Add links
This commit is contained in:
22
content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Endoneurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Delikat lager av lucker bindväv runt individuella axon och deras Schwannceller inom fascikeln.
|
||||
- Domineras av retikulära fibrer (kollagen typ III) och tunn grundsubstans med proteoglykaner; innehåller få fibroblaster.
|
||||
- Kapillärer med kontinuerligt endotel samt makrofager, mastceller och pericyter finns i endoneuriet.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Ger strukturellt stöd åt axon, möjliggör diffusionsutbyte och fungerar som stroma för Schwannceller.
|
||||
- Deltar i nervregeneration genom att bilda endoneurala tuber som växande axon kan följa.
|
||||
- Behåller ett svagt positivt intrafascikulärt tryck som stabiliserar mikromiljön.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Endoneuralt ödem (t.ex. vid diabetesneuropati) försämrar axontransport och ledningshastighet.
|
||||
- Vaskulit eller inflammatorisk infiltration i endoneuriet kan ge sensorimotoriska neuropatier.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
22
content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Epineurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Yttersta bindvävslagret runt en perifer nerv; består av tät oregelbunden kollagen bindväv (främst typ I) med inslag av elastiska fibrer.
|
||||
- Innehåller adipocyter och rikligt med [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa nervorum]] som förser nerven med blod.
|
||||
- Kontinuerligt med dura mater proximalt och med omgivande perineuralt/perimysialt kollagen distalt.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Mekaniskt skydd: fördelar tryck- och dragkrafter och håller fasciklarna samman.
|
||||
- Ger en glidande yta mot omgivande vävnad och minskar friktion vid nervrörelse.
|
||||
- Bidrar till reparation genom att ge fäste för fibroblaster vid suturering.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Ödem eller fibros i epineuriet kan komprimera fasciklar och ge neuropatisk smärta (t.ex. efter trauma).
|
||||
- Kirurgisk epineuriell sutur används för att alignera fasciklar vid nervrekonstruktion.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
|
||||
- [[Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver|Perifera nerver]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
22
content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Perineurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Omsluter varje nervfascikel och består av flera lameller av perineurala plattceller med tight junctions och basal lamina.
|
||||
- Lamellerna innehåller kontraktila filament och är orienterade koncentriskt runt fascikeln; mellan lamellerna finns kollagen typ III.
|
||||
- Vaskulariseras av perineuriella kapillärer med kontinuerligt endotel och fenestrerat basal lamina.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Central komponent i blod–nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen.
|
||||
- Ger mekanisk styrka och bibehåller fascikelns turgor via intrafascikulärt tryck.
|
||||
- Avgränsar mikromiljö för axon och Schwannceller, vilket krävs för snabb impulsledning.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Fibros eller förtjockning ses vid kronisk kompression (t.ex. karpaltunnelsyndrom) och bidrar till ledningshinder.
|
||||
- Perineuriomas är sällsynta tumörer bestående av perineurala celler; immunhistokemiskt EMA-positiva.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
|
||||
- [[Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
28
content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md
Normal file
28
content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md
Normal file
@@ -0,0 +1,28 @@
|
||||
## Ranviers nod
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- Kort (~1 µm) segment där myelinet avbryts mellan två internoder; axonet exponeras direkt mot extracellulärvätska.
|
||||
- Omgivet av Schwanncellens och perinodala gliacellers mikrovilli som bildar en nodal ”krage”.
|
||||
- På vardera sidan ligger paranodala regioner med täta anslutningar mellan axolemma och myelinets lameller.
|
||||
|
||||
### Molekylär organisation
|
||||
- Hög densitet av spänningskänsliga Na⁺-kanaler (Nav1.6) i noden; K⁺-kanaler koncentreras till juxtaparanoden.
|
||||
- AnkyrinG, neurofascin-186 och spektrin anknyter Na⁺-kanalerna till axonskelettet och säkrar domänstruktur.
|
||||
- Extracellulär matrix innehåller tenascin-R och kontaktin som stabiliserar noden.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Möjliggör saltatorisk fortledning där aktionspotentialen ”hoppar” från nod till nod med hög ledningshastighet.
|
||||
- Upprätthåller jämn exciterbarhet genom att kanaldistributionen förhindrar läckage längs internoden.
|
||||
- Viktig för remyelinisering: nya noder bildas när Schwannceller återetablerar internoder efter skada.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Demyeliniserande sjukdomar (MS, Guillain-Barré) stör nodens domänorganisation → ledningsblock eller ektopiska impulser.
|
||||
- Mutationer i nodalproteiner (t.ex. neurofascin) kan ge ärftliga neuropatier.
|
||||
- Antinodala autoantikroppar associeras med svåra nodopatier med snabb axonal degeneration.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Axon|Axon]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
Reference in New Issue
Block a user