jdahlin/medical-notes
1
0
Fork 0
Code Actions Activity

Initial commit

Browse Source
This commit is contained in:
Johan Dahlin
2025-10-13 16:35:40 +02:00
commit 18a6234db4
1081 changed files with 50261 additions and 0 deletions
Download Patch File Download Diff File Expand all files Collapse all files

80
content/Histologi/Demokompendium/Epitel.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,80 @@
### EPITEL* (Kapitel 5; plate 1-3; Table 5.1)
#### **Epiteltyper**
**==Enskiktat kubiskt epitel==** (plate 1)
(lung) (liver)
Ett lager kubiska celler. Förekomst: plexus choroideus (i hjärnventriklar), ovariets **yta**
*HK12 plexus choroideus; KG1, KG2 ovarium (OBS! **utsidan av ovariet**)*
**==Enskiktat skivepitel==** (plate 1)
(exocrine pancreas, monkey)
Ett lager mycket platta celler. Kärnorna buktar ofta ut på den fria ytan.
Förekomst: Serösa hinnors epitel. Blod- och lymfkärlsendotel. Henles smala slynga (njure). Lamina parietalis i Bowmans kapsel (njure).
*HK6 muskelartär och ven (plastprep); HK9 aorta (plastprep); HK14 artär, ven, fettväv (brun + vit)*
**==Enskiktat cylinderepitel==** (plate 2, plate 60)
(colon)
Ett lager cylinderformade celler, med ovala kärnor, oftast på samma höjd. Förekomst: Matsmältningskanalen från cardia t.o.m. rektum. Många körtlars utförsgångar. Endometriet i uterus.
*GI 10, GI 13, GI 14 tunntarm; LP8 tunntarm och pankreas*
**==Flerskiktat skivepitel==** (plate 2 och 3, plate 42, plate 54)
(vagina)
Cellernas utseende varierar från basalmembranet upp mot ytan. Längst ned är cellerna kubiska till cylindriska och blir plattare uppe vid ytan. Skivepitel kallas även plattepitel. I epitel på ytor som är utsatta för stark nötning, t ex huden, har de ytliga cellerna förlorat sin kärna och keratiniserats. Denna typ av epitel kallas förhornat epitel, till skillnad från oförhornat epitel, som saknar detta lager.
Förekomst: ==Förhornat==*:* epidermis i huden. ==Oförhornat:== oesophagus, vagina, analkanalen, conjunktiva, cornea.
*Förhornat: HU1 hjässhud; HU3 scrotalhud; HU6 tåblomma.*
*Oförhornat: GI 2 esophagus.*
**Flerskiktat kubiskt epitel**
Relativt ovanligt epitel hos däggdjur. Finns exempelvis i utförsgångar i körtlar. Flerskiktat kubiskt epitel, 2 lager celler, kan ses i svettkörtelgångar i *HU7* (Fig 15.17). Kubiskt flerskiktat epitel med tre lager celler kan ses i de stora spottkörtlarnas största utförsgångar.
**==Flerradigt cylinderepitel==** (plate 71)
(plate 71, trachea)
Alla celler har kontakt med basalmembranet, men alla når inte ytan. Vissa celler står med relativt liten yta på basalmembranet och breddas uppåt, medan andra har sin bredaste del vid basalmembranet och smalnar av uppåt. Eftersom cellkärnan befinner sig i cellens bredaste del, kommer kärnorna att ligga på olika nivåer. Engelsk beteckning är *pseudostratified*. I respirationsorganen har epitelet rörliga cilier = kinocilier.
Förekomst: Större utförsgångar från många körtlar. Respirationssystemet. Tuba auditiva.
*RE1 nässlemhinna; RE2 trachea; RE3 bronk och lunga.*
**==Övergångsepitel (Urotel, Transitional epithelium)==** (plate 78 och 79; Fig. 20.25)
(ureter)
Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5–6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2–3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
*NU5 uretär (plastprep); NU6 uretär; NU7-urinblåsa (utspänd, apa, HTX-eosin); NU8 urinblåsa (ej utspänd, plastprep).*
**Differentierade apikala cellytor**
**==Mikrovilli==**: Regelbundna utskott på cellytan (längd 0,5 - 1 µm) som ger celler en ytförstoring. Innehåller aktinfilament (plate 60). Den äldre termen stereocilier betecknar de ovanligt långa mikrovilli (längd 5 - 10 µm), som finns i t ex epididymis. (plate 88).
*GI 10 tunntar; GI 13 tunntarm; GI 14 tunntarm; LP8 tunntarm och pankreas.*
*MG4 epididymis (stereocilier, liknande uppbyggnad som mikrovilli)*
(plate 60, jejunum)
(plate 78, epididymis, monkey)
**==Cilier = Kinocilier==**: Rörliga utskott på cellytan. Innehåller mikrotubuli med karakteristisk organisation, utgående från basalkropp (Fig 5.6).
*KG6 tuba uterina; RE1 nässlemhinna; RE2 trachea*

32
content/Histologi/Demokompendium/Lymfoida organ.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,32 @@
<span id="_Toc112582152" class="anchor"></span>**LYMFOIDA ORGAN** (kapitel 14; plate 36 -41)
**1. LYMFKNUTA/LYMFNOD** (plate 37 och 38; Fig 14.14; 14.17-18)
Lymfnod omges av en kapsel av tät bindväv från vilken trabekler sträcker sig in mot nodens centrum. De afferenta lymfkärlen genomborrar kapseln och tömmer sig i ett tunt utrymme innanför kapseln, ==randsinus.== Lymfan från randsinus tömmer sig via en serie kanaler, ==trabekelsinus== och ==märgsinus==, in mot lymfnodens hilus, varifrån det efferenta lymfkärlet utgår. Den lymfoida vävnaden av noden består av ett nätverk av fina retikulära trådar och retikelceller, som utgör ett stöd för den lymfatiska cellpopulationen. Barken/cortex består av tätt packade lymfocyter och sträcker sig i form av märgsträngar in emot själva märgen. I barken bildar lymfocyterna ett varierande antal tätt packade lymffolliklar, av vilka många har germinalcentra eller regenerationscentra. Dessa centra innehåller relativt många lymfoblaster och ser därför ljusare ut än omgivande follikel med tätt packade lymfocyter.
*LY2 -lymfkörtel, Bielschowsky eller Laidlaw. LY3 -lymfkörtel, plastprep*
**2. TYMUS (Brässen) (plate 41; Fig 14.24; 14.25)**
Tymus är ett biloberat organ, bestående av en ihopvecklad cylinderformad struktur. Vid genomskärning ser du därför många ”lober” som egentligen är olika delar av en och samma struktur. ”Loben” består av en perifer mörkare del, ==bark/cortex==, och en central ljusare del, ==märg/medulla== och märg och ”loben” är omgiven av bindväv. I preperat från äldre individ, minskar parenkymet medan mänged bindväv, som innehåller många fettceller, ökar. I cortex ses lymfocyterna tätt packade, medan lymfocyter i märgen är färre och större. Ett nätverk av epitelioretikulära celler utgör stromat: Typ I utgör ett skyddande lager under kapseln (och omger också blodkärlen och utgör blod/thymus-barriären), Typ II utgör nätverket i barken, typ III och IV utgör gränsen mellan bark och märg, typ V utgör nätverket i märgen och typ IV bildar ==Hassalska kroppar== i märgen. Bara Typ VI kan urskiljas i våra preparat. Desssa ses som koncentriska strukturer om 20 till 100 µm i diameter, bestående av ett hyaliniserat centrum omgivet av degenererade epiteliala celler. I thymus finns även makrofager.
##
**3. MJÄLTE (plate 39- 40; Fig 14.29)**
Mjälten är omgiven av en bindvävskapsel, från vilken grova trabekler sträcker sig inåt. Den lymfoida vävnaden är uppdelad i ==vit och röd pulpa==. Liksom lymfknutan har mjälten ett nätverk av retikulär bindväv (specialfärgning - silver, preparat LY10). Den vita pulpan, som upptar ungefär 20 % av mjältens volym, består av periarteriella lymfskidor (PALS) och noduli lymfatici (lymffolliklar). I dessa senare ses ofta germinalcentra. Den periarteriella lymfskidan är en cylinder runt centralartären. I vissa lymffolliklar ses två eller fler centralartärgrenar. I gränsskiktet mellan vit och röd pulpa finns en marginalzon. Den röda pulpan består av ett retikulärt nätverk med anastomoserande sinussystem bestående av talrika ==sinusoider==. Den vita pulpan är tätt packad med lymfocyter, men i den röda pulpan är lymfocyterna mer sparsamt förekommande. I den röda pulpan finns rikligt med makrofager.
Blodcirkulationen: Mjältartären, arteria splenica, går in via hilus, grenar upp sig i kapseln och fortsätter i trabeklarna som trabekelartärer. När den lämnar trabekeln och går in i parenkymet, omges den av PALS och kallas då ==centralartär==. I vissa områden expanderar PALS och bildar folliklar. Centralartären träder in i den röda pulpan i form av raka, ej anastomoserande, ca. 25 µm vida kärl, penicillartärer. Penicillartärerna fortsätter som arteriella kapillärer och en del av dessa har ansamlingar av makrofager runt sig och kallas då skid-kapillärer. Kapillärerna tömmer sig direkt i det retikulära nätverket där blodet rensas av makrofager. Sedan återförs blodet till cirkulationen via vensinusoider 🡪trabekelvener 🡪mjältven i hilus.
*LY9 - mjälte, apa, HTX-eosin. LY10 - mjälte, silverfärgning*
**4. TONSILLA PALATINA (plate 36; Fig 14.15)**
Tonsilla palatina är en ansamling av lymfoid vävnad. Tonsillerna är belägna i munhålan och i nasopharynx. Den del av tonsillerna som sticker upp i munhålan är därför täckta av ett epitel, vilket är ett kännetecken för tonsiller. Övriga lymfatiska organ är omgivna av en bindvävskapsel. Epitelet runt Tonsilla palatina är ==flerskiktat oförhornat skivepitel== som invagineras och bildar kryptor. Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden. Epitelet kan vara infiltrerat av lymfocyter.
*LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

64
content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,64 @@
<span id="_Toc112582160" class="anchor"></span>**MANLIGA GENITALIA** (kapitel 22; Fig 22.1; plate 86 - 91)
**1. TESTIS (Testikel)** (plate 86 och 87; Fig 22.4; 22.5)
Testikeln omges av en tjock bindvävskapsel, ==tunica albuginea==, från vilken stråk av bindväv sträcker sig in och delar upp testikeln i lobuli testis. Testikelparenkymet består av ett gångsystem omgivet av interstitiell bindväv. I denna bindväv finns ==Leydigs interstitiella celler== som är ganska runda celler, med en rund, ljus kärna med tydliga nukleoler. Dessa celler bildar testosteron.
I första avsnittet av testikelns gångsystem, ==tubuli seminiferi contorti==, äger spermatogenesen rum. Tubuli seminiferi bekläds av myoida/kontraktila celler. I tubuli seminiferi kan man urskilja, dels celler i spermatogenesen, dels stödjeceller, ==Sertoliceller==, som är långsträckta, celler som ligger radiellt bland de spermiebildande cellerna och bygger upp rörets vägg. Sertolicellens cytoplasma avgränsas ej men man ser dess kärna tydligt. Den ligger basalt, är avlång, ljus, med en eller flera tydliga nukleoler.
I spermatogenesen kan följande stadier urskiljas:
1: ==Spermatogonium==. De mest primitiva cellerna i spermatogenesen. Ligger längst basalt. Har rundade, mörka kärnor.
2: ==Spermatocyt==. Ligger ovanför spermatogonierna. Bland dessa celler kan man ofta se celler i, eller på väg till mitos. Kärnorna är runda och större än spermatogoniernas.
3: ==Spermatid==. Små celler som ligger i grupper ute mot lumen, ofta i anslutning till Sertoliceller. Varierande utvecklingsgrad. De mest omogna har runda kärnor, ungefär hälften så stora som spermatocyternas kärnor. De mest mogna har tillplattade, avlånga kärnor.
4: ==Spermier==. Ligger i grupper vid apikala änden av Sertolicellerna med svansarna mot lumen.
*MG1 -prepubertal testis (homo), Htx-Eosin. Endast spermatogonier och sertoliceller syns i testis. Övriga gångsystem omogna. MG3 -testis, järnalun, Htx. MG4 -epididymis + testis, apa, Htx-eosin el Azan.*
**2. EPIDIDYMIS (Bitestikel)** (plate 88; Fig 22.22; 22.23)
Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4–6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
Jämförelse mellan olika gångavsnitt: Alla syns inte lika bra i alla preparat, bäst i *MG4:*
|   | **Epitel** | **Form - storlek** | **Lokalisering** |
|----|----|----|:--:|
| **Rete testis** | Enskiktat, kubiskt | oregelbunden, varierande | mediastinum testis |
| **Ductuli efferentes** | enskiktat, kubiskt och flerradigt cylindriskt med kinocilier | vågformat lumen, vareierande storlek | caput epididymis |
| **Ductus epididymis** | tvåradigt, cylindriskt med stereocilier = mikrovilli | runt lumen, fylld med spermier | corpus & cauda epididymis |
*MG2 -testis (ej i alla lådor) (plastprep). MG3 -testis, järnalun, Htx. MG4- epididymis + testis, apa, HTX-eosin*
**3. FUNICULUS SPERMATICUS (Sädessträngen)** (plate 89; Fig 22.25)
Sädessträngen består av sädesledaren - ductus deferens, artärer, vener (plexus pampiniformis), lymfkärl samt nervfibrer. Ibland ses m. cremaster, skelettmuskel, perifert i sädessträngen. ==Ductus deferens== har ett veckat lumen avgränsat av ett flerradigt cylindriskt epitel med stereocilier, en tunn lamina propria, samt ett mycket kraftigt muskellager, uppdelat i ett inre longitudinellt, ett mellersta cirkulärt och ett yttre longitudinellt lager.
*MG5 -funiculus spermaticus, Htx-eosin. **OBS! Ej i alla lådor***
**4. VESICULA SEMINALIS (Sädesblåsan) (plate 91; Fig 22.26)**
Vesicula seminalis har ett starkt veckat oregelbundet lumen, ==flera tvärskurna lumen== ses alltid i preparatet. Epitelet är flerradigt cylindriskt. Under lamina propria ligger ett glattmuskellager.
*MG7 -vesica seminalis, Htx-eosin.*
**5. PROSTATA (plate 90; Fig 22.28)**
Prostata består av ==tubuloalveolära körtlar==, med flerradigt epitel. Körtelalveolerna är ofta oregelbundna till formen. I lumen syns ibland konkrement (åldersberoende) - corpora amylacea. Omkring körtlarna finns ett rikligt ==fibromuskulärt stroma==, bestående av elastisk bindväv och glatt muskulatur. Ibland kan urinröret ses mitt i prostata, ibland ses också ductuli ejaculatorii.
*MG8 -prostata, Htx-eosin*
**6. PENIS (Fig 22.30; 22.31)**
I ett tvärsnitt av penis syns de båda ==corpora cavernosa== med var sin central artär, samt ==corpus== ==spongiosum==, i vilken ==uretra== löper. Uretra bekläds av ett flerradigt eller flerskiktat cylinderepitel som längst distalt övergår i ett flerskiktat plattepitel. Det finns mukösa körtlar (Littrés) i lamina propria (syns ej i alla preparat). Corpora cavernosa och corpus spongiosum består av kaverner, inklädda med enskiktat plattepitel. De omges vardera av kollagen bindväv
- tunica albuginea. ==Tunica albuginea== omkring corpora cavernosa löper samman mellan dessa och bildar ett ofullständigt septum penis. Septum penis är bäst utbildat vid basen av penis.
*MG9 -penis,homo, tvärsnitt, Htx-eosin. MG10 -penis, apa. (plastprep), Htx-eosin el. Richardson. I likhet med flera andra djurarter har apan ett ben i penis, ses i detta prep.*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

