diff --git a/content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md b/content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md index 9fbe283..2550203 100755 --- a/content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md +++ b/content/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md @@ -1,8 +1,8 @@ ### Bindvävslager -- **Epineurium**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl. -- **Perineurium**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären. -- **Endoneurium**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller. +- **[[Epineurium]]**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl. +- **[[Perineurium]]**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären. +- **[[Endoneurium]]**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller. ### Axon och myelin - Axon myeliniseras av [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwannceller]]. diff --git a/content/Histologi/Ben/Endosteum.md b/content/Histologi/Ben/Endosteum.md new file mode 100644 index 0000000..9229674 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Ben/Endosteum.md @@ -0,0 +1,24 @@ +## Endosteum + +### Histologiska drag +- Tunnt (en-cellslager) membran av osteoprogenitorceller, osteoblaster/osteoklaster och ett fåtal retikulära fibrer. +- Bekläder alla inre benytor: märghåla, trabekler i spongiöst ben, Haverska och Volkmanns kanaler. +- Cellagret vilar på ett diskret basal lamina och är kontinuerligt med [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteumets]] inre kant via perforerande kanaler. + +### Funktion +- Reglerar benremodellering genom att aktivera osteoblaster (benbildning) och osteoklaster (resorption) mot märgrummet. +- Bidrar till hematopoetisk stödvävnad och utbyte mellan benvävnad och benmärg. +- Initierar intramedullär läkning vid fraktur genom att tillhandahålla celler till kallusbildning. + +### Kliniska aspekter +- Vid osteoporos blir endosteala resorptionslakuner större och cortex tunnas ut inifrån. +- Strålning eller kemoterapi kan skada endosteala stamceller → fördröjd läkning. +- Endosteal hyperplasi ses vid kronisk inflammation eller Pagets sjukdom. + +### Relaterat +- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]] +- [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]] +- [[Histologi/Ben/Osteoblast|Osteoblast]] +- [[Histologi/Ben/Osteoklast|Osteoklast]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Ben/Periost och Endost.md b/content/Histologi/Ben/Periost och Endost.md index 96380ca..b3f1d0a 100644 --- a/content/Histologi/Ben/Periost och Endost.md +++ b/content/Histologi/Ben/Periost och Endost.md @@ -1,10 +1,10 @@ Kort -- Bindvävsskikt som bekläder benets yttre (periost) respektive inre (endost) ytor; innehåller progenitorceller, kärl och nerver. +- Översikt över benets två täckande bindvävslager: [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteum]] (yttre) och [[Histologi/Ben/Endosteum|endosteum]] (inre). Kännetecken -- Periost: yttre fibröst lager + inre cellrikt (osteogent). Endost: tunt cellager mot märghåla/kanaler. +- Periosteum har fibröst och osteogent lager med Sharpeys fibrer; endosteum är ett tunt cellager mot märgrum och kanaler. Relaterat - [[Histologi/Ben/Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]] - [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]] - +- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]] diff --git a/content/Histologi/Ben/Periosteum.md b/content/Histologi/Ben/Periosteum.md new file mode 100644 index 0000000..77fde45 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Ben/Periosteum.md @@ -0,0 +1,24 @@ +## Periosteum + +### Histologiska drag +- Två lager: yttre fibröst lager av tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och inre cellrikt (osteogent) lager med osteoprogenitorceller, osteoblaster och kapillärer. +- Skiljs från kortikalt ben av Sharpeys fibrer som förankrar periosteum till det mineraliserade matrixet. +- Rik innervering (nociceptorer) och blodförsörjning; kontinuerligt med senor, ligament och ledkapslar. + +### Funktion +- Ger mekaniskt skydd och fungerar som ankringspunkt för muskler och senor. +- Källa till osteoprogenitorceller vid appositionell tillväxt och frakturläkning. +- Vaskulärt genomflöde försörjer yttre delen av det kortikala benet (periosteal blodförsörjning). + +### Kliniska aspekter +- Periostit (stressreaktion, infektion) ger kraftig smärta p.g.a. tät innervering. +- Avskalat periosteum minskar läkpotential och riskerar nekros i underliggande ben. +- Periosteala reaktioner på röntgen (trianglar, lamellärt mönster) kan indikera tumör eller trauma. + +### Relaterat +- [[Histologi/Ben/Endosteum|Endosteum]] +- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]] (saknas ännu) +- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]] +- [[Histologi/Ben/Kompakt Ben|Kompakt ben]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md b/content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md new file mode 100644 index 0000000..c5a28ff --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md @@ -0,0 +1,23 @@ +## Sharpeys fibrer + +### Struktur +- Kollagena typ I fibrer som utgår från periosteum, senor eller ligament och penetrerar det mineraliserade benet. +- Orienterade snett mot kortex så att dragkrafter fördelas över ett större område. +- Mineraliseras delvis vilket ökar styvheten och skyddar infästningen mot avskiljning. + +### Funktion +- Förankrar periosteum, senor, ligament och ledkapslar i underliggande ben. +- Överför mekanisk belastning till benets kollagena matriskomponenter → stimulerar remodellering. +- Stabiliserar tandens parodontium genom fibrer som binder cement och alveolärt ben. + +### Kliniska aspekter +- Avslitning (avulsionsfrakturer) uppstår när kraften överstiger Sharpeys fibrers hållfasthet. +- Förkalkade fibrer kan synas radiologiskt som linjära densiteter. +- Felaktig belastning vid ortodontisk behandling påverkar parodontala Sharpeys fibrer och kan ge rotresorption. + +### Relaterat +- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]] +- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]] +- [[Histologi/Ben/Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Lamellärt ben]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md b/content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md index 0527a6d..74c7024 100644 --- a/content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md +++ b/content/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md @@ -1,5 +1,5 @@ -**MANLIGA GENITALIA** (kapitel 22; Fig 22.1; plate 86 - 91) +**MANLIGA GENITALIA** ([kapitel 22](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430537&bookid=3290); Fig 22.1; plate 86 - 91) **1. TESTIS (Testikel)** (plate 86 och 87; Fig 22.4; 22.5) diff --git a/content/Histologi/Hjärta.md b/content/Histologi/Hjärta.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md new file mode 100644 index 0000000..46da520 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md @@ -0,0 +1,23 @@ +## Endocardium + +### Histologiska drag +- Innersta lagret av hjärtväggen; består av ett enkelt skikt endotelceller på basalmembran. +- Subendokardielt lager av lucker bindväv innehåller elastiska fibrer, små kärl, nerver och [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]. +- Tjockleken varierar beroende på kammare och hemodynamisk belastning (tjockare i förmak än i kammare). + +### Funktion +- Bildar glatt blodkontakt yta som minskar turbulens och trombbildning. +- Leder elektriska signaler genom Purkinjefibrer som löper strax under endotelet. +- Deltar i klaffarnas uppbyggnad genom kontinuitet med klaffarnas fibrösa lager. + +### Kliniska aspekter +- Endokardit (infektiös/inflammatorisk) skadar endotel och klaffar → embolirisk. +- Förtjockning vid fibroelastos påverkar klaffar och utflöde. +- Endotelets integritet reglerar koagulationsbalansen; skada ökar trombosrisk. + +### Relaterat +- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Endokardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Endokardium.md deleted file mode 100644 index c16e54d..0000000 --- a/content/Histologi/Hjärta/Endokardium.md +++ /dev/null @@ -1,10 +0,0 @@ -Kort -- Innersta lagret i hjärtväggen. Består av [[Histologi/Epitel/Endotel|endotel]] och subendokardial [[Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv]] med [[kärl]], [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv|nerver]] och ledningssystemets fibrer ([[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]). - -Kännetecken -- Tunt endotel, underliggande lucker bindväv; övergår i klaffarnas ytlager. - -Relaterat -- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]] -- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]] - diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md