1
0

Initial commit

This commit is contained in:
2025-10-13 16:35:40 +02:00
commit 18a6234db4
1081 changed files with 50261 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
# Basalmembran
Basalmembranet är en tunn, specialiserad extracellulär matris som ligger mellan epitelvävnad och underliggande bindväv. Det fungerar som ett fäste för epitelceller och som en barriär som reglerar passage av molekyler.
## Funktioner:
* **Stöd och fäste:** Ger strukturellt stöd och förankrar epitelceller.
* **Filtrering:** Reglerar transport av ämnen mellan epitel och bindväv.
* **Signalering:** Spelar en roll i celltillväxt, differentiering och migration.

View File

@@ -0,0 +1,18 @@
Kort
- Kontinuerlig ombyggnad av ben via Basic Multicellular Units (BMU): osteoklaster resorberar, osteoblaster lägger nytt ben.
Faser
1. Aktivering
2. resorption (Howships lakuner)
3. reversalfas
4. formation (osteoid → mineralisering)
5. vilofas
Kännetecken (histologi)
- Cementlinjer, nysyntetiserade osteoidlagret (omineraliserat), [[Howships Lakuner|Howships lakuner]]; gradvis lamellär organisation.
Relaterat
- [[Osteoklast|Osteoklast]]
- [[Osteoblast|Osteoblast]]
- [[Osteocyt|Osteocyt]]
- [[Osteon Haverska System|Osteon]]

View File

@@ -0,0 +1,11 @@
![[Pasted image 20251009185652.png]]
Kort
- Tunna kanaler i benmatrix som förbinder [[Lakuner|lakuner]] och möjliggör närings-/avfallsutbyte mellan [[Osteocyt|osteocyter]].
Kännetecken
- Innehåller osteocytutskott; gap junctions mellan celler; radiär riktning genom lameller.
Relaterat
- [[Osteon Haverska System|Osteon]]

View File

@@ -0,0 +1,15 @@
Kort
- Ben ersätter en tidigare broskmall ([[Hyalint Brosk]]). Vanligt för långa rörben (femur, humerus) och delar av basala skallben.
Steg (översikt)
- Broskmall → [[Perikondrium]] → [[Periost och Endost|Periost]]; primärt ossifikationscenter i diafysen (bennybildning kring diafysen) → vaskularisering → broskhypertrofi och förkalkning → osteoblaster ersätter brosk med ben → sekundära centra i epifyser.
Tillväxtplatta
- Tillväxt i längd via epifysfysens zoner (se separat sida) tills slutning.
Relaterat
- [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]
- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta zoner]]
- [[Femur|femur]]
- [[Humerus|humerus]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Faser: Inflammation → mjuk kallus (brosk/vävnadsben) → hård kallus (ben) → remodellering till lamellärt ben.
Kännetecken
- Hematom och inflammation; fibro-/kondroblastaktivitet; woven bone deposition; gradvis ombyggnad.
Relaterat
- [[Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Vävnadsben vs lamellärt]]
- [[Benremodellering|Benremodellering]]

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
![[Pasted image 20251009185740.png]]
Kort
- Central kanal i [[Osteon Haverska System|osteon]] som innehåller kärl och nerver; bekläds av endost.
Relaterat
- [[Volkmanns Kanal|Volkmanns kanal]]
- [[Periost och Endost|Endost]]

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
Kort
- Resorptionslakuner urgröpta av [[Osteoklast|osteoklaster]] under [[Benremodellering|benremodellering]].
Kännetecken
- Halvmåneformade fördjupningar på benytan; associerade med osteoklasters ruffled border.

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Kort
- Ben bildas direkt ur mesenkym via kondensation av mesenkymala stamceller till osteoblaster (utan broskmall). Typiskt för platta skallben, mandibel, delar av clavicula.
Steg
- Mesenkymkondensation → [[Osteoblast]] bildar [[Mineralisering och Osteoid|osteoid]] → mineralisering → primära spikler → anastomoserande trabekler → periost utvecklas → kompakt/ spongiöst ben organiseras.
Kännetecken (histologi)
- Oregelbundna benbalkar (vävnadsben) omgivna av osteoblaster; rik vaskularisering; gradvis lamellär omstrukturering.
Relaterat
- [[Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Vävnadsben vs lamellärt]]
- [[Periost och Endost|Periost och endost]]
- [[Os Frontale|os frontale]], [[Os Parietale|os parietale]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Tät (kortikal) benvävnad som bygger diafysens cortex i rörben och yttre skikt av platta ben.
Kännetecken
- Uppbyggt av [[Osteon Haverska System|osteon]] med koncentriska lameller.
Relaterat
- [[Spongiöst Ben|Spongiöst ben]]
- [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst ben]]

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kort
- Kompakt (kortikalt) ben: hög densitet, osteon. Spongiöst (trabekulärt) ben: benbalkar, märgrum.
Funktion
- Kompakt: styrka/bärighet. Spongiöst: metabolt aktivt, lättar skelettet.
Relaterat
- [[Osteon Haverska System|Osteon]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Små hålrum i mineraliserat ben som innesluter [[Osteocyt|osteocyter]].
Kännetecken
- Kopplas samman av [[Canaliculi|canaliculi]]; ligger mellan lameller i [[Osteon Haverska System|osteon]] och i trabekler (spongiöst ben).
### Inte att förväxla med
- [[Histologi/Brosk/Lakuner|Lakuner i brosk]] innesluter kondrocyter och saknar canaliculi.
Relaterat
- [[Canaliculi|Canaliculi]]
- [[Osteocyt|Osteocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
Kort
- Osteoid (omineraliserad matrix) mineraliseras med hydroxyapatitkristaller; kräver matrixvesiklar/alkaliskt fosfatas.
Relaterat
- [[Osteoblast|Osteoblast]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Benbildande cell som syntetiserar osteoid (kollagen typ I + matrixproteiner) och initierar mineralisering.
Kännetecken
- Kubiska/cylindriska celler på benytor; basofil cytoplasma vid aktivitet.
Relaterat
- [[Osteocyt|Osteocyt]] (differentierad osteoblast)
- [[Mineralisering och Osteoid|Mineralisering och osteoid]]

