1
0

Initial commit

This commit is contained in:
2025-10-13 16:35:40 +02:00
commit 18a6234db4
1081 changed files with 50261 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Abduktion
### Definition
- Rörelse där en extremitet förs bort från kroppens medianplan.
- Sker i frontalplanet kring en sagittal axel.
### Exempel
- Armen lyfts ut åt sidan (m. deltoideus, m. supraspinatus).
- Benet förs utåt i höftleden.
- Fingrar sprids från mittlinjen (m. interossei dorsales).
### Klinisk betydelse
- Abduktionsförmåga testas vid axel- och höftstatus.
- Nedsatt abduktion vid t.ex. rotatorcuffruptur eller nervskada (n. axillaris).
- Abduktionsortoser används för höftledsstabilisering hos nyfödda (Luxatio coxae).
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Adduktion|Adduktion]]
- Kombineras i rörelser som horisontal abduktion (axel).
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Adduktion
### Definition
- Rörelse som för en extremitet mot kroppens medianplan (motsats till [[Anatomi/Terminologi/Abduktion|abduktion]]).
- Sker i frontalplanet kring sagittal axel.
### Exempel
- Armen förs från ett abducerat läge tillbaka längs bålen (m. pectoralis major, m. latissimus dorsi).
- Benet förs in mot mittlinjen i höftleden (adduktormuskler).
- Fingrar förs samman mot långfingret (m. interossei palmares).
### Klinisk betydelse
- Adduktionsstyrka testas vid adduktormyopati eller nervpåverkan (n. obturatorius).
- Viktigt vid gång- och hållningsanalys (adduktorer stabiliserar bäckenet).
- Abduktion/adduktion används i rehabiliteringsprogram för skuldran och höften.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Abduktion|Abduktion]]
- Specialfall: horisontal adduktion i axelleden.
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,7 @@
Kort
- Kropp stående, blick framåt, armar längs sidorna med handflator framåt (supinerade), fötter parallella.
Relaterat
- [[Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
- [[Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
- [[Anatomi/_Index_|Anatomi översikt]]

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Anterior
### Definition
- Anger läge mot framsidan av kroppen.
- I thorax/abdomen motsvarar anterior ungefär [[Anatomi/Terminologi/Ventral|ventral]].
### Klinisk användning
- Vanligt i ortopedi (anterior cruciatum), thorax (anterior interkostalartär).
- Radiologiska projektioner (AP = anteroposterior).
- Anterior approach beskriver kirurgiska accessvägar.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Posterior|posterior]].
- Kan kombineras till termer som anterolateral, anterosuperior.
- I fotsidan används istället begreppen dorsal/plantar beroende på kontext.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Ventral|Ventral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Superior|Superior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Caudal
### Definition
- Anger riktning mot svansen/nedre delen av kroppen.
- Hos människor används caudal för att beskriva lägen nedanför en referensstruktur, särskilt längs neuraxeln.
### Klinisk användning
- Beskriver nivåer i ryggraden (caudalt om Th12).
- Används för anestesitekniker som kaudalanestesi (blockad i sakralkanalen).
- I neuroanatomi beskriver caudal läge mot ryggmärgens ände eller hjärnstammens nedre del.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Cranial|craniell]].
- Kombinationer: caudalt-lateralt, caudoventralt.
- I extremiteter används ofta [[Anatomi/Terminologi/Distal|distal]] snarare än caudal.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Cranial|Cranial]]
- [[Anatomi/Terminologi/Inferior|Inferior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Distal|Distal]]
---