62
content/Histologi/Demokompendium/Mun och Tänder.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,62 @@
**MUN OCH TÄNDER** (kapitel 16; plate 48 - 55)
**1. LÄPP** (plate 48)
Läpparna bekläds av tre sorters epitel. Mest perifert, tunn hud med ett flerskiktat förhornat skivepitel, hårfolliklar, talg- och svettkörtlar. Det ==läppröda== partiet är täckt av tunn hud, med extra tunt förhornat lager, med bindvävspapiller som skjuter högt upp mot ytan. Hårfolliklar saknas. På insidan övergår epitelet till i ett oförhornat flerskiktat skivepitel, typiskt för munslemhinnan. Centrum av läppen består av ==tvärstrimmig muskulatur== (m. orbicularis oris). I lamina propria kan man på läppens insida finna små spottkörtlar.
*MT6 -läpp.*
**2. TANDANLAG, TIDIGT - SENT** (Fig 16.11)
Preparat från tidigt tandanlag och sent mer välutvecklat tandanlag finns. Båda preparaten har beteckningen *MT7*.
==Tidigt anlag:== Anlaget ligger i det blivande alveolarutskottet, och har förbindelse med det orala epitelet via lamina dentalis. Runt anlaget ligger en bindvävskapsel. Ameloblaster och odontoblaster är ännu ej utdifferentierade. Perifert, närmast lamina dentalis, ligger det yttre emaljepitelet. På ett ställe syns en inbuktning i anlaget, utgörande det inre emaljepitelet, från detta lager bildas senare tanden. Mellan det yttre och inre emaljepitelet kan i en del preparat reticulum stellate skönjas. Tandpapillen, den blivande pulpan, utgörs av den bindväv som buktar in mot inre emaljepitelet. Innanför det inre emaljepitelet ligger stratum intermedium.
==Senare anlag:== I vissa preparat är tandanlaget mer utvecklat. ==Ameloblaster och odontoblaster== har nu utdifferentierats. Reticulum stellate har tryckts samman och syns ej så bra. Under de cylindriska ameloblasterna ligger utlöst emalj. I en del preparat finns rester av emaljmatrix kvar mellan ameloblastlagret och dentinet. Mellan dentinet och perifera pulpan ligger odontoblaster. I hela dentinet syns tydliga kanaler i vilka odontoblasternas utskott ligger.
**3. HEL TAND** (Fig 16.8)
Tanden har urkalktats varför emaljen har lösts bor. Man kan se tandköttet/gingivan, ==dentin==, cement, periodontalligamentet och alveloarbenet. Rotcementet utkläder dentinet från emalj-gränsen till ändan av roten. Det är acellulärt närmast emaljen och cellulärt längst ned. De i cementet förekommande cellerna, cementocyterna, ligger i lakuner, vilka kommunicerar via canaliculi. Detta ger cellerna ett spindelliknande utseende.
*MT11 (ej i alla lådor) slipsnitt, längs eller tvärs. MT19, tand in situ (OBS! I MT19 är emaljen utlöst genom urkalkningsprocessen).*
**4. TUNGA** (plate 48 - 50; Fig 16.4-6)
Tungans yta är täckt av ett flerskiktat skivepitel. Under detta finns en tunn lamina propria som skjuter upp i epitelet. På tungans ovansida finns talrika ==papillae filiforme== med förhornade toppar. Denna papillform dominerar på tungspetsen. ==Papillae fungiforme==, som är färre till antalet, har en rundad topp och skjuter upp ovanför ytan. De har en tydlig kärna av bindväv, lamina propria, och i vissa fall ses smaklökar. Mot tungroten finns en tredje typ av papill, ==papillae vallatae (papilla circumvallata==), som är stora runda vårtliknande strukturer omgivna av en "vallgrav". I deras centrala delar finns bindväv, lamina propria. I papillens epitel finns ==smaklökar==, lökformade strukturer som sträcker sig genom hela epitelet, vinkelrätt mot ytan. I anslutning till papilla vallatae finns serösa körtlar, ==von Ebners körtlar==, som mynnar i vallgraven botten. Muskelvävnaden i tungan består av skelettmuskulatur som ligger som ett tredimensionellt nätverk, där muskelcellerna löper i alla riktningar, vilket ger ett karaktäristiskt utseende på muskulaturen i ett snitt av tungan. Buntar av muskelfibrer omges av ett rikligt perimysium, i vilket blodkärl löper. I snitt från bakre delen av tungan ses ansamlingar av mukösa och serösa spottkörtlar (glandulae linguales posterior). Vid tungroten finns tungtonsillen. Papillae foliatae (papilla foliata), slutligen, ligger långt bak på tungans kant i form av parallella veck som löper tvärs emot tungans längsriktning. Papillerna är täckta av oförhornat epitel och separeras av djupa fåror som kantas av smaklökar. De återfinns främst hos unga individer och kan vara svåra att identifiera hos äldre personer.
*MT1 -tungrand (plastprep). MT2 -p. vallatae, apa, HTX-eosin.*
*MT3 -papilla filiformis. MT4 -papilla fungiformis, Htx-kromotrop.*
*MT12 -tunga, tvärsnitt, Htx-eosin.*
**5. TONSILLA PALATINA** (plate 36)
Tonsilla palatina är en ansamlig av lymfoid vävnad. Är, till skillnad från de andra lymfoida organen, på ovansidan täckt av ett flerskiktat plattepitel, som invagineras och bildar kryptor. Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden.
*LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.*
**6. SPOTTKÖRTLAR** (plate 51 - 53; Fig 16.28)
Det finns tre typer av körteländstycken eller acinus: ==Serösa, mukösa och seromukösa==. I seromukösa acini sitter några serösa celler ovanpå de mukösa som en halvmåne, Gianuzzis halvmåne. Den relativa fördelningen av de olika typerna av acini varierar mellan de olika spottkörtlarna. Serösa celler färgas mörkare med en tydlig rund cellkärna, de mukösa cellerna färgas ljusare, ofta är cellkärnan tillplattad och ligger basalt i cellen.
**Glandula parotis** är den största av spottkörtlarna. Den är uteslutande serös. Körteln omges av en välutvecklad bindvävskapsel, som skickar in septa i körteln och delar upp den i lober och lobuli. I lobuli finns ofta små ansamlingar av fettceller bland serösa körtelacini. Man ser svagt färgade ==skarvstycken== (eng. intercalated ducts) med en rad kubiska celler. I nära anslutning till körtelacini finns ==sekretrör== (eng. striated ducts), uppbyggda av en rad cylindriska celler, ofta med basal striering, betingad av basal veckbildning med anhopning av mitokondrier. ==Utförsgångar== av varierande storlek är oftast omgivna av bindväv. De minsta utförsgångarna har enkelt cylindriskt epitel, när gången blir större blir epitelet först flerradigt, sedan två- eller flerskiktat i de största gångarna.
**Glandula submandibularis** är en blandad körtel som huvudsakligen av serösa och seromukösa acini. I övrigt är körteln organiserad som glandula parotis. Korta skarvstycken och långa sekretrör, samt utförsgångar.
**Glandula sublingualis** är också en blandad körtel, men är huvudsakligen mukös. Man kan se enstaka helt serösa acini, men vanligare är seromukösa, bildande en Gianuzzis halvmåne==.== Skarvstycken och sekretrör ej lika tydliga som i de övriga spottkörtlarna. Utförsgångar i bindväven.
OBS! Uppbyggnaden av de olika spottkörtlarna, vad beträffar proportionerna mellan serösa och mukösa ändstycken, varierar mycket mellan olika djurslag. Ovan givna beskrivning gäller humana spottkörtlar. Vissa preparat kan vara tagna från andra däggdjur med en annorlunda fördelning av serösa och mukösa ändstycken. Dessa preparat betecknas enbart spottkörtel i preparatlistan.
*MT13 -gl. parotis, Htx-eosin. MT14 -gl. sublingualis, Htx-eosin. MT15 -gl. submandibularis, homo, Htx-eosin. MT16 -spottkörtel, Richardson (plastprep).*
*MT17 -spottkörtel, Htx (plastprep).*
##
##
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

40
content/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,40 @@
<span id="_Toc112582147" class="anchor"></span>**NERVVÄVNAD** (Kapitel 12)
**1. RYGGMÄRG** (plate 31; Figs 12.22; 12.30)
I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (olika typer av gliaceller tas upp i kursdel F)**.** Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I ==framhornen== finns de ==motoriska nervcellerna,== stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I ==bakhornen== hittar vi ==mindre sensoriska neuron.== Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon och gliaceller. Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ependymceller (Fig 12.22).
*NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).*
**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5–140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
**2. PERIFER NERV** (plate 28; Fig 12.9)
En perifer nerv består av buntar av axon, både myeliniserade och omyeliniserade. I rutin-ljusmikroskopi löses det mesta av myelinet ut. Det individuella axonet omges av ett neurilemma (Schwanncellens yttre begränsning) och endoneuriet (bindväv), dessa är svåra att särskilja i rutinljusmikroskopi (kräver färning med t.ex. azan som färgar kollagenet i endoneuriet men inte neurolemmat blått). De ==Schwannska cellerna== har avlånga cigarrformade kärnor och producerar myelin. En bunt axon, en fascikel, omges av ett ==perineurium==, specialiserad bindväv som ger upphov till en blod-nerv-barriär. Epineuriet omger hela nerven och består av oregelbunden stram bindväv.
Enstaka tunna fibroblastkärnor som tydligt skiljs från Schwanncellskärnorna ses också i framförallt epineuriet. Dessutom ses endotelcellskärnor i arterioler och kapillärer. Observera att i fryssnitt så är myelinet kvar och kan färgas med immunhistokemisk teknik.
I *NE7* färgas enbart de nakna axonnoderna (ca 1 µm långa segment). Ibland diffunderar färgen in i själva axonet en liten bit åt varje håll från noden. Detta gör att nodfärgningen ibland ser ut som ett kors, Ranviers kors. Färgningen är en silverfärg som ger svart utseende.
*NE5 perifer nerv (gris), NE6 perifer nerv (gris); NE7 -Ranviers kors (ej i alla lådor).*
**3. GANGLIER** (plate 27; Fig 12.16)
**Dorsalrotsganglier** (spinalganglier; *NE1* och *NE2*)
Sensoriska ganglier utanför ryggmärgen som omges av dura mater. Gangliecellerna, neuronen, ligger i grupper och benämns pseudounipolära. De har ett utskott, axonet, som delar sig relativt snart, där en gren går in i bakhornet och synapsar på neuron i CNS och en gren går ut till sensoriska receptorer i kroppen.
I dorsalrotsganglier är ==Gangliecellskropparna== stora och runda. En ljus cellkärna med mörk nukleol ligger centralt i cellen. ==Nissl-substansen== är finkornig och homogent fördelad i cytoplasman. Varje neuron omges av ==satellitceller==, som ligger ganska jämnt fördelade runt neuronet. De har en liten, mörk rund-oval kärna. Neuron och satellitceller omges av en basal lamina (syns dock ej i normalfärgat preparat, kräver t.ex. PAS). I preparaten finns dessutom buntar av gangliecellernas ==myeliniserade axon==. I tvärsnitt är axonet en rund eller oval struktur omgiven av ett tomrum av utlöst myelin som begränsas av ett ==neurilemma== (Schwanncellens yttre begränsning). I längdsnitt syns axonet som färgade strängar. Myelinet syns ofta som rader av vakuoler, då det är utlöst. Bland axonen ser man ==Schwannska cellers kärnor,== som är cigarrlika, alltså tjockare än fibroblastkärnan som man kan se i gangliets kapsel (duran).
**Autonoma ganglier** (*NE3*)
I det autonoma nervsystemets ganglier ligger neuronen jämt utspridda. Neuronen är multipolära och mindre än i dorsalrotsganglierna. Nervcellskropparna är kantiga och oregelbundna. De har en eller två kärnor. Kärnan är ljus och ofta excentriskt belägen med en mörk nukleol. ==Nissl-substansen== är kondenserad till större klumpar i cellens periferi. Varje neuron omges av enstaka satellitceller, som ligger oregelbundet runt neuronen. Enskilda axon är svåra att urskilja. OBS: Det går inte att skilja ett sympatiskt ganglion från ett parsympatiskt ganglion i ett vanligt histologiskt preparat.
*NE2: Dorsalrotsganglion**;** NE3: Autonomt ganglion*
** **
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

43
content/Histologi/Demokompendium/Njuren och Urinvägar.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,43 @@
<span id="_Toc112582159" class="anchor"></span>**NJUREN OCH URINVÄGAR** (kapitel 20; plate 74 - 79)
1. **NJURE** (plate 74 - 77)
Njuren omges av en bindvävskapsel. Njurparenkymet är uppdelat i ==bark== och ==märg==. I översiktsförstoring kan man i cortex se ==glomeruli== som små rundade, mörka strukturer,
omgivna av ==proximala== och ==distala tubulis== vindlade delar. Märgen består av gångsystem av varierande dimensioner (se tabell). Nedåt avslutas märgen i njurpapiller. Papillen inkläds av ett enskiktat cylinderepitel som i njurcalyces övergår i övergångsepitel (plate 77).
Omkring själva kapillärnystanet i glomeruli finns ==Bowmans kapsel==, vars ==parietala lager== bör kunna urskiljas. Detta utgörs av ett tunt skikt av mörkare färgade celler. Det viscerala lagret, som består av podocyter, är svårare att urskilja ljusmikroskopiskt (plate 76).
Jämförelse mellan olika gångavsnitt i njuren:
| | **Förekomst** | **Diam** | **Cellkärna & epitel** | **Fria ytan** | **Cellgräns** |
|----|----|----|----|----|----|
| Proximala tubuli | cortex | 30-50µ | rund, basal; kubiskt epitel | mikrovilli | otydlig |
| Henles smala slynga | märg | 15 µ | linsformad, plattepitel | kärnan buktar ut | oskarp |
| Distala tubuli | märgstrålar bark | 30-40µ | rund, apikal; kubiskt epitel | skarp | otydlig |
| Samlingsrör | bark o märg | 40-300 µ | Rund; kubiskt- cylindriskt epitel | skarp, rundad, | tydlig cellgräns |
==Henles smala slynga== har ett utseende snarlikt kapillärens, men har något större diameter, en till två något tillplattade cellkärnor ses i ett tvärsnitt. Inga blodkroppar i lumen.
==Macula densa== är en förtjockning av den distala tubulin där den passerar "sin" glomerulus. Ses som ett tubulusavsnitt med ovanligt tätt mellan cellkärnorna och ligger vid kärlpolen (plate 76; Fig 20.7).
*NU1 -njure, plastprep. NU3 -njure, Htx-eosin*
2. **URETER (Uretär)** (plate 78; Fig 20.25)
Lumen är starkt veckad och ser stjärnformad ut. Det beror på att det finns mycket elastisk vävnad i väggen. Mukosan består av ett ==övergångsepitel== och en tjock lamina propria, bestående av bindväv.
Muscularislagret består av ett inre longitudinellt lager och ett yttre cirkulärt (tvärtom mot i tarmen). I sista delen av uretären tillkommer ett yttersta longitudinellt lager.
*NU6 -uretär, plastprep. NU5 - uretär, Htx-eosin.*
3. **VESICA URINARIA (Urinblåsa)** (plate 79)
Urinblåsan bekläds innerst av ==övergångsepitel==, liknande det i uretären, men det har här fler cellager. Lamina propria är något vidare. Muskellagret är mycket kraftigt. Man ser muskelbuntar, som löper i många olika riktningar och däremellan bindväv, som ger stöd och form. När urinblåsan blir utspänd tänjs epitelet ut och antalet synliga cellager minskar.
*NU7 -vesica urinaria, utspänd, Htx-eosin. NU8 -vesica urinaria slapp (plastprep), Richardson.*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