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kort
- Mogna benceller inlagrade i lakuner; upprätthåller matrix; mekanosensorer.
Kännetecken
- Utskott i [[Canaliculi|canaliculi]]; gap junctions mellan celler; cellkropp i [[Lakuner|lakun]].
Relaterat
- [[Osteoblast|Osteoblast]]

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Omineraliserad benmatrix som främst består av kollagen typ I och matrixproteiner; produceras av [[Osteoblast|osteoblaster]].
Kännetecken
- Ses som ljusare rand (osteoid seam) på benytor före mineralisering.
Relaterat
- [[Mineralisering och Osteoid|Mineralisering och osteoid]]

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Multinukleär resorptionscell från hematopoetisk linje (monocyt/makrofag). Bryter ned mineraliserat ben.
Kännetecken
- Stora celler i Howships lakuner; ruffled border; eosinofil cytoplasma.
Relaterat
- [[Benremodellering|Benremodellering]]

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kort
- Strukturell enhet i kompakt ben: koncentriska lameller kring [[Haversk Kanal|Haversk kanal]]; [[Volkmanns Kanal|Volkmanns kanaler]] mellan osteon.
Kännetecken
- [[Osteocyt|Osteocyter]] i [[Lakuner|lakuner]] med [[Canaliculi|canaliculi]]; cementlinjer markerar remodelleringsgränser.
Relaterat
- [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Bindvävsskikt som bekläder benets yttre (periost) respektive inre (endost) ytor; innehåller progenitorceller, kärl och nerver.
Kännetecken
- Periost: yttre fibröst lager + inre cellrikt (osteogent). Endost: tunt cellager mot märghåla/kanaler.
Relaterat
- [[Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]]
- [[Benremodellering|Benremodellering]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Primärt centrum: diafys under fosterutveckling; sekundära centra: epifyser postnatalt.
Betydelse
- Möjliggör samtidig tillväxt i längd (tillväxtplatta) och förbening.
Relaterat
- [[Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]]
- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta zoner]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Trabekulärt ben med nätverk av benbalkar och märgrum; huvudsakligt i epifyser och inre av platta ben.
Kännetecken
- Trabekler ordnas efter belastningslinjer; stor yta för [[Benremodellering|remodellering]].
Relaterat
- [[Kompakt Ben|Kompakt ben]]
- [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst ben]]

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Kort
- Epifysfysens (tillväxtplattans) zoner driver längdtillväxt i endokondral benbildning.
Zoner (från epifys → diafys)
- Reservzon: vilande kondrocyter.
- Proliferationszon: kondrocyter i kolumner, mitoser.
- Hypertrofizon: cellhypertrofi, matrix tunnas.
- Förkalkningszon: matrix förkalkas, kondrocytdöd.
- Ossifikationszon: osteoblaster ersätter brosket med ben.
Relaterat
- [[Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]]
- [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
![[Pasted image 20251009191835.png]]
Kort
- Perforerande kanaler som tvärförbinder [[Haversk Kanal|Haverska kanaler]] och knyter dem till periost/endost.
Relaterat
- [[Osteon Haverska System|Osteon]]

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Vävnadsben (woven): oorganiserade kollagenfibrer, snabbt bildat. Lamellärt ben: organiserade lameller, starkt.
Förekomst
- Vävnadsben: foster, frakturläkning. Lamellärt: moget ben, ersätter woven.
Relaterat
- [[Intramembranös Ossifikation|Intramembranös]] / [[Endokondral Ossifikation|Endokondral]]

View File

@@ -0,0 +1,33 @@
---
title: Benbildning översikt
---
# Benbildning översikt
Processer
- [[Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]]
- [[Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]]
- [[Benremodellering|Benremodellering (BMU)]]
Strukturer och celler
- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta zoner]]
- [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst ben]]
- [[Kompakt Ben|Kompakt ben]] / [[Spongiöst Ben|Spongiöst ben]]
- [[Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Vävnadsben (woven) vs lamellärt ben]]
- [[Osteon Haverska System|Osteon (Haverska system)]]
- [[Haversk Kanal|Haversk kanal]] / [[Volkmanns Kanal|Volkmanns kanal]]
- [[Lakuner|Lakuner]] / [[Canaliculi|Canaliculi]]
- [[Periost och Endost|Periost och endost]]
- [[Osteoblast|Osteoblast]]
- [[Osteoklast|Osteoklast]]
- [[Osteocyt|Osteocyt]]
Övrigt
- [[Mineralisering och Osteoid|Mineralisering och osteoid]]
- [[Osteoid|Osteoid]]
- [[Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter|Primärt och sekundärt ossifikationscenter]]
- [[Frakturläkning|Frakturläkning faser]]
Relaterat
- [[Histologi/Brosk/_Index_|Brosk översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
- [[Anatomi/Ben/_Index_|Ben översikt]]

