Initial commit

content/Anatomi/Nervsystem/ANS.md

@@ -0,0 +1,48 @@
+## ANS – Autonoma nervsystemet
+
+### Övergripande organisation
+- Reglerar inre organ, kärltonus, körtelaktivitet och hjärtfrekvens utanför viljans kontroll.  
+- Består av preganglionära neuron i [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]], autonoma ganglier i [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS]] och postganglionära neuron som når effektororgan.  
+- Reflexbågar kopplar sensorisk viscerala input till autonoma motoriska svar via hypothalamus, hjärnstam och ryggmärg.  
+- Samarbetar med endokrina systemet för homeostas.
+
+| System | Ursprung | Huvudeffekt | Preganglionär längd | Postganglionär längd |
+|----------|-----------|--------------|----------------------|-----------------------|
+| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | ”Fight or flight” | Kort | Lång |
+| **Parasympaticus** | Kraniellt (CN III, VII, IX, X) & sakralt (S2–S4) | ”Rest and digest” | Lång | Kort |
+
+### Sympaticus
+- Preganglionära neuron lokaliserade i lateralhornet (cornu lateralis) T1–L2.  
+- Axon lämnar via [[Anatomi/Nervsystem/PNS#Nervi spinales|spinalnerver]] → vit ramus communicans → [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Autonoma ganglier|truncus sympaticus]].  
+- Synapsalternativ:
+  1. Samma nivå i paravertebralt ganglion.  
+  2. Uppåt/nedåt i kedjan innan synaps.  
+  3. Genom passera kedjan och synapsa i prevertebralt ganglion (plexus coeliacus, mesentericus).  
+- Postganglionära fibrer följer spinalnerver eller kärl till målorgan, eller når binjuremärgen (kromaffina celler motsvarar postganglionära).
+
+### Parasympaticus
+- **Kraniell del**: Preganglionära neuron i hjärnstammen (CN III, VII, IX, X) med omkoppling i specifika ganglier (ciliaris, pterygopalatinum, oticum, submandibulare) eller intramuralt.  
+- **Sakral del**: Neuron i S2–S4 lateralhorn → via nervi splanchnici pelvici → [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Autonoma ganglier|ganglion intramurale]] nära eller i målorgan (distala kolon, urinblåsa, genitalia).  
+- Postganglionära neuron är korta och modulerar organfunktion lokalt (peristaltik, sekretion, sfinktertonus).
+
+### Autonoma ganglier
+- Paravertebrala (sympatiska kedjan), prevertebrala (coeliacus, mesentericus) och intramurala (parasympatiska).  
+- Innehåller multipolära neuron omgivna av [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|satellitceller]], mer glest organiserade än [[Anatomi/Nervsystem/PNS#Sensoriska ganglier|sensoriska ganglier]].  
+- Omsluts av bindväv, rikligt vaskulariserade och kan fungera som reflexstationer (t.ex. enteriska plexa).  
+- Skillnad mot sensoriska ganglier: synapser förekommer, neuron är multipolära och ordnade oregelbundet.
+
+### Neurotransmittorer och modulering
+- Preganglionära neuron (sympaticus + parasympaticus): acetylkolin via nikotinerga receptorer.  
+- Postganglionära sympatiska neuron: huvudsakligen noradrenalin (undantag svettkörtlar – ACh).  
+- Postganglionära parasympatiska neuron: acetylkolin → muskarina receptorer.  
+- Kotransmittorer (peptider, ATP) finjusterar målorgansvar. Enteriska nervsystemet integrerar lokala reflexer.
+
+### Kliniska aspekter
+- Dysautonomi (t.ex. ortostatisk hypotension), sympatikusblockad (alfa-/betablockerare), parasympatikusstimulering (kolinerga agonister).  
+- Skador på sympatiska banor → Horner syndrom; på parasympatiska → megakolon (Hirschsprung).  
+- Autonoma ganglionit kan orsaka sensoriska och vegetativa symtom.
+
+### Relation till CNS och PNS
+- Hypothalamus och hjärnstamskärnor integrerar afferent information och styr preganglionära neuron.  
