Add links
This commit is contained in:
@@ -1,8 +1,8 @@
|
||||
|
||||
### Bindvävslager
|
||||
- **Epineurium**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.
|
||||
- **Perineurium**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.
|
||||
- **Endoneurium**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
|
||||
- **[[Epineurium]]**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.
|
||||
- **[[Perineurium]]**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.
|
||||
- **[[Endoneurium]]**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
|
||||
|
||||
### Axon och myelin
|
||||
- Axon myeliniseras av [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwannceller]].
|
||||
|
||||
24
content/Histologi/Ben/Endosteum.md
Normal file
24
content/Histologi/Ben/Endosteum.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
## Endosteum
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Tunnt (en-cellslager) membran av osteoprogenitorceller, osteoblaster/osteoklaster och ett fåtal retikulära fibrer.
|
||||
- Bekläder alla inre benytor: märghåla, trabekler i spongiöst ben, Haverska och Volkmanns kanaler.
|
||||
- Cellagret vilar på ett diskret basal lamina och är kontinuerligt med [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteumets]] inre kant via perforerande kanaler.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Reglerar benremodellering genom att aktivera osteoblaster (benbildning) och osteoklaster (resorption) mot märgrummet.
|
||||
- Bidrar till hematopoetisk stödvävnad och utbyte mellan benvävnad och benmärg.
|
||||
- Initierar intramedullär läkning vid fraktur genom att tillhandahålla celler till kallusbildning.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Vid osteoporos blir endosteala resorptionslakuner större och cortex tunnas ut inifrån.
|
||||
- Strålning eller kemoterapi kan skada endosteala stamceller → fördröjd läkning.
|
||||
- Endosteal hyperplasi ses vid kronisk inflammation eller Pagets sjukdom.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Osteoblast|Osteoblast]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Osteoklast|Osteoklast]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,10 +1,10 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Bindvävsskikt som bekläder benets yttre (periost) respektive inre (endost) ytor; innehåller progenitorceller, kärl och nerver.
|
||||
- Översikt över benets två täckande bindvävslager: [[Histologi/Ben/Periosteum|periosteum]] (yttre) och [[Histologi/Ben/Endosteum|endosteum]] (inre).
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Periost: yttre fibröst lager + inre cellrikt (osteogent). Endost: tunt cellager mot märghåla/kanaler.
|
||||
- Periosteum har fibröst och osteogent lager med Sharpeys fibrer; endosteum är ett tunt cellager mot märgrum och kanaler.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering]]
|
||||
|
||||
- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]]
|
||||
|
||||
24
content/Histologi/Ben/Periosteum.md
Normal file
24
content/Histologi/Ben/Periosteum.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
## Periosteum
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Två lager: yttre fibröst lager av tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och inre cellrikt (osteogent) lager med osteoprogenitorceller, osteoblaster och kapillärer.
|
||||
- Skiljs från kortikalt ben av Sharpeys fibrer som förankrar periosteum till det mineraliserade matrixet.
|
||||
- Rik innervering (nociceptorer) och blodförsörjning; kontinuerligt med senor, ligament och ledkapslar.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Ger mekaniskt skydd och fungerar som ankringspunkt för muskler och senor.
|
||||
- Källa till osteoprogenitorceller vid appositionell tillväxt och frakturläkning.
|
||||
- Vaskulärt genomflöde försörjer yttre delen av det kortikala benet (periosteal blodförsörjning).
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Periostit (stressreaktion, infektion) ger kraftig smärta p.g.a. tät innervering.
|
||||
- Avskalat periosteum minskar läkpotential och riskerar nekros i underliggande ben.
|
||||
- Periosteala reaktioner på röntgen (trianglar, lamellärt mönster) kan indikera tumör eller trauma.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/Endosteum|Endosteum]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer|Sharpeys fibrer]] (saknas ännu)
|
||||
- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Kompakt Ben|Kompakt ben]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
23
content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md
Normal file
23
content/Histologi/Ben/Sharpeys fibrer.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
## Sharpeys fibrer
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- Kollagena typ I fibrer som utgår från periosteum, senor eller ligament och penetrerar det mineraliserade benet.
|
||||
- Orienterade snett mot kortex så att dragkrafter fördelas över ett större område.
|
||||
- Mineraliseras delvis vilket ökar styvheten och skyddar infästningen mot avskiljning.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Förankrar periosteum, senor, ligament och ledkapslar i underliggande ben.