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Översikt och typer
- [[Histologi/Bindväv/_Index_|Bindväv översikt]]
- Grundtyper: [[Lucker Bindväv|lucker]], [[Retikulär Bindväv|retikulär]], [[Stram Oregelbunden Bindväv|tät oregelbunden]], [[Stram Regelbunden Bindväv|tät regelbunden]], [[Elastisk Bindväv|elastisk]]
- Embryonal/specialiserad: [[Mesenkym|mesenkym]], [[Gelatinös Bindväv|mukös]], [[Vit Fettväv|vit fettväv]], [[Brun Fettväv|brun fettväv]]
Kort kännetecken
- Celler (t.ex. [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Fibroblast|fibroblast]] m.fl.) i rik ECM med [[Fibrer i Bindväv|fibrer]] (kollagen/elastin) och [[Grundsubstans|grundsubstans]]; varierande vaskularisering.
Relaterade fördjupningar
- [[Kollagen|Kollagen]] / [[Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
Relaterat
- [[Histologi/_Index_|histologi översikt]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Mindre adipocyter med många små lipidvakuoler; rikligt med mitokondrier (UCP1); kraftigt vaskulariserad.
Vanliga lokaler
- Nyfödda: interskapulärt; Vuxna: supraklavikulärt/paravertebralt (varierar).
Funktion
- Värmeproduktion
Relaterat
- [[Vit Fettväv|vit fettväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,11 @@
Kännetecken
- Rik på elastiska fibrer (elastin) med viss kollagenstödjeväv.
Vanliga lokaler
- Stora elastiska artärer (tunica media) som [[Aorta Ascendens|aorta]], ligamenta flava.
Funktion
- Elastic recoil, utjämning av pulsvåg, flexibel support.
Relaterat
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kort
- Bindvävens fibrer ger draghållfasthet och elasticitet: kollagena fibrer, retikulära fibrer (kollagen typ III) och elastiska fibrer.
Kollagena fibrer
- Tjocka, orelastiska fibrer av kollagen (oftast typ I); hög draghållfasthet; eosinofila i LM; tvärstrimmiga i EM.
- Retikulära fibrer (kollagen typ III): tunna, nätverk i lymfoida organ, basalmembranets lamina reticularis (silverfärgas).
Elastiska fibrer
- Elastin + fibrillin; ger elastic recoil (t.ex. ligamenta flava, stora elastiska artärer).
Relaterat
- [[Kollagen|Kollagen]] / [[Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
- [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|Elastisk bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
![[Pasted image 20251009191323.png]]
![[Pasted image 20251009191345.png]]
Kort
- Vanligaste bindvävscellen; producerar och underhåller ECM (kollagen, elastin, proteoglykaner, glykoproteiner).
Kännetecken
- Spolformad cell med avlång, ljus kärna; mycket RER/Golgi vid aktiv syntes; kan bli inaktiv (fibrocyt).
Funktion
- Syntes av [[Kollagen|kollagen]]/[[Kollagensyntes|kollagensyntes]], [[Grundsubstans|grundsubstans]] och [[Fibrer i Bindväv|fibrer]].
Relaterat
- [[Myofibroblast|Myofibroblast]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Geléartad, mycket rik grundsubstans, få fibrer/celler.
Vanliga lokaler
- Navelsträng (umbilikal korda).
Funktion
- Stötdämpning/elasticitet som skyddar kärlen i navelsträngen.
Relaterat
- [[Mesenkym|mesenkym]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Kort
- Amorf, hydrofil matrix mellan fibrer och celler; består av GAGs, proteoglykaner och multiadhesiva glykoproteiner.
Beståndsdelar
- GAGs (t.ex. hyaluronan, kondroitin-/dermatan-/heparansulfat): binder vatten, ger viskoelasticitet.
- Proteoglykaner: kärnprotein + GAGs; formar geler som motstår kompression (t.ex. aggrekan).
- Glykoproteiner: fibronectin, laminin celladhesion/migration, kopplar cell ↔ ECM.
Funktion
- Diffusion av näring/avfall, stötdämpning, reglering av cellbeteende (tillväxtfaktorer lagras/frisätts).
Relaterat
- [[Kollagen|Kollagen]] / [[Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
- [[Histologi/Epitel/Basalmembran|Basalmembran]]

View File

@@ -0,0 +1,15 @@
Kort
- Största ECM-proteinfamiljen; ger draghållfasthet. Fibrillära (I, II, III), nätverksbildande (IV), associerade (IX, XII) m.fl.
Viktiga typer
- Typ I: vanligast; [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|senor/ligament]], dermis, ben.
- Typ II: brosk (hyalint/elasticitet via blandning).
- Typ III: retikulära fibrer (lymfoida organ, kärlvägg).
- Typ IV: nätverk i basalmembran (lamina densa).
Funktion
- Dragstyrka, vävnadsarkitektur; samverkan med [[Grundsubstans]]
Relaterat
- [[Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
- [[Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,21 @@
Kort
- Intracellulär och extracellulär process där [[Kollagen|kollagen]] bildas av fibroblaster (m.fl.). Kräver bl.a. Cvitamin och koppar.
Steg (översikt)
- Transkription/translation → preprokollagen (RER)
- Hydroxylering av prolin/lysin (prolyl/lysylhydroxylas; kräver Cvitamin) → stabilitet i trippelhelix
- Glyosylering av hydroxylysin (RER) → trippelhelix (prokollagen)
- Sekretion → klyvning av propeptider (prokollagenpeptidas) → tropokollagen
- Fibrillogenes: laterala associationer till fibriller → fibrer
- Tvärbindning (lysyloxidas; kräver koppar) → starka fibriller/fibrer
Kliniska kopplingar
- Skörbjugg (Cvitaminbrist): defekt hydroxylering → svag ECM, blödningar, sår som inte läker.
- EhlersDanlos (olika typer): defekter i kollagensyntes/processing → hypermobilitet, hudelasticitet.
- Osteogenesis imperfecta (COL1A1/2): defekt typ Ikollagen → frakturkänslighet.
Relaterat
- [[Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]]
- [[Kollagen|Kollagen]]
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Fibroblast|Fibroblast]]

View File

@@ -0,0 +1,5 @@
Ett lager [[Bindväv|bindväv]] som ligger i mukosan, den ligger under [[Basalmembran|basalmembranet]].
Kan inkludera [[Histologi/Bindväv/Fibroblast|Fibroblast]], [[Lymfocyt]], [[Plasmacell]], [[Makrofag]], [[Eosinofil]] och [[Mastcell]].

