Add links

content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 
 ### Bindvävslager
-- **Epineurium**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.  
-- **Perineurium**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.  
-- **Endoneurium**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
+- **[[Epineurium]]**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.  
+- **[[Perineurium]]**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.  
+- **[[Endoneurium]]**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
 
 ### Axon och myelin
 - Axon myeliniseras av [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwannceller]].  

content/Histologi/Ben/Endosteum.md

@@ -0,0 +1,24 @@
+## Endosteum
+
+### Histologiska drag
+- Tunnt (en-cellslager) membran av osteoprogenitorceller, osteoblaster/osteoklaster och ett fåtal retikulära fibrer.
+- Bekläder alla inre benytor: märghåla, trabekler i spongiöst ben, Haverska och Volkmanns kanaler.
+- Cellagret vilar på ett diskret basal lamina och är kontinuerligt med [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteumets]] inre kant via perforerande kanaler.
+
+### Funktion
+- Reglerar benremodellering genom att aktivera osteoblaster (benbildning) och osteoklaster (resorption) mot märgrummet.
+- Bidrar till hematopoetisk stödvävnad och utbyte mellan benvävnad och benmärg.
+- Initierar intramedullär läkning vid fraktur genom att tillhandahålla celler till kallusbildning.
+
+### Kliniska aspekter
+- Vid osteoporos blir endosteala resorptionslakuner större och cortex tunnas ut inifrån.
+- Strålning eller kemoterapi kan skada endosteala stamceller → fördröjd läkning.
+- Endosteal hyperplasi ses vid kronisk inflammation eller Pagets sjukdom.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]]
+- [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]]
+- [[Histologi/Ben/Osteoblast|Osteoblast]]
+- [[Histologi/Ben/Osteoklast|Osteoklast]]
+
+---

content/Histologi/Ben/Periost och Endost.md

@@ -1,10 +1,10 @@
 Kort
-- Bindvävsskikt som bekläder benets yttre (periost) respektive inre (endost) ytor; innehåller progenitorceller, kärl och nerver.
+- Översikt över benets två täckande bindvävslager: [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteum]] (yttre) och [[Histologi/Ben/Endosteum|endosteum]] (inre).
 
 Kännetecken
-- Periost: yttre fibröst lager + inre cellrikt (osteogent). Endost: tunt cellager mot märghåla/kanaler.
+- Periosteum har fibröst och osteogent lager med Sharpeys fibrer; endosteum är ett tunt cellager mot märgrum och kanaler.
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Ben/Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]]
 - [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]]
-
+- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]]

content/Histologi/Ben/Periosteum.md

@@ -0,0 +1,24 @@
+## Periosteum
+
+### Histologiska drag
+- Två lager: yttre fibröst lager av tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och inre cellrikt (osteogent) lager med osteoprogenitorceller, osteoblaster och kapillärer.
+- Skiljs från kortikalt ben av Sharpeys fibrer som förankrar periosteum till det mineraliserade matrixet.
+- Rik innervering (nociceptorer) och blodförsörjning; kontinuerligt med senor, ligament och ledkapslar.
+
+### Funktion
+- Ger mekaniskt skydd och fungerar som ankringspunkt för muskler och senor.
+- Källa till osteoprogenitorceller vid appositionell tillväxt och frakturläkning.
+- Vaskulärt genomflöde försörjer yttre delen av det kortikala benet (periosteal blodförsörjning).
+
+### Kliniska aspekter
+- Periostit (stressreaktion, infektion) ger kraftig smärta p.g.a. tät innervering.
+- Avskalat periosteum minskar läkpotential och riskerar nekros i underliggande ben.
+- Periosteala reaktioner på röntgen (trianglar, lamellärt mönster) kan indikera tumör eller trauma.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Ben/Endosteum|Endosteum]]
+- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]] (saknas ännu)
+- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]]
+- [[Histologi/Ben/Kompakt Ben|Kompakt ben]]
+
+---

content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Sharpeys fibrer
+
+### Struktur
+- Kollagena typ I fibrer som utgår från periosteum, senor eller ligament och penetrerar det mineraliserade benet.
+- Orienterade snett mot kortex så att dragkrafter fördelas över ett större område.
+- Mineraliseras delvis vilket ökar styvheten och skyddar infästningen mot avskiljning.
+
+### Funktion
+- Förankrar periosteum, senor, ligament och ledkapslar i underliggande ben.
+- Överför mekanisk belastning till benets kollagena matriskomponenter → stimulerar remodellering.
+- Stabiliserar tandens parodontium genom fibrer som binder cement och alveolärt ben.
+
+### Kliniska aspekter
+- Avslitning (avulsionsfrakturer) uppstår när kraften överstiger Sharpeys fibrers hållfasthet.
+- Förkalkade fibrer kan synas radiologiskt som linjära densiteter.
+- Felaktig belastning vid ortodontisk behandling påverkar parodontala Sharpeys fibrer och kan ge rotresorption.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]]
+- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]]
+- [[Histologi/Ben/Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Lamellärt ben]]
+
+---