new file mode 100644 index 0000000..0ed7e77 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md @@ -0,0 +1,23 @@ +## Epicardium + +### Histologiska drag +- Yttersta lagret av hjärtväggen; utgör det viscerala bladet av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]. +- Tunt mesotel (enkelt skikt platta celler) vilar på subepikardiell lucker bindväv med fett, nerver och kranskärl. +- Kontinuerligt med adventitian på stora kärl vid hjärtbasen och övergår i parietala bladet i sinus transversus. + +### Funktion +- Minskar friktion mellan hjärtat och perikardiet genom glatt mesotelyta och serös vätska. +- Subepikardiellt fett skyddar kärl och utgör energireserv. +- Ger passage för koronarkärl, lymfkärl och nerver till myocardiet. + +### Kliniska aspekter +- Epikardiell fibros efter inflammation kan fixera hjärtat och reducera diastolisk fyllnad. +- Ökad epikardiell fettmassa korrelerar med metabolt syndrom och koronarsjukdom. +- Vid kirurgi lossas epicardium försiktigt för att bevara koronarkärlens integritet. + +### Relaterat +- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]] +- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|Koronarkärl]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Epikardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Epikardium.md deleted file mode 100644 index 44cfa9a..0000000 --- a/content/Histologi/Hjärta/Epikardium.md +++ /dev/null @@ -1,7 +0,0 @@ -Kort -- Viscerala bladet av perikardiet (epikardiet). Ytskikt av mesotel ([[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]]) över lucker bindväv med fett och kärl (kranskärl). - -Relaterat -- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]] -- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A. coronaria sinistra]], [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A. coronaria dextra]] - diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md new file mode 100644 index 0000000..32d69ed --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md @@ -0,0 +1,23 @@ +## Myocardium + +### Histologiska drag +- Mellanlagret i hjärtväggen; består av tvärstrimmiga kardiomyocyter organiserade i funktionella syncytier. +- Kardiomyocyter är förgrenade, har centralt placerad kärna och är sammanlänkade via intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions). +- Rik vaskularisering (kapillärnät) och interstitiell bindväv med kollagen typ I/III; Purkinjefibrer i subendokardiet. + +### Funktion +- Genererar kontraktil kraft för hjärtats pumpning; tjockast i vänster kammare för systemtrycket. +- Elektrisk koppling via gap junctions möjliggör snabb spridning av aktionspotentialer. +- Autonom innervering och endokrina kardiomyocyter (ANP, BNP) reglerar hemodynamik. + +### Kliniska aspekter +- Myokardinfarkt: ischemi leder till nekros → fibrotisk ärrbildning minskar kontraktilitet. +- Hypertrofi/fibros förändrar arkitektur och kan ge arytmier. +- Myokardit (infektion/autoimmun) inflammerar interstitiet och försämrar funktion. + +### Relaterat +- [[Histologi/Hjärta/Endocardium|Endocardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Myokardium.md b/content/Histologi/Hjärta/Myokardium.md deleted file mode 100644 index 721db48..0000000 --- a/content/Histologi/Hjärta/Myokardium.md +++ /dev/null @@ -1,10 +0,0 @@ -Kort -- Muskelmellanlagret: tvärstrimmiga hjärtmuskelceller (kardiomyocyter) med central kärna och intercalated discs. Tjockast i vänster kammare. - -Kännetecken -- Förgrenade celler, tvärstrimmighet, intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions). - -Relaterat -- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Sinuatrialis|SA‑knutan]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV‑knutan]], [[Histologi/Hjärta/His Bunt|His bunt]], [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]] -- [[Histologi/Hjärta/Endokardium|Endokardium]], [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]] - diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md b/content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md index 04f925d..f343f38 100644 --- a/content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md +++ b/content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md @@ -1,7 +1,23 @@ -Kort -- Serösa hjärtsäcken med två blad: visceralt (epikardium) och parietalt, beklädda