+- Preganglionära fibrer tillhör [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]] men löper via [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS]] för synaps i ganglier.  
+- Postganglionära neuron utgör perifera komponenter som påverkar målorgan, ofta tillsammans med hormonella signaler.

content/Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration.md

@@ -0,0 +1,22 @@
+## Afferens, efferens och integration
+
+### Funktionella riktningar
+- **Afferens** – sensoriska signaler som leds *till* centrala nervsystemet via [[Anatomi/Nervsystem/PNS|perifera nerver]] och dorsalrotsganglier.  
+- **Efferens** – motoriska signaler som går *från* [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]] mot skelettmuskulatur eller autonoma målorgan.  
+- Fiberkvaliteter delas vidare i somatiska (kropps- och viljemässiga) respektive viscerala (organrelaterade) komponenter.
+
+### Integration i CNS
+- Sensorisk information samlas i ryggmärgens horn och hjärnstammens kärnor, bearbetas i [[Anatomi/Nervsystem/CNS|talamo-kortikala nätverk]] och koordineras av cerebellum.  
+- Associerade barkområden modifierar motoriska svar genom återkoppling till basala ganglier och kortikospinala banor.  
+- Integration kräver synkronisering mellan excitatoriska och inhibitoriska interneuron (se [[Histologi/Nervsystem/Neurontyper|neurontyper]]).
+
+### ANS-koppling
+- Viscerala afferenter ger reflexiva svar genom hjärnstammen och hypothalamus, som modulerar [[Anatomi/Nervsystem/ANS|autonoma banor]].  
+- Autonoma efferenter driver homeostatiska svar i kardiovaskulära och viscerala mål.
+
+### Kliniska reflektioner
+- Skada på afferenta delar → sensoriska bortfall, neuropatisk smärta.  
+- Skada på efferenta delar → pareser, autonom dysfunktion.  
+- Skada på integrerande CNS-regioner → koordination- och planeringsstörningar trots bevarade afferenta/efferenta vägar.  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Allmän organisation.md

@@ -0,0 +1,13 @@
+- CNS består av [[Telencephalon|storhjärna]], [[Diencephalon|diencephalon]], [[Cerebellum|lillhjärna]], [[Truncus encephali|hjärnstam]] och [[Medulla spinalis|ryggmärg]].  
+- **Grå substans**: neuronens cellkroppar, [[Dendrit]], synapser; bildar cortex och djupa kärnor.  
+- **Vit substans**: myeliniserade axonbanor som kopplar olika områden.  
+- **Sarkitektonik**: laminerade cortexområden (neokortex), nukleära grupper i hjärnstam/diencephalon.  
+- Funktionell indelning i sensoriska, motoriska och associativa nätverk.  
+- CNS omges av **meninges** och ventrikelsystem som skyddar och försörjer vävnaden.
+
+### Relaterat
+- [[Hjärnhinnor och ventriklar|Hjärnhinnor och ventriklar]]  
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+- [[Koppling PNS|Koppling till PNS]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+### Typer
+- **Paravertebrala**: truncus sympaticus längs kotpelaren.  
+- **Prevertebrala**: ganglia coeliaca, mesenterica, hypogastrica.  
+- **Intramurala**: parasympatiska ganglier i/ nära målorgan (plexus myentericus, submucosus).
+
+### Histologi
+- Multipolära neuron med excentrisk kärna; mer oregelbundet arrangerade än [[Sensoriska ganglier|sensoriska ganglier]].  
+- Färre satellitceller; neuroner åtskiljs av lucker bindväv och nervfiberbuntar.  
+- Pre- och postganglionära synapser med autonoma neurotransmittorer (ACh, NA, peptider).
+
+### Funktion
+- Omsynapsning av [[Anatomi/Nervsystem/ANS|sympatiska och parasympatiska]] banor.  
+- Lokala reflexer (enteriska systemet) reglerar peristaltik och sekretion.  
+- Kotransmission (ATP, NO) modulera målorgan.
+
+### Kliniska aspekter
+- Ganglionit (autoimmun) → svår autonom dysfunktion.  
+- Tumörer: paragangliom, ganglioneurom.  