|
||||
- Överför mekanisk belastning till benets kollagena matriskomponenter → stimulerar remodellering.
|
||||
- Stabiliserar tandens parodontium genom fibrer som binder cement och alveolärt ben.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Avslitning (avulsionsfrakturer) uppstår när kraften överstiger Sharpeys fibrers hållfasthet.
|
||||
- Förkalkade fibrer kan synas radiologiskt som linjära densiteter.
|
||||
- Felaktig belastning vid ortodontisk behandling påverkar parodontala Sharpeys fibrer och kan ge rotresorption.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/Periosteum|Periosteum]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Lamellärt ben]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,5 +1,5 @@
|
||||
|
||||
<span id="_Toc112582160" class="anchor"></span>**MANLIGA GENITALIA** (kapitel 22; Fig 22.1; plate 86 - 91)
|
||||
<span id="_Toc112582160" class="anchor"></span>**MANLIGA GENITALIA** ([kapitel 22](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430537&bookid=3290); Fig 22.1; plate 86 - 91)
|
||||
|
||||
**1. TESTIS (Testikel)** (plate 86 och 87; Fig 22.4; 22.5)
|
||||
|
||||
|
||||
0
content/Histologi/Hjärta.md
Normal file
0
content/Histologi/Hjärta.md
Normal file
23
content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md
Normal file
23
content/Histologi/Hjärta/Endocardium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
## Endocardium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Innersta lagret av hjärtväggen; består av ett enkelt skikt endotelceller på basalmembran.
|
||||
- Subendokardielt lager av lucker bindväv innehåller elastiska fibrer, små kärl, nerver och [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]].
|
||||
- Tjockleken varierar beroende på kammare och hemodynamisk belastning (tjockare i förmak än i kammare).
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Bildar glatt blodkontakt yta som minskar turbulens och trombbildning.
|
||||
- Leder elektriska signaler genom Purkinjefibrer som löper strax under endotelet.
|
||||
- Deltar i klaffarnas uppbyggnad genom kontinuitet med klaffarnas fibrösa lager.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Endokardit (infektiös/inflammatorisk) skadar endotel och klaffar → embolirisk.
|
||||
- Förtjockning vid fibroelastos påverkar klaffar och utflöde.
|
||||
- Endotelets integritet reglerar koagulationsbalansen; skada ökar trombosrisk.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,10 +0,0 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Innersta lagret i hjärtväggen. Består av [[Histologi/Epitel/Endotel|endotel]] och subendokardial [[Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv]] med [[kärl]], [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv|nerver]] och ledningssystemets fibrer ([[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]).
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Tunt endotel, underliggande lucker bindväv; övergår i klaffarnas ytlager.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
|
||||
|
||||
23
content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md
Normal file
23
content/Histologi/Hjärta/Epicardium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
## Epicardium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Yttersta lagret av hjärtväggen; utgör det viscerala bladet av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]].
|
||||
- Tunt mesotel (enkelt skikt platta celler) vilar på subepikardiell lucker bindväv med fett, nerver och kranskärl.
|
||||
- Kontinuerligt med adventitian på stora kärl vid hjärtbasen och övergår i parietala bladet i sinus transversus.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Minskar friktion mellan hjärtat och perikardiet genom glatt mesotelyta och serös vätska.
|
||||
- Subepikardiellt fett skyddar kärl och utgör energireserv.
|
||||
- Ger passage för koronarkärl, lymfkärl och nerver till myocardiet.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Epikardiell fibros efter inflammation kan fixera hjärtat och reducera diastolisk fyllnad.
|
||||
- Ökad epikardiell fettmassa korrelerar med metabolt syndrom och koronarsjukdom.
|
||||
- Vid kirurgi lossas epicardium försiktigt för att bevara koronarkärlens integritet.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|Koronarkärl]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,7 +0,0 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Viscerala bladet av perikardiet (epikardiet). Ytskikt av mesotel ([[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]]) över lucker bindväv med fett och kärl (kranskärl).