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Rik grundsubstans, glesa kollagenfibrer (typ I/III), många celltyper (fibroblaster, immunceller), kärl och nerver.
Vanliga lokaler
- Lamina propria i slemhinnor, under epitel, runt kärl/nervknippen.
Funktion
- Stöd, diffusion, immunförsvar, flexibel förskjutning mellan vävnader.
Relaterat
- [[Retikulär Bindväv|retikulär bindväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Fagocyterande cell i mononukleära fagocytsystemet; differentierar från [[Histologi/Blod/Monocyt|monocyt]].
Kännetecken
- Stor cell med rikligt lysosomer; fagocytos; MHC II för antigenpresentation; vävnadsspecifika namn (Kupffer, alveolär, mikroglia).
Funktion
- Fagocytos, cytokiner, antigenpresentation; städning och försvar.
Relaterat
- [[Histologi/Blod/Monocyt|Monocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Granulerad cell nära kärl; medierar omedelbar överkänslighet via IgEreceptorer.
Kännetecken
- Grova metakromatiska granula (histamin, heparin, proteaser); runda celler med central kärna.
Funktion
- Degranulering → vasodilatation, ökad permeabilitet; rekrytering av leukocyter.
Relaterat
- [[Histologi/Blod/Basofil|Basofil]] (likheter)

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Spol- till stjärnformade, odifferentierade celler i rik grundsubstans; fina fibrer.
Vanliga lokaler
- Embryo/foster; kvarstående i vissa perivaskulära nischer.
Funktion
- Stam/prekursorvävnad som ger upphov till bindväv, brosk, ben m.m.
Relaterat
- [[Gelatinös Bindväv|mukös bindväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Kontraktil fibroblast med glattmuskelmarkörer (αSMA); viktig i sårläkning och vävnadskontraktion.
Kännetecken
- Mer aktinfilament och täta förankringar; elektronmikroskopiskt mellanform mellan glatt muskel och fibroblast.
Funktion
- Sårkontraktion, ECMremodellering; kan uppstå från fibroblaster/pericyter.
Relaterat
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Fibroblast|Fibroblast]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Perivaskulär kontraktil cell runt kapillärer/venuler; stödjer kärl och kan differentiera.
Kännetecken
- Omsluter endotel med utskott; deltar i blodhjärnbarriär; uttrycker kontraktila proteiner.
Funktion
- Kärlstöd, reglering av genomblödning; stamcellspotential lokalt.
Relaterat
- [[Histologi/Bindväv/Myofibroblast|Myofibroblast]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Antikroppsproducerande cell differentierad från Blymfocyt.
Kännetecken
- Excentrisk kärna med "klockfärgs"kromatin; perinukleär klar zon (Golgihof).
Funktion
- Produktion och sekretion av immunglobuliner (Ig).
Relaterat
- [[Histologi/Blod/Lymfocyt|Lymfocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III) och retikelceller.
Vanliga lokaler
- Stroma i lymfoida organ: lymfknutor, mjälte, benmärg; även lever.
Funktion
- Stödjande stroma för hematopoetisk/lymfoid vävnad.
Relaterat
- [[Lucker Bindväv|lucker bindväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Tjocka buntar kollagen typ I i oregelbundna riktningar; få celler (fibroblaster).
Vanliga lokaler
- Dermis (retikulära lagret), organ- och nervkapslar, submukosa.
Funktion
- Draghållfasthet i flera riktningar, skydd.
Relaterat
- [[Stram Regelbunden Bindväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,13 @@
Kännetecken
- Parallella kollagen typ Ifibrer; rader av fibroblaster mellan fibrerna.
Vanliga lokaler
- Senor, ligament, corneas stroma.
Funktion
- Hög draghållfasthet i en huvudriktning.
Relaterat
- [[Stram Oregelbunden Bindväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,16 @@
Kännetecken
- Stora adipocyter med en stor lipidvakuol; perifer kärna; rik vaskularisering.
Vanliga lokaler
- Subcutis, mesenterium, perirenalt, visceralt fett.
Funktion
- Energilager
- Isolering
- Stötdämpning
- Endokrin (t.ex. leptin).
Relaterat
- [[Brun Fettväv|brun fettväv]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,35 @@
---
title: Bindväv översikt
---
# Bindväv översikt
Grundtyper
- [[Lucker Bindväv|lucker bindväv]]
- [[Retikulär Bindväv]]
- [[Stram Oregelbunden Bindväv]]
- [[Stram Regelbunden Bindväv]]
- [[Elastisk Bindväv]]
Embryonal och specialiserad
- [[Mesenkym]]
- [[Gelatinös Bindväv]]
- [[Vit Fettväv]]
- [[Brun Fettväv]]
ECM (Extracellulär matrix)
- [[Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]]
- [[Grundsubstans|Grundsubstans]]
- [[Kollagen|Kollagen]] / [[Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
Bindvävsceller
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Fibroblast|Fibroblast]]
- [[Myofibroblast|Myofibroblast]]
- [[Makrofag|Makrofag]]
- [[Mastcell|Mastcell]]
- [[Plasmacell|Plasmacell]]
- [[Pericyt|Pericyt]]
Relaterat
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
- Mognar i benmärg; expressar membranbundet immunoglobulin (BCR).
- Aktiveras av antigen och T-hjälparceller → differentierar till plasmaceller (antikroppssekretion) eller minnesceller.
- I perifer blodfilm: små lymfocyter; aktiverade B-celler större med mer cytoplasma.
- Kan genomgå klas switch, affinitetsmognad i germinalcentra.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/Plasma|plasma]]

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Övergång mellan [[Histologi/Blod/Metamyelocyt|metamyelocyt]] och mogen granulocyt.
- Kärnan är stavformad utan segment.
- Ökad bandcellsandel (“vänsterförskjutning”) vid bakteriella infektioner.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Granulopoes|granulopoes]], [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Basofil erytroblast
- Tidigt stadium i erytropoes; intensivt basofilt cytoplasma p.g.a. ribosomrikt ER.
- Börjar syntetisera hemoglobin, kärnan stor rund.
- Dela sig vidare till polykromatiska erytroblaster.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Erytopoes|erytropoes]], [[Histologi/Blod/Polykromatisk Erytroblast|polykromatisk erytroblast]].