+- Diabetisk neuropati kan påverka autonoma ganglier → gastropares, ortostatism.
+
+### Relaterat
+- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+- [[Nervi craniales|Parasympatiska kranialganglier]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|Satellitcell]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Banor.md

@@ -0,0 +1,31 @@
+##  Uppåt- och nedåtgående banor
+
+### Ascendenta (sensoriska) banor
+- **Baksträngs-lemniscus medialis-systemet**: proprioception, fin beröring; korsar i medulla oblongata.  
+- **Spinothalamiska banor**: smärta, temperatur, grov beröring; korsar inom spinalsegmentet.  
+- **Spinocerebellära banor**: proprioception till cerebellum (dubbla korsningar eller okorsade).  
+- **Trigeminothalamiska**: sensorik från ansikte via n. trigeminus.
+
+### Descendenta (motoriska) banor
+- **Kortikospinala banor** (pyramidbanor): viljemässig motorik; majoriteten korsar i medulla (lateral), liten andel ventral okorsad.  
+- **Kortikobulbära**: kranialnervsmotorik (ansikte, svalg).  
+- **Extrapyramidala banor**: rubrospinal, retikulospinal, vestibulospinal, tectospinal – modulerar tonus och reflexer.
+
+### Integrering
+- Banor organiseras som somatotopi (mediala = proximala strukturer).  
+- Receptiv/motorisk redundans genom parallella system (t.ex. smärta via spinoretikulära banor).  
+- Cerebellära och basalganglienätverk ger återkoppling till cortex via thalamus.
+
+### Kliniska kopplingar
+- Demyelinisering (MS) påverkar ledningshastighet → sensoriska/motoriska symtom.  
+- Ryggmärgsskador ger karakteristiska syndrom (Brown-Séquard, anterior cord).  
+- Stroke i capsula interna eller hjärnstam → korsade bortfall (ansikte/kropp).  
+- Degeneration (ALS) drabbar både övre och nedre motorneuron.
+
+### Relaterat
+- [[Medulla spinalis|Medulla spinalis]]  
+- [[Truncus encephali|Truncus encephali]]  
+- [[Telencephalon|Telencephalon]]  
+- [[Koppling PNS|Koppling till PNS]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## PNS – Blod–nerv-barriär och Ranviers noder
+
+### Blod–nerv-barriär
+- Byggs upp av perineuriala barriärceller med tight junctions samt endotel med lågt transcytos.  
+- Endoneuriala kapillärer är kontinuerliga och omges av basalmembran + pericyter.  
+- Skyddar nervfibrer från toxiner och bibehåller jonbalans men tillåter diffusion av näring.
+
+### Ranviers noder
+- Korta avbrott i myelinskidan där axolemma exponeras.  
+- Hög densitet av spänningskänsliga Na⁺-kanaler → saltatorisk fortledning.  
+- Paranodala junctions (Caspr, kontaktin) stabiliserar myelinskida; internoder bestäms av Schwanncellens längd.
+
+### Kliniskt
+- Diabetisk neuropati och inflammation kan störa barriären → ödem, demyelinisering.  
+- GBS (akut inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati) angriper nodala/paranodala strukturer.  
+- Toxicitet (kemoterapi) passerar barriären och skadar axon/myelin.
+
+### Relaterat
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]  
+- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/CNS.md

@@ -0,0 +1,16 @@
+![[Pasted image 20251010194143.png|250]]
+## Centrala nervsystemet
+
+- [[Allmän organisation|Allmän organisation]]
+- [[Hjärnhinnor och ventriklar|Hjärnhinnor och ventrikelsystem]]
+- [[Telencephalon|Telencephalon (storhjärna)]]
+- [[Diencephalon|Diencephalon]]
+- [[Cerebellum|Cerebellum (lillhjärna)]]
+- [[Truncus encephali|Truncus encephali (hjärnstam)]]
+- [[Medulla spinalis|Medulla spinalis (ryggmärg)]]
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]
+- [[Koppling PNS|Kopplingar till PNS]]
+
+Relaterat: [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS – översikt]], [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]], [[Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration|Afferens/efferens och integration]].