181
content/Histologi/Demokompendium/Preparattabell.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,181 @@
Preparat i låda I (2018-01-10)
| Kod | Preparat | Sectra |
| ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | --------------------------------------------------------------- | ------ |
| [CV 1](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=_QOjj2ocwS5TLl-tT4FEsnX8UwDfiYR2bVus8liOOd41~B-rxRhNC77mQ6pa26eAVJsUxsJEeKKbH77z5MjODt4E1) | Blodutstryk | |
| ~~CV 2~~ | ~~Plasmaceller, näspolyp~~ | |
| [CV 3](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=_QOjj2ocwS5TLl-tT4FEsnX8UwDfiYR2bVus8liOOd41~B-rxRhNC77mQ6pa26eAVJsUxsJEeKKbH77z5MjODt4E1) | Sternalpunktat, utstryk | |
| ~~CV 4~~ | ~~Bindväv med mastceller~~ | |
| [CV 5](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0) | Sena längs och tvärs | |
| [CV 6](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0) | Sena och muskel | |
| CV 8 | Septum nuchae, tvärs | |
| CV 9 | [[Histologi/Demokompendium/bindväv\|Bindväv]] med makrofager | |
| [CV 10](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0) | Revbensbrosk | |
| [CV 11](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0) | Revbensbrosk | |
| [CV 12](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0) | [[Elastiskt Brosk]], [[Epiglottis]] | |
| [CV 13](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Fibrillärt brosk, intervertibralskiva | |
| [CV 14](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Ben, längs, slipprep. | |
| [CV 15](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Ben, tvärs, slipprep | |
| [CV 16](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Ben, femur, tvärs | |
| [CV 17](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Fosterled De la Field | |
| [CV 18](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Tibia | |
| [CV 19](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Embryonalt hjässben | |
| ~~CV 20~~ | ~~Skelettmuskel, längs (Ej i alla lådor)~~ | |
| [CV 21](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwksydYPeCvkAtkLViTPHXp_GuiU_XuPd1ojvIBWD6iBCNEHQROVSCE1lPdZ52d9YRyH24t4iju2FgmbWKDkjqz3ekTTyyMLDbpc-3-2TXEjwyL1JV4zY2RoV1BeDYpvtBjrgX41/external/pathology/history/C04NLkgs0TV1c7O0cDYyjktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?) | Skelettmuskel, längs + tvärs | |
| ~~CV 22~~ | ~~Skelettmuskel, makrofager (Ej i alla lådor)~~ | |
| [EN 1](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Thyreoidea | |
| [EN 2](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Parathyreoidea | |
| [EN 3](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Hypofys | |
| [EN 4](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Hypofys | |
| [EN 5](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Hypofys | |
| [EN 6](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Epifys | |
| [EN 7](https://epsectra.com/UniView/#/patient/VcwxCsMwDEDREwksyZYl8FbSC2QPWJE8d-j9qaFT9vc_r9BCeAPN6pANEbw2giJdPIS6olxnnp_5hffBrcjxGmKGpXjAIhZI2ZHWmo9oWJpHokKVe_3Pusg3UkzqNsVyhLfwXjt0ngWSN5qM-UA_0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVzNTY1MHN1jktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=uZzFuqH6ASwJzR-xQTXbHY665KTAhElwUyoIyeJcmlU1~cdf5K8QfN1G0e1qjKT9hqy5odweRqEgTf6al-i1cgL41) | Binjure | |
| [GI 2](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Oesophagus, nedre delen | |
| [GI 3](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Oesophagus och ventrikel | |
| [GI 4](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Corpus ventrikuli | |
| GI 5 | Corpus ventrikuli | |
| [GI 6](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Cardia ventrikuli, mastceller | |
| [GI 7](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Pylorus (övergång ventrikel-duodenum) | |
| [GI 8](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Duodenum | |
| GI 9 | Jejunum | |
| [GI 10](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Ileum | |
| [GI 11](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Tunntarm | |
| [GI 12](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Peyers pl. (Ej i alla lådor) | |
| [GI 13](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Jejunum | |
| [GI 14](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Jejunum | |
| [GI 15](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Appendix | |
| [GI 16](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Kolon | |
| [GI 17](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Rektum (Ej i alla lådor) | |
| [GI 18](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Rektum/analkanal | |
| [GI 19](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Kolon | |
| [GI 20](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Rektum | |
| [GI 21](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw7CgMxDADREwn0W0kGV4HkAtsHrLVcp8j9iSHV9m9G1gxkuoCHJtRBBKkHA5pbTmMPsvdZ52d8QR7qT3tht9YIMScsFoOyHYVq3aLequUsClC71v8ci3OjoGJvw1r1mcdMVweXgVCy0RCqG_oB0/external/pathology/history/C04NLkgs0TV2MjF3NXMziEtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=tSYJoPfHCSpvgknZXIol9tG2xyeJqRl7BJz-JXxBgWs1~tGykzEJYGK9_kUJ0wmlk_ya7AmiygsFBmKh7e0m4Yvw1) | Anus | |
| [HK 1](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Hjärtmuskel | |
| HK 2 | Hjärtmuskel | |
| [HK 3](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Hjärtklaffar | |
| [HK 4](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Hjärta | |
| [HK 5](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Hjärtmuskel med pigment | |
| [HK 6](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Muskelartär och -ven | |
| [HK 7](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Hjärtmuskel, purkinjeceller | |
| [HK 8](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Aorta | |
| [HK 9](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Aorta | |
| [HK 10](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Vasa popliteae (Ej i alla lådor) | |
| [HK 11](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Mesenterialkärl | |
| [HK 12](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Plexus choroideus | |
| [HK 13](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Vena cava | |
| [HK 14](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw9CsMwDEDhEwks2dYPeAqlF8gesCJ57tD7U0On7N97dYUWwhtoNofsiOCtExQW9mASRb7OPD_zC8dBQm95DTbDUjxgUWVI3pG2lo9oWJpHokLje_3Pusg3UkwSm2w5wnu4NAGps0DWjWbFfKAf0/external/pathology/history/C04NLkgs0XVyMjI3cjN3iUtJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=ztnVwJ_rZb5VSoLr_Uorw11iBE7vfJckF1z2D4cB2481~tH4dCmr7TQAM0CGBQyf6xQwljeJ4dZmx7fKJQPH022A1) | Artär, ven, nerv, fettväv (brun+vit) | |
| [HU 1](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Hjässhud | |
| [HU 2](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Hjässhud (Ej i alla lådor) | |
| [HU 3](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Scrotalhud | |
| [HU 4](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Axillarhud (Ej i alla lådor) | |
| HU 5 | Nagel | |
| [HU 6](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Tåblomma | |
| [HU 7](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Fingerblomma | |
| [HU 8](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Mamma, icke lakterande | |
| [HU 9](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Mamma, lakterande | |
| [HU 10](https://epsectra.com/UniView/#/patient/Vcw5CgMxDEDREwmsZbSAq5CcYPqANZbrFLk_MaSa_v3Pa3ojvICGJNSBCCkHQVPTnErmqO-zzs_4gr-Cn_agrhHYWk5YxAqlO3KRukU9KnIWOohe63_2RbmRY5HF0Kg-85hpYmA8GhRvNBjrhn41/external/pathology/history/C04NLkgs0bVwtTR2MXcyiktJMU1JMjcx1zU3TjTQTTU2NNRNNDZM1TUwszBMNTK3TDSzTAUA0?thumbnailUrlId=8Lh1zCPNYTkCgB9LXXVaKY32lI07NLk8hP3-ZTdymjE1~2QXbvf47psocan7Cr9JRw-XxMMJJB7DC_kq0mL4fprQ1) | Mamill | |
| KG 1 | Ovarium | |
| KG 2 | Ovarium | |
| KG 3 | Ovarium, överårigt | |
| KG 4 | Ovarium | |
| KG 5 | Tuba uterina | |
| KG 6 | Ampulla tubae | |
| KG 7 | Isthmus tubae | |
| KG 8 | Uterus | |
| KG 9 | Endometriumskrap, prol.fas | |
| KG 10 | Endometriumskrap, sekr.fas | |
| KG 11 | Vagina | |
| KG 12 | Placenta | |
| KG 13 | Placenta och foster | |
| KG 14 | Placenta | |
| KG 15 | Navelsträng | |
| KG 16 | Cervix | |
| LP 1 | [[Lever]] | |
| LP 2 | [[Lever]] | |
| LP 4 | Lever, v.Kupfferska stjärnceller | |
| LP 5 | Lever, gallblåsa | |
| LP 6 | Gallblåsa | |
| LP 8 | Duodenum, pankreas | |
| LP 9 | Pankreas | |
| LP 10 | Pankreas | |
| LP 11 | Pankreas | |
| LP 12 | Pankreas | |
| LY 1 | Lymfkörtel | |
| LY 2 | Lymfkörtel | |
| LY 3 | Kärl-fett lymfkörtel | |
| LY 4 | Tonsilla lingualis | |
| LY 5 | Tonsilla pallatina | |
| LY 6 | Thymus | |
| LY 7 | Thymus | |
| LY 8 | Mjälte | |
| LY 9 | Mjälte | |
| LY 10 | Mjälte | |
| MG 1 | Testis, prepubertal | |
| MG 2 | Testis (Ej i alla lådor) | |
| MG 3 | Testis | |
| MG 4 | Testis + epididymis | |
| MG 5 | Funiculus spermaticus | |
| MG 6 | Ductus deferens | |
| MG 7 | Vesicula seminalis | |
| MG 8 | Prostata | |
| MG 9 | Penis, tvärsnitt | |
| MG 10 | Penis eller testis | |
| MT 1 | Tungrand | |
| MT 2 | Papilla circumvallata | |
| MT 3 | Papilla filiformis | |
| MT 4 | Papilla fungiformis | |
| MT 5 | Papilla vallatae (Ej i alla lådor) | |
| MT 6 | Läpp | |
| MT 7 | Tandanlag | |
| MT 11 | Tand, slipsnitt (Ej i alla lådor) | |
| MT 12 | Tunga | |
| MT 13 | Glandula parotis | |
| MT 14 | Blandad spottkörtel, gl.sublingualis | |
| MT 15 | Blandad spottkörtel, gl. submandibularis | |
| MT 16 | Spottkörtel | |
| MT 17 | Spottkörtel | |
| MT 19 | Tand in situ | |
| NE 1 | Spinalganglion | |
| NE 2 | Spinalganglion | |
| NE 3 | Sympatiskt ganglion | |
| NE 4 | Nerv (autonom) och elastisk artär | |
| NE 5 | Nerv, ischiadicus, tvärs (Ej i alla lådor) | |
| NE 6 | Nerv, ischiadicus | |
| NE 7 | Nerv (Ej i alla lådor) | |
| NE 8 | Ryggmärg (tvärs) | |
| NE 10 | Cerebellum, neurofilament | |
| NE 11 | Cerebellum, gliafilament | |
| NE 12 | Cerebellum, GABA | |
| NE 13 | Cerebellum | |
| NE 14 | Cerebellum | |
| NE 15 | Cerebellum | |
| NE 16 | Cerebellum (Ej i alla lådor) | |
| NE 17 | Frontalsnitt hjärna, motorisk och sensorisk bark, neurofilament | |
| NE 18 | Cerebrum, synbark (Ej i alla lådor) | |
| NE 20 | Frontalsnitt hjärna | |
| NE 21 | Hippocampus + cortex + Sidoventrikel med plexus choroideus | |
| NE 23 | Laterala vestibulariskärnan | |
| NE 25 | Medulla oblongata.mikrogliaceller | |
| NE 26 | Nervändslut i muskulatur | |
| NE 27 | Tvärstrimmig muskel med muskelspole | |
| NE 28 | Vater-Paccinis nervändkropp (mesenterium) | |
| NE 29 | Bulbus occuli | |
| NE 31 | Nervus opticus | |
| NE 34 | Cochlea | |
| NU 1 | Njure | |
| NU 2 | Njure | |
| NU 3 | Njure + binjure | |
| NU 4 | Embryonal njure | |
| NU 5 | Ureter/ Urinledare | |
| NU 6 | Ureter/ Urinledare | |
| NU 7 | Urinblåsa, utspänd | |
| NU 8 | Urinblåsa, tömd | |
| RE 1 | Nässlemhinna | |
| RE 2 | Trachea | |
| RE 3 | Lunga + bronk | |
| RE 4 | Lunga | |
---
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

39
content/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,39 @@
# BENVÄVNAD
<span id="_Toc112582146" class="anchor"></span>**BENVÄVNAD** (Kapitel 8; plate 11 -15)
1. **KOMPAKT BEN** (Fig 8.6; Fig 8.7)
I tvärsnitt (*CV15* och *CV16*) syns ==osteonen (Haverska systemen),== bestående av en central ==Haversk kanal== och omgivande koncentriska lameller mellan vilka ==osteocyterna== ligger i sina lakuner. Från varje lakun löper ==canaliculi== ut i alla riktningar och i dessa canaliculi finns tunna utskott från osteocyterna. Ytterst avgränsas varje osteon av en kittlinje. I preparatets plan löper längsskurna ==Volkmanns kanaler== i vilka löper blodkärl, som förbinder kärlen centralt i Haverska kanalerna med de i periost och endost. I ett längssnitt (*CV14*) syns varje osteon som en Haversk kanal omgiven av parallella lameller, mellan vilka lakuner med osteocyter ligger. Från varje lakun går canaliculi ut i alla riktningar, syns bäst i Cv15..
*CV15 ben tvärs (slipprep., fuchsin); CV16 ben tvärs (Htx-eosin); CV14 ben längs (slippreparat).*
2. **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20–23)
Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier syns:
==1. Reservbroskzon (hyalint epifysbrosk)==
==2. Proliferationszon==
3. ==Hypertrofisk zon==
4. ==Zon med kalcifierat brosk==
5. ==Benbildningszon (resorptionszon) med osteoblaster, omogen benmärg, osteocyter och osteoklaster==
*CV17 -fosterled, de la Field, Htx-eosin.*
*CV18 -tibia, Htx-eosin. Osteoklaster (Fig 8.14) syns bra i CV18.*
* *
**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18–19)
Ur den mesenkymala bindväven bildas osteoid (ej förkalkad grundsubstans) runt vilken ==osteoblaster== ligger i en rad, osteoblastsöm. Osteoblaster som helt byggs in i osteoiden blir osteocyter. Flerkärniga ==osteoklaster== syns ibland i Howships lakuner eller fritt i märghålan.
*CV19 -embryonalt hjässben, Htx-eosin.*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

71
content/Histologi/Demokompendium/bindväv.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,71 @@
# BINDVÄV
<span id="_Toc112582144" class="anchor"></span>**BINDVÄV** (kapitel 6; Plate 4-6; table 6.1)
##
**Celler i bindväv**
**==Fibroblaster==** (Fig 6.19). Förekommer i all bindväv. I de flesta färgningar ses enbart cellkärnan, oftast avlång.
*HU8 icke-lakterande bröstkörtel (Htx-eosin, det finns talrikt med fibroblaster i den luckra bindväven runt körtelelementen jmr med färre antal fibroblaster/ytenhet i den strama oregelbundna bindväven, se nedan); GI 2 oesophagus (Htx-v. Gieson); GI 13 jejunum (plastprep).*
**==Plasmaceller==** (Fig 6.25) Plasmacellen är en stor, rund till oval cell med excentriskt belägen kärna. Kromatinet ligger anordnat i (triangulära) heterkromatina klumpar längs kärnmembranet, med basen närmast membranet. Plasmacellen har ofta en perinukleär uppklarning, markerande platsen för Golgi-komplexet.
*CV2 plasmaceller i näspolyp.*
**==Mastceller==** (Fig 6.23) Kärnan är relativt liten och är ofta dold av granula som fyller cytoplasman. Dessa granula har metakromatisk färgbarhet beroende på deras innehåll av starkt sura glykosaminoglykaner (ex. heparin).
*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin – kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
**Makrofager** (Fig 6.22) OBS! Krävs ej för duggan. Makrofager kan vara svåra att skilja från fibroblaster. Kärnan är vanligen mindre och har tätare kromatinteckning. Cytoplasman kan vara mer heterogen och innehålla fagocyterat material i inklusioner. I levern (LP4) ses leverns makrofager (Kupfferceller) som har svarta inklusioner av fagocyterad tusch.
*LP4 lever med Kupfferska celler; CV22 (ej i alla lådor) skelettmuskel med makrofager (plastprep, skelettmuskeln har skadats genom ischemi, makrofager invaderar skadade muskelceller och fagocyterar dem. Makrofager - stora med blåsig cytoplasma eller cytoplasma innehållande fagocyterade cellkomponenter - ses dels mellan muskelcellerna, dels inuti skadade muskelceller).*
**Bindvävstyper** (plate 4 och 5)
**1. KOLLAGEN BINDVÄV**
**==Lucker bindväv==:** Finns på många ställen, t ex i slemhinnornas lamina propria. Den är mycket cellrik med många fibroblaster med oftast avlång kärna. I de flesta preparat färgas framför allt fibroblastens cellkärna, cellens avgränsning mot omgivningen är svår att urskilja. I lucker bindväv finner man även plasmaceller, mastceller, lymfocyter, makrofager och eosinofila granulocyter. Den relativa mängden av dessa celltyper varierar, men fibroblasten är alltid den vanligaste celltypen. Runt cellerna finns luckert anordnade tunna kollagena trådar (Fig 6.1; 6.3).
*HU8 icke lakterande bröstkörtel (Htx-eosin, här finns den luckra bindväven runt körtelelementen); CV9 bindväv med makrofager (varierande färgning); GI 2 oesophagus (Htx-v. Gieson); GI 10 ileum (htx/eosin); GI 13 jejunum (htx/eosin, plastprep).*
**==Stram oregelbunden bindväv==:** I hudens dermislager finns exempel på stram oregelbunden bindväv. Det som skiljer stram bindväv från lucker bindväv är att de kollagena fibrerrna bildar tjockare buntar. De kollagena fibrerna går i olika riktningarde, tål dragning från flera håll. Ett fåtal celler ses, de flesta är fibroblaster. I ej lakterande mamma finns den strama bindväven i områden utan körteldelar **(**fig 6.3**).**
*HU8 icke lakterande bröstkörtel (Htx-eosin); HU6 tåblomma (Htx-eosin).*
**==Stram organiserad bindväv==:** Finns framför allt i senor. I längdsnitt syns rikligt med kraftiga, parallella kollagena fibrer. Mellan dessa ligger fibroblaster. Fibrerna ligger anordnade parallellt. I tvärsnitt syns hur fibroblasterna ligger mellan de kollagena fibrerna, ofta något tillklämda (vingceller). Runt senan finns det stram oregelbunden bindväv, peritendineum. I *CV21*, skelettmuskel, ksn man se del av senan insprängd i muskeln. Jämför uppbyggnad och färgbarhet med muskelvävnadens. **(**plate 5, plate 23; Fig 6.4).
*CV5 sena, längs och tvärs; CV6 tvärskuren sena + muskel; CV21 skelettmuskel, en bit sena kan ibland ses.*
**2. RETIKULÄR BINDVÄV**
Retikulär bindväv bygger upp de lymfatiska organen, utom thymus. Denna bindvävstyp har talrikt med celler som omges av ett sparsamt nätverk av fina retikulära trådar. Fibrerna påvisas med silverfärgning. Silverfärgningen lyckas inte alltid, i ett bra färgat preparat ser man de retikulära trådarna som tunna svarta trådar. Retikelcellen har en stor, ljus, rund till oval kärna, ofta med nukleoler. Den hittas bäst perifert i lymfkörtlar. Cellgränsen är svår att urskilja. Merparten av cellerna i lymfkörteln är lymfocyter (plate 6; Fig 6.12).
*LY2 lymfkörtel/lymfnod/lymfknuta (Bielschowsky); LY10 mjälte (silverfärgning).*
**3. SPECIELLA BINDVÄVSTYPER**
**Fettväv** (kapitel 9, Plate 16, Table 9.2)
**==Vit fettväv==:** Mycket stora sfäriska eller polyhedrala celler med en något tillplattad kärna tryckt mot kanten av cellen och cytoplasman fylld av en lipiddroppe. Fettet löses ut i vanliga preparationer. På grund av sitt utseende kallas cellen då för signetringcell, ser ut som ett tomt hål i vävnaden (Fig 9.2).
*Vit fettväv finns på många ställen, t ex: HU6 tåblomma; HU8 ej lakterande mamma.*
**==Brun fettväv==:** Multipla små fettdroppar i celler med mindre diameter än omgivande vita fettceller. Cellerna ligger ofta organiserade i grupper (Fig 9.5).
*HK14 Artär, ven, nerv, fettväv (plastprep, i detta preparat finns exempel på både vit och brun fettväv, belägna runt aorta).*
**Embryonal bindväv:**
**Mesenkymal bindväv**: Primitiv bindväv med mesenkymala celler, som hittas bl.a.i embryonalt hjässben eller i nucleus pulposus i intervertebral-skivorna.
*CV13 nucleus pulposus i intervertebralskivan/disken (Htx-eosin)*
**Gelatinös bindväv:** Primitiv bindväv med utspridda mesenkymala celler i en amorf grundsubstans. Finns mellan kärlen i navelsträngen. Kallas även Whartons sylta (Fig 6.2).
*KG15 navelsträng (azan).*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