View File

@@ -0,0 +1,15 @@
Kort
- Granulocyt; medverkar i allergiska reaktioner via histamin/heparin.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: mörka granula som kan dölja kärnan.
- EM: granula med histamin/heparin.
Funktion
- Vaskulär permeabilitet, bronkokonstriktion; likheter med mastceller.
Andel i blod
- <1 % av leukocyter.
Relaterat
- [[Granulopoes|Granulopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,11 @@
Kort
- Hematopoetisk vävnad i benens märghålor; röd (aktiv) och gul (fettinlagrad) benmärg.
Struktur
- Stroma: retikulär bindväv, makrofager, fettceller.
- Parenkym: hematopoetiska celler i nischer vid sinusoider.
- Sinusoider: fenestrerade kapillärer som släpper ut mogna celler.
Relaterat
- [[Hematopoes Översikt|Hematopoes översikt]]
- [[Spongiöst Ben|Spongiöst ben]] / [[Periost och Endost|Endost]]

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Blod består av plasma (~55 %) och blodkroppar (~45 %, hematokrit). Plasma = vatten, proteiner, lösta ämnen.
Komponenter
- Plasma: ~90 % vatten, 78 % proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), 12 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfall.
- Blodkroppar: [[Erytrocyt|erytrocyter]], [[Leukocyter Översikt|leukocyter]], [[Trombocyt|trombocyter]].
Relaterat
- [[Plasma|Plasma]] / [[Serum|Serum]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Tunn film av blod på objektglas som färgas (vanligen WrightGiemsa) för att identifiera celltyper i LM.
Nyckelfynd
- Erytrocyter: jämnstora, bikonkava, central uppklarning.
- Leukocyter: kärnbärande; granulocyter har specifika granula, agranulocyter saknar tydliga granula.
- Trombocyter: små, violetta fragment.
Relaterat
- [[Leukocyter Översikt|Leukocyter översikt]]
- [[Erytrocyt|Erytrocyt]]
- [[Trombocyt|Trombocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Buffy coat
- Tunt, ljusgult lager mellan plasma och erytrocyter efter centrifugering av antikoagulerat blod.
- Innehåller leukocyter och trombocyter; används för differentialräkning och isolering av mononukleära celler.
- Volymen ökar vid leukocytos och minskar vid leukopeni.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Plasma|plasma]], [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyt]], [[Histologi/Blod/Leukocyter Översikt|leukocyter]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
Kort
- Antigenpresenterande cell (APC) som initierar Tcellsvar; förekommer i vävnader och lymfoida organ.
Relaterat
- [[Histologi/Hud/Langerhanscell|Langerhanscell]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
## Diapedes (transendotelial migration)
- Stegvis process där leukocyter lämnar blodbanan till inflammerad vävnad.
1. Laminärt flöde med centralt placerade erytrocyter, leukocyter pressas mot endotelet (margination).
2. Rolling: selektin-medierade svaga bindningar bromsar leukocyten.
3. Aktivering: kemokiner från endotel/stroma aktiverar integriner på leukocyten.
4. Fast vidhäftning: integriner (LFA-1, VLA-4) binder ICAM-/VCAM-molekyler.
5. Transmigration: leukocyten passerar mellan endotelceller via PECAM-1 och junctional adhesion molecules.
6. Kemotaxi: riktad migration i vävnaden mot cytokinkälla.
- Regleras av endotelaktivering, cytoskelettombyggnad och proteolys av basalmembran.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venol|venol]], [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]].

View File

@@ -0,0 +1,15 @@
Kort
- Granulocyt; parasitförsvar och modulering av allergisk inflammation.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: biloberad kärna, stora röda (eosinofila) granula.
- EM: kristalloidkärna i specifika granula (MBP).
Funktion
- Frisätter toxiska proteiner mot parasiter; reglerar allergiska svar.
Andel i blod
- 14 % av leukocyter.
Relaterat
- [[Granulopoes|Granulopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
![[Pasted image 20251009203716.png]]
Kort
- Mognad av erytrocyter från proerytroblast till retikulocyt → erytrocyt; stimuleras av EPO.
Steg
- Proerytroblast → basofil → polykromatofil → ortokromatisk erytroblast (kärnan utstöts) → retikulocyt → erytrocyt.
Reglering
- Erytropoetin (njure) vid hypoxi.
Relaterat
- [[Erytrocyt|Erytrocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,21 @@
![[Pasted image 20251009203738.png]]
![[Pasted image 20251009203756.png]]
Kort
- Cell för gastransport via hemoglobin.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: ca 7,5 µm diameter, central uppklarning, uniform storlek.
- EM: membranskelett (spectrin/ankyrin), ingen organell.
Funktion
- Transport av O₂/CO₂; buffert av H⁺ (via Hb).
Andel i blod
- Största cellfraktionen (hematokrit ~45 % totalt).
Livslängd
- ~120 dagar; elimineras i mjälte/lever.
Relaterat
- [[Erytopoes|Erytopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,5 @@
Kort
- Nedbrytning av fibrinkoaglet via plasmin (från plasminogen aktiverat av tPA/uPA); balanseras av inhibitorer (PAI-1, antiplasmin).
Relaterat
- [[Koagulation Sekundär|Koagulation sekundär]]

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
## Granulocytgranula
- Primära (azurofila) granula: lysosomala enzymer (myeloperoxidas, defensiner) bildas i [[Histologi/Blod/Promyelocyt|promyelocyt]].
- Sekundära (specifika) granula: kolagenas, laktoferrin, NADPH-oxidas; definierar neutrofila, eosinofila, basofila drag.
- Tertiära granula: gelatinase, metalloproteinaser och receptorer viktiga för migration.
- Innehållet möjliggör fagocytos, ROS-produktion och vävnadsnedbrytning.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]], [[Histologi/Blod/Eosinofil|eosinofil]], [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]].