View File

@@ -0,0 +1,23 @@
## Cranial (craniell)
### Definition
- Anger riktning mot huvudet/skallen.
- I neuraxeln betyder cranial ”uppåt” mot hjärnan.
- I extremiteter kan cranial motsvara ”proximal” när man beskriver rörelser mot bålen.
### Klinisk användning
- Beskriver anatomiska nivåer i kotpelaren (cranialt om L1).
- Används vid neurokirurgi och radiologi för att ange riktning mot skallbasen.
- Cranial epidural injektion syftar på injektion riktad uppåt längs spinalkanalen.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Caudal|caudal]].
- Överlapp med [[Anatomi/Terminologi/Superior|superior]] men cranial används främst längs neuraxeln.
- Kombineras ofta i termer som craniocaudal.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Superior|Superior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Proximal|Proximal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Caudal|Caudal]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Dexter (dx.)
### Definition
- Latinskt ord för ”höger”.
- Används som prefix eller suffix för att ange strukturer på höger kroppshalva.
### Klinisk användning
- Journaltext och operationsberättelser använder förkortningen ”dx.” (t.ex. coxa dx).
- Identifierar sida vid bilddiagnostik (R-marker på röntgen).
- Viktigt i anatomi för att skilja höger/vänster organ (t.ex. ramus dexter hepatis).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Sinister|sinister]].
- Ofta kombinerat med andra termer: *a. carotis communis dextra*.
- Bilateral betecknas ”bilat.” snarare än dexter/sinister.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Sinister|Sinister]]
- [[Anatomi/Terminologi/Lateral|Lateral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Distal
### Definition
- Anger läge längre bort från bålen eller strukturens ursprung.
- Vanligast vid beskrivning av extremiteter, kärl och nerver.
### Klinisk användning
- Frakturbeskrivning (distal radiusfraktur).
- Distal status vid kärl- och nervskador (distal puls, distal sensibilitet).
- I kirurgi: distal resektionsgräns, distala bypass-anastomoser.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Proximal|proximal]].
- Kombineras med andra lägesord (distal-lateral).
- I GI-kanalen används ofta ”aboral”/”oral” istället för distal/proximal.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Proximal|Proximal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Caudal|Caudal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Lateral|Lateral]]
---

View File

@@ -0,0 +1,23 @@
## Dorsal
### Definition
- Anger läge mot ryggsidan av kroppen.
- I människans truncus motsvarar dorsal ungefär samma riktning som [[Anatomi/Terminologi/Posterior|posterior]].
- I handen och foten beskriver dorsal den övre/ytligare sidan (handrygg, fotrygg).
### Klinisk användning
- Används för att beskriva dorsala hudsnitt, ligament eller nerver (t.ex. n. ulnaris ramus dorsalis).
- Inom neuroanatomi betecknar dorsal den bakre delen av ryggmärgen och hjärnstammen (dorsalhorn, tectum).
- Viktig vid positionering i MRT/CT (dorsal projektion).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Ventral|ventral]].
- Kan kombineras med andra riktningsord som dorsolateral, dorsomedial.
- Vid distala extremiteter kontrasteras mot palmar/plantar snarare än ventral.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Ventral|Ventral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Dorsalflexion
### Definition
- I fotleden: rörelse där fotryggen förs närmare underbenet (”hälen ned, tår upp”).
- I handleden: sträckning där handryggen närmar sig underarmen.
### Exempel
- Fot: mm. tibialis anterior, extensor hallucis longus, extensor digitorum longus.
- Hand: mm. extensor carpi radialis longus/brevis, extensor carpi ulnaris.
- Viktig i gångcykeln (swing phase) för fotclearance.
### Klinisk betydelse
- Fot: droppfot vid n. peroneus skada → nedsatt dorsalflexion.
- Hand: dorsalextension mäts vid handledsstatus efter fraktur.
- Dorsalflexion tränas i rehabilitering för balans och gång.
### Relaterat
- Fotens motsats: [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]].
- Handens motsats: [[Anatomi/Terminologi/Palmarflexion|Palmarflexion]].
- Se även [[Anatomi/Terminologi/Extension|Extension]] för generell definition.
---