251
content/Histologi/Demokompendium/blod-och-blodbildning.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,251 @@
# BLOD OCH BLODBILDNING
<span id="_Toc112582150" class="anchor"></span>**BLOD OCH BLODBILDNING** (kapitel 10; plate 17-20)
**1. RÖD BENMÄRG** (Fig 10.25)
Här sker blodbildningen. Finns bland annat i sternum, ryggkotor, höftben. I ett nätverk av retikulära trådar syns retikelceller, omogna celler i myelopoesen, omogna celler i erytropoesen, mogna blodceller, megakaryocyter samt spridda fettceller. Gul benmärg finns i de flesta ben hos vuxna individer, den består framför allt av fettceller.
*CV18 -tibia*
**2. BLODBILDNING** (Plate 17-20, Table 10.3; Fig 10.19; 10.22, 10.25)
Prep. *CV3* -sternalpunktat (May-Grünwald-Giemsa). Detta är ett utstrykspreparat från röd benmärg. Här sker blodbildningen. Finns bland annat i sternum, ryggkotor, höftben. I tabellen beskrivs alla stadier i erytro- och myelopoesen. ==Du skall kunna skilja på celler i erytro- och== ==myelopoesen samt kunna ange ungefärlig mognadsgrad.== Man kan även urskilja de stora ==megakaryocyterna== samt spridda fettceller.
**3. PERIFERT BLOD** (plate 17-18)
Prep. *CV1* blodutstryk (May-Grünwald-Giemsa). I perifert blod finns hos en frisk människa enbart mogna blodceller.
Sammansättning av blodets celler: Celltyp, diameter; ungefärlig mängd:
**==a) Erytrocyter== = röda blodkroppar**, 7-8 µm, 4-6 x 106/µL
**b) ==Trombocyter== = blodplättar,** 2-4 µm, 2-5 x 105/µL
**c) Leukocyter = vita blodkroppar,** totalt 6-10 x 103/µL
Varav diameter och % -andel:
**==Granulocyter (polymorfa leukocyter)==**
**==neutrofil==** 12-16 µm, 60-70 %
**eosinofil,** 12-16 µm, 2-4 %
**basofil,** 12-16 µm. 0-1 %
**==Agranulocyter (mononukleära leukocyter)==**
**==Lymfocyt==** 7-18 µm 20-30 %. Man ser ej skillnad på B- och T-lymfocyter
**==Monocyt==** 16-20 µm 3-8%
<table style="width:96%;">
<colgroup>
<col style="width: 21%" />
<col style="width: 8%" />
<col style="width: 9%" />
<col style="width: 12%" />
<col style="width: 14%" />
<col style="width: 9%" />
<col style="width: 9%" />
<col style="width: 10%" />
</colgroup>
<thead>
<tr>
<th><strong>Cell</strong></th>
<th style="text-align: center;"><strong>%</strong></th>
<th><p><strong>Storlek</strong></p>
<p><strong>µm</strong></p></th>
<th><strong>Kärn- form</strong></th>
<th><strong>Kärn- teckning</strong></th>
<th><strong>Nukleol</strong></th>
<th><strong>Cyto- plasma</strong></th>
<th><strong>Granulae</strong></th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td><strong>Erytropoes</strong></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Proerytroblast</td>
<td style="text-align: center;">0,5</td>
<td style="text-align: center;">18-30</td>
<td>rund</td>
<td>eukromatin</td>
<td>violetta</td>
<td>basofil</td>
<td>saknas</td>
</tr>
<tr>
<td>Basofil erytroblast</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">10-15</td>
<td>rund</td>
<td>grynig</td>
<td>saknas</td>
<td>basofil</td>
<td>saknas</td>
</tr>
<tr>
<td><p>Polykromatisk</p>
<p>erytroblast</p></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">7-11</td>
<td>rund</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>basofil</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td><p>Ortokromatisk</p>
<p>erytroblast</p></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">7-10</td>
<td>rund</td>
<td>kompakt</td>
<td>saknas</td>
<td>gul-skär</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Erytrocyt</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">7-8</td>
<td>ej kärna</td>
<td></td>
<td></td>
<td>röd</td>
<td>saknas</td>
</tr>
<tr>
<td><strong>Myelopoes</strong></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Myeloblast</td>
<td style="text-align: center;">0,3 - 4</td>
<td style="text-align: center;">16-20</td>
<td>rund</td>
<td>eukromatin</td>
<td>ljusblå</td>
<td>basofil</td>
<td>enstaka</td>
</tr>
<tr>
<td>Promyelocyt</td>
<td style="text-align: center;">4</td>
<td style="text-align: center;">16-25</td>
<td>rund</td>
<td>förtätad</td>
<td>ljusblå</td>
<td>basofil</td>
<td>azur</td>
</tr>
<tr>
<td>Myelocyt</td>
<td style="text-align: center;">12</td>
<td style="text-align: center;">16-20</td>
<td>inbuktad</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>eusinofil</td>
<td>diff.</td>
</tr>
<tr>
<td>Metamyelocyt</td>
<td style="text-align: center;">18</td>
<td style="text-align: center;">14-18</td>
<td>njurformad</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>grå-skär</td>
<td>diff.</td>
</tr>
<tr>
<td>Mogna granulocyt</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">12-16</td>
<td>loberad</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>grå-skär</td>
<td>diff.</td>
</tr>
<tr>
<td><strong>Övriga celler</strong></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Megakaryocyt</td>
<td style="text-align: center;">0,1</td>
<td style="text-align: center;">30-100</td>
<td>oregelb.</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>grå-skär</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Plasmacell</td>
<td style="text-align: center;">7 - 15</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td>hjuleker</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>basofil</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Monocyt</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">16-20</td>
<td>njurformad</td>
<td>lucker</td>
<td>saknas</td>
<td>blågrå</td>
<td>fin azur</td>
</tr>
<tr>
<td>Stor lymfocyt</td>
<td style="text-align: center;">14</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td>rund</td>
<td>ganska tät</td>
<td>saknas</td>
<td>blågrå</td>
<td>fåtal azur</td>
</tr>
<tr>
<td>Liten lymfocyt</td>
<td style="text-align: center;"></td>
<td style="text-align: center;">7-10</td>
<td>rund</td>
<td>tät</td>
<td>saknas</td>
<td>blågrå</td>
<td>(azur)</td>
</tr>
</tbody>
</table>

51
content/Histologi/Demokompendium/blodkärl-klaffar.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,51 @@
# BLODKÄRL, KLAFFAR
<span id="_Toc112582149" class="anchor"></span>**BLODKÄRL, KLAFFAR** (kapitel 13; plate 33-35)
**1. ==ELASTISK ARTÄR==** (plate 33; Fig 13.14; 13.16)
I den elastiska artären särskiljes tre vägglager: tunica intima, tunica media, tunica adventitia. ==Tunica intima,== det innersta lagret, består av ett lager av platta ==endotelceller== vilande på ett skikt lucker bindväv. Detta består av celler samt intercellularsubstans, och tillväxer med ökande ålder. ==Tunica media,== som är kärlväggens tjockaste lager, består av rikligt med cirkulärt förlöpande fenestrerade elastiska lameller och mellan dessa glatta muskelceller. ==Tunica adventitia== består av lucker kollagen bindväv, i vilken man hittar små kärl, vasa vasorum, samt nerver och fett. Den adventitiella bindväven övergår diffust i omgivande bindväv.
*HK9 -aorta, Richardson. HK14 -artär.*
**2. STOR VEN** (Fig 13.25, 13.26)
Stora vener är tunnväggiga. ==Intiman== och ==median== är tunna; tydlig media kan ställvis helt saknas. ==Adventitian== utgör det helt dominerande vägglagret. Den består av buntar av kollagena och elastiska fibrer. Glattmuskelceller förekommer i riklig mängd i adventitian i framför allt vena cava inferior och löper i kärlets längsriktning. Stora vener har klaffar som förhindrar backflöde.
*HK13 -vena cava, Richardson, plastprep.*
**3. ==MUSKELARTÄR==** (plate 34; Fig 13.16b, 13.17)
Intiman är tunn med ett mycket sparsamt lager bindväv under endotelet. ==Membrana elastica interna== syna tydligt och utgör gränsen mellan intima och media. Median domineras av cirkulärt arrangerade glatta muskelceller. Mindre mängder elastiska fibrer förekommer också. Ytterst mot adventitian finns membrana elastica externa, mindre tydlig än membrana elastica interna. Adventitian är tjock och innehåller rikligt med kollagen bindväv, vasa vasorum i de största kärlen, nerver samt eventuellt fettceller.
*HK6 -muskelartär och muskelven -femoralkärl (plastprep). HK10 -vasa poplitea, Htx-v. Gieson (patologisk intimaförtjockning i artären). HK11 -mesenterialkärl, Htx, orcein, picrofuchsin, här syns membran elastica externa och interna tydligt i artären.*
**4.** **MEDELSTOR VEN** (plate 34; Fig 13.24)
Jämfört med motsvarande muskelartär har den: oregelbundet eller sammanfallande lumen, tunnare vägg med tunn intima och media, membrana elastica interna och externa saknas, kraftig adventitia och kollagenrik media. Längsgående muskelbuntar kan förekomma, både i intima och i adventitia.
*HK6 -muskelartär och -ven (plastprep). HK10 -vasa poplitea, Htx-v.Gieson.*
*HK11 -mesenterialkärl, Htx, orcein, picrofuchsin.*
**5. ARTERIOLER/VENOLER** (plate 35; Fig. 13.18)
Kan ses i många preparat. Ofta ligger en arteriol och en venol av liknande storlek nära varandra. Tydliga i *MT1 -tunga*
**==6. KAPILLÄR==** (plate 22 skelettmuskel==,== plate 73, lunga)
Ett lager endotelceller, formande ett rör med mycket tunt basalmembran (membranen syns ej i ljusmikroskopet), runt omkring sparsamt med perikapillär bindväv och pericyter. Finns i praktiskt taget alla preparat. Syns bra i plastpreparatet MT1- tunga, där ett stort antal kapillärer ses mellan muskelcellerna. Kapillärerna i lungan är svårare att se.
*MT1 -tunga. HK12 -plexus choroideus. (RE4 -lunga).*
**==7. SINUSOID==** (plate 66, lever)
Endotelceller formande ett otätt rör. Större lumen än kapillären. Sparsamt med perikapillär bindväv.
*LP5 -lever -plastprep (i detta prep. finns även gallblåsan med). LY9 -mjälte, apa, HTX-eosin.*
**8. HJÄRTKLAFF** (Fig 13.8-9)
Kollagen bindvävsplatta utlöpande från hjärtats bindvävsskelett (anulus fibrosus) klädd med endotel.
*HK3 -hjärtklaff, Htx-eosin. HK4 -hjärta, triple-stain*

33
content/Histologi/Demokompendium/broskvävnad.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,33 @@
# BROSKVÄVNAD
<span id="_Toc112582145" class="anchor"></span>**BROSKVÄVNAD** (kapitel 7; plate 7-10; Table 7.1)
1. **==HYALINT BROSK==**
I den basofila intercellulärsubstansen/extracellulärmatrix/ matrix ligger ==kondrocyterna== i ==lakuner== som begränsas av en kapsel bestående av mer intensivt färgad intercellulärsubstans. Mot kanterna blir cellerna alltmer platta. I det unga brosket ligger kondrocyterna utspridda en och en (fig 7.5), medan de i det äldre brosket ligger regelbundet i grupper, ==kondron.== Cellerna i ett kondron utgör en isogen grupp. (Fig 7.4). I matrix syns inga fibrer, eftersom kollagenfibrillerna har samma brytningsindex som grundsubstansen (plate 7 och 8; Fig 7.1; 7.4; 7.5). Revbensbrosket omges av ett perikondrium, det inre lagret av detta innehåller progenitorceller som kan differentieras till kondrocyter. Ledbrosk saknar perikondrium.
Förekomst: Ventrala ändarna av revbenen, tracheas och bronkernas broskringar, ledytor på ben.
*CV10 revbensbrosk, nyfödd kanin (Htx-eosin); CV11 revbensbrosk, äldre kanin (Htx-eosin);*
*CV17 fosterled.*
2. **ELASTISKT BROSK**
Cellerna är snarlika dem i hyalint brosk, men är vanligtvis något större och ofta fylls inte lakunerna ut helt och hållet av cellerna, vilket är en artefakt. Vid färgning med orcein, som i vissa preparat (CV12), syns de maskerade elastintrådarna. Dessa löper kontinuerligt från perikondriet in i matrix (plate 9; Fig 7:11).
Förekomst: ytterörat, epiglottis (struplock).
*CV12 elastiskt brosk, epiglottis (orcein eller htx/esosin)*
3. **FIBRILLÄRT BROSK**
Trådbrosk, en övergångsform mellan tät bindväv och brosk. Rikligt med omaskerade kollagena trådar. Fibroblasterna ligger som enstaka eller parallellt i rader mellan buntar av kollagena fibrer. Perichondrium saknas (plate 10; Fig 7.12).
Förekomst: intervertebralskivornas anulus fibrosus, vissa ledbrosk, symfysen vid infästning av senor i ben.
*CV13 fibrillärt brosk, anulus fibrosus i intervertebralskivan (Htx-eosin).*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