content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md

@@ -1,5 +1,5 @@
 
-<span id="_Toc112582160" class="anchor"></span>**MANLIGA GENITALIA** (kapitel 22; Fig 22.1; plate 86 - 91)
+<span id="_Toc112582160" class="anchor"></span>**MANLIGA GENITALIA** ([kapitel 22](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430537&bookid=3290); Fig 22.1; plate 86 - 91)
 
 **1. TESTIS (Testikel)** (plate 86 och 87; Fig 22.4; 22.5)
 

content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Endocardium
+
+### Histologiska drag
+- Innersta lagret av hjärtväggen; består av ett enkelt skikt endotelceller på basalmembran.
+- Subendokardielt lager av lucker bindväv innehåller elastiska fibrer, små kärl, nerver och [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]].
+- Tjockleken varierar beroende på kammare och hemodynamisk belastning (tjockare i förmak än i kammare).
+
+### Funktion
+- Bildar glatt blodkontakt yta som minskar turbulens och trombbildning.
+- Leder elektriska signaler genom Purkinjefibrer som löper strax under endotelet.
+- Deltar i klaffarnas uppbyggnad genom kontinuitet med klaffarnas fibrösa lager.
+
+### Kliniska aspekter
+- Endokardit (infektiös/inflammatorisk) skadar endotel och klaffar → embolirisk.
+- Förtjockning vid fibroelastos påverkar klaffar och utflöde.
+- Endotelets integritet reglerar koagulationsbalansen; skada ökar trombosrisk.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
+
+---

content/Histologi/Hjärta/Endokardium.md

@@ -1,10 +0,0 @@
-Kort
-- Innersta lagret i hjärtväggen. Består av [[Histologi/Epitel/Endotel|endotel]] och subendokardial [[Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv]] med [[kärl]], [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv|nerver]] och ledningssystemets fibrer ([[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]).
-
-Kännetecken
-- Tunt endotel, underliggande lucker bindväv; övergår i klaffarnas ytlager.
-
-Relaterat
-- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
-

content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Epicardium
+
+### Histologiska drag
+- Yttersta lagret av hjärtväggen; utgör det viscerala bladet av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]].
+- Tunt mesotel (enkelt skikt platta celler) vilar på subepikardiell lucker bindväv med fett, nerver och kranskärl.
+- Kontinuerligt med adventitian på stora kärl vid hjärtbasen och övergår i parietala bladet i sinus transversus.
+
+### Funktion
+- Minskar friktion mellan hjärtat och perikardiet genom glatt mesotelyta och serös vätska.
+- Subepikardiellt fett skyddar kärl och utgör energireserv.
+- Ger passage för koronarkärl, lymfkärl och nerver till myocardiet.
+
+### Kliniska aspekter
+- Epikardiell fibros efter inflammation kan fixera hjärtat och reducera diastolisk fyllnad.
+- Ökad epikardiell fettmassa korrelerar med metabolt syndrom och koronarsjukdom.
+- Vid kirurgi lossas epicardium försiktigt för att bevara koronarkärlens integritet.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
+- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|Koronarkärl]]
+
+---

content/Histologi/Hjärta/Epikardium.md

@@ -1,7 +0,0 @@
-Kort
-- Viscerala bladet av perikardiet (epikardiet). Ytskikt av mesotel ([[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]]) över lucker bindväv med fett och kärl (kranskärl).
-
-Relaterat
-- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A. coronaria sinistra]], [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A. coronaria dextra]]
-

content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Myocardium
+
+### Histologiska drag
+- Mellanlagret i hjärtväggen; består av tvärstrimmiga kardiomyocyter organiserade i funktionella syncytier.
+- Kardiomyocyter är förgrenade, har centralt placerad kärna och är sammanlänkade via intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions).
+- Rik vaskularisering (kapillärnät) och interstitiell bindväv med kollagen typ I/III; Purkinjefibrer i subendokardiet.
+
+### Funktion
+- Genererar kontraktil kraft för hjärtats pumpning; tjockast i vänster kammare för systemtrycket.
+- Elektrisk koppling via gap junctions möjliggör snabb spridning av aktionspotentialer.
+- Autonom innervering och endokrina kardiomyocyter (ANP, BNP) reglerar hemodynamik.
+
+### Kliniska aspekter
+- Myokardinfarkt: ischemi leder till nekros → fibrotisk ärrbildning minskar kontraktilitet.
+- Hypertrofi/fibros förändrar arkitektur och kan ge arytmier.
+- Myokardit (infektion/autoimmun) inflammerar interstitiet och försämrar funktion.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Hjärta/Endocardium|Endocardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]
+
+---