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kort
- Mognad av granulocyter (neutrofil, eosinofil, basofil) från myeloblast via promyelocyt, myelocyt, metamyelocyt, bandcell.
Steg
- Myeloblast → promyelocyt → myelocyt → metamyelocyt → stavkärnig (band) → segmentkärnig granulocyt.
Relaterat
- [[Neutrofil|Neutrofil]] / [[Eosinofil|Eosinofil]] / [[Basofil|Basofil]]

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Kort
- Blodbildning från hematopoetiska stamceller (HSC) till mogna blodceller via myeloid och lymfoid linje.
Linjer
- Myeloid: erytrocyter, megakaryocyter/trombocyter, granulocyter, monocyter.
- Lymfoid: B-, T- och NK-celler.
Relaterat
- [[Erytopoes|Erytopoes]] / [[Trombopoes|Trombopoes]]
- [[Granulopoes|Granulopoes]] / [[Monocytopoes|Monocytopoes]] / [[Lymfopoes|Lymfopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Hematopoetisk stamcell (HSC)
- Pluripotent cell i röd benmärg som ger upphov till alla blodcellslinjer.
- Identifieras av ytantigen (CD34+, CD38) och ligger i endosteala/ vaskulära nischer.
- Genomgår asymmetrisk delning → självförnyelse + bildning av multipotenta progenitorer (myeloid resp. lymfoid).
Relaterat: [[Histologi/Blod/Hematopoes Översikt|hematopoes]], [[Histologi/Blod/Stomacell Benmärg|stomaceller]].

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Kärlspasm och trombocytplugg: trombocytadhesion (vWFGPIb), aktivering (ADP/TXA₂), aggregation (GPIIb/IIIafibrinogen).
Nyckelkomponenter
- Endotel, vWF, trombocytreceptorer, kollagenexponering.
Relaterat
- [[Trombocyt|Trombocyt]]
- [[Koagulation Sekundär|Koagulation sekundär]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Heparin
- Sulfaterad glykosaminoglykan med antikoagulerande effekt genom aktivering av antitrombin III.
- Lagrats i basofila granulocyter och mastceller; frigörs vid allergisk/inflammatorisk respons.
- Kliniskt används heparin som läkemedel mot trombbildning.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Hemostas Primär|primär hemostas]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Histamin
- Biogen amin (dekarboxylerat histidin) lagrad i basofila granulocyter och mastceller.
- Orsakar vasodilatation, ökad kärlpermeabilitet och bronkokonstriktion vid allergiska reaktioner.
- Frisätter NO via endotel och driver inflammation.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Hemostas Primär|primär hemostas]].

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Koagulationskaskad som stabiliserar trombocytpluggen med fibrin (intrinsisk/extrinsisk väg → gemensam väg → trombin → fibrin).
Nyckelkomponenter
- Koagulationsfaktorer (II, V, VII, VIII, IX, X, XI, XII), kalcium, fosfolipidyta.
Relaterat
- [[Hemostas Primär|Hemostas primär]]
- [[Fibrinolys|Fibrinolys]]

View File

@@ -0,0 +1,12 @@
Kort
- Vita blodkroppar indelade i granulocyter (neutrofil, eosinofil, basofil) och agranulocyter (lymfocyt, monocyt).
Andelar (typiskt)
- Neutrofil 5070 %, Lymfocyt 2040 %, Monocyt 28 %, Eosinofil 14 %, Basofil <1 %.
Relaterat
- [[Neutrofil|Neutrofil]]
- [[Eosinofil|Eosinofil]]
- [[Basofil|Basofil]]
- [[Lymfocyt|Lymfocyt]]
- [[Monocyt|Monocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Kort
- Agranulocyt; adaptiv immunitet (B- och T-celler) samt NK-celler.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: liten cell, stor rund kärna, smal cytoplasmamant.
Funktion
- B: antikroppsproduktion (plasmacell). T: cellulär immunitet. NK: cytotoxisk aktivitet.
Andel i blod
- 2040 % av leukocyter.
Relaterat
- [[Lymfopoes|Lymfopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,5 @@
Kort
- Differentiering av lymfoida stamceller till B-, T- och NK-celler; B i benmärg, T i thymus.
Relaterat
- [[Lymfocyt|Lymfocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Lysozym
- Antibakteriellt enzym som klyver peptidoglykan i bakteriens cellvägg.
- Finns i primära granula hos neutrofiler, i saliv, tårvätska och plasma.
- Bidrar till medfödd immunitet.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granulocytgranula]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Megakaryocyt
- Stor polyploid cell i benmärg (upp till 100 µm) som bildar [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyter]] via cytoplasmatiska utskott (proplatelets).
- Ligger nära sinusoider där trombocyter släpps in i blodet.
- Regleras av trombopoetin och IL-6.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Trombopoes|trombopoes]], [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Metamyelocyt
- Postmitotiskt stadium; kärnan böjd (njurformad) och granula tydligt utvecklade.
- Föregås av bandcell innan full mognad till granulocyt.
- Finns normalt inte i perifert blod.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Myelocyt|myelocyt]], [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]].