View File

@@ -0,0 +1,19 @@
## Eversion
### Definition
- Rörelse i foten som kombinerar pronation: abduktion, utåtrotation och dorsalflexion av framfoten.
- Sker i subtalar- och midtarsalleder.
### Exempel
- Viktigt för gångens pronationsfas.
- Utförs främst av m. fibularis longus och brevis.
### Klinisk betydelse
- Mindre vanlig stukningsmekanism men kan skada lig. deltoideum.
- Testas vid fotledsstatus; nedsatt eversion vid peroneusskador.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Inversion|Inversion]]
- Jämför med [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]], [[Anatomi/Terminologi/Abduktion|Abduktion]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Extension
### Definition
- Rörelse som ökar vinkeln mellan två skelettdelar; motsatsen till [[Anatomi/Terminologi/Flexion|flexion]].
- Sker i sagittalplanet runt transversal axel.
### Exempel
- Armbågsleden: sträckning av underarmen (m. triceps brachii).
- Höftleden: benet förs bakåt (m. gluteus maximus).
- Kotpelaren: extension (bakåtböjning) ökar lordos/kyfosminskning.
### Klinisk betydelse
- Mätning av extensiomfång används vid neurologiskt och ortopediskt status.
- Postoperativ träning fokuserar ofta på att återfå både flexion och extension.
- Hyperextension kan orsaka ligament- och kapselskador.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]]
- Specialfall: [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]] (fot) kan ses som extension.
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Flexion
### Definition
- Rörelse som minskar vinkeln mellan två skelettdelar i en led.
- Sker vanligtvis i sagittalplanet kring en transversal axel.
### Exempel
- I armbågsleden: underarmen förs mot överarmen (m. biceps brachii).
- I höftleden: låret förs framåt/upåt (m. iliopsoas).
- I kotpelaren: böjning framåt → kyfosökning.
### Klinisk betydelse
- Bedömning av rörelseomfång (ROM) vid ledstatus.
- Rehabilitering efter skada fokuserar ofta på att återfå flexionsförmåga.
- Överdriven flexion kan ge impingement eller mjukdelsskador.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Extension|Extension]]
- Specialfall: [[Anatomi/Terminologi/Palmarflexion|Palmarflexion]], [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]], [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]]
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Inferior
### Definition
- Anger läge under eller nedanför en annan struktur.
- Motsvarar ”caudal” när man beskriver riktning längs bålen.
### Klinisk användning
- Används vid anatomiska beskrivningar (inferiora vena cava, inferiora näsmusslan).
- Radiologer använder termen för snittgränser (inferior extent).
- Viktig vid kirurgisk planering (inferior pol av mjälten).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Superior|superior]].
- Kan kombineras i termer som inferolateral, inferomedial.
- I neuraxeln används ofta [[Anatomi/Terminologi/Caudal|caudal]] istället för inferior.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Caudal|Caudal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Superior|Superior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,19 @@
## Inversion
### Definition
- Kombinerad rörelse i foten som innebär supination: adduktion, inåtrotation och plantarflexion av framfoten.
- Sker i subtalar- och midtarsallederna.
### Exempel
- Vid balancing på fotens laterala kant.
- Funktion hos m. tibialis posterior, m. tibialis anterior.
### Klinisk betydelse
- Inversionstrauma är vanligaste orsaken till fotledsstukning (lig. talofibulare anterius).
- Testas vid fotledsstatus och rehabilitering för proprioception.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Eversion|Eversion]]
- Se även [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]], [[Anatomi/Terminologi/Adduktion|Adduktion]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Inåtrotation (medial rotation)
### Definition
- Rörelse där en extremitet roteras mot kroppens medianplan längs sin längdaxel.
- Avser leder med rotationsfrihet (höft, axel).
### Exempel
- Humerus roteras inåt av m. subscapularis, m. pectoralis major.
- Femur roteras inåt av m. gluteus medius (främre fibrer), m. tensor fasciae latae.
- Underbenets inåtrotation vid knäflexion (”tibial rotation”).
### Klinisk betydelse
- Testas vid axelstatus (subscapularis, rotatorcuff) och höftstatus (trendelenburg, gånganalys).
- Begränsad inåtrotation vid t.ex. frozen shoulder eller höftartros.
- Rehabilitering fokuserar på balans mellan inåt- och utåtrotatorer.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Utåtrotation|Utåtrotation]]
- Kombineras med flexion/extension vid funktionella rörelser.
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,11 @@
## Kinematisk terminologi översikt
All rörelseutgångar definieras från [[Anatomi/Terminologi/Anatomisk Grundställning|anatomisk grundställning]]. Se även [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|rörelseplan och axlar]] för vilka plan/axlar rörelserna sker i.
- [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]] / [[Anatomi/Terminologi/Extension|Extension]]
- [[Anatomi/Terminologi/Abduktion|Abduktion]] / [[Anatomi/Terminologi/Adduktion|Adduktion]]
- [[Anatomi/Terminologi/Lateralflexion|Lateralflexion]]
- [[Anatomi/Terminologi/Inåtrotation|Inåtrotation]] / [[Anatomi/Terminologi/Utåtrotation|Utåtrotation]]
- [[Anatomi/Terminologi/Palmarflexion|Palmarflexion]] / [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]] (handled)
- [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]] / [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]] (fotled)
- [[Anatomi/Terminologi/Inversion|Inversion]] / [[Anatomi/Terminologi/Eversion|Eversion]]