av [[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]]. +## Pericardium serosum -Relaterat -- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]] -- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] +### Histologiska drag +- Seröst dubbelskikt (parietalt + visceralt blad) av enkelt skikt mesotel med underliggande tunt bindvävslager. +- Parietala bladet bekläder insidan av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|pericardium fibrosum]]; viscerala bladet = [[Histologi/Hjärta/Epicardium|epicardium]]. +- Producerar perikardiell vätska som smörjer hjärtytan; övergången mellan bladen bildar sinus pericardii (transversus, obliquus). +### Funktion +- Minskar friktion under hjärtats rörelser och möjliggör fritt glid mellan hjärta och perikardhölje. +- Barriär mot infektion/adhesion genom mesotelialt glykokalyx och immunaktiva celler. +- Upprätthåller perikardiell vätskevolym genom balans av sekretion/resorption. + +### Kliniska aspekter +- Perikardit ger mesotelinflammation → smärta, exsudat, risk för tamponad. +- Serösa effusioner kan bero på hjärtsvikt, hypoalbuminemi eller infektion. +- Postoperativa adhesioner uppstår när mesotel skadas och ersätts av fibros. + +### Relaterat +- [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|Pericardium fibrosum]] +- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]] +- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md b/content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md new file mode 100644 index 0000000..81c126a --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md @@ -0,0 +1,23 @@ +## Pericardium fibrosum + +### Histologiska drag +- Yttre, fibrösa delen av hjärtsäcken bestående av tät oregelbunden kollagen bindväv med elastiska fibrer. +- Smälter samman med adventitian på de stora kärlen (aorta ascendens, truncus pulmonalis, vena cava) och med diafragmas centrum tendineum. +- Saknar mesotel på utsidan men bekläds invändigt av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]s parietala blad. + +### Funktion +- Mekaniskt skydd: håller hjärtat på plats och förhindrar översträckning/akut dilatation. +- Fördelar intrathorakala krafter via dess förankringar mot sternum och diafragma. +- Deltar i passiv återfjädring genom elastiska fibrer som bidrar till fyllnadsbegränsning. + +### Kliniska aspekter +- Förtjockning vid konstriktiv perikardit begränsar diastolisk fyllnad. +- Traumatisk ruptur leder till hemoperikardium och tamponad. +- I perikardiocentes penetreras fibrosum för att nå perikardhålan. + +### Relaterat +- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]] +- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]] +- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md b/content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md new file mode 100644 index 0000000..055243e --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md @@ -0,0 +1,17 @@ + +# Lager och höljen i olika organ/vävnader + +| Vävnad/Organ | Innersta lager | Mellanlager | Yttersta lager | Kommentar / Funktion | +| ------------------------------- | --------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------ | --------------------------------------------------------------------------------------- | +| **Muskel ([[Skelettmuskel]])** | [[Endomysium]] (runt varje muskelfiber) | [[Perimysium]] (runt fasciklar) | [[Epimysium]] (runt hela muskeln) | Alla tre är bindvävshöljen; tillhör muskelsystemet | +| **[[Nervävnad]] (PNS)** | [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium]] (runt enskilda axon) | [[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] (runt fasciklar av axon) | [[Histologi/Nervsystem/Epineurium]] (runt hela nerven) | Del av blod-nerv-barriären ([[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] viktig komponent) | +| **[[benvävnad\|Ben]]** | [[Histologi/Ben/Endosteum]] (insida, mot märghåla) | – | [[Histologi/Ben/Periosteum]] (yttersta bindvävslagret) | Endosteum innehåller [[Histologi/Ben/Osteoblast\|osteoblaster]], periosteum har [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer\|Sharpeys fibrer]] | +| **[[Histologi/Hjärta/]]** | [[Histologi/Hjärta/Endocardium]] | [[Histologi/Hjärta/Myocardium]] | [[Histologi/Hjärta/Epicardium]] (visceralt blad) | Omsluts av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum]] + [[Histologi/Hjärta/Pericardium