81
content/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,81 @@
# Kursdel F. CNS, ÖGA, ÖRA
<span id="centrala-nervsystemet"></span>
<span id="_Toc112582163" class="anchor"></span>**CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS)** (Kapitel 12)
**1. CELLER I CNS**
**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*), nervcellerna i storhjärnans cortex, hippocampus (*NE21*) och hjärnstam (*NE23*) samt i cerebellums Purkinjeceller *(t.ex. NE13)* är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
**==Astrocyten==** är stjärn- till buskformad (OBS! syns bara i specialfärgning, t.ex. *NE11*) med en oval kärna, som kan innehålla flera nukleoler (i rutinfärgningar kan alltså bara cellkärnan urskiljas). Astrocyter är den vanligaste gliacellen, numerärt fler än nervceller och finns i hela CNS. Gliacellutskott kan bara särskiljas med specialfärgningar, t.ex. i det cerebellum-preparat som är specialfärgat för det specifika astrogliacellsproteinet ”glial fibrillary acidic protein" (GFAP) (*NE11*). Astrocyterna delas in i två huvudgrupper: 1) Protoplasmatiska astrocyter i den grå substansen. 2) Fibrillära astrocyter, som har tunnare utskott och är mera spindellika finns i den vita substansen, se *NE11* i cerebellums vita substans (Fig 12.17;12.18;). Astrocyter (astroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, t.ex. ryggmärgen (*NE8*), hippocampus/ cortex cerebri (*NE21*), cerebellum *(t.ex. NE13)* och hjärnstam (*NE23*).
**==Oligodendrocyten==** som producerar myelin har en liten (ungefär lika stor som en erytrocyt), klotrund och oftast starkt kondenserad kärna. Finns i hela CNS, både i grå och i vit substans. I rutinfärgning ses bara kärnan (Fig 12.20). Oligodendrocyter (oligodendroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, fr.a. i vit substans i t.ex. ryggmärgen (*NE8*), hippocampus/cortex cerebri (*NE21*), hjärnstam (*NE23*) och cerebellum *(t.ex. NE13)*.
**==Mikrogliacellerna==** är fåtaliga men finns i hela CNS, både i grå och i vit substans (Fig. 12.21). De har en avlång (fibroblastlik) kärna och identifieras säkrast med specialfärgningar som i *NE25* (medulla oblongata)**.** Cellerna finns i både grå och vit substans och är små, täta och långsträckta med utskott som utgår från polerna. Kärnan är antingen konisk, lite avlång. Mikroglia som aktiveras vid t.ex. skada får en ökad fagocyterande förmåga och cellen blir då amöbalik.
**==Ependymcellen==** inkläder hjärnans ventriklar och syns snyggt i ryggmärgskanalen (Fig 12.22; *NE8*)
**2. RYGGMÄRG** (plate 31; Figs 12.22; 12.30)
I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (mikrogliacellen är dock svår att identifiera i rutinfärgningar men syns som sagt snyggt i specialfärgningen NE25)**.** Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I ==framhornen== finns de ==motoriska nervcellerna,== stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I ==bakhornen== hittar vi ==mindre sensoriska neuron.== Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia (svåra att se i rutinfärgning). Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ==ependymceller.== Cellerna är oftast både cilierade och har mikrovilli. (Fig 12.22).
*NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).*
**3. CEREBELLUM (Lillhjärnan)** (plate 30; Fig 12.28)
Den yttre grå substansen, cortex cerebellaris, består av 3 lager (se t.ex. *NE13* och *NE15*, rutin-färgningar):
1. ==Stratum/Lamina molecularis,== glest med små nervceller; ==stjärncellerna== ligger närmast pian och ==korgcellerna== längre ner närmare Purkinjecellslagret. Liksom i övriga CNS finns alla typer av gliaceller i hela cerebellum (se ovan för att urskilja de olika typerna i rutinfärgningar).
2. ==Purkinjecellslagret.== En enkel rad med de största nervcellerna i lillhjärnan, Purkinjecellerna.
3. ==Stratum/Lamina granularis,== ett mörkt cellrikt ==korncell==slager. Glomeruli cerebelli är stora ”synapsnystan” mellan inkommande axon (mossfibrer) och korncellsdendriter och ses som ljusa öar i stratum granularis. Stratum/lamina granularis innehåller också ett litet antal Golgiceller som ligger i det övre skiktet och ibland inne i Purkinjecellslagret. Golgicellernas cellkärnor är större än korncellernas kärnor men de är svåra att urskilja i det kompakta korncellslagret. Även gliaceller är svåra att identifiera utom i *NE11*.
==Vit substans== finns under stratum granularis med talrika ==oligodendrocyt-== och ==astrocyt-cellkärnor== och bildar en trädlik struktur: Arbor vitae som betyder livets träd (*NE8*).
**Specialfärgningar:** Dendriterna till Purkinjecellerna i l. molekylaris kan urskiljas med specialfärgning av en typ av neurofilament som dominerar i dendriter (*NE10*). Astrocyt-utskott kan urskiljas med specialfärgning mot ett intermediärfilament, "glial fibrillary acidic protein" (GFAP). Immunfärgning för GFAP ger infärgning av cellkropp och utskott, men ej av kärnan. Man ser dels Bergmangliacellernas radialutskott som går vinklerätt mot ytan i l. molekylaris från Purkinjecellslagret (*NE11*) dels astrocyterna och deras utskott i l. granularis och i vit substans. Korgcellernas axon i l. molecularis och Purkinjecellslagret kan urskiljas med en specialfärgning för axon (*NE14*). Purkinjecellerna omges av en ”korg” av dessa axon. (Det finns artefaktmässiga blåsor i den vita substansen.)
*NE10 -Neurofilamentfärgning, fina Purkinjecellsdendriter (titta i olika NE10). NE11 -Immunhistokemisk färgning för GFAP med Bergmann- gliautskott i l. molekylaris och astrocyt-utskott i l. granularis och vit substans.* (*NE12 OBS! Finns endast ett fåtal preparat, Immunohistokemisk färgning för GABA färgar stjärn-, och korgcellernas soma).*
*NE13, 15, 16 -Rutinfärgningar. Cortex med de olika lagren, vit substans syns bra. NE14 -Specialfärgning för korgcellernas axon som bildar en ”korg” runt Purkinjecellernas bas.*
**4.** **CEREBRUM/CORTEX CEREBRI** (plate 29; Fig 12.27)
De vanligaste nervcellstyperna i storhjärnsbarken, cortex cerebri, är pyramidcellen och korncellen. Utskotten, som syns dåligt i rutinfärgningar, är mera tydliga i specialfärgningen för neurofilament (*NE17*). Pyramidcellerna är allra störst i det inre pyramidcells-lagret i motorisk cortex (V) som i råttans hjärna är lokaliserat lateralt om medellinjen (i homo i gyrus precentralis). Här kan man se hur apikaldendriten sträcker sig ut mot ytan. I sensoriskt cortex, som är lokaliserat till medellinjen på råtta (i homo i g. postcentralis) dominerar korncellerna.
Från hjärnytan till den vita substansen ser man följande lager:
1. ==Lamina molecularis,== består mest av fibrer som går parallellt med ytan, ganska få celler.
2. ==Lamina granularis externa,== framförallt kornceller.
3. ==Lamina pyramidalis externa,== ej skarpt avgränsat från lamina granularis externa. Innehåller pyramidceller men även korncellerna.
4. ==Lamina granularis interna,== kornceller.
5. ==Lamina pyramidalis interna== eller lamina ganglionaris, pyramidceller, större än de i lager 3. I motorcortex finns mycket stora pyramidceller s.k. Betz jätteceller vars axon bildar pyramidbanan.
6. ==Lamina multiformis,== med bl.a. spolformiga celler -”fusiform cells” blandat med ett fåtal stora pyramidceller samt kornceller.
Den vita substansen tar vid under lamina 6. Gliaceller finns i alla lager (men syns inte i *NE17*).
Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark dominerar lager 3 och 5 och i sensorisk bark dominerar lager 2 och 4. Övergången från motorisk till sensorisk bark ses som en uttunning av lager 3 och 5 när man går från periferin in mot medellinjen i *NE17*.
*NE17 -Neurofilamentfärgning (råtta);*
**5. HJÄRNSTAM (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
Hjärnstammen ligger under cerebellum. En ==kärna/nukleus== i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
*NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
**(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
Liksom cortex cerebri innehåller hippocampus pyramidceller och kornceller. Hippocampus består av en utvecklingsmässigt äldre typ av cortex där pyramidcellerna bildar en C-formation (påminner i tvärsnitt om den egyptiske guden Ammons horn, Cornu Ammonis, därav CA-regionen). I tvärsnitt brukar CA-regionens delas in i 3-4 avsnitt, ==CA1,== (CA2), ==CA3== (böjen) och CA4. Den inre CA4-regionen omsluts av den V-(eller U-) formade ==gyrus dentatus.== Tillsammans bildar pyramidcellerna och korncellerna en formation som (med lite fantasi) kan liknas vid ett G eller 2 C i varandra. Korncellerna ligger tätt och då de dessutom är mindre än pyramidcellerna, ger de sitt lager en mörkare färg än lagret med pyramidcellerna. Pyramidcellerna ger ett ljus intryck p.g.a. deras stora ljusa kärnor. Plexus choroideus, som kan ses i ventrikeln i anslutning till hippocampus, består av specialiserade kubiska ependymceller som omsluter kapillärer.
*(NE20), NE21)*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

41
content/Histologi/Demokompendium/endokrina-organ.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,41 @@
# ENDOKRINA ORGAN
<span id="_Toc112582157" class="anchor"></span>**ENDOKRINA ORGAN** (kapitel 21; plate 80 - 85)
**1. HYPOFYS (Pituitary gland)** (plate 80- 81**)**
Hypofysen är ett kapselförsett tvådelat organ. Den större delen, ==adenohypofysen== (pars anterior (framlob)) är uppbyggd av pars tuberalis, pars intermedia och pars distalis. ==Neurohypofysen== (pars posterior (baklob)) består av infundibulum och ==pars neurosa.==
Celltyperna i adenohypofysen är ==kromofoba celler== samt ==kromofila celler== av två typer: acidofila och basofila celler. I det Pearse-färgade preparatet är de ==acidofila cellerna== gula och de ==basofila== blåröda. De kromofoba cellerna har svagt färgad cytoplasma och de saknar nästan helt granula. Röda blodkroppar i de talrika kapillärerna är också gula. I de övriga färgningarna är det svårare att skilja de tre endokrina celltyperna åt. I pars intermedia syns vesiklar fyllda med kolloid, blåröd i Pearse-färgningen, samt basofila celler.
Neurohypofysen består av nervvävnad, nervutskott från cellkroppar belägna i hypothalamus, i vilken stråk från bindvävskapseln (pia mater) tränger in. Talrikt förekommer ==pituicyter==, en form av gliaceller, vars cellkärnor tydligt kan ses. Dessa är mindre än cellkärnorna i adenohypofysens celler och något elongerade.
*EN3 -hypofys, Mallory. EN4 -hypofys, Pearse. EN5 -hypofys, Mygin.*
**2.** **EPIFYS (Tallkottkörteln, corpus pineale pineal gland)** (plate 82; Fig 21.11; 21.12)
Epifysen ligger strax bakom tredje ventrikeln. Organet är omgivet av hjärnhinna (pia mater) från vilket bindvävssepta innehållande blodkärl tränger in. Huvudcellerna eller ==pinealocyterna== är svagt färgade celler med stora oregelbundet formade kärnor. ==Gliacellerna (astrocyter)== har mindre och mörkare cellkärnor. I human epifys finns ofta stora inlagringar av mineraliserad organisk matrix, huvudsakligen bestående av kalciumfosfat och -karbonat. Dessa inlagringar kallas ==acervuli cerebri eller hjärnsand==. Ett annat namn för hjärnsand är corpora arenacea.
*EN6 -epifys, Htx-eosin.*
1. **TYROIDEA (sköldkörteln)** och **PARATYROIDEA (bisköldkörteln)** (plate 83; Fig 21.14; 21.17, 21.19)
Thyroidea består av folliklar som avgränsas av ett enkelt kubiskt epitel, ==follikelceller.== Folliklarna är fyllda med ==kolloid==. Ett fåtal parafollikulära celler kan ev. ses mot basen av epitelet och/eller ute i interstitiet (speciesberoende). Dessa är större än follikelcellerna och ljusare färgade. De parafollikulära cellerna har olika lokalisering i olika djurarter och är svåra att hitta. I interstitiet finns också riktigt med ==kapillärer.==
Parathyroidea ligger i eller bakom thyroidea. Tre typer av celler kan särskiljas i parathyroidea: ==huvudceller, oxyfila celler== och fettceller. Huvudcellen är den dominerande typen. Cytoplasman är svagt färgad och kärnan är heterogen. Oxyfila celler ligger i grupper eller enskilt utspridda bland huvudcellerna. De är större än huvudcellerna och färgas mera acidofilt (oftast rödare) jämfört med huvudcellerna. Ansamlingar av fettceller hittas med ökande ålder. Skilj parathyroidea från lymffoliklar som förekommer kring thyroidea! OBS! Öar av parathyroidea kan ibland ses i thyroideapreparat.
*EN1-thyroidea. EN2 -parathyroidea och ibland thyroidea, Htx-eosin.*
2. **BINJURE (Adrenal gland)** (plate 84 -85; fig 21.21; 21.23; 21.26)
Binjuren omges av en kapsel av bindväv i och under vilken det finns ett arteriellt kärlplexus. Från kapseln tränger bindvävsstråk och kärl ned i barken, cortex, vilken är uppdelad i tre lager. I ==zona glomerulosa==, som är ett ganska tunt lager, ligger cellerna i hopar/kluster. I ==zona== ==fasciculata== ligger cellerna i rader (vinkelrätt mot ytan) med sinusoider/artärer emellan. Cellerna i zona fasciculata har ofta ett luckert utseende och kallas då spongiocyter. Detta beror på att kolesterol/glukokortikoidhormon lagras i cytoplasman i lipiddroppar. Under preparationen kommer lipiderna att lösas ut vilket ger cellerna deras utseende.
I ==zona reticularis== ligger cellerna oregelbundet anordnade, ofta i strängar omgivna av sinusoider. Cellerna i detta lager är mörkare och mindre vilket ger lagret ett kompakt, mörkt utseende. Här finns celler med stora lipofuchsinskimrande granula, makrofager förekommer också i detta lager. I ==märgen== - medulla - finns fr.a. kromaffina celler. I medulla kan man se stora vensjöar och i sällsynta fall sympatiska ganglieceller. Dessa är stora, rundade, brunröda med typiskt utseende av nervceller (ljus kärna och mörk nukleol).
*EN7 -binjure, Htx-eosin.*
# BLOCK 4
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