View File

@@ -0,0 +1,27 @@
## Riktningar och lägesrelationer
- [[Anatomi/Terminologi/Ventral|Ventral]] mot kroppens framsida/buksidan.
- [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|Dorsal]] mot ryggsidan eller hand/fotrygg.
- [[Anatomi/Terminologi/Cranial|Cranial]] mot huvudet; neuraxelns ”uppåt”.
- [[Anatomi/Terminologi/Caudal|Caudal]] mot svansändan/nedåt.
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]] närmare medianplanet.
- [[Anatomi/Terminologi/Lateral|Lateral]] längre bort från medianplanet.
- [[Anatomi/Terminologi/Proximal|Proximal]] närmare bålen/ursprung.
- [[Anatomi/Terminologi/Distal|Distal]] längre från bålen/ursprung.
- [[Anatomi/Terminologi/Dexter|Dexter]] höger sida.
- [[Anatomi/Terminologi/Sinister|Sinister]] vänster sida.
- [[Anatomi/Terminologi/Superior|Superior]] ovanför/högre.
- [[Anatomi/Terminologi/Inferior|Inferior]] nedanför/lägre.
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]] mot framsidan.
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]] mot baksidan.
- [[Anatomi/Terminologi/Profundus|Profundus]] djupt belägen.
- [[Anatomi/Terminologi/Superficialis|Superficialis]] ytligt belägen.
## Storleksangivelser
- [[Anatomi/Terminologi/Magnus|Magnus]] stor.
- [[Anatomi/Terminologi/Major|Major]] större (komparativ).
- [[Anatomi/Terminologi/Maximus|Maximus]] störst (superlativ).
- [[Anatomi/Terminologi/Parvus|Parvus]] liten.
- [[Anatomi/Terminologi/Minor|Minor]] mindre (komparativ).
- [[Anatomi/Terminologi/Minimus|Minimus]] minst (superlativ).