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Cerebellum.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+## Cerebellum (lillhjärna)
+
+### Struktur
+- Trefaldig kortexorganisation:  
+  - **Molekylär zon** (stjärn- och korgceller).  
+  - **Purkinjecellslagret** (en rad celler med dendritträd).  
+  - **Granulär zon** (granulaceller, Golgiceller).  
+- Djupa kärnor (dentatus, emboliformis, globosus, fastigii) är cerebellums utgångsstationer.
+
+### Funktion
+- Koordination av rörelser, balans, tonus och finmotorik.  
+- Tar emot proprioception via spinocerebellära banor, vestibulär input och kortikopontina signaler.  
+- Purkinjeceller ger inhibitoriska signaler till djupa kärnor → jämnar ut motorik.
+
+### Kliniska notiser
+- Skador ger ataxi, dysmetri, intentionstremor, nystagmus.  
+- Vermislesion → balansstörningar; hemisfärlesion → ipsilateral koordinationsstörning.  
+- Kronisk alkoholpåverkan → degeneration av anterior lob.
+
+### Relaterat
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+- [[Truncus encephali|Truncus encephali]]  
+- [[Koppling PNS|Koppling till PNS]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Diencephalon.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+![[Pasted image 20251010194249.png|250]]
+## Diencephalon
+
+### Huvudkomponenter
+- **Thalamus**: sensorisk omkopplingsstation (alla modaliteter utom lukt). Specifika och associativa kärnor.  
+- **Hypothalamus**: autonom/endokrin kontroll; nucleus suprachiasmaticus, paraventricularis, supraopticus.  
+- **Epithalamus**: corpus pineale (melatonin), habenula.  
+- **Subthalamus**: nucleus subthalamicus (motorik).
+
+### Funktioner
+- Integrerar sensorik och motorik via kortiko-thalamo-kortikala slingor.  
+- Reglerar homeostas (temperatur, vätskebalans, aptit) och hypofysens hormonfrisättning.  
+- Knytpunkt mellan [[Anatomi/Nervsystem/ANS|autonoma nervsystemet]] och endokrina svar.
+
+### Kliniska aspekter
+- Thalamusinfarkt → sensoriska bortfall, smärtsyndrom.  
+- Hypothalamuslesioner → hormonella störningar, sömnproblem.  
+- Pinealom påverkar pubertetssignalering.
+
+### Relaterat
+- [[Telencephalon|Telencephalon]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]  
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+## CNS – Hjärnhinnor och ventrikelsystem
+
+### Meninges
+- **Dura mater**: yttersta fiberrika lagret; bildar durala veck (falx cerebri, tentorium).  
+- **Arachnoidea**: tunnt membran med trabekler mot pia; subaraknoidalrummet innehåller cerebrospinalvätska (CSV) och kärl.  
+- **Pia mater**: vaskulariserat lager som följer hjärnans yta och ryggmärgens sulci; bildar denticulate ligaments och filum terminale.
+
+### Ventrikelsystem
+- Laterala ventriklar → foramen interventriculare (Monro) → tredje ventrikeln → aqueductus cerebri → fjärde ventrikeln → foramen Magendie/Luschka → subaraknoidalrum → centralkanal.  
+- Innervägg kläds av [[Histologi/Nervsystem/Ependymcell|ependymceller]].
+
+### Cerebrospinalvätska (CSV)
+- Produceras av plexus choroideus (ependym + fenestrerat kapillärendotel).  
+- Cirkulerar och absorberas via arachnoidala granulationer till sinus durae matris.  
+- Funktion: stötdämpning, metabolt utbyte, immunologisk barriär.
+
+### Kliniska notiser
+- Subdural/epidural hematom, meningit, hydrocefalus, lumbalpunktion (L3–L4).  
+- Blod-hjärnbarriärens integritet kopplas till meninges och ependym.
+
+### Relaterat
+- [[Allmän organisation|Allmän organisation]]  
+- [[Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren|Blod–hjärnbarriären]]  
+- [[Medulla spinalis|Ryggmärg]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+### Sensoriska inflöden
+- Perifera sensoriska neuroner (pseudounipolära) enter via [[Nervi spinales|dorsalrötter]] och synapsar i dorsalhorn eller ascenderar i baksträngar.  
