δ-subtyp) svarar på spillover av transmittorer.
+
+### Plasticitet
+- AMPA-trafficking (insättning/uttag) styr LTP/LTD.  
+- Fosforylering av receptorer ändrar ledningsförmåga och desensitisering (PKA, CaMKII).  
+- Homeostatisk plasticitet reglerar receptorantal för att stabilisera nätverksaktivitet.
+
+### Kliniska kopplingar
+- NMDA-receptorantagonister (ketamin) används som anestetika och antidepressiva.  
+- Mutationer i synaptiska receptorer orsakar epilepsi, ataxi, intellektuell funktionsnedsättning.  
+- Autoantikroppar mot NMDA- eller AMPA-receptorer ger encefalit med psykiatriska symtom.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|Postsynaps]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|Neurotransmittorer]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaps|Synaps – översikt]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar.md

@@ -0,0 +1,34 @@
+## Synaptiska vesiklar
+
+### Vesikeltyper
+- **Små clear vesiklar**: lagrar klassiska neurotransmittorer (glutamat, GABA, acetylkolin).  
+- **Dense core-vesiklar**: innehåller neuropeptider och monoaminer; bildas i [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] och transporteras via [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|anterograd transport]].  
+- **Reservpool**: vesiklar kopplade till aktin/ synapsin, mobiliseras vid hög aktivitet.
+
+### Livscykel
+1. Fylls med transmittor via vesikulära transportörer (VGLUT, VGAT, VAChT).  
+2. Dokning vid aktiva zoner via SNARE-proteiner.  
+3. Priming (Munc13/18) förbereder fusion.  
+4. Ca2+-beroende fusion frisätter transmittor (synaptotagmin är Ca2+-sensor).  
+5. Endocytos och återvinning (clathrin/dynamin) eller kiss-and-run vid snabb stimulering.
+
+### Molekylära markörer
+- Synaptobrevin (VAMP), synapsin, synaptophysin används immunhistokemiskt för att identifiera presynaptiska terminaler.  
+- VMAT, VGLUT och VGAT definierar vilket transmittorsystem vesikeln tillhör.
+
+### Reglering
+- Fosforylering av synapsin (PKA, CaMKII) frigör vesiklar från reservpoolen.  
+- Presynaptisk Ca2+-mikromiljö styr sannolikheten för fusion.  
+- Vesikelrecycling kan blockeras av toxiner (dynamin-hämmare) eller mutationer i endocytosproteiner.
+
+### Klinisk koppling
+- Synapsinmutationer associeras med epilepsi.  
+- Botulinumtoxin förhindrar fusion genom att klyva SNARE-proteiner på vesiklar.  
+- Förändrad vesikeldynamik bidrar till neurodegenerativa sjukdomar (Parkinson, ALS).
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|Presynaps]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|Synaptisk klyfta]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|Neurotransmittorer]]  
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Transmittorer.md

@@ -0,0 +1,35 @@
+## Neurotransmittorer
+
+### Klassiska småmolekylära transmittorer
+- **Glutamat** – huvudsaklig excitatorisk transmittor i CNS; lagras i [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|vesiklar]] via VGLUT, tas upp av astrocyter (glutamat-glutamin-cykel).  
+- **GABA** – viktigaste inhibitoriska transmittorn i CNS; syntetiseras från glutamat av GAD, packas av VGAT.  
+- **Glycin** – inhibitorisk i ryggmärg/hjärnstam; tas upp av GlyT.  
+- **Acetylkolin** – neuromuskulär transmission, autonoma ganglier; bryts ned av AChE i [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|synaptiska klyftan]].  
+- **Monoaminer** (dopamin, noradrenalin, serotonin) – modulära banor; lagras via VMAT och återupptas av DAT/NET/SERT.
+
+### Neuropeptider
+- Produceras i [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] som prepropeptider → posttranslationell processering i Golgi.  
+- Transporteras i dense core-vesiklar; frisättning kräver högfrekvent stimulering.  
+- Exempel: substans P, enkefaliner, neuropeptid Y; ofta kosekreterade med små molekyler (co-transmission).
+
+### Gastransmittorer och andra modulatorer
+- **NO** – syntetiseras on demand av NO-syntas; diffunderar fritt och aktiverar guanylatcyklas i postsynaps.  
+- **CO** och **väte- sulfider** har liknande modulatoriska roller.  
+- Endocannabinoider (anandamid, 2-AG) bildas postsynaptiskt och verkar retrogradt på CB1-receptorer.
+
+### Återupptag och nedbrytning
+- Transportörer i presynaps (DAT, SERT, NET) eller astrocyter (EAAT) återvinner transmittorer.  
+- Enzymatisk nedbrytning via MAO, COMT, acetylkolinesteras, peptidaser begränsar signalens längd.  
+- Försörjning av prekursorer (tryptofan, tyrosin) påverkar synteshastighet.
+
+### Kliniska aspekter
+- Farmaka riktade mot transmittorsystem: SSRI, SNRI, MAO-hämmare, benzodiazepiner, antipsykotika.  
+- Neurotransmittorobalans associerad med neurologiska/psykiatriska sjukdomar (Parkinson – dopaminbrist; depression – monoamindysreglering).  
+- Toxiner (organofosfater) hämmar AChE → kolinerga kriser.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|Presynaps]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|Postsynaps]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|Synaptiska receptorer]]  
+
+---