content/Histologi/Hjärta/Myokardium.md

@@ -1,10 +0,0 @@
-Kort
-- Muskelmellanlagret: tvärstrimmiga hjärtmuskelceller (kardiomyocyter) med central kärna och intercalated discs. Tjockast i vänster kammare.
-
-Kännetecken
-- Förgrenade celler, tvärstrimmighet, intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions).
-
-Relaterat
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Sinuatrialis|SA‑knutan]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV‑knutan]], [[Histologi/Hjärta/His Bunt|His bunt]], [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]
-- [[Histologi/Hjärta/Endokardium|Endokardium]], [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
-

content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md

@@ -1,7 +1,23 @@
-Kort
-- Serösa hjärtsäcken med två blad: visceralt (epikardium) och parietalt, beklädda av [[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]].
+## Pericardium serosum
 
-Relaterat
-- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
+### Histologiska drag
+- Seröst dubbelskikt (parietalt + visceralt blad) av enkelt skikt mesotel med underliggande tunt bindvävslager.
+- Parietala bladet bekläder insidan av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|pericardium fibrosum]]; viscerala bladet = [[Histologi/Hjärta/Epicardium|epicardium]].
+- Producerar perikardiell vätska som smörjer hjärtytan; övergången mellan bladen bildar sinus pericardii (transversus, obliquus).
 
+### Funktion
+- Minskar friktion under hjärtats rörelser och möjliggör fritt glid mellan hjärta och perikardhölje.
+- Barriär mot infektion/adhesion genom mesotelialt glykokalyx och immunaktiva celler.
+- Upprätthåller perikardiell vätskevolym genom balans av sekretion/resorption.
+
+### Kliniska aspekter
+- Perikardit ger mesotelinflammation → smärta, exsudat, risk för tamponad.
+- Serösa effusioner kan bero på hjärtsvikt, hypoalbuminemi eller infektion.
+- Postoperativa adhesioner uppstår när mesotel skadas och ersätts av fibros.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|Pericardium fibrosum]]
+- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
+- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
+
+---

content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+## Pericardium fibrosum
+
+### Histologiska drag
+- Yttre, fibrösa delen av hjärtsäcken bestående av tät oregelbunden kollagen bindväv med elastiska fibrer.
+- Smälter samman med adventitian på de stora kärlen (aorta ascendens, truncus pulmonalis, vena cava) och med diafragmas centrum tendineum.
+- Saknar mesotel på utsidan men bekläds invändigt av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]s parietala blad.
+
+### Funktion
+- Mekaniskt skydd: håller hjärtat på plats och förhindrar översträckning/akut dilatation.
+- Fördelar intrathorakala krafter via dess förankringar mot sternum och diafragma.
+- Deltar i passiv återfjädring genom elastiska fibrer som bidrar till fyllnadsbegränsning.
+
+### Kliniska aspekter
+- Förtjockning vid konstriktiv perikardit begränsar diastolisk fyllnad.
+- Traumatisk ruptur leder till hemoperikardium och tamponad.
+- I perikardiocentes penetreras fibrosum för att nå perikardhålan.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
+- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
+
+---