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
Kort
- Agranulocyt; cirkulerande prekursor till vävnadsmakrofager och dendritiska celler.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: störst bland leukocyter; njurformad kärna; gråblå cytoplasma.
Funktion
- Fagocytos, antigenpresentation (i vävnad som makrofag/dendritisk cell).
Andel i blod
- 28 % av leukocyter.
Relaterat
- [[Monocytopoes|Monocytopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,5 @@
Kort
- Mognad från monoblast → promonocyt → monocyt; differentierar i vävnad till makrofag/dendritisk cell.
Relaterat
- [[Monocyt|Monocyt]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Myeloblast
- Tidig cell i granulopoiesen; stor cell (1520 µm) med stor kärna, nukleoler och basofil cytoplasma utan granula.
- Differentieras till [[Histologi/Blod/Promyelocyt|promyelocyt]].
- Delar sig i benmärgens proliferationspool.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Granulopoes|granulopoes]], [[Histologi/Blod/Promyelocyt|promyelocyt]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Myelocyt
- Stadiet där specifika sekundärgranula (neutrofila, eosinofila, basofila) bildas.
- Kärnan excentrisk och börjar plana till; cellen delar sig fortfarande.
- Mognar till [[Histologi/Blod/Metamyelocyt|metamyelocyt]].
Relaterat: [[Histologi/Blod/Granulopoes|granulopoes]], [[Histologi/Blod/Metamyelocyt|metamyelocyt]].

View File

@@ -0,0 +1,18 @@
Kort
- Granulocyt; första försvar mot bakterier genom fagocytos och degranulering.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: 1012 µm, multiloberad kärna (35), fina azurofila/specifika granula.
- EM: primära (azurofila) och sekundära granula; rika på myeloperoxidas.
Funktion
- Fagocytos, NETs, dödar bakterier.
Andel i blod
- 5070 % av leukocyter.
Livslängd
- Dagar i vävnad efter snabb diapedes.
Relaterat
- [[Granulopoes|Granulopoes]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Ortokromatisk erytroblast (normoblast)
- Nästan färdig erytrocyt; acidofil cytoplasma p.g.a. högt hemoglobin.
- Kärnan starkt kondenserad kastas ut genom en följande cytokines.
- Efter kärnextrusion → [[Histologi/Blod/Retikulocyt|retikulocyt]].
Relaterat: [[Histologi/Blod/Retikulocyt|retikulocyt]], [[Histologi/Blod/Polykromatisk Erytroblast|polykromatisk erytroblast]].

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Kort
- Vätskefasen i blodet som transporterar proteiner, näring, hormoner, elektrolyter och avfallsprodukter.
Innehåll
- Albumin (kolloidosmotiskt tryck), globuliner (transport/Ig), fibrinogen (koagulation), elektrolyter, små molekyler.
Relaterat
- [[Serum|Serum]]
- [[Blodets Sammansättning|Blodets sammansättning]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Polykromatisk erytroblast
- Mellanstadium i erytropoes med blandad basofil/acidofil cytoplasma (grå ton) när hemoglobinsyntesen ökar.
- Kärnan börjar kondensiera; cellen genomgår ytterligare mitoser.
- Mognar till ortokromatisk erytroblast.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Basofil Erytroblast|basofil erytroblast]], [[Histologi/Blod/Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Promyelocyt
- Nästa steg i granulopoies; innehåller primära (azurofila) granula i cytoplasman.
- Kärnan rund med nukleoler; cellen fortsätter mitotisk aktivitet.
- Mognar vidare till [[Histologi/Blod/Myelocyt|myelocyt]].
Relaterat: [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granula i granulocyter]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Retikulocyt
- Kärnlös erytrocytprecursor med rester av ribosomalt RNA (retikulärt nätverk vid supravital färgning).
- Cirkulerar 12 dagar innan den mognar till erytrocyt.
- Ökad andel vid hemolys/blodförlust; låg andel vid aplastiska tillstånd.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Histologi/Blod/Erytrocyt|erytrocyt]].

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kort
- Plasma utan koagulationsfaktorer (framför allt fibrinogen) efter att blodet koagulerat.
Användning
- Klinisk kemi (analys av lösta substanser utan störning av fibrinogen).
Relaterat
- [[Plasma|Plasma]]

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
## Benmärgens stromaceller
- Mesenkymala celler (fibroblaster, retikulära celler, adipocyter) som bildar stödjeväv och extracellulär matrix i röd benmärg.
- Producerar cytokiner (SCF, IL-7) och tillväxtfaktorer som reglerar hematopoies.
- Bygger hematopoetiska nischer tillsammans med osteoblaster, endotel och makrofager.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]], [[Histologi/Blod/Hematopoes Översikt|hematopoes]].

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
## T-lymfocyt
- Adaptiv immuncell utvecklad i thymus; expressar T-cellsreceptor (TCR) och CD3-komplex.
- Undergrupper: CD4+ T-hjälparceller (Th1, Th2, Th17, Tfh) och CD8+ cytotoxiska T-celler.
- Funktioner: cytokinproduktion, aktivering av makrofager och B-celler, avdödning av infekterade/tumorala celler.
- I blodutstryk: små till medelstora lymfocyter med smal cytoplasmarand.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/_Index_|lymfatiska organ]].