serosum]] | +| **Uterus** | [[Endometrium]] (slemhinna) | [[Myometrium]] (glattmuskulatur) | [[Perimetrium]] | | +| **[[Histologi/Brosk/\|Brosk]]** | [[Kondrocyt]] + matrix (centralt) | – | [[Perikondrium]] | Saknas i ledbrosk; innehåller [[Kondroblast\|kondroblaster]] i ytan | +| **Kärl (artärer, vener)** | [[Tunica Intima]] | [[Tunica Media]] | [[Tunica Adventitia]] (externa) | Innerst [[Epitel]], mitten muskel, ytterst [[Histologi/Demokompendium/bindväv\|bindväv]] | +| **[[Histologi/Hud/\|Hud]]** | [[Epidermis]] | [[Dermis]] | [[Subcutis]] | Hudens tre huvudlager; dermis delas i papillare + retikulare | +| **[[Njure]]** | Endotel + basalmembran (glomerulus) | Tunn kapselvävnad | Capsula fibrosa (bindvävskapsel) | Ingen "peri/epi"-benämning men samma principiella lagerstruktur | +| **Testis** | Tunica vasculosa (inre kärlrikt lager) | Tunica albuginea | Tunica vaginalis (parietal + visceral) | Tunica vaginalis är seröst membran ([[Mesotel]]) | +| **[[CNS]]** | Pia mater | Arachnoidea | Dura mater | Meninges: tre hjärnhinnor som skyddar CNS | +| **Lunga/Pleura** | Visceralt pleura (epitel mot lungan) | Bindväv | Parietalt pleura (mot thoraxväggen) | Mesotelbeklädda serösa hinnor liknande perikardiet | diff --git a/content/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md b/content/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md index 6323831..8c844b6 100644 --- a/content/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md +++ b/content/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md @@ -1,6 +1,11 @@ Kort - Flertalig kärnstatus i en sammanhängande cytoplasma genom cellfusion; typiskt för skelettmuskelfibrer. +**Exempel:** +- **[[Skelettmuskel]]:** Ett äkta syncytium. Muskelceller (fibrer) bildas genom fusion av myoblaster → långa celler med många perifera kärnor. +- **[[Hjärtmuskel]]:** Ett _funktionellt syncytium_. Cellerna är separata men kopplade via **[[Glansstrimmor]] (intercalated discs)** med gap junctions som tillåter elektrisk och mekanisk samordning. +- **Placenta:** **Syncytiotrofoblast** är ett äkta syncytium som täcker chorionvilli – flera trofoblaster har smält samman, vilket gör barriären tunn för näringsutbyte mellan mor och foster. + Relaterat - [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|Muskelfiber]] - [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]] diff --git a/content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md b/content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md new file mode 100644 index 0000000..962919c --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md @@ -0,0 +1,22 @@ +## Endoneurium + +### Histologiska drag +- Delikat lager av lucker bindväv runt individuella axon och deras Schwannceller inom fascikeln. +- Domineras av retikulära fibrer (kollagen typ III) och tunn grundsubstans med proteoglykaner; innehåller få fibroblaster. +- Kapillärer med kontinuerligt endotel samt makrofager, mastceller och pericyter finns i endoneuriet. + +### Funktion +- Ger strukturellt stöd åt axon, möjliggör diffusionsutbyte och fungerar som stroma för Schwannceller. +- Deltar i nervregeneration genom att bilda endoneurala tuber som växande axon kan följa. +- Behåller ett svagt positivt intrafascikulärt tryck som stabiliserar mikromiljön. + +### Kliniska aspekter +- Endoneuralt ödem (t.ex. vid diabetesneuropati) försämrar axontransport och ledningshastighet. +- Vaskulit eller inflammatorisk infiltration i endoneuriet kan ge sensorimotoriska neuropatier. + +### Relaterat +- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]] +- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]] +- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md b/content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md new file mode 100644 index 0000000..50be092 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md @@ -0,0 +1,22 @@ +## Epineurium + +### Histologiska drag +- Yttersta bindvävslagret runt en perifer nerv; består av tät oregelbunden kollagen bindväv (främst typ I) med inslag av elastiska fibrer. +- Innehåller adipocyter och rikligt med [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa nervorum]] som förser nerven med blod. +- Kontinuerligt med dura mater proximalt och med omgivande perineuralt/perimysialt kollagen distalt. + +### Funktion +- Mekaniskt skydd: fördelar tryck- och dragkrafter och håller fasciklarna