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Lateral
### Definition
- Anger läge bort från medianplanet, ut mot kroppens sidor.
- En struktur är lateral om den ligger längre från mittlinjen än referensen.
### Klinisk användning
- Beskriver lägesrelationer (laterala malleolen, laterala epikondylen).
- Viktig för att ange rörelser (lateralflexion) och radiologiska fynd (lateralt dislocerad fraktur).
- Används i kirurgisk planering för snittdragning och accessvägar.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Medial|medial]].
- Kombineras i termer som anterolateral, posterolateral.
- I händer/fötter definieras lateral utifrån tummen/stortån (lateralt = mot lillfingret/lilltån).
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
- [[Anatomi/Terminologi/Proximal|Proximal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Distal|Distal]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Lateralflexion
### Definition
- Sidoböjning i frontalplanet, främst i kotpelaren.
- Rörelseaxel: anteroposterior (sagittal) axel.
### Exempel
- Lateralflexion av halsryggen (m. sternocleidomastoideus, m. scaleni).
- Thorakal och lumbal lateralflexion (m. obliquus externus/internus, m. quadratus lumborum).
- Lateralflexion i leder med två frihetsgrader (handled).
### Klinisk betydelse
- Testas vid ryggstatus för att bedöma rörlighet och skolios (Cobb-vinkel).
- Sido-böjningar används i rehabilitering för att stärka bålmuskulatur.
- Asymmetri kan indikera muskelobalans eller nervpåverkan.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Rotation|Rotation]]
- [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]]
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Magnus
### Definition
- Latinskt adjektiv som betyder ”stor”.
- Används i anatomiska namn för strukturer som är större än motsvarande ”parvus/minor/minimus”.
### Klinisk användning
- Exempel: *m. adductor magnus*, *a. circumflexa femoris magna*.
- Markerar större gren vid kirurgi och dissektion (t.ex. ligg. alares magna).
- Används för att särskilja muskler eller kärl med flera delar.
### Relationer
- Besläktat med [[Anatomi/Terminologi/Major|major]] (”större”) och [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]] (”störst”).
- Motsatsfamilj: [[Anatomi/Terminologi/Parvus|parvus]], [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]], [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]].
- Samma rot som ”magnitud” (storlek).
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Major|Major]]
- [[Anatomi/Terminologi/Maximus|Maximus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Parvus|Parvus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Major
### Definition
- Latin för ”större” (komparativ av magnus).
- Används när två strukturer av samma typ jämförs och den ena är större (t.ex. major vs minor).
### Klinisk användning
- Exempel: *m. pectoralis major*, *foramen sciaticum majus*.
- Viktigt vid anatomiundervisning för att skilja större/längre strukturer från mindre motsvarigheter.
- I kirurgi och radiologi används ”major” för att identifiera rätt struktur.
### Relationer
- Del av samma gradserie som [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]] (positiv) och [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]] (superlativ).
- Motsatsserien: [[Anatomi/Terminologi/Parvus|parvus]], [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]], [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]].
- I engelska sammanhang motsvaras major/minor av ”greater/lesser”.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Minor|Minor]]
- [[Anatomi/Terminologi/Maximus|Maximus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Magnus|Magnus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Maximus
### Definition
- Latinskt superlativ av magnus = ”störst”.