151
content/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,151 @@
# GASTROINTESTINALKANALEN
## **GASTROINTESTINALKANALEN**
**GENERELL UPPBYGGNAD FRÅN OCH MED ESOFAGUS** (kapitel 17)
Från och med esofagus och hela vägen ned genom digestionskanalen gäller följande uppbyggnad av väggen, från lumen och utåt.
**I. Mukosa = slemhinna**
Epitel på basalmembran
Lamina propria: lucker bindväv
Muscularis mucosa: glattmuskel
**II. Submukosa**: lucker till stram bindväv, blodkärl, nerver. I submukosan finns nervplexa: plexus submucosae eller Meissners plexus.
**III. Muscularis externa:**
Inre cirkulärt
Yttre longitudinellt
Muskulaturen i muscularis externa är glatt, med undantag för övre delen av esofagus samt anus, där det finns tvärstrimmig muskulatur. Mellan de två muskellagren ses plexus myentericus eller Auerbachs plexus. Meissners och Auerbachs plexa tillhör ENS och består av grupper av nervceller, nervutskott och gliaceller, ofta avgränsade av bindväv.
**IV. Serosa eller adventitia**
Serosa: lucker bindväv, samt enskiktat skivepitel kallat mesotel, = det viscerala bladet av peritoneum Adventitia: bindväv som övergår i omgivande strukturers bindvävslager
Delar av digestionskanalen med fri yta mot bukhålan täcks av serosa, medan strukturer som binds upp mot omgivande bindväv avslutas med adventitia.
I anslutning till alla slemhinnor kan man finna lymfatisk vävnad i form av lymfolliklar, dessa ligger i allmänhet i submukosan.
**1. ESOFAGUS (Matstrupe)** (plate 54, 55; Fig 17.2; 17.3; 17.4; 17.6)
Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförhornat plattepitel==. I submukosan och mukosan kan finnas enstaka körtlar, huvudsakligen mukösa (oesophaguskörtlar). I övre delen av esofagus utgörs muscularis externa av ==skelettmuskulatur==, medan den i nedre delen (*GI2*) utgörs av ==glatt muskulatur==. I den mellersta delen finns båda typerna av muskelceller blandade. Ytterst finns adventitia. Övergången mellan esofagus och ventrikeln i cardia, övre magmunnen, är distinkt och avgränsad. Man ser hur matstrupens flerskiktade plattepitel övergår i magsäckens enskiktade cylinderepitel (Fig 17.6).
*GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin*
**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
##
Övergången från matstrupen till magsäcken är mycket skarp. Epitelet övergår tvärt från matstrupens flerskiktade skivepitel till magsäckens cylinderepitel.
Mukosan i magsäcken är rikt veckad och beklädd med ett enskiktat cylinderepitel = ytepitelceller, dessa bildar slem. Ytepitelet går ner i små håligheter, kryptor, kallade ==foveolae== ==gastricae== (ang. gastric pits). I dessas botten mynnar en till två körtlar, ==glandulae gastricae.== Körtlarna är enkla tubulära körtlar som sträcker sig genom hela mukosan ner mot muscularis mucosa.
Muscularis externa består av tre lager, som inte är skarpt avgränsade. Ytterst ett longitudinellt lager, innanför det ett cirkulärt lager och innerst mot submukosan ett snett förlöpande lager.
I körtlarna i corpus- och fundusdelen av magsäcken ses tre typer av celler:
1. ==Mukösa halsceller==, ligger apikalt i glandulae gastricae. Lite tillplattade celler som ligger mellan parietalcellerna - slemproducerande.
2. ==Parietalceller==, i hela glandulae gastricae, men dominerar i mellersta delen av körtlarna. Färgas röda eller orange, producerar HCl och ”intrinsic factor”. Är relativt stor och rund till trekantig.
3. ==Huvudceller==, framför allt basalt i glandulae gastricae. Färgas något mörkare än de mukösa halscellerna och producerar pepsin.
Därtill finns: 4. enteroendokrina celler, kallas även APUD-celler, som dock inte kan ses utan specialfärgning. 5. "Stamceller" ligger i övre delen av körtlarna, ses ej utan specialfärgning. Preparat *GI4* är från gris, grisens magsäck är mycket lik människans vad beträffar cellsammansättning och slemhinnans tjocklek.
Vid cardia, övre magmunnen och vid pylorus, nedre magmunnen, saknas parietalceller och huvudceller, övriga celltyper finns. Körtlarna där domineras av slemproducerande celler (Fig 17.14; 17.15; 17.16).
Vid övergången mellan ventrikel och duodenum i pylorus - nedre magmunnen (*GI7*) - förtjockas l muscularis externa (inre cirkulärt lager) - pylorus-sphinktern. I submukosan inom duodenum uppträder mukösa körtlar - ==Brunners körtlar==. Lamina muscularis mucosa splittras upp. De för tunntarmen typiska tarmvilli ses nu. Epitelet är här uppbyggt huvudsakligen av enterocyter (cylindriska celler). Dessutom finns här bägarceller.
*GI3 -övergång esofagus - ventrikel. GI4 -corpus ventriculi, gris, Htx-eosin.*
*GI5 corpus ventriculi, McManus. GI6 -cardia ventriculi, Richardson. GI7 -övergång pylorus - duodenum, Htx-eosin.*
**3. TUNNTARM** (plate 59 - 61)
Övergången från magsäcken till tunntarmen är mycket skarp. Mukosans organisation ändras tvärt från magsäckens foveolae och körtlar till tunntarmens villi och kryptor.
Tunntarmen utmärks av att mukosan är försedd med fingerlika utskott: ==villi = tarmludd (Fig. 17.19).== Vid basen av villi mynnar ==kryptor (Lieberkühns kryptor),== som kan betraktas som enkla tubulära körtlar. Villi och kryptor täcks av ett enradigt cylinderepitel. Merparten av cellerna utgörs av ==enterocyter== med välutvecklade ==mikrovilli = brush border.== Insprängt mellan enterocyterna finns ==bägarceller.== Mellan epitelcellerna ses varierande antal lymfocyter. I botten av kryptorna finns ==Panethceller== (Fig 17.23) med stora acidofila granula. Mitoser ses ibland i kryptorna. För att se stamceller, som inte är i mitos, och endokrina celler krävs specialfärgningar. Lamina propria är lucker bindväv, cellrik och innehåller immunceller, framför allt lymfocyter, plasmaceller och eosinofila granulocyter. Tunntarmen, utom duodenum, ligger intraperitonellt och avslutas således ytterst med serosa = peritoneums viscerala blad.
**4. DUODENUM (Tolvfingertarm)** (plate 59; Fig 17.25)
Uppbyggd som ovan. Speciellt för duodenum gäller: 1. Submukosan innehåller mukösa körtlar: ==Brünners körtlar.== Duodenum är den enda del av tarmen där det finns körtlar i submukosan. 2. Relativt få bägarceller och relativt lite lymfatisk vävnad. 3. Duodenum har adventitia, då den ligger retroperitonealt.
*GI7 -pylorus/duodenum, HTX-eosin. GI8 -duodenum, HTX-eosin*
**5. JEJUNUM - ILEUM** (plate 60 och 61)
Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att histologiskt skilja jejunum och ileum. Relativa skillnader finns:1. Antalet bägarceller ökar ju längre distalt i tunntarmen man kommer. 2. Mängden lymfatisk vävnad ökar ju längre distalt i tarmen man kommer. Den lymfatiska vävnaden ligger ofta som enskilda folliklar i bindväven. I distala ileum finns stora ansamlingar av lymfoid vävnad, ==Peyers plack==, med lymffolliklar belägna i lamina propria och submukosan (Fig 17.20). Lymffolliklar som buktar in i lumen är klädda med ett follikelassocierat epitel bestående av enterocyter och M-celler. Insprängt i epitelet finns också dendritiska celler. För att säkert urskilja dessa celler krävs specialfärgningar. Utspända lactealer syns centralt i villi (*GI9*). I prep. *GI9* ses även ==Panethceller==, längst ner i kryptorna, med tydliga gulröda granula.
*GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.*
**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 – 64)
Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan. Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler finns, liksom ”stamceller”, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
**7. APPENDIX** (plate 63; Fig 17.30)
Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamlingar. Ofta ser man lymffolliklar. Mukosan är organiserad i huvudsak som i kolon, men de tubulära körtlarna är fåtaliga, kortare och mer oregelbundna. Vanligen ses tarminnehåll i lumen. Submukosan är rikt vaskulariserad.
*GI15 - appendix, Htx-v. Gieson.*
**8. KOLON** (plate 62)
Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära== ==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande. Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta band, ==taeniae coli.== I lumen av preparat *GI16* (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika stadier av nedbrytning.
*GI16 -kolon, GI19 –kolon*
**9. REKTUM**
Mukosan är uppbyggd på samma sätt som i kolon. Bägarcellerna utgör ca 50 % av epitelcellerna. Det yttre lagret i muscularis externa är inte längre uppdelat i taenia coli, utan muscularis externa består av två kontinuerliga lager, ett yttre longitudinellt och ett inre cirkulär.
*GI17 -rektum (ej i alla lådor). GI18 -rektum/analkanal.*
**10. ANALKANAL och ANUS** (plate 64; Fig 17:32)
Där distala rektum övergår i analkanalen, ersätts det cylindriska epitelet av ett ==flerskiktat== ==plattepitel==. Strax distalt om denna zon ser man en förtjockning av det inre cirkulära muskellagret, ==inre sfinktern==. Distalt om övergången, övergår muscularis externa till att bli tvärstrimmig muskulatur, yttre sfinktern samt musculus levator ani. Den yttre sfinktern ses i allmänhet inte i preparaten. I subumukosan i anus finns rikligt med stora tunnväggiga vener, vilka bildar ett plexus (hemorrhoidalvener). Ytterst i anus, ändtarmsöppningen, övergår det flerskiktade plattepitelet till att bli förhornat, hud.
*GI18 -rektumrektum och analkanal. GI21 -anus.*
**11. LEVER** (Plate 65 och 66; fig 18.4; 18.9; 18.13)
Levern byggs upp av fyra lober och ett stort antal lobuli. Centralt i varje ==lobulus== finns en ==centralven==. Leverceller, ==hepatocyter==, radierar ut från ==centralvenen==. Mellan hepatocytsträngarna löper ==sinusoider==, vilka tömmer sig i centralvenen. Sinusoiderna kantas av endotelceller och fagocyterande ==kupfferceller==. Utanför sinusoiden ligger Disses spatium, ett smalt utrymme mellan blodkärlsväggen och hepatocyterna. Där återfinner man itoceller (stellatceller) som bland annat lagrar A-vitamin. Där flera leverlobuli möts bildas ==periportala fält==. Här ser man en gren av:
==A. hepatica==, litet lumen, tjock vägg, i allmänhet inga blodkroppar.
==V. porta==, stort lumen, tunn vägg, innehåller i allmänhet blodkroppar
==Gallgång==, kubiskt eller cylindriskt epitel beroende på storleken. Dessutom finns lymfkärl och nerver.
OBS. LP 1 är grislever. I detta preparat ser man tydligt de sexkantiga leverlobuli beroende på att det i grislever finns bindvävstråk som avdelar lobuli. Så ser det ==inte== ut i människa och andra species, utan leverlobuli är där mer oregelbundet uppbyggda.
*LP1 -lever, svin, triple-stain. LP2 -lever, azan. LP4 -lever, Kupfferceller, tusch. LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin (apa).*
**12. GALLBLÅSA/GALLGÅNGAR** (plate 67; Fig 18.15; 18.17)
Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller serosa. Mukosan är veckad och bildar pseudovilli. Den består av ett enskiktat cylinderepitel med mikrovilli (i prep. ser det på sina ställen ut som ett flerradigt cylinderepitel, sannolikt beroende på hur snittet har gjorts) samt en lamina propria, bestående av lucker bindväv. Submukosa finns ej i gallblåsan.
Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och består av lucker bindväv med blodkärl.
*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.*
**13. PANKREAS (Bukspottkörteln)** (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
Bukspottkörteln har en större exokrin och en mindre endokrin del. Parenkymet är uppdelat i lober och lobuli av bindvävssepta.
Den exokrina delen är organiserad som en serös spottkörtel, dock saknas sekretrör. Pankreas har i stället extra långa ==skarvstycken== (intercalated ducts). Den första delen av dessa är nerdragna i de ==serösa ändstyckena==, detta ser man som en lite ljusare cell som ligger mitt i acini, denna kallas centroacinär cell. Skarvstyckena har kubiskt epitel och har en mindre diameter än en acinus. ==Utförsgångar== av olika storlekar är i allmänhet omgivna av bindväv. De minsta utförsgångarna har enkelt cylinderepitel, de större flerradigt eller flerskiktat epitel.
Pankreas endokrina del utgörs av isolerade grupper av celler, ==Langerhans cellöar==. Dessa ljusare celler är tydligt urskiljbara bland de serösa körtelalveolerna. B-cellerna som dominerar har en ljusare cellkärna och ligger ofta centralt i cellön. Säker identifiering kräver specialfärgning (Fig. 18.24).
(I vissa preparat kan man se s.k. Vater Paccinis korpusklar, ett tryckavkännande sinnesorgan, som består av lamellära, koncentriska strukturer av ungefär samma storlek som en Langerhansk cellö eller större).
*LP8 -duodenum-pancreas. LP10 -pancreas, Htx-eosin. LP11 -pancreas, azan. LP12 -pankreas, triple-stain*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

49
content/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,49 @@
# HUD MED ADNEXA
<span id="_Toc112582154" class="anchor"></span>**HUD MED ADNEXA** (kapitel 15; plate 42 - 47)
**1. HUD** (plate 42 - 43; Fig 15.1- 15.3)
Huden är uppbyggd av följande lager, utifrån och in:
1. ==Stratum disjunctum==, yttersta delen av det förhornade lagret som håller på att avstötas.
2. ==Stratum corneum==, det förhornade lagret.
3. ==Stratum lucidum==, ett homogent, ofta gulaktigt lysande lager av tillplattade celler utan kärnor. Detta lager finns enbart i tjock hud på hand- och fotsulor.
4. ==Stratum granulosum==, ett 3-5 celler tjockt lager av skivformade celler med mörka keratohyalingranula.
5. ==Stratum spinosum==, ett tjockt lager med stora, polygonala celler. Basalt i detta lager, liksom i nästa, kan man se celler i mitos.
6. ==Stratum basale==, ett lager av kubiska till cylindriska celler på ett basalmembran.
Lager 5 och 6 kallas ofta med ett gemensamt namn för stratum germinativum eller stratum malpighi, då epitelet nybildas från dessa lager.
De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida, *HU6*) och fingerblomman (fingerspetsens undersida, *HU7*) är exempel på histologisk ”tjock” hud. Epidermis är tjock på grund av att stratum corneum, det förhornade lagret, är kraftigt. Stratum lucidum (mellan corneum och stratum granulosum) kan vara svårt att urskilja. Tjock hud saknar hårfolliklar och talgkörtlar. All övrig hud, utom på handflator, fotsulor och tårs och fingrars slitytor, är "tunn" och saknar lager 3.
==Dermis== består utåt av ==stratum papillare==, lucker bindväv med kärl och körtelgångar, samt inåt av ==stratum reticulare (läderhud)==, stram oorganiserad bindväv. Den djupare delen av dermis gränsar mot ==subcutis/hypodermis/underhud== som huvudsakligen består av ==fettväv==.
**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12–13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
*NE28* Vater Paccini-kropp i mesenterium*; HU 6 tåblomma,* Vater Paccini-kropp kan ses i vissa preparat.
**2. SVETTKÖRTLAR** (plate 44-45; Fig 15.15). I gränsen mellan dermis-subcutis finner man "små" ==svettkörtlar==, tubulära korkskruvsformade merokrina körtlar. Svettkörtlarnas alveoler/sekretoriska del består av ett flerradigt epitel, med låga ”light” cells och högre ”dark cells”. Här finns även myoepiteliala celler basalt. Utförsgångarna har ett tvåskiktat kubiskt epitel, tvärsnitt av dessa ser man här och där ända upp till epidermisgränsen. I epidermis finns inget gångepitel utan svetten passerar i hålrum mellan epidermiscellerna. Dessa "hål" eller ”gångar” kan ses i epidermis alla lager i *HU6*. I axillen (armhålan, *HU4*) och i anslutning till genitalorgan finns "==apokrina svettkörtlar==" som även dessa har merokrin sekretion. Dessa har större lumen och gångarna mynnar i hårsäckarna.
*HU6* -tåblomma, mycket tjockt keratinlager (”tjock” hud), merokrina/eccrina svettkörtlar
*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud – tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14–16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
**3. HÅR OCH HÅRSÄCK/HÅRFOLLIKEL** (plate 47; Fig 15.14)
Centralt ser man i ett tvärsnitt hårstrået = ==pilus==, med inre epiteliala skidan (OBS! Ses bara tydligt nedanför talgkörtelns utförsgång) och ==yttre epiteliala skidan== som är kontinuerlig med stratum basale och spinosum i epidermis. Därefter, bindvävsskidan med kollagena fibrer. I ett längssnitt kan man se papillen och ibland m.arrector pili.
Exempel på specialiserade hudområden:
Hjässhud: Rikligt med hårfolliklar. *HU1* och *HU2* -hjässhud.
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

52
content/Histologi/Demokompendium/index.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,52 @@
**DEMONSTRATIONKOMPENDIUM**
**FUNKTIONELL HISTOLOGI FÖR MED. STUD**
**Institutionen för biomedicin, Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi**
# Innehåll
## Introduktion
- [Översikt](introduktion.md)
- [Mikroskoperingsteknik](introduktion.md#mikroskoperingsteknik)
- [Preparatfilmer och digitalt mikroskop](introduktion.md#preparatfilmer-och-digitalt-mikroskop)
- [Duggor 2 och 3 (delförhör/kunskapskontroll)](introduktion.md#duggor-2-och-3-delförhörkunskapskontroll)
- [Histologiska färgningsmetoder](introduktion.md#histologiska-färgningsmetoder)
- [Förkortningslista](introduktion.md#förkortningslista)
## Block 2
- [Epitel](Epitel.md#epitel)
- [Bindväv](bindväv.md#bindvav)
- [Broskvävnad](broskvävnad.md#broskvavnad)
- [Benvävnad](benvävnad.md#benvavnad)
- [Nervvävnad](Nervävnad.md#nervvavnad)
- [Muskelvävnad](muskelvävnad.md#muskelvavnad)
- [Blodkärl, klaffar](blodkärl-klaffar.md#blodkarl-klaffar)
- [Blod och blodbildning](blod-och-blodbildning.md#blod-och-blodbildning)
## Block 3
- [Lymfoida organ](Lymfoida%20organ.md#lymfoida-organ)
- [Respirationssystemet](respirationssystemet.md#respirationssystemet)
- [Hud med adnexa](hud-med-adnexa.md#hud-med-adnexa)
- [Mun och tänder](Mun%20och%20Tänder.md#mun-och-tander)
- [Gastrointestinalkanalen](gastrointestinalkanalen.md#gastrointestinalkanalen)
- [Endokrina organ](endokrina-organ.md#endokrina-organ)
## Block 4
- [Njuren och urinvägar](Njuren%20och%20Urinvägar.md#njuren-och-urinvagar)
- [Manliga genitalia](Manliga%20Genitalia.md#manliga-genitalia)
- [Kvinnliga genitalia](kvinnliga-genitalia.md#kvinnliga-genitalia)
## Kursdel F. CNS, Öga, Öra
- [Översikt](centrala-nervsystemet.md)
- [Centrala nervsystemet (CNS)](centrala-nervsystemet.md#centrala-nervsystemet)
- [Sinnesorgan (öga, öra)](sinnesorgan.md#sinnesorgan)
## Övrigt
- [Preparattabell]