View File

@@ -0,0 +1,18 @@
Kort
- Cellfragment från megakaryocyter som deltar i primär hemostas och koagulation.
Kännetecken (LM/EM)
- LM: små violetta fragment 24 µm. EM: granula (alfa, delta), öppet kanalikulärt system.
Funktion
- Adhesion (via vWF), aggregation (ADP/TXA₂), frisätter koagulationsstimulerande faktorer.
Andel i blod
- 150400 × 10³/µL (typiskt referensintervall).
Livslängd
- 810 dagar; elimineras i mjälte.
Relaterat
- [[Trombopoes|Trombopoes]]
- [[Hemostas Primär|Hemostas primär]]

View File

@@ -0,0 +1,5 @@
Kort
- Mognad från megakaryoblast → megakaryocyt; cytoplasmafragment bildar trombocyter i benmärgssinusoider.
Relaterat
- [[Trombocyt|Trombocyt]]

View File

@@ -0,0 +1 @@

View File

@@ -0,0 +1,41 @@
---
title: Blod översikt
---
# Blod översikt
Sammansättning
- [[Blodets Sammansättning|Blodets sammansättning]]
- [[Plasma|Plasma]] / [[Serum|Serum]]
- [[Buffy Coat|Buffy coat]]
- [[Blodutstryk och Färgning|Blodutstryk och färgning (WrightGiemsa)]]
Celler
- [[Erytrocyt|Erytrocyt]]
- [[Leukocyter Översikt|Leukocyter översikt]]
- Granulocyter: [[Neutrofil|Neutrofil]], [[Eosinofil|Eosinofil]], [[Basofil|Basofil]]
- Agranulocyter: [[Lymfocyt|Lymfocyt]], [[Monocyt|Monocyt]]
- Lymfocyt-subtyper: [[T-Lymfocyt|T-lymfocyt]], [[B-Lymfocyt|B-lymfocyt]]
- [[Trombocyt|Trombocyt]]
- [[Granulocytgranula|Granulocytgranula]], [[Lysozym|Lysozym]], [[Heparin|Heparin]], [[Histamin|Histamin]]
Benmärg och hematopoes
- [[Benmärg|Benmärg översikt]]
- [[Hematopoes Översikt|Hematopoes översikt]]
- [[Stomacell Benmärg|Stromaceller]], [[Hematopoetisk Stamcell|Hematopoetisk stamcell]]
- [[Erytopoes|Erytopoes]]
- Erytropoesstadier: [[Basofil Erytroblast|Basofil]], [[Polykromatisk Erytroblast|Polykromatisk]], [[Ortokromatisk Erytroblast|Ortokromatisk]], [[Retikulocyt|Retikulocyt]]
- [[Granulopoes|Granulopoes]]
- Granulopoesstadier: [[Myeloblast|Myeloblast]], [[Promyelocyt|Promyelocyt]], [[Myelocyt|Myelocyt]], [[Metamyelocyt|Metamyelocyt]], [[Bandcell|Bandcell]]
- [[Monocytopoes|Monocytopoes]]
- [[Lymfopoes|Lymfopoes]]
- [[Trombopoes|Trombopoes]]
- [[Megakaryocyt|Megakaryocyt]]
Hemostas
- [[Hemostas Primär|Hemostas primär]]
- [[Koagulation Sekundär|Koagulation sekundär]]
- [[Fibrinolys|Fibrinolys]]
Relaterat
- [[Histologi/Ben/_Index_|Benbildning översikt]]

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Förbindelse mellan två kärl (artär-artär, ven-ven eller artär-ven) som ger alternativa flödesvägar.
- Viktiga i hud (termoreglering), GI-kanal, hjärta (kollateraler).
- Arteriovenösa anastomoser kringgår kapillärbäddar och reglerar blodflöde.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]], [[Histologi/Blodkärl/Arteriol|arteriol]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Små artärer (<100 µm) med 13 lager glattmuskel i [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|tunica media]].
- Saknar tydlig [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Externa|m. elastica externa]]; tunica adventitia minimal.
- Viktiga resistanskärl som reglerar blodtryck och perfusion.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|kapillärer]], [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]].

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
- Stora kärl (aorta, a. pulmonalis) med tjock [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|tunica media]] dominerad av elastiska lameller.
- Elastin lagrar energi under systole och ger jämn flödesprofil under diastole.
- Tunica intima har endotel, subendotelial bindväv och [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Interna|m. elastica interna]].
- Adventitian innehåller [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa vasorum]] och nerver.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|tunica media]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Platt cell som bekläder kärllumen; kontinuerligt lager med tight junctions.
- Funktioner: barriär, utsöndrar NO, prostacyklin, endotelin, reglerar hemostas och inflammation.
- Aktiv transport (transcytos), receptorförmedlad upptag och presentation av adhesionsmolekyler.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Tunica Intima|tunica intima]], [[Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Endotel med porer (fenestrae) täckta av diafragma; finns i endokrina organ, njure (peritubulärt), tarm.
- Tillåter ökad filtrering/transport av större molekyler.
- Basalmembranet är kontinuerligt.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|kontinuerlig kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|sinusoid]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Vanligaste kapillären i muskel, hud, CNS; endotelceller tätt förbundna med tight junctions.
- Kontinuerligt basalmembran och pericyter.
- Transport sker via diffusion och transcytos.
Relaterat: [[Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Endotelcell|endotelcell]].

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
- Tunna kärl med endotel och diskontinuerligt basalmembran som samlar extravaskulär vätska.
- Börjar blind-ended
- Har klaffar och små glattmuskelband; saknar tydlig [[Tunica Media]].
- Transporterar lymfa, immunceller och fett (chylomikroner) tillbaka till blodbanan.
- töms i ven nära hjärtat
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/_Index_|lymfatiska organ]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Elastisk lamina som separerar [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|tunica media]] från [[Histologi/Blodkärl/Tunica Adventitia|adventitia]] i större artärer.
- Ger elasticitet och begränsar diffusion.
- Saknas i mindre artärer/arterioler.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Interna|m. elastica interna]].

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
- Tydlig elastisk lamina mellan [[Histologi/Blodkärl/Tunica Intima|tunica intima]] och [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|media]] i artärer.
- Perforerad för utbyte mellan intima och media.
- Framträdande i muskelartärer; mindre tydlig i elastiska artärer.
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Externa|m. elastica externa]].

Some files were not shown because too many files have changed in this diff Show More