content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md

@@ -0,0 +1,17 @@
+
+# Lager och höljen i olika organ/vävnader
+
+| Vävnad/Organ                    | Innersta lager                                            | Mellanlager                                                   | Yttersta lager                                         | Kommentar / Funktion                                                                    |
+| ------------------------------- | --------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------ | --------------------------------------------------------------------------------------- |
+| **Muskel ([[Skelettmuskel]])**  | [[Endomysium]] (runt varje muskelfiber)                   | [[Perimysium]] (runt fasciklar)                               | [[Epimysium]] (runt hela muskeln)                      | Alla tre är bindvävshöljen; tillhör muskelsystemet                                      |
+| **[[Nervävnad]] (PNS)**         | [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium]] (runt enskilda axon) | [[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] (runt fasciklar av axon) | [[Histologi/Nervsystem/Epineurium]] (runt hela nerven) | Del av blod-nerv-barriären ([[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] viktig komponent)      |
+| **[[benvävnad\|Ben]]**          | [[Histologi/Ben/Endosteum]] (insida, mot märghåla)        | –                                                             | [[Histologi/Ben/Periosteum]] (yttersta bindvävslagret) | Endosteum innehåller [[Histologi/Ben/Osteoblast\|osteoblaster]], periosteum har [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer\|Sharpeys fibrer]] |
+| **[[Histologi/Hjärta/]]**       | [[Histologi/Hjärta/Endocardium]]                          | [[Histologi/Hjärta/Myocardium]]                               | [[Histologi/Hjärta/Epicardium]] (visceralt blad)       | Omsluts av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum]] + [[Histologi/Hjärta/Pericardium serosum]] |
+| **Uterus**                      | [[Endometrium]] (slemhinna)                               | [[Myometrium]] (glattmuskulatur)                              | [[Perimetrium]]                                        |                                                                                         |
+| **[[Histologi/Brosk/\|Brosk]]** | [[Kondrocyt]] + matrix (centralt)                         | –                                                             | [[Perikondrium]]                                       | Saknas i ledbrosk; innehåller [[Kondroblast\|kondroblaster]] i ytan                     |
+| **Kärl (artärer, vener)**       | [[Tunica Intima]]                                         | [[Tunica Media]]                                              | [[Tunica Adventitia]] (externa)                        | Innerst [[Epitel]], mitten muskel, ytterst [[Histologi/Demokompendium/bindväv\|bindväv]] |
+| **[[Histologi/Hud/\|Hud]]**     | [[Epidermis]]                                             | [[Dermis]]                                                    | [[Subcutis]]                                           | Hudens tre huvudlager; dermis delas i papillare + retikulare                            |
+| **[[Njure]]**                   | Endotel + basalmembran (glomerulus)                       | Tunn kapselvävnad                                             | Capsula fibrosa (bindvävskapsel)                       | Ingen "peri/epi"-benämning men samma principiella lagerstruktur                          |
+| **Testis**                      | Tunica vasculosa (inre kärlrikt lager)                    | Tunica albuginea                                              | Tunica vaginalis (parietal + visceral)                 | Tunica vaginalis är seröst membran ([[Mesotel]])                                        |
+| **[[CNS]]**                     | Pia mater                                                 | Arachnoidea                                                   | Dura mater                                             | Meninges: tre hjärnhinnor som skyddar CNS                                               |
+| **Lunga/Pleura**                | Visceralt pleura (epitel mot lungan)                      | Bindväv                                                       | Parietalt pleura (mot thoraxväggen)                    | Mesotelbeklädda serösa hinnor liknande perikardiet                                      |

content/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md

@@ -1,6 +1,11 @@
 Kort
 - Flertalig kärnstatus i en sammanhängande cytoplasma genom cellfusion; typiskt för skelettmuskelfibrer.
 
+**Exempel:**
+- **[[Skelettmuskel]]:** Ett äkta syncytium. Muskelceller (fibrer) bildas genom fusion av myoblaster → långa celler med många perifera kärnor.
+- **[[Hjärtmuskel]]:** Ett _funktionellt syncytium_. Cellerna är separata men kopplade via **[[Glansstrimmor]] (intercalated discs)** med gap junctions som tillåter elektrisk och mekanisk samordning.
+- **Placenta:** **Syncytiotrofoblast** är ett äkta syncytium som täcker chorionvilli – flera trofoblaster har smält samman, vilket gör barriären tunn för näringsutbyte mellan mor och foster.
+
 Relaterat
 - [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|Muskelfiber]]
 - [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]

content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md

@@ -0,0 +1,22 @@
+## Endoneurium
+
+### Histologiska drag
+- Delikat lager av lucker bindväv runt individuella axon och deras Schwannceller inom fascikeln.
+- Domineras av retikulära fibrer (kollagen typ III) och tunn grundsubstans med proteoglykaner; innehåller få fibroblaster.
+- Kapillärer med kontinuerligt endotel samt makrofager, mastceller och pericyter finns i endoneuriet.
+
+### Funktion
+- Ger strukturellt stöd åt axon, möjliggör diffusionsutbyte och fungerar som stroma för Schwannceller.
+- Deltar i nervregeneration genom att bilda endoneurala tuber som växande axon kan följa.
+- Behåller ett svagt positivt intrafascikulärt tryck som stabiliserar mikromiljön.
+
+### Kliniska aspekter
+- Endoneuralt ödem (t.ex. vid diabetesneuropati) försämrar axontransport och ledningshastighet.
+- Vaskulit eller inflammatorisk infiltration i endoneuriet kan ge sensorimotoriska neuropatier.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md