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A. coronaria sinistra]], [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A. coronaria dextra]]
|
||||
|
||||
23
content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md
Normal file
23
content/Histologi/Hjärta/Myocardium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
## Myocardium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Mellanlagret i hjärtväggen; består av tvärstrimmiga kardiomyocyter organiserade i funktionella syncytier.
|
||||
- Kardiomyocyter är förgrenade, har centralt placerad kärna och är sammanlänkade via intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions).
|
||||
- Rik vaskularisering (kapillärnät) och interstitiell bindväv med kollagen typ I/III; Purkinjefibrer i subendokardiet.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Genererar kontraktil kraft för hjärtats pumpning; tjockast i vänster kammare för systemtrycket.
|
||||
- Elektrisk koppling via gap junctions möjliggör snabb spridning av aktionspotentialer.
|
||||
- Autonom innervering och endokrina kardiomyocyter (ANP, BNP) reglerar hemodynamik.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Myokardinfarkt: ischemi leder till nekros → fibrotisk ärrbildning minskar kontraktilitet.
|
||||
- Hypertrofi/fibros förändrar arkitektur och kan ge arytmier.
|
||||
- Myokardit (infektion/autoimmun) inflammerar interstitiet och försämrar funktion.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Endocardium|Endocardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,10 +0,0 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Muskelmellanlagret: tvärstrimmiga hjärtmuskelceller (kardiomyocyter) med central kärna och intercalated discs. Tjockast i vänster kammare.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Förgrenade celler, tvärstrimmighet, intercalated discs (fascia adherens, desmosomer, gap junctions).
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Sinuatrialis|SA‑knutan]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV‑knutan]], [[Histologi/Hjärta/His Bunt|His bunt]], [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Endokardium|Endokardium]], [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
|
||||
|
||||
@@ -1,7 +1,23 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Serösa hjärtsäcken med två blad: visceralt (epikardium) och parietalt, beklädda av [[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]].
|
||||
## Pericardium serosum
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Seröst dubbelskikt (parietalt + visceralt blad) av enkelt skikt mesotel med underliggande tunt bindvävslager.
|
||||
- Parietala bladet bekläder insidan av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|pericardium fibrosum]]; viscerala bladet = [[Histologi/Hjärta/Epicardium|epicardium]].
|
||||
- Producerar perikardiell vätska som smörjer hjärtytan; övergången mellan bladen bildar sinus pericardii (transversus, obliquus).
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Minskar friktion under hjärtats rörelser och möjliggör fritt glid mellan hjärta och perikardhölje.
|
||||
- Barriär mot infektion/adhesion genom mesotelialt glykokalyx och immunaktiva celler.
|
||||
- Upprätthåller perikardiell vätskevolym genom balans av sekretion/resorption.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Perikardit ger mesotelinflammation → smärta, exsudat, risk för tamponad.
|
||||
- Serösa effusioner kan bero på hjärtsvikt, hypoalbuminemi eller infektion.
|
||||
- Postoperativa adhesioner uppstår när mesotel skadas och ersätts av fibros.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum|Pericardium fibrosum]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myocardium|Myocardium]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
23
content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md
Normal file
23
content/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
## Pericardium fibrosum
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Yttre, fibrösa delen av hjärtsäcken bestående av tät oregelbunden kollagen bindväv med elastiska fibrer.
|
||||
- Smälter samman med adventitian på de stora kärlen (aorta ascendens, truncus pulmonalis, vena cava) och med diafragmas centrum tendineum.
|
||||
- Saknar mesotel på utsidan men bekläds invändigt av [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]s parietala blad.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Mekaniskt skydd: håller hjärtat på plats och förhindrar översträckning/akut dilatation.
|
||||
- Fördelar intrathorakala krafter via dess förankringar mot sternum och diafragma.
|
||||
- Deltar i passiv återfjädring genom elastiska fibrer som bidrar till fyllnadsbegränsning.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Förtjockning vid konstriktiv perikardit begränsar diastolisk fyllnad.
|
||||
- Traumatisk ruptur leder till hemoperikardium och tamponad.