samman. +- Ger en glidande yta mot omgivande vävnad och minskar friktion vid nervrörelse. +- Bidrar till reparation genom att ge fäste för fibroblaster vid suturering. + +### Kliniska aspekter +- Ödem eller fibros i epineuriet kan komprimera fasciklar och ge neuropatisk smärta (t.ex. efter trauma). +- Kirurgisk epineuriell sutur används för att alignera fasciklar vid nervrekonstruktion. + +### Relaterat +- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]] +- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]] +- [[Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver|Perifera nerver]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md b/content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md new file mode 100644 index 0000000..e7d01f6 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md @@ -0,0 +1,22 @@ +## Perineurium + +### Histologiska drag +- Omsluter varje nervfascikel och består av flera lameller av perineurala plattceller med tight junctions och basal lamina. +- Lamellerna innehåller kontraktila filament och är orienterade koncentriskt runt fascikeln; mellan lamellerna finns kollagen typ III. +- Vaskulariseras av perineuriella kapillärer med kontinuerligt endotel och fenestrerat basal lamina. + +### Funktion +- Central komponent i blod–nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen. +- Ger mekanisk styrka och bibehåller fascikelns turgor via intrafascikulärt tryck. +- Avgränsar mikromiljö för axon och Schwannceller, vilket krävs för snabb impulsledning. + +### Kliniska aspekter +- Fibros eller förtjockning ses vid kronisk kompression (t.ex. karpaltunnelsyndrom) och bidrar till ledningshinder. +- Perineuriomas är sällsynta tumörer bestående av perineurala celler; immunhistokemiskt EMA-positiva. + +### Relaterat +- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]] +- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]] +- [[Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]] + +--- diff --git a/content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md b/content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md new file mode 100644 index 0000000..ea86df4 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md @@ -0,0 +1,28 @@ +## Ranviers nod + +### Struktur +- Kort (~1 µm) segment där myelinet avbryts mellan två internoder; axonet exponeras direkt mot extracellulärvätska. +- Omgivet av Schwanncellens och perinodala gliacellers mikrovilli som bildar en nodal ”krage”. +- På vardera sidan ligger paranodala regioner med täta anslutningar mellan axolemma och myelinets lameller. + +### Molekylär organisation +- Hög densitet av spänningskänsliga Na⁺-kanaler (Nav1.6) i noden; K⁺-kanaler koncentreras till juxtaparanoden. +- AnkyrinG, neurofascin-186 och spektrin anknyter Na⁺-kanalerna till axonskelettet och säkrar domänstruktur. +- Extracellulär matrix innehåller tenascin-R och kontaktin som stabiliserar noden. + +### Funktion +- Möjliggör saltatorisk fortledning där aktionspotentialen ”hoppar” från nod till nod med hög ledningshastighet. +- Upprätthåller jämn exciterbarhet genom att kanaldistributionen förhindrar läckage längs internoden. +- Viktig för remyelinisering: nya noder bildas när Schwannceller återetablerar internoder efter skada. + +### Kliniska aspekter +- Demyeliniserande sjukdomar (MS, Guillain-Barré) stör nodens domänorganisation → ledningsblock eller ektopiska impulser. +- Mutationer i nodalproteiner (t.ex. neurofascin) kan ge ärftliga neuropatier. +- Antinodala autoantikroppar associeras med svåra nodopatier med snabb axonal degeneration. + +### Relaterat +- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]] +- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]] +- [[Histologi/Nervsystem/Axon|Axon]] + +--- diff --git a/content/Histologi/index.md b/content/Histologi/index.md index 229671c..e1542d5 100644 --- a/content/Histologi/index.md +++ b/content/Histologi/index.md @@ -2,6 +2,9 @@ title: Histologi --- +# Tabeller +[Lager & Höljen i vävnader.md](Lager%20&%20Höljen%20i%20vävnader.md) + - [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]] - [[Histologi/Ben/|Ben]] - [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] @@ -22,3 +25,4 @@ title: Histologi - [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem]] - [[Histologi/Njure/|Njure]] - [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar]] +