+- Kranialnervsensorik projicerar till hjärnstamskärnor (t.ex. nucleus tractus solitarii, trigeminusnucleus).  
+- Sensoriska signaler reläas via [[Diencephalon|thalamus]] till kortex.
+
+### Motoriska utflöden
+- Övre motorneuron i motorcortex eller hjärnstam skickar axon via [[Banor|descendenta banor]].  
+- Synapsar på nedre motorneuron i ventralhorn (somatiskt) eller autonomt i lateralhorn/retikulära kärnor.  
+- Nedre motorneuron lämnar CNS via ventralrötter (spinalnerver) eller kranialnerver (III, VII, IX, X, XI, XII).
+
+### Autonom reglering
+- Preganglionära autonoma neuron i hypothalamus, hjärnstam och ryggmärg kopplas till [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]-ganglier.  
+- Reflexbågar integreras på ryggmärgsnivå (stretchreflex), hjärnstam (kardiovaskulär) och hypothalamus.
+
+### Kliniska exempel
+- Skada på övre motorneuron → spastisk pares; nedre motorneuron → slapp pares.  
+- Sensoriska nivåbortfall kartläggs via dermatom; PNS neuropatier ger distal parestesier.  
+- Autonom dysfunktion (ortostatism, urinretention) speglar störd CNS–PNS-kommunikation.
+
+### Relaterat
+- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis.md

@@ -0,0 +1,30 @@
+### Makrostruktur
+- Sträcker sig från foramen magnum till nivå L1–L2; avslutas som conus medullaris + filum terminale.  
+- Segmentindelning: cervikal (C1–C8), thorakal (T1–T12), lumbal (L1–L5), sakral (S1–S5), coccygeal.  
+- Svällningar (intumescenser) för övre/nedre extremitet.
+
+### Grå substans
+- Fjärilsformad; ventralhorn (motorneuron), dorsalhorn (sensoriska neuron), lateralhorn (sympaticus T1–L2).  
+- Rexeds laminae beskriver funktionella lager (I–X).  
+- Central kanal fylld med CSV, kontinuerlig med fjärde ventrikeln.
+
+### Vit substans
+- Funiculi (posterior, lateralis, anterior) med ascendenta och descendenta banor.  
+- Baksträngsbanor (fasciculus gracilis/cuneatus), spinothalamiska, spinocerebellära, kortikospinala.  
+- Commissurer binder vänster/höger sida.
+
+### Meninger och blodförsörjning
+- Omgiven av dura, arachnoidea, pia; subaraknoidalrum med CSV (lumbalpunktion L3–L4).  
+- Blodförsörjning via aa. spinales anterior/posteriores + radikulära artärer (Adamkiewicz).
+
+### Kliniskt
+- Skador ger nivåspecifika bortfall (sensoriska dermatom, motoriska myotom).  
+- Spinal chock, Brown-Séquard, central cord syndrom.  
+- Degenerativa myelopatier (vitamin B12-brist, MS) påverkar specifika banor.
+
+### Relaterat
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]  
+- [[Hjärnhinnor och ventriklar|Hjärnhinnor och ventriklar]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+### Översikt
+- Tolv par nerver (I–XII) med ursprung i [[Truncus encephali|hjärnstam]] eller telencephalon (I, II).  
+- Innehåller somatiska motoriska, branchiomotoriska, sensoriska och autonoma komponenter beroende på nerv.
+
+### Exempel på nerver
+- **CN X (n. vagus)** – parasympatisk innervering till thorax/abdomen, sensorik från viscera.  
+- **CN XI (n. accessorius)** – motorik till m. sternocleidomastoideus och trapezius.  
+- **CN V3 (n. mandibularis)** – motorik (masticationsmuskler) och sensorik ansikte.  
+- Se även individuella nerver under `Anatomi/Nerver/`.
+
+### Kärnor och gång
+- Centrala kärnor lokaliserade i mesencephalon (III, IV), pons (V, VI, VII) och medulla (IX, X, XII).  