- Anger att strukturen är den största varianten inom en grupp.
### Klinisk användning
- Används främst i muskelnamn: *m. gluteus maximus*, *m. teres major vs minor* (men superlativ i glutealgruppen).
- Viktigt vid identifiering av muskler i dissektion och bilddiagnostik.
- I ortopediska utlåtanden anger ”maximus” vilken muskel som påverkas.
### Relationer
- Tillhör gradserien [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]] [[Anatomi/Terminologi/Major|major]] [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]].
- Motsvaras av [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]] i motsatt ände.
- På engelska ”largest” eller ”greatest”.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Minimus|Minimus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Major|Major]]
- [[Anatomi/Terminologi/Parvus|Parvus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Medial
### Definition
- Anger läge mot kroppens medianplan.
- En struktur som ligger medialt befinner sig närmare mittlinjen än en referensstruktur.
### Klinisk användning
- Beskriver muskler, ligament eller kärl (t.ex. mediala kollateralligamentet).
- Viktig vid status: ”mediala malleolen”, ”medial epicondylit”.
- Används i radiologiska utlåtanden (medial deviation, medial menisk).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Lateral|lateral]].
- Kombineras med andra prefix (anteromedial, posteromedial).
- I tandanatomi används ”mesial” istället för medial.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Lateral|Lateral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Minimus
### Definition
- Latinskt superlativ av parvus = ”minst”.
- Anger den minsta muskeln eller strukturen inom en grupp.
### Klinisk användning
- Exempel: *m. gluteus minimus*, *m. peroneus tertius (tidigare minimus)*.
- Används i anatomi och kirurgi för att särskilja den minsta varianten av flera liknande strukturer.
- Radiologiska fynd refererar ofta till m. gluteus minimus vid höftpatologi.
### Relationer
- Tillhör samma storleksserie som [[Anatomi/Terminologi/Parvus|parvus]] och [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]].
- Motsvarighet i större-serien: [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]], [[Anatomi/Terminologi/Major|major]], [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]].
- Engelsk synonym: ”smallest” eller ”least”.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Maximus|Maximus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Minor|Minor]]
- [[Anatomi/Terminologi/Parvus|Parvus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Minor
### Definition
- Latin för ”mindre” (komparativ av parvus).
- Används när två strukturer jämförs och den ena är mindre än den andra (major vs minor).
### Klinisk användning
- Exempel: *m. pectoralis minor*, *foramen sciaticum minus*, *cavitas glenoidalis minor*.
- Viktigt vid anatomisk nomenklatur för att identifiera den mindre komponenten.
- I kirurgiska texter används för att beskriva mindre resektionsdelar.
### Relationer
- Del av serien [[Anatomi/Terminologi/Parvus|parvus]] (positiv) minor (komparativ) [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]] (superlativ).
- Motsatser: [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]], [[Anatomi/Terminologi/Major|major]], [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]].
- Engelska motsvarigheten är ”lesser”.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Major|Major]]
- [[Anatomi/Terminologi/Minimus|Minimus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Parvus|Parvus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
Kontraktionstyper
- Koncentrisk muskeln förkortas
- Excentrisk muskeln förlängs under belastning
- Isometrisk muskellängden oförändrad
Roller
- Agonist, synergist, antagonist