179
content/Histologi/Demokompendium/introduktion.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,179 @@
**DEMONSTRATIONKOMPENDIUM**
**FUNKTIONELL HISTOLOGI FÖR MED. STUD**
**Institutionen för biomedicin, Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi**
## Mikroskoperingsteknik
**Utgångsläge**:
Rena objektiv, okular och preparat. Börja med översiktsobjektivet (x4).
1. Håll preparatet mot ljuset och notera:
<!-- -->
1. Finns ett eller flera organ med på preparatet?
2. Snitt från hålorgan?
3. Snitt från helt organ eller utskuren bit?
4. Lobindelning?
5. Homogent?
<!-- -->
2. Sätt in preparatet i mikroskopet (kontrollera att täckglaset ligger överst)! Börja med lägsta förstoringen (x4) och fokusera med grovinställningsratten. Reglera ljusstyrkan genom att ändra lampans intensitet. Betrakta åter preparatet enl. punkt 1 a-e.
3. Gå över till 10x. Justera eventuellt kondensorn enligt vilken förstoring som används. Endast finjustering av fokus är nödvändig.
4. Gör "djupdykningar" med 40x objektiv. Studera enskilda cellers utseende och relation till omgivningen. OBS! När du använder högförstorande objektiv, skruva endast när du tittar i okularet - risk annars att krossa preparatet!
På Nikon-mikroskopen finns ett **x100-objektiv som inte används**, då det kräver olja mellan objektivet och preparatet för att få en skarp bild.
## Preparatfilmer och digitalt mikroskop
==Preparatfilmer:== Dessa är inspelade mikroskoperingsfilmer av våra preparat med förklaringar. Du hittar dessa på Canvas i modulen ”C. Preparatfilmer”.
==Digital mikroskopi==: Preprat som representerar alla våra ävnader och organ är inskannade och finns i modulen ”C. digitala preparat”. I samma modul hittar du infromation om användarnamn och lösenord.
## Duggor 2 och 3 (delförhör/kunskapskontroll)
Vid dugga 2 (block 2) och dugga 3 (block 3) väljer vi ut fem av de understrukna strukturerna/cellerna inom respektive block som du skall peka ut i ditt ”eget” mikroskop. Du använder preparaten från preparat-lådorna I och II i grupprummen. På motsvarande sätt är strukturer till senare delen av kursen (kursdel F) även understrukna (men här har vi ingen dugga).
**OBS!** Alla organ/vävnader kan förekomma som tentamenspreparat i slutet på kursen.
## Histologiska färgningsmetoder
**Hematoxylin och Eosin (Htx-E)**
Detta är den vanligaste färgningstekniken. Hematoxylin är ett basiskt (plus-laddat) färgämne som reagerar med sura (minus-laddade) ämnen i cellerna och ger en blå färg. Kärnor och RER är typiska exempel på detta p.g.a. förekomst av DNA och RNA. Som kontrast används eosin (sur färg) som färgar basiska strukturer röd-rosa. De flesta proteinerna i cytoplasman är basiska, därför är oftast cytoplasman i en cell rosa.
Cellkärnor blå
Acidofil cytoplasma (vanligast) rosa
Basofil cytoplasma blå
Kollagen rött
Förhornade celler röda
Muskulatur röd
Erytrocyter röda
RER blått
**van Giesons pikrinsyra-fuchsin färgning**
*Bra för att skilja bindväv från muskulatur:*
Kärnor brunsvarta
Cytoplasma gul
Kollagen rött
Muskulatur gul
Erytrocyter gula
**AZAN (Azocarmin - Anilinblått)**
*För bindvävsstudier, bindväven blir vackert blå:*
Kärnor röda
Cytoplasma rosa till blå
Kollagen blått
Muskulatur röd till gul
Basalmembran blått
Erytrocyter orange
**Giemsa**
*Används för blodutsryk:*
Kärnor mörkblå-violett
Cytoplasma blekblå
Erytrocyter blekrosa
**Silverfärgning**
Retikulära fibrer och granula färgas svarta, kollagena fibrer
färgas bruna, axon färgas svarta, myelinskidor färgas
brunsvarta.
**Mucikarmin**
Muciner färgas rött.
**PAS** (Periodic-acid-Schiff):
Slem och glykogen färgas rött till purpur.
**Weigerts elastinfärgning**
Elastiska fibrer färgas violetta
**Orcein**
Elastiska fibriller färgas bruna
**Retikelfärgning**
Retikulära fibrer färgas blå-svart, kärnor kan vara röda eller blå
**Richardson**
En översiktsfärgning som används på plastsnitt. Vävnaden färgas i olika blåa och blåröda nyanser.
**Peroxidas-anti-peroxidas (PAP)**
Används för att synliggöra en immunreaktion. Snittet inkuberas med en primär antikropp (ak) mot ett visst protein t ex GFAP (Glial fibrillary acidic protein). Sedan tillsätts en sekundär ak som är riktad emot den primära. Den sekundära ak är konjugerad ("sitter ihop med") till en peroxidasmolekyl. Peroxidasen kan sedan "framkallas", ett färgprecipitat bildas och det som blivit positivt (brunt eller svart) markerar det protein som den primära ak var riktad mot.
## Förkortningslista
CV = Celler och vävnader
HK = Hjärta - kärl
MT = Mun och tänder
LY = Lymfoida organ
RE = Respiration
EN = Endokrina organ
GI = Gastrointestinalkanalen
LP = Lever och pankreas
NU = Njure och urinvägar
MG = Manliga genitalia
KG = Kvinnliga genitalia
HU = Hud med adnexa
I varje grupprum finns en kursbok: Ross & Pawlina: Histology a text and atlas, sjunde upplagan. I texten nedan hänvisas till bildsidor = "plates" eller enskilda bilder = "Fig" i denna textbok. Endast exempel ges, fler bilder finns i boken.
**OBS!** De preparatnummer som anges nedan är exempel på preparat där de olika strukturerna ses. I andra preparat kan man finna väl så bra exempel. Titta igenom alla preparat i lådorna! För detaljstudier är plastpreparaten att föredra då de är tunnare än paraffinsnitt och ger bättre upplösning.
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

89
content/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,89 @@
# KVINNLIGA GENITALIA
<span id="_Toc112582161" class="anchor"></span>**KVINNLIGA GENITALIA** (kapitel 23; plate 92 - 101)
1. **OVARIUM (Äggstock)** (plate 92 -94; Fig 23.3- 23.7)
Ovariets yta täcks av ett ==germinalepitel==, ett kubiskt epitel som blir lägre med ökande ålder. Under epitelet finns ett lager med kraftig kollagen bindväv, ==tunica albuginea==. Själva parenkymet är uppdelat i märg och bark. Märgen eller zona vasculosa består av kärlrik, lucker bindväv. Barken upptar större delen av organet och består av ett stroma (kompakt cellrik bindväv) samt folliklar i varierande stadier av mognad:
1: ==Primordialfollikel==, talrikt förekommande längs ovariets periferi. Dessa folliklar är små och ljusa. Består av en oocyt omgiven av ett lager platta follikelceller och ett basalmembran.
2: ==Tidig primärfollikel==, har ett lager kubiska till cylindriska granulosaceller.
3: ==Sen primärfollikel==, granulosacellerna ligger här i 2 eller flera skikt. Granulosacellerna närmast äggcellen är arrangerade likt en strålkrans, corona radiata. Närmast oocyten har en starkt färgbar, sockerrik zon utvecklats, ==zona pellucida==.
4: ==Sekundärfollikel==, bland granulosacellerna, börjar sprickor uppträda. Dessa fylls med vätska och ett vätskefyllt hålrum, antrum, bildas. Vätskan kallas liquor folliculi. Runt follikeln bildas theca folliculi bestående av bindväv organiserat i dels ett yttre lager av stram, kapselliknande bindväv, ==theca externa==, dels ett inre, mer luckert lager, ==theca interna==.
5: ==Graafs follikel eller tertiärfollikel==. Follikeln begränsas utåt av teca externa och theca interna. Innanför detta lager finns granulosacellerna med sitt basalmembran, stratum granulosum. Ett stort antrum finns. Excentriskt i granulosalagret ligger oocyten omgiven av zona pellucida och granulosaceller. Lagret av granulosaceller närmast oocyten kallas ==corona radiata==. Hela detta komplex med oocyt och omgivande strukturer, vilka buktar in likt en kudde i antrum, kallas ==cumulus oophorus==.
Efter ovulationen utvecklas corpus luteum ur resterna av follikeln och omgivande theca interna. Om befruktning sker, kvarstår denna och bildar hormon. ==Corpus luteum== (plate 94; Fig 23.10) består av en central stjärnformad kavitet, till en början innehållande fibrin men som så småningom ersätts av lucker bindväv. Kaviteten är omgiven av ett tjockt, veckat lager av granulosa luteinceller, utvecklade ur stratum granulosum. Dessa celler är stora med ljus vakuoliserad cytoplasma och stor ljus, rund kärna. Runt granulosa luteincellslagret finns ett lager theca luteinceller, utvecklade ur theca interna. Dessa celler är mindre, med mindre och mörkare kärna jämfört med granulosa luteincellerna. Bindväv från theca externa omger corpus luteum. Om oocyten inte befruktas får man en corpus luteum menstrualis som efter ett par veckor ombildas till ==corpus albicans== (Fig 23.13), ett bindvävsärr som försvinner helt.
De folliklar som ej når det sista stadiet i utvecklingen, tillbakabildas till ==atretiska folliklar==. Under det atretiska förloppet invaderas stratum granulosum av inväxande kärl och bindväv. Granulosacellerna löses upp, basalmembranet mellan granulosacellerna och theca interna förtjockas till ett kraftigt färgbart s.k. glasmembran, varefter hela follikeln degenererar och försvinner. Observera att merparten av alla folliklar kommer att tillbakabildas. Folliklar kan gå i atresi i vilket utvecklingsstadium som helst och man finner därför atretiska folliklar av mycket skiftande utseende. Enbart större antrala folliklar bildar ett synligt corpus atreticum. Så småningom försvinner den atretiska follikeln helt.
*KG1 -ovarium, Htx-eosin. KG2 -ovarium, Richardson (plastprep). KG3 -ovarium, överårigt, Htx-eosin, här ses stora corpus albicans, inga folliklar. KG4 -ovarium, Htx-eosin (plastprep).*
2. **TUBA UTERINA (Äggledare)** (plate 95; Fig 23.14)
Tuba uterina är ett rör med veckat lumen. Epitelet är enskiktat cylindriskt. Två celltyper förekommer, en cilieförsedd och en sekretorisk typ. Ibland ses även basala intraepiteliala lymfocyter. I ampulla bildar lamina propria primär-, sekundär- och tertiärveck bestående av ganska rikt vaskulariserad lucker bindväv. Muskularislagret består av ett inre cirkulärt, kraftigt lager och ett yttre längsgående, tunnare lager.
Jämförelse mellan tuba uterinas avsnitt:
| **==Ampulla==** | **==Isthmus==** |
|----|----|
| höga, rikligt förekommande veck, stort lumen, cilieförsedda celler dominerar, tunn muskularis | lägre, färre veck, mindre lumen, sekretoriska celler dominerar, tjock muskularis |
*KG5 -tuba uterina, ampulla. KG6 -ampulla tuba uterina, azan. KG7 -isthmus tuba uterina, azan.*
**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20–23.23)
==Endometriet==, uterus slemhinna, består av ett enskiktat cylindriskt, delvis cilieförsett, epitel och lamina propria. Från epitelet tränger tubulära, basalt förgrenade körtlar ned i lamina propria, ==glandulae uterinae==. Mellan körtlarna finns spiralartärer. Slemhinnan är uppdelad i tre lager. Överst zona compacta, därunder zona spongiosa. Dessa två lager kallas tillsammans ==zona functionalis== och avstöts vid menstruation. Underst, närmast muskellagret, finns ==zona basalis,== som ej genomgår några förändringar under menstruationscykeln. Från detta lager nybildas slemhinnan efter menstruationen. Muskellagret, ==myometriet==, är ett kraftigt lager dominerat av glatt muskulatur, uppdelat i diffust avgränsade skikt med olika fiberriktningar. Ytterst finns ==perimetriet== med serosa. Detta lager är dock oftast inte med i våra preparat.
Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2–3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
Preparat *KG9* och *KG10* är uterusskrap gjorda i diagnostiskt syfte. Man kan bland annat bedöma vilken fas uterusslemhinnan befinner sig i. Proliferationsfas: Små, raka körtlar med smalt lumen, celler med basala kärnor. Sekretionsfas: Sågtandade körtlar med stort lumen dominerar. Uppsvällda, eventuellt sönderfallande celler. Prep: *KG9* -endometriumskrap, proliferationsfas, Htx-eosin. *KG10* -endometriumskrap, sekretionsfas, Htx-eosin. *KG8* -uterus, homo, Htx-eosin.
*KG16 -Cervix, homo, Htx-eosin.*
**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29–30)
Epitelet är ==oförhornat flerskiktat plattepitel==. Epitelcellerna innehåller glykogen som ej färgas i ett rutinpreparat. Cellerna ser därför ljusa ut. Lamina propria består av kärlrik, relativt stram bindväv, med rikligt med elastiska trådar. Inflammatoriska celler ses ofta. Körtlar saknas. Muskularis är uppbyggt av ett inre tunt cirkulärt lager och ett yttre, tjockare, longitudinellt lager som är kontinuerligt men myometriet i uterus. Lagren är svåra att urskilja. Ytterst finns en adventitia.
*KG11 -vagina, Htx-eosin.*
5. **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24–28)
Fostrets del av placentan, uppbyggd av fostervävnad, är chorionplattan och chorionvilli. Moderns del av placentan är desiduan med desiduaceller.
Placenta begränsas mot fostret av amnionepitelet, ett enskiktat kubiskt epitel. Under amnionepitelet syns chorionplattan, bestående av fostrets bindväv. I centrum ses mängder av tvärskurna ==chorion-villi==, som omges av blodsjöar, lakuner. I lakunerna finns moderns blod. Villi består centralt av mesenkymal bindväv och blodkärl. Utanför den mesenkymala bindväven finns cytotrofoblastlagret med ljusare cytoplasma, ej så mörka kärnor samt synliga cellgränser. Cytotrofoblastlagret försvinner i 4:e graviditetsmånaden. Ytterst, mot lakunen, finns syncytiotrofoblastlagret med mörkare cytoplasma och mörkare kärnor. Syncytiotrofoblasterna bildar ett syncytium, d.v.s. cellgränser saknas. Mot slutet av graviditeten bildar cellkärnorna grupper, syncytienoduli. Ytterst i preparatet kan en del av moderns del av placentan, desidua basalis med desiduaceller ses. Dessa är stora med med tydliga cellgränser och innehåller glykogen. OBS. Human placenta är ett stort organ, som en större tallrik, endast en liten del får plats på ett objektglas! Det är därför svårt att orientera sig i preparatet, men placentavilli ses alltid tydligt.
*KG14 -placenta. KG12 -placenta.*
**6. FOSTER MED PLACENTA IN SITU från kanin**
Prep. *KG13* är från kanin. Placentans och fosterhinnornas utseende skiljer sig avsevärt mellan olika djurarter. Så här ser det alltså inte ut i människor! Använd detta preparat främst för att titta på fostret. Fostret är väl utvecklat, och beroende på snittriktning kan ett stort antal vävnader och organ urskiljas. I kraniella snitt ses näsbrosk, näshåla med respiratoriskt epitel, benbildning i käkarna, tandanlag, tunga, utförsgångar från spottkörtlar och Meckels brosk. I cervikala snitt ses thyreoidea, thymus, spottkörtelvävnad, sternum, revben, aorta, trachea, esofagus, lungor, ryggmärg och olika kärl och nerver. I längre kaudalt belägna snitt tillkommer hjärta med olika rum, lever, pankreas, olika delar av gastrointestinalkanalen, njurar och urinvägar. Genitalorgan kan ofta ses, liksom extremiteter i flera snitt. Observera att olika snittriktning förekommer mellan olika snitt, varför du måste själv orientera dig.
*KG13 -placenta med foster in situ, Masson striple stain*
**7. ==NAVELSTRÄNG== (Fig. 23.28)**
Navelsträngen är uppbyggd av ==gelatinös bindväv==, "Whartons sylta", lucker bindväv med mycket grundsubstans och relativt få celler. Man ser två artärer och en ven, arteriae umbilicales och en vena umbilicalis. Navelsträngen omges av amnionepitel, enskiktat kubiskt epitel.
*KG15 - navelsträng, azan*
**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32–38)
Bröstkörteln består av ca 20 lober. Varje lob är i sin tur uppdelad i lobuli. Varje lobulus består av en sekretorisk del i form av alveoler samt körtelgångar som är omgivna av bindväv.
==Icke-lakterande mamma==: tydliga utförsgångar som slutar med rudimentär körtelvävnad, som ligger i små grupper. Rikligt med fettceller och stram oregelbunden bindväv mellan grupperna av körtelvävnad (plate 102).
==Lakterande mamma = aktivt mjölkproducerande körtel==: Tätt liggande alveoler, tydlig lobulering. I bindvävsstråken mellan alveolerna löper utförsgångar (plate 103).
*HU8 -mamma, icke lakterande, Htx-eosin, HU9 -mamma, lakterande, azan.*
**9. MAMILL (Bröstvårta)** (Fig 23.33)
Sekretionen från alla lobuli i en lob samlas i en ==mjölkgång/ductus lactiferous== som löper vinkelrätt mot bröstvårtans yta. De ca 20 mjölkgångarna mynnar i bröstvårtan/mamillen. Strax före mynningen finns små ansvällningar - sinus lactiferi, dessa har större diameter än ductuli lactiferi. Själva mamillen består av pigmenterat hudepitel med kraftiga papiller i bindväven. I dermis finns glatt muskulatur. Gott om talg- och svettkörtlar. Dessutom finns stora, apokrina körtlar med stora lumina; dessa ligger perifert runt mamillen och ses ej i alla preparat. *HU10 -mamill, Htx-eosin*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