+- Sensoriska ganglier (t.ex. ganglion trigeminale) innehåller pseudounipolära neuron; parasympatiska ganglier (ciliaris, pterygopalatinum etc.) ligger perifert.
+
+### Kliniskt
+- Kranialnervstatus hjälper lokalisera hjärnstamskador.  
+- Lesioner ger specifika bortfall (facialispares, glossopharyngeusdysfunktion).  
+- Testas via lukt, synfält, ögonrörelser, ansiktssensorik, svalgreflex, tunga, axellyft etc.
+
+### Relaterat
+- [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]  
+- [[Truncus encephali|Truncus encephali]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## PNS – Nervi spinales (spinalnerver)
+
+### Ursprung
+- 31 par spinalnerver (C1–C8, T1–T12, L1–L5, S1–S5, Co1).  
+- Bildas av **radix anterior** (motoriska efferenter) och **radix posterior** (sensoriska afferenter med ganglion spinale).  
+- Dorsalrotsganglier innehåller pseudounipolära neuron omgivna av [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|satellitceller]].
+
+### Förgrening
+- Kort spinalnerv delar sig i **ramus anterior** (plexa, perifera nerver) och **ramus posterior** (ryggens muskler/dermatom).  
+- Rami communicantes kopplar till [[Anatomi/Nervsystem/ANS|sympatiska kedjan]].  
+- Plexa: cervikal (C1–C4), brachial (C5–T1), lumbal (L1–L4), sakral (L4–S4).
+
+### Funktion
+- Somatisk motorik till skelettmuskler.  
+- Somatisk sensorik från hud, muskler, leder (dermatom/myotom).  
+- Visceral sensorik via dorsalrot; autonoma fibrer följer spinalnerver till perifera mål.
+
+### Kliniska aspekter
+- Diskbråck → radikulopati med dermatomal smärta/pares.  
+- Myotest lokaliserar nivå (C5 armbågsflexion, L4 knäextension etc.).  
+- Spinal anestesi, epidural, lumbalpunktion (nål under L2).
+
+### Relaterat
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]  
+- [[Medulla spinalis|Medulla spinalis]]  
+- [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Organisation.md

@@ -0,0 +1,14 @@
+## PNS – Övergripande organisation
+
+- omfattar alla nerver och ganglier utanför [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]].  
+- Funktionellt: somatiska (sensorik/motorik) och viscerala/autonoma komponenter.  
+- Sensoriska komponenten tar emot stimuli från hud, muskler, viscerala organ; motoriska svar styr skelettmuskler eller glatt muskulatur/körtlar.  
+- Perifera nervsystemet kopplar CNS till effektororgan genom spinal- och kranialnerver, plexa och autonoma gångsystem.
+
+### Relaterat
+- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]  
+- [[Nervi craniales|Nervi craniales]]  
+- [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]  
+- [[Koppling PNS|CNS-koppling]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/PNS.md

@@ -0,0 +1,14 @@
+## PNS – Perifera nervsystemet
+
+- [[Organisation|Övergripande organisation]]
+- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]
+- [[Nervi craniales|Nervi craniales]]
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]
+- [[Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]
+- [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär och Ranviers noder]]
+- [[Koppling PNS|Relation till CNS]]
+
+Relaterat: [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS – översikt]], [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]], [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv|AI-summering nervsystem]].
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+
+### Bindvävslager
+- **Epineurium**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.  
+- **Perineurium**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.  
+- **Endoneurium**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
+
+### Axon och myelin
+- Axon myeliniseras av [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwannceller]].  
+- Myelin består av koncentriska membranlager; noder (Node of Ranvier) möjliggör saltatorisk fortledning.  
+- Omyeliniserade axon ligger i Schwanncellens cytoplasma (Remak-bunt).
+
+### Vaskularisering
+- Vasa nervorum löper i epineurium; perineuriella barriären reglerar utbyte.  
+- Ischemi → neuropati (diabetes, tryckskada).
+
+### Kliniska aspekter
+- Wallerian degeneration distalt om skada; regeneration styrs av Bands of Büngner.  
+- Entrapment (karpaltunnelsyndrom) påverkar perineuriets integritet och axonledningsförmåga.  