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Palmarflexion
### Definition
- Flexion i handleden där handflatan böjs mot underarmens volarsida.
- Kallas även volarflexion.
### Exempel
- Utförs av flexormuskler i underarmen (m. flexor carpi radialis, m. flexor carpi ulnaris).
- Greppfunktioner (knyta handen) involverar palmarflexion.
- Används vid push-up-position (handleden i flexion för att avlasta dorsala strukturer).
### Klinisk betydelse
- Bedöms vid handledsstatus och neurologisk undersökning (median-/ulnarisfunktion).
- Postoperativ rehab efter frakturer (distal radius) syftar till att återfå flexion/extension.
- Överdriven palmarflexion kan irritera karpaltunneln.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion (handled)]]
- Jämför med [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]] (fotled).
- [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Parvus
### Definition
- Latinskt adjektiv för ”liten”.
- Används i anatomiska termer för strukturer som är mindre än motsvarigheten ”magnus/major”.
### Klinisk användning
- Förekommer i benämningar som *foramen sciaticum minus* (historiskt parvus) eller mindre kärlgrenar.
- Markerar mindre strukturer vid dissektion och radiologi.
- I modern nomenklatur ersätts ofta av [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]].
### Relationer
- Ingår i samma storleksserie som [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]] (komparativ) och [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]] (superlativ).
- Motsatsen utgörs av [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]], [[Anatomi/Terminologi/Major|major]], [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]].
- Används sällan ensam i modern Terminologia Anatomica men förekommer i äldre litteratur.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Minor|Minor]]
- [[Anatomi/Terminologi/Minimus|Minimus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Magnus|Magnus]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Plantarflexion
### Definition
- Rörelse i fotleden där foten sträcks så att tårna pekar nedåt (”stå på tå”).
- Sker runt en transversal axel i talocruralleden.
### Exempel
- Utförs av vadmuskulaturen: mm. gastrocnemius, soleus via akillessenan.
- Viktig för frånskjut i gång och löpning.
- Specifika muskler bidrar (m. tibialis posterior, m. flexor hallucis longus).
### Klinisk betydelse
- Bedömning av plantarflexionskraft (S1-reflex, tågång).
- Svaghet ses vid perifera nervskador (n. tibialis) eller akillestensruptur.
- Överdriven plantarflexion kan leda till equinusdeformitet.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]]
- Jämför med [[Anatomi/Terminologi/Palmarflexion|Palmarflexion]] i handleden.
- [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]] (specialiserad variant).
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Posterior
### Definition
- Anger läge mot baksidan av kroppen.
- I bålen motsvarar posterior i stort [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|dorsal]].
### Klinisk användning
- Används i anatomibeskrivningar (posterior tibialartär, posterior horn av menisk).
- Projektioner i radiologi (PA = posteroanterior).
- Kirurgiska approacher (posterior approach vid höftprotes).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Anterior|anterior]].
- Kombineras som posterolateral, posteromedial.
- I extremiteter med referens mot handen/foten används dorsal istället.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|Dorsal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Inferior|Inferior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Profundus
### Definition
- Latinskt ord för ”djup”. Beskriver strukturer som ligger långt under hudytan eller under överliggande lager.
- Används ofta tillsammans med muskel- och kärlnamn.
### Klinisk användning
- Exempel: *m. flexor digitorum profundus*, *a. profunda femoris*.
- I dissektion anger profundus vilken struktur som ligger djupast i ett skikt.
- Vid kirurgi beskriver det djupa dissektionsplanet.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Superficialis|superficialis]].
- Kan kombineras med andra riktningar: profundus medialis.
- Används ofta med ”profunda” som adjektiv.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Superficialis|Superficialis]]
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Posterior|Posterior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Proximal
### Definition
- Anger läge närmare bålen eller strukturens ursprung.
- Används främst för extremiteter, men även för kärl och nerver (proximal del = närmare ursprung).
### Klinisk användning
- Beskrivning av frakturer (proximal humerusfraktur).
- Kirurgiska snitt och protesplacering (proximal femur).
- I kärlanatomi: proximala delen av a. femoralis före delning.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Distal|distal]].
- Kan kombineras med andra riktningar (proximal-lateral).
- I gastrointestinal anatomi används ”kranial/caudal” eller ”oral/aboral” istället.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Distal|Distal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Cranial|Cranial]]
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
---