41
content/Histologi/Demokompendium/muskelvävnad.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,41 @@
# MUSKELVÄVNAD
<span id="_Toc112582148" class="anchor"></span>**MUSKELVÄVNAD** (kapitel 11)
**Skelettmuskulatur** (Plate 21, 22, 23)
Skelettmuskelcellen är en multinukleär cell = en muskelfiber. Den är packad med myofibriller, omges av ett sarcolemma (plasmamembran), samt innehåller en sparsam sarcoplasma (cytoplasma).
I ett längssnitt (*CV21*) syns ==skelettmuskelcellens kärnor== omedelbart under plasmamembranet. Kärnorna är utdragna i längsriktningen och är stavformade. I muskelfibern syns den typiska tvärstrieringen med mörka A-band och ljusa I-band. Beteckningen sarkomer avser del av myofibrill mellan två Z-band och innefattar två halva I-band och det mellanliggande A- bandet.
I ett tvärsnitt (*CV21*) ser man buntar av muskelfibrer - ==fasciklar== -, var och en omgiven av bindväv - ==perimysium.== Mot ytan av muskeln går bindväven ihop till ett ==epimysium== som omger hela muskeln. Från perimysiet utgår små stråk av bindväv som omger varje enskild muskelfiber, kallas ==endomysium==. De cellkärnor som man ser mellan muskelfibrerna är oftast kärnor till fibroblaster och endotelceller i denna bindväv.
*CV21 -skelettmuskel. Ett längsskuret och ett tvärskuret snitt ligger på varje glas. CV6 tvärskuren muskel och sena. MT1 -tunga. Tungan är uppbyggd av skelettmuskelbuntar, löpande i alla riktningar. Både längs- och tvärskurna muskelceller ses därför.*
**==Muskelspolar==** (Fig 11.16) Muskelspolarna ligger i perimysiet och ses insprängda mellan de vanliga muskelcellerna. De utgörs av 4 till 12 specialiserade små muskelceller, (intrafusala fibrer) omgivna av en kapsel. I preparatet finns även axonbuntar och blodkärl. Blanda inte ihop dessa strukturer med muskelspolarna.
*NE27 -tvärstrimmig muskel med muskelspole.*
**==Motoriskt nervändslut==** (Fig 11.13; 11.14) Preparatet NE26 består av en liten muskel som har dissekerats isär utan att nerverna skadats. Nerverna har färgats svart. Man ser en mörk nerv som grenar sig mot en bakgrund av tvärstrimmiga muskelfibrer. På några ställen ser man hur en axon breder ut sig druvklaselikt i ett antal svarta prickar, nervändslut.
*NE 26-nervändslut i muskulatur*
**Hjärtmuskulatur** (Plate 24, 25 och 32; Fig 11.19; 11.20; 11.21; 11.22)
Denna muskeltyp är också tvärstrierad. De flesta hjärtmuskelceller har en ==central kärna== och en del hjärtmuskelceller har två kärnor. Cellerna är korta och grenade, som ett Y och har mindre diameter än en skelettmuskelcell. ==Hjärtmuskelcellerna== hålls samman av specialiserade cellförbindelser och bildar ett nätverk. Cellförbindelserna syns ibland som väl färgade band - ==glansstrimmor== - i *HK2* och *KH7*, (eng. ==intercalated discs==). Vid glykogenfärgning/PAS syns stora blåröda till violetta celler, ==Purkinjefibrer== (*HK7*) (plate 25, Fig 13.10). Notera den mycket höga kapillärtätheten i hjärtmuskelvävnad, endotelcellskärnor ses mellan hjärtmuskelcellerna.
*HK1 -hjärtmuskel, Htx-eosin. HK2 - hjärtmuskel, Häggquist. HK7 -hjärtats retledning, Purkinjeceller, Hotchkiss.*
**Hjärtmuskel med pigment -** På ömse sidor av kärnan i cellers längdriktning finns i dessa celler, gulaktigt lysande korn, som utgörs av lipofuchsin, gult ålderspigment, dvs. upplagrat avfallsmaterial. *HK5 (hjärtmuskel, Htx-eosin).*
**Glattmuskulatur** (plate 26; 11.23)
==Glattmuskulatur== är uppbyggd av mononukleära celler med central kärna. Den är inte tvärstrierad. Cellerna ligger tätt ihop. I ett ==längssnitt== är cellerna långsmala och orienterade i samma riktning, med en spolformad eller lite korkskruvsvriden kärna (om den fixeras under kontraktion). I ett ==tvärsnitt== är cellerna oregelbundet runda, olikstora, med runda kärnor som syns i de celler där snittet gått genom cellkärnan. I preparat från tunntarm och rectum bildar muscularis externa två lager, ett där cellerna är längsskurna, ett där cellerna är tvärskurna.
*GI10 -jejunum. GI 20 rectum. NU8 - vesica urinaria, Htx-v. Gieson. KG8 -uterus, Htx-eosin.*
*HK6 -muskelartär och muskelven -femoralkärl (plastprep).*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

34
content/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,34 @@
# RESPIRATIONSSYSTEMET
**RESPIRATIONSSYSTEMET** (kapitel 19; plate 69 - 73)
**1. NÄSHÅLAN**
Näshålan, utom dess tak, är beklädd med respiratoriskt epitel, ett flerradigt cylinderepitel med cilier. Bägarceller utgör hos människa 1/3 av cellpopulationen. I lamina propria finns såväl mukösa som serösa körtlar, glandulae nasales. Näshålans tak bekläds av ==olfaktoriskt epitel/==luktepitel, med sinnesceller, stödjeceller och basalceller (plate 69¸fig 19.3**)**. Detta epitel är tjockare och bägarceller saknas. I lamina propria under luktepitelet finns Bowmans körtlar, serösa körtlar vars utförsgång passerar genom luktepitelet. Gången har ett enskiktat, lågt kubiskt epitel.
Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns hela näshålan med. I detta preparat finner man luktepitel i näshålans tak. Det andra preparatet innehåller enbart en bit nässlemhinna från människa med respiratoriskt epitel, lamina propria med körtlar mm.
*RE1 - nässlemhinna, järntrioxyhematein-van Gieson.*
![plate 69](https://hl.silverchair-cdn.com/wk/hl/content_public/book/3290/pawlina9781975181512-ch019_f031_1696870374.9341.jpeg?Expires=1763246720&Signature=tm-GFf5ojv4KkSuRIKKiShWeZIWRd8jYiml-nblpoRUm4wAkZXTaAThjqGVd35AiNd0em5YWYqkI938cCKYBbc14ZTTgwi~uKSuMVNKu3DOWu3Y~Mb2kV0hyuYBnjgj2Fxod9ud-snWNxeox2TM2qtedfgHUz2qteoArvkGMA0b5U75brhBsK0iczvpEKkv3seO0KNTPuSHfROmDfvL00XT-i1Aw7gLnwhpTeRHwTQAjhZZkevbBFw-wdR7jmT-9jlasXuUMdmMszSp5ahrYs7AfZhxn0H-F51C3GKXqA2OiH2tqP4gu1gGJnLY-NOs028vtwBlAmlmUPw6quR2Hcw__&Key-Pair-Id=APKAIE5G5CRDK6RD3PGA)
![fig](https://hl.silverchair-cdn.com/wk/hl/content_public/book/3290/pawlina9781975181512-ch019_f003_1696870373.50224.jpeg?Expires=1763246720&Signature=lzCUfsq7nWWoAHDp5YcnaXEkRtFuC4BoTSYNf9f5EKKJGJ75ezLMc9Uhd7PHhZG3xZI7KRII2txdGqWQSUWgMElnoqXMivzrOS3iEOyaVNMPhFZdG~-e38eaxI7ng9-FBZIhLTf0bnmV1c9Hm2dRsGLAZJQSV9scXcNfcWi38xyltQA1LHoKBqeRq9vzhEq-4A9RGv7YXgKP8-N5YVyRQ7zi2odV4fiSwm9zclMnal-kbSflNjSj22kTy5uXmW5UnU~MmNdHiBACROwfcFOtUjZ0vivqC3~EFayQm4wM1UiU4rFSRoL-DLLgYkVLZMnr1TnreNta3w-K~Y0GHlYdNA__&Key-Pair-Id=APKAIE5G5CRDK6RD3PGA)
**2. EPIGLOTTIS (Fig. 7.11)**
Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
*CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
**3. TRACHEA** (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och bägarceller, dvs. ==respiratoriskt epitel.== I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales. Som en hästsko kring trachea med öppningen bakåt ligger ==hyalint brosk== utanför submukosan. I den bakre väggen förbinds broskändarna av glatt muskulatur (m. trachealis). Organet omges av adventitia. *RE2 -trachea, Htx-eosin*
**4. BRONKER och LUNGA** (plate 72 och 73; fig 19.11, 19.14,19.20, 19.21.)
Lobarbronker och segmentbronker liknar trachea, men brosket delas upp i plattor i stället för en sammanhängande "hästsko". Då bronkträdet delar sig minskar brosket i väggen successivt och ersätts med glattmuskel. ==Bronkiol== kallas luftvägen när diametern efter delningar har minskat till ca 1 mm och det inte längre finns något brosk i väggen. Epitelet är i början av bronkträdet respiratoriskt epitel, som i trachea, epitelet blir sedan successivt lägre, flerradigt kubiskt sedan enskiktat. I de terminala bronkiolerna har epitelet övergått till enskiktat kubiskt epitel bestående av cilierade celler och Claraceller/Clubceller. Clubcellerna sticker upp lite ovanför de cilierade cellerna. De ==respiratoriska bronkiolerna== har en diskontinuerlig vägg med enskiktat kubiskt epitel. Väggen avbryts av ==alveoler== som öppnar sig mot den respiratoriska bronkiolen. Från de respiratoriska bronkiolerna grenar ductuli alveolares ut sig och slutar i alveoler, vilka bägge avgränsas av ett lager platta epitelceller, pneumocyter typ I. Pneumocyter typ II är rundade och buktar in i alveolen. Mellan alveolerna syns de talrika ==kapillärerna==. ==Lungmakrofager==, ligger oftast i alveolen men kan även finnas i bindväven mellan alveolerna (Fig 19.21). I anslutning till bronkiolerna ser man grenar av lungartären, samt ibland lymfoid vävnad.
*RE3 -bronk. RE4 -lunga, Richardsson (plastprep).*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)

73
content/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,73 @@
# SINNESORGAN (ÖGA ÖRA)
<span id="_Toc112582164" class="anchor"></span>**SINNESORGAN (ÖGA ÖRA)** (Kapitel 24 och 25)
**1. ÖGAT och ÖGONBULBEN** (kapitel 24; plate 104 - 107)
Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
*Cornea* – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
1. ==Epitelcellslager==, flerskiktat skivepitel.
2. ==Bowmans membran==. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.
3. Tjockt ==stroma==. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.
4. ==Descements membran==, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.
5. ==Endotel==, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.
Cornean/hornhinnan övergår lateralt i ==sclera== **-** senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.
==Iris== (Fig 24.7; 24.8) består av ett främre ”blad” med lucker bindväv och melanocyter samt ett bakre ”blad” med två lager pigmenterat kubiskt epitel. Få melanocyter ger blå ögonfärg, ökad pigmentering förändrar ögonfärgen mot grönblått, grått och brunt. Iris övergår lateralt i ==corpus ciliare== **-** ciliarkroppen (Fig 24.7) som utgörs av talrika glatta muskelceller med insprängda melanocyter. Från ciliarkroppen utgår ==ciliarutskotten==, vilka utgörs av veckbildningar täckta av två lager kubiskt epitel, varav det ena (mot muskelcellerna) är pigmenterat. Ciliarkroppen övergår bakåt i ==choroidea==.
==Linsen== (Fig. 24.8b, 24.16) hittas lätt i preparatet och man ser de koncentriskt arrangerade linsfibrerna. Linsen avgränsas av en ==linskapsel==, ett förtjockat basalmembran. På framsidan av linsen finns det enskiktade kubiska ==linsepitelet== (under linskapseln).
I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. Ytterst ligger sclera, som består av stram bindväv. Innanför ligger ==choroidea== **-** åderhinnan, som består av bindväv, blodkärl och melanocyter**.** Innanför choroidea ligger ==retina==.
==Retina== (plate105; Fig 24.9) består av följande lager utifrån och in:
1. ==Pigmentepitel==, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.
2. ==Tappar och stavars ljuskänsliga segment==
3. ==Membrana limitans externa,== yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula
adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
4. ==Yttre kärnlagret, tappars och stavars kärnor==.
5. ==Yttre plexiforma skiktet==, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.
6. ==Inre kärnlagret==, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).
7. ==Inre plexiforma skiktet,== utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.
8. ==Gangliecellslagret==. Cellkroppar till ganglieceller.
9. ==Nervfiberlagret==. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.
10. ==Membrana limitans interna==, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.
Innanför retina finns ==glaskroppen==, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.
*NE29 helt öga; NE31 nervus opticus (plate 105). Myeliniserade, tunna axon omgivna av meningier.*
**2. INNERÖRAT** (kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)
Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av Cortiska organet. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man ==modiolus==, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ==ganglion spirale==, ==spiralgangliet==, som består av bipolära neuron.
I varje vindling av cochlea ser man tre hålrum:
==Scala vestibuli==, som begränsas neråt av ==membrana vestibularis== (==Reissners membran==).
==Scala media==, som begränsas neråt av membrana basilaris och uppåt av membrana vestibularis. ==Scala tympani== ligger under Scala media och begränsas uppåt av ==membrana basilaris==.
==Cortiska organet==, i scala media, vilar på membrana basilaris över vilket ==membrana tectoria/tektorialmembranet==, ett tunt ljusblått membran, som oftast är uppvikt, vilar. Identifiera den ==inre tunneln==, som omges av ==pelarceller==, röda, som ibland är söndertrasade. Bredvid pelarcellerna/inre tunneln, mot centrum, ligger den ==inre hårcellen==, vilande på sin ==falangealcell (stödjecell).== På andra sidan om pelarcellerna/inre tunneln ligger 3-5 rader ==yttre hårceller==, med ==yttre falangealceller (stödjeceller)==, Deiterceller. Yttre tunneln ligger utanför dessa och oftast lite högre upp (oftast trasig). Utanför yttre hårcellerna syns ibland Hensens celler. Scala medias lateralvägg utgörs av ==stria vascularis==, ett flerradigt cylinderepitel (pseudostratifierat) som bildar endolymfa och ansvarar för K+- homeostasen. Scala vestibuli och scala tympani innehåller däremot perilymfa, som har en jonsammansättning lik den i blodplasma.
*NE34 -Cochlea (hörselsnäckan)*
------------------------------------------------------------------------
[Tillbaka till innehåll](DEMOkompedium%20T1%20.html)