+- Nervbiopsi visar myelin-/axonskador (demyelinisering, axonopatier).
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]  
+- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]  
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+## PNS – Sensoriska ganglier
+
+- Se även [[Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion|dorsalrotsganglion]] för histologi.
+
+### Struktur
+- Dorsalrotsganglier och sensoriska kranialganglier (trigeminus, geniculatum).  
+- Består av **pseudounipolära neuron** med stora cellkroppar och centralt placerad kärna.  
+- Neuron omges av [[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|satellitceller]] som reglerar mikromiljön.  
+- Organiserade i kluster med distinkta kapslar av bindväv (rami radikala).
+
+### Funktion
+- Förmedlar sensorisk information från perifera receptorer till CNS utan synapser i gangliet.  
+- Perifera axonet tar emot stimuli; centrala axonet går in i [[Medulla spinalis|ryggmärgen]] via dorsalroten.
+
+### Kliniska aspekter
+- Herpesvirus kan ligga latent i sensoriska ganglier (herpes zoster).  
+- Ganglionit → neuropatisk smärta, sensorisk ataxi.  
+- Biopsi vid amyloidos eller inflammatorisk neuropati.
+
+### Relaterat
+- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]  
+- [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]  
+- [[Koppling PNS|CNS-koppling]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Telencephalon.md

@@ -0,0 +1,29 @@
+![[Pasted image 20251010194225.png|300]]
+## CNS – Telencephalon (storhjärna)
+
+### Kortikal organisation
+- Neokortex med sex lager (lamina I–VI); specialiserade areor (motorisk, sensorisk, associativ).  
+- Allocortex (hippocampus, gyrus cinguli) med tre lager för minne och emotion.  
+- Kolumnär organisation och kortikala kartor (homunculus).
+
+### Subkortikala strukturer
+- **Basala ganglier**: nucleus caudatus, putamen, globus pallidus – motorisk kontroll.  
+- **Amygdala** och **hippocampus** – emotion, minne.  
+- Vit substans: corpus callosum, capsula interna (ascendenta/descendenta fiberbuntar).
+
+### Funktionella nätverk
+- Associerad med kognition, språk (Broca/Wernicke), beteende och viljemässig motorik.  
+- Sensoriska projektioner genom thalamus till specifika kortex.  
+- Motoriska banor startar i gyrus precentralis (kortikospinal tractus).
+
+### Kliniska aspekter
+- Kortikala lesioner → pares, afasi, neglect.  
+- Basalgangliesjukdomar (Parkinson, Huntington).  
+- Hippocampus → känslig för hypoxi, Alzheimer.
+
+### Relaterat
+- [[Diencephalon|Diencephalon]]  
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+- [[Koppling PNS|Koppling till PNS]]  
+
+---

content/Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Truncus encephali (hjärnstam)
+
+### Delar
+- **Mesencephalon (mitthjärna)** – tectum (colliculi), tegmentum, pedunculi cerebri.  
+- **Pons** – kopplar cerebellum via pedunculi cerebellares; innehåller kärnor och banor.  
+- **Medulla oblongata** – pyramidbanornas korsning, vitala autonoma centra.
+
+### Kärnor och funktioner
+- Kranialnervskärnor III–XII lokaliserade segmentellt.  
+- Retikulär formation: reglerar medvetande, motorik, autonoma funktioner.  
+- Olivkärnor, kilar och gracila kärnor reläer sensorik/motorik.
+
+### Banor
+- Större ascendenta (lemnisci, spinothalamiska) och descendenta (kortikospinala, rubrospinala) passerar.  
+- Decussationer (pyramidkorsning, mediala lemnisken).  
+- Cerebellära pedunklar kopplar till lillhjärnan.
+
+### Kliniskt
+- Hjärnstamssyndrom (Weber, Wallenberg) beroende på vaskulär lesion.  
+- Kompression av formatio reticularis → medvetandepåverkan.  
+- Kranialnervsutfall lokaliserar skador.
+
+### Relaterat
+- [[Cerebellum|Cerebellum]]  
+- [[Banor|Uppåt- och nedåtgående banor]]  
+- [[Nervi craniales|Nervi craniales]]  
+
+---