View File

@@ -0,0 +1,9 @@
Axlar
- Frontal (transversal/horisontal), sagittal, vertikal (longitudinell)
Plan
- Transversalt, frontalt, sagittalt
Notera
- Rörelser beskrivs i termer av axel, plan och riktning.

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Sinister (sin.)
### Definition
- Latinskt ord för ”vänster”.
- Används för att markera strukturer eller fynd på vänster kroppshalva.
### Klinisk användning
- Förkortas ”sin.” i journaltext (t.ex. gonarthros sinistra).
- Radiologiska bilder märks med ”L” för att ange sinister sida.
- Viktig vid organbeskrivning (ventriculus sinister cordis).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Dexter|dexter]].
- Förekommer i kompletta termer som *a. carotis communis sinistra*.
- Vid bilateral affektion används ”bilateral” eller ”bilat.”.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Dexter|Dexter]]
- [[Anatomi/Terminologi/Lateral|Lateral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
---

View File

@@ -0,0 +1,10 @@
Exempel
- m. / musculus muskel
- os ben
- n. / nervus nerv
- a. / arteria artär
- v. / vena ven
Relaterat
- [[Termers Uppbyggnad|Termers uppbyggnad]]

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Superficialis
### Definition
- Latinskt ord för ”ytlig”. Beskriver strukturer nära hudytan eller överst i ett anatomiskt lager.
- Ofta motsats till [[Anatomi/Terminologi/Profundus|profundus]].
### Klinisk användning
- Exempel: *m. flexor digitorum superficialis*, vena saphena magna (ytlig ven).
- Används vid hudsnitt, sårskador och plastikkirurgi för att beskriva ytliga dissektioner.
- I fysioterapi: palpation av ytliga muskler.
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Profundus|profundus]].
- Kombineras med andra riktningar (superficial anterior).
- I radiologi beskriver superficial mjukdelsläget.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Profundus|Profundus]]
- [[Anatomi/Terminologi/Ventral|Ventral]]
- [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|Dorsal]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Superior
### Definition
- Anger läge ovanför/en struktur som ligger högre än en annan.
- Används i kroppen utom längs neuraxeln där [[Anatomi/Terminologi/Cranial|cranial]] ofta föredras.
### Klinisk användning
- Beskriver anatomiska nivåer (superiora loben av lungan, a. glutea superior).
- Viktig i radiologi för snitt (superior/inferior extents).
- I ortopedin används för att beskriva luxationer (superior luxation).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Inferior|inferior]].
- Kombineras ofta i sammansättningar: superolateral, superomedial.
- I kraniet beskriver superior ytor mot calvarium.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Inferior|Inferior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Cranial|Cranial]]
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]]
---

View File

@@ -0,0 +1,6 @@
Kort
- Sammansatta anatomiska ord med latin/grekiska rötter; prefix + rot + suffix (ex: musculus biceps brachii).
Relaterat
- [[Strukturella Prefix|Strukturella prefix]]

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Utåtrotation (lateral rotation)
### Definition
- Rörelse där en extremitet roteras bort från kroppens medianplan längs sin längdaxel.
- Förekommer i kul- och gångjärnsleder med rotationsfrihet.
### Exempel
- Axelled: m. infraspinatus, m. teres minor och m. deltoideus (bakre fibrer) roterar humerus utåt.
- Höftled: m. piriformis, m. obturatorius internus/externus, m. gluteus maximus.
- Underben: lateral rotation av tibia/fibula vid knäflexion.
### Klinisk betydelse
- Testas vid axelstatus (rotatorcuff) och höftstatus (ischias, femoroacetabulärt impingement).
- Begränsad utåtrotation påverkar gång och funktionella rörelser (t.ex. att sätta sig).
- Rehabilitering inkluderar träning av utåtrotatorer för stabilitet.
### Relaterat
- Motsats: [[Anatomi/Terminologi/Inåtrotation|Inåtrotation]]
- Kan kombineras med abduktion/adduktion för att beskriva komplexa rörelser.
- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
---

View File

@@ -0,0 +1,22 @@
## Ventral
### Definition
- Anger läge mot buksidan/framsidan av kroppen hos fyrfotadjur och människan.
- I truncus motsvarar ventral ungefär samma riktning som [[Anatomi/Terminologi/Anterior|anterior]].
### Klinisk användning
- Beskriver strukturer eller snittytor som vetter mot bukväggen, t.ex. ventrala muskelloger.
- Används i bilddiagnostik för att ange projektioner (ventral projektion).
- I neuroanatomi syftar ventral på den främre delen av ryggmärgen/hjärnstammen (ventralhorn, ventral tegmental area).
### Relationer
- Motsats till [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|dorsal]].
- Kombineras ofta med lägesadjektiv som ventrolateral, ventromedial.
- I distala extremiteter ersätts ventral helst av palmar/plantar.
### Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Anterior|Anterior]]
- [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|Dorsal]]
- [[Anatomi/Terminologi/Medial|Medial]]
---

View File

@@ -0,0 +1,14 @@
---
title: Terminologi översikt
---
# Terminologi översikt
- [[Anatomisk Grundställning|Anatomisk grundställning]]
- [[Termers Uppbyggnad|Termers uppbyggnad]]
- [[Strukturella Prefix|Strukturella prefix]]
- [[Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
- [[Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
- [[Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
- [[Muskelfunktioner|Muskelfunktioner och roller]]