|
||||
- I perikardiocentes penetreras fibrosum för att nå perikardhålan.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epicardium|Epicardium]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
17
content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md
Normal file
17
content/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md
Normal file
@@ -0,0 +1,17 @@
|
||||
|
||||
# Lager och höljen i olika organ/vävnader
|
||||
|
||||
| Vävnad/Organ | Innersta lager | Mellanlager | Yttersta lager | Kommentar / Funktion |
|
||||
| ------------------------------- | --------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------ | --------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Muskel ([[Skelettmuskel]])** | [[Endomysium]] (runt varje muskelfiber) | [[Perimysium]] (runt fasciklar) | [[Epimysium]] (runt hela muskeln) | Alla tre är bindvävshöljen; tillhör muskelsystemet |
|
||||
| **[[Nervävnad]] (PNS)** | [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium]] (runt enskilda axon) | [[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] (runt fasciklar av axon) | [[Histologi/Nervsystem/Epineurium]] (runt hela nerven) | Del av blod-nerv-barriären ([[Histologi/Nervsystem/Perineurium]] viktig komponent) |
|
||||
| **[[benvävnad\|Ben]]** | [[Histologi/Ben/Endosteum]] (insida, mot märghåla) | – | [[Histologi/Ben/Periosteum]] (yttersta bindvävslagret) | Endosteum innehåller [[Histologi/Ben/Osteoblast\|osteoblaster]], periosteum har [[Histologi/Ben/Sharpeys fibrer\|Sharpeys fibrer]] |
|
||||
| **[[Histologi/Hjärta/]]** | [[Histologi/Hjärta/Endocardium]] | [[Histologi/Hjärta/Myocardium]] | [[Histologi/Hjärta/Epicardium]] (visceralt blad) | Omsluts av [[Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum]] + [[Histologi/Hjärta/Pericardium serosum]] |
|
||||
| **Uterus** | [[Endometrium]] (slemhinna) | [[Myometrium]] (glattmuskulatur) | [[Perimetrium]] | |
|
||||
| **[[Histologi/Brosk/\|Brosk]]** | [[Kondrocyt]] + matrix (centralt) | – | [[Perikondrium]] | Saknas i ledbrosk; innehåller [[Kondroblast\|kondroblaster]] i ytan |
|
||||
| **Kärl (artärer, vener)** | [[Tunica Intima]] | [[Tunica Media]] | [[Tunica Adventitia]] (externa) | Innerst [[Epitel]], mitten muskel, ytterst [[Histologi/Demokompendium/bindväv\|bindväv]] |
|
||||
| **[[Histologi/Hud/\|Hud]]** | [[Epidermis]] | [[Dermis]] | [[Subcutis]] | Hudens tre huvudlager; dermis delas i papillare + retikulare |
|
||||
| **[[Njure]]** | Endotel + basalmembran (glomerulus) | Tunn kapselvävnad | Capsula fibrosa (bindvävskapsel) | Ingen "peri/epi"-benämning men samma principiella lagerstruktur |
|
||||
| **Testis** | Tunica vasculosa (inre kärlrikt lager) | Tunica albuginea | Tunica vaginalis (parietal + visceral) | Tunica vaginalis är seröst membran ([[Mesotel]]) |
|
||||
| **[[CNS]]** | Pia mater | Arachnoidea | Dura mater | Meninges: tre hjärnhinnor som skyddar CNS |
|
||||
| **Lunga/Pleura** | Visceralt pleura (epitel mot lungan) | Bindväv | Parietalt pleura (mot thoraxväggen) | Mesotelbeklädda serösa hinnor liknande perikardiet |
|
||||
@@ -1,6 +1,11 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Flertalig kärnstatus i en sammanhängande cytoplasma genom cellfusion; typiskt för skelettmuskelfibrer.
|
||||
|
||||
**Exempel:**
|
||||
- **[[Skelettmuskel]]:** Ett äkta syncytium. Muskelceller (fibrer) bildas genom fusion av myoblaster → långa celler med många perifera kärnor.
|
||||
- **[[Hjärtmuskel]]:** Ett _funktionellt syncytium_. Cellerna är separata men kopplade via **[[Glansstrimmor]] (intercalated discs)** med gap junctions som tillåter elektrisk och mekanisk samordning.
|
||||
- **Placenta:** **Syncytiotrofoblast** är ett äkta syncytium som täcker chorionvilli – flera trofoblaster har smält samman, vilket gör barriären tunn för näringsutbyte mellan mor och foster.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|Muskelfiber]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]
|
||||
|
||||
22
content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Endoneurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Endoneurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Delikat lager av lucker bindväv runt individuella axon och deras Schwannceller inom fascikeln.
|
||||
- Domineras av retikulära fibrer (kollagen typ III) och tunn grundsubstans med proteoglykaner; innehåller få fibroblaster.
|
||||
- Kapillärer med kontinuerligt endotel samt makrofager, mastceller och pericyter finns i endoneuriet.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Ger strukturellt stöd åt axon, möjliggör diffusionsutbyte och fungerar som stroma för Schwannceller.
|
||||
- Deltar i nervregeneration genom att bilda endoneurala tuber som växande axon kan följa.
|
||||
- Behåller ett svagt positivt intrafascikulärt tryck som stabiliserar mikromiljön.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Endoneuralt ödem (t