Initial commit

content/Histologi/GI/Colon vs rektum.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Colon vs rektum
+---
+
+# Colon vs rektum
+
+Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande antal bägarceller, gradvis försvinnande taeniae coli och förändringar i musculaturen nära analkanalen.
+
+## Att kunna
+- Jämföra kryptornas längd och cellinnehåll i colon och rektum.
+- Beskriva hur taeniae coli flätas samman inför rektum och bildar ett komplett yttre muskellager.
+- Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Diabetes typ I och II
+---
+
+# Diabetes typ I och II
+
+Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler medan typ II karaktäriseras av insulinresistens och relativ beta-cellsinsufficiens.
+
+## Att kunna
+- Förklara skillnader i etiologi, debutålder och koppling till repertoaren av Langerhansöar.
+- Relatera histologiska förändringar (beta-cellsförlust, amyloidinlagring) till funktionella konsekvenser.
+- Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
+- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Esofagus – struktur och funktion
+---
+
+# Esofagus – struktur och funktion
+
+Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med flerskiktat oförhornat skivepitel, submukösa körtlar och en muscularis externa som gradvis övergår från skelett- till glatt muskulatur.
+
+## Att kunna
+- Identifiera epitelets lager och tolka anpassningen till mekanisk belastning.
+- Lokalisera körtlar i submucosa och diskutera deras skyddande sekret.
+- Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Esofagus–magsäck – övergång
+---
+
+# Esofagus–magsäck – övergång
+
+Övergången (cardiaområdet) markeras av skiftet från flerskiktat skivepitel i esofagus till enskiktat cylinderepitel med foveolae i magsäcken samt ökande mängd mukösa körtlar.
+
+## Att kunna
+- Känna igen Z-linjen histologiskt och beskriva epitelbytet.
+- Relatera cardia-körtlarna till skydd mot reflux och surt maginnehåll.
+- Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: GI-kanal – histologisk översikt
+---
+
+# GI-kanal – histologisk översikt
+
+Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa med Meissners plexus, muscularis externa med Auerbachs plexus samt adventitia eller serosa.
+
+## Att kunna
+- Identifiera de fyra huvudlagren i olika segment av gastrointestinalkanalen.
+- Känna igen nervplexa (Meissner och Auerbach) och relatera dem till motilitet och sekretion.
+- Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Gallblåsa – struktur och funktion
+---
+
+# Gallblåsa – struktur och funktion
+
+Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderepitel och djupa veck som vilar på lamina propria utan submucosa; väggen omges av muscularis och adventitia/serosa beroende på fäste.
+
+## Att kunna
+- Känna igen epitelets höga mikrovilli och dess vätske- och salttransport.
+- Beskriva muskularislagrets oregelbundna orientering och dess tömningskontroll via CCK.
+- Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Hormoner – glukagon och insulin
+---
+
+# Hormoner – glukagon och insulin
+
+Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glukoneogenes, medan insulin från beta-celler ökar glukosupptaget och anabol metabolism.
+
+## Att kunna
+- Känna igen hormonproducerande celler i Langerhansöar och deras sekretoriska granula.
+- Förklara hormonernas målorgan och signaltransduktion i övergripande drag.
+- Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Lever – cellorganisation och funktion
+---
+
+# Lever – cellorganisation och funktion
+
+Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junctions, stöds av Kupfferceller, Ito-celler och sinusoidala endotelceller för metabolism, avgiftning och gallproduktion.
+
+## Att kunna
+- Förklara hepatocyternas polaritet och hur blod- och gallflöde hålls separerat.
+- Redogöra för Kupffercellernas fagocytos samt Ito-cellernas A-vitaminlagring och fibrosrisk.
+- Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Lever – flöde av blod, galla och lymfa
+---
+
+# Lever – flöde av blod, galla och lymfa
+
+Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från vena porta som blandas i sinusoiderna, medan galla flödar i motsatt riktning från hepatocyter mot gallgångar och lymfa dräneras via periportala lymfkärl.
+
+## Att kunna
+- Följ blodets väg från portatriad till centralven och vidare till levervener.
+- Beskriva gallans transport från canaliculi via Hering-kanaler till ductus hepaticus.
+- Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Leverlobulus – histologisk uppbyggnad
+---
+
+# Leverlobulus – histologisk uppbyggnad
+
+Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och uppbyggd av hepatocytplattor separerade av sinusoider som tar emot blod från periportala fält.
+
+## Att kunna
+- Identifiera hepatocytplattor, sinusoider och centralven i histologiska preparat.
+- Lokalisera portatriaden (gren av vena porta, arteria hepatica och gallgång) i lobulusens hörn.
+- Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Magsäck – histologi och regionala skillnader
+---
+
+# Magsäck – histologi och regionala skillnader
+
+Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtlar vars utseende varierar mellan cardia, fundus/corpus och pylorus.
+
+## Att kunna
+- Jämföra körtelarkitekturen i cardia (mukösdominerad), fundus/corpus (parietal- och huvudceller) och pylorus (mukösa halsceller och endokrina celler).
+- Relatera slemproduktion, HCl-sekretion och enzymaktivering till respektive celltyper.
+- Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
+- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Magsäck – slemhinnans celltyper
+---
+
+# Magsäck – slemhinnans celltyper
+
+Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller och endokrina celler som tillsammans säkerställer barriär, syraproduktion och enzymsekretion.
+
+## Att kunna
+- Känna igen celltyperna i ljusmikroskopi och koppla dem till respektive sekret.
+- Förstå hur parietalceller producerar saltsyra och intrinsic factor.
+- Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Pankreas – struktur och funktion
+---
+
+# Pankreas – struktur och funktion
+
+Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalated ducts samt en endokrin del med Langerhansöar som frisätter hormoner till blodet.
+
+## Att kunna
+- Identifiera serösa acini, centroacinära celler och gångsystemet samt deras enzymsekretion i zymogengranula.
+- Känna igen Langerhansöar med alfa-, beta- och delta-celler och deras hormonproduktion.
+- Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
+- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Rektum–analkanal – övergång
+---
+
+# Rektum–analkanal – övergång
+
+Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till flerskiktat skivepitel, samtidigt som interna och externa sfinktrar samt analkörtlar organiserar slutsegmentet.
+
+## Att kunna
+- Lokalisera linea dentata och beskriva epitel- och lamina propria-förändringar.
+- Differentiera den glatta interna sfinktern från den tvärstrimmiga externa sfinktern.
+- Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Slemhinna – struktur och funktion
+---
+
+# Slemhinna – struktur och funktion
+
+Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på ett basalmembran, lamina propria och ofta en underliggande submucosa.
+
+## Att kunna
+- Identifiera epiteltyp, basalmembran och lamina propria i olika delar av GI.
+- Känna igen körtlar i mucosa och submucosa samt relatera dem till lokal funktion.
+- Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Stora spottkörtlar – skillnader
+---
+
+# Stora spottkörtlar – skillnader
+
+De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa respektive mukösa ändstycken, mängden strierade gångar och förekomsten av serösa halvmånar.
+
+## Att kunna
+- Identifiera parotis som serös körtel med rikliga serösa acini och välutvecklade strierade gångar.
+- Känna igen submandibularis som blandkörtel med serösa halvmånar (Gianuzzis halvmåne).
+- Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Stora spottkörtlar – struktur och funktion
+---
+
+# Stora spottkörtlar – struktur och funktion
+
+Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtlar med serösa, mukösa eller blandade ändstycken som tömmer sig via skarvstycken, strierade gångar och större utförsgångar.
+
+## Att kunna
+- Känna igen körtelparenkymets arkitektur inklusive acini, intercalated ducts och strierade gångar.
+- Beskriva hur serösa, mukösa och seromukösa acini bidrar till salivens sammansättning.
+- Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
+- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Tandens uppbyggnad och embryonal utveckling
+---
+
+# Tandens uppbyggnad och embryonal utveckling
+
+Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alveolarben via periodontal-ligamentet. Under odontogenesen samverkar emaljorgan, ameloblaster och odontoblaster för att bilda krona och rot.
+
+## Att kunna
+- Redogöra för emaljens, dentinets och cementets struktur samt cellerna som bildar dem.
+- Beskriva pulparummets innehåll och dess vaskulära och neurala försörjning.
+- Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Tjocktarm – funktion
+---
+
+# Tjocktarm – funktion
+
+Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via mikrobiotan och lagrar feces innan defekation.
+
+## Att kunna
+- Koppla bägarcellernas mucinproduktion till skydd och passage av feces.
+- Förklara hur coloncykler och massperistaltik regleras av enteriska plexa.
+- Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Tjocktarm – väggens uppbyggnad
+---
+
+# Tjocktarm – väggens uppbyggnad
+
+Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på bägarceller, en submucosa utan villi och en muscularis externa med längsgående taeniae coli.
+
+## Att kunna
+- Identifiera kryptornas epitel (enterocyter, bägarceller, stamceller och Panethceller i appendix).
+- Känna igen taeniae coli och haustra samt relatera dem till peristaltik och segmentering.
+- Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md

@@ -0,0 +1,18 @@
+---
+title: Tonsiller – struktur
+---
+
+# Tonsiller – struktur
+
+Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor täckta av flerskiktat oförhornat skivepitel som kontinuerligt exponeras för orofarynxens mikrobiota.
+
+## Att kunna
+- Känna igen tonsillens kryptor, lymffolliklar och germinalcentra i histologiska snitt.
+- Förklara epitelets roll i antigenpresentation och hur MALT organiseras i tonsillen.
+- Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
+
+## Relaterat
+- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
+- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/index.md

@@ -0,0 +1,32 @@
+---
+title: GI-histologi – mål
+---
+
+# GI-histologi – mål
+
+Samling av delmål för mag-tarmkanalens histologi. Varje sida summerar kärnpunkter och länkar vidare till besläktade strukturer.
+
+## Översikt
+- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
+- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
+- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
+- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
+- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
+- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
+- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
+- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
+
+Sidorna bygger på [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]] och kompletteras vid behov med kurslitteraturen.