@@ -0,0 +1,22 @@
+## Epineurium
+
+### Histologiska drag
+- Yttersta bindvävslagret runt en perifer nerv; består av tät oregelbunden kollagen bindväv (främst typ I) med inslag av elastiska fibrer.
+- Innehåller adipocyter och rikligt med [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa nervorum]] som förser nerven med blod.
+- Kontinuerligt med dura mater proximalt och med omgivande perineuralt/perimysialt kollagen distalt.
+
+### Funktion
+- Mekaniskt skydd: fördelar tryck- och dragkrafter och håller fasciklarna samman.
+- Ger en glidande yta mot omgivande vävnad och minskar friktion vid nervrörelse.
+- Bidrar till reparation genom att ge fäste för fibroblaster vid suturering.
+
+### Kliniska aspekter
+- Ödem eller fibros i epineuriet kan komprimera fasciklar och ge neuropatisk smärta (t.ex. efter trauma).
+- Kirurgisk epineuriell sutur används för att alignera fasciklar vid nervrekonstruktion.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
+- [[Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver|Perifera nerver]]
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md

@@ -0,0 +1,22 @@
+## Perineurium
+
+### Histologiska drag
+- Omsluter varje nervfascikel och består av flera lameller av perineurala plattceller med tight junctions och basal lamina.
+- Lamellerna innehåller kontraktila filament och är orienterade koncentriskt runt fascikeln; mellan lamellerna finns kollagen typ III.
+- Vaskulariseras av perineuriella kapillärer med kontinuerligt endotel och fenestrerat basal lamina.
+
+### Funktion
+- Central komponent i blod–nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen.
+- Ger mekanisk styrka och bibehåller fascikelns turgor via intrafascikulärt tryck.
+- Avgränsar mikromiljö för axon och Schwannceller, vilket krävs för snabb impulsledning.
+
+### Kliniska aspekter
+- Fibros eller förtjockning ses vid kronisk kompression (t.ex. karpaltunnelsyndrom) och bidrar till ledningshinder.
+- Perineuriomas är sällsynta tumörer bestående av perineurala celler; immunhistokemiskt EMA-positiva.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
+- [[Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]
+
+---

content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md

@@ -0,0 +1,28 @@
+## Ranviers nod
+
+### Struktur
+- Kort (~1 µm) segment där myelinet avbryts mellan två internoder; axonet exponeras direkt mot extracellulärvätska.
+- Omgivet av Schwanncellens och perinodala gliacellers mikrovilli som bildar en nodal ”krage”.
+- På vardera sidan ligger paranodala regioner med täta anslutningar mellan axolemma och myelinets lameller.
+
+### Molekylär organisation
+- Hög densitet av spänningskänsliga Na⁺-kanaler (Nav1.6) i noden; K⁺-kanaler koncentreras till juxtaparanoden.
+- AnkyrinG, neurofascin-186 och spektrin anknyter Na⁺-kanalerna till axonskelettet och säkrar domänstruktur.
+- Extracellulär matrix innehåller tenascin-R och kontaktin som stabiliserar noden.
+
+### Funktion
+- Möjliggör saltatorisk fortledning där aktionspotentialen ”hoppar” från nod till nod med hög ledningshastighet.
+- Upprätthåller jämn exciterbarhet genom att kanaldistributionen förhindrar läckage längs internoden.
+- Viktig för remyelinisering: nya noder bildas när Schwannceller återetablerar internoder efter skada.
+
+### Kliniska aspekter
+- Demyeliniserande sjukdomar (MS, Guillain-Barré) stör nodens domänorganisation → ledningsblock eller ektopiska impulser.
+- Mutationer i nodalproteiner (t.ex. neurofascin) kan ge ärftliga neuropatier.
+- Antinodala autoantikroppar associeras med svåra nodopatier med snabb axonal degeneration.
+
+### Relaterat
+- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]
+- [[Histologi/Nervsystem/Axon|Axon]]
+
+---

content/Histologi/index.md

@@ -2,6 +2,9 @@
 title: Histologi
 ---
 
+# Tabeller
+[Lager & Höljen i vävnader.md](Lager%20&%20Höljen%20i%20vävnader.md)
+
 - [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
 - [[Histologi/Ben/|Ben]]
 - [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
@@ -22,3 +25,4 @@ title: Histologi
 - [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem]]
 - [[Histologi/Njure/|Njure]]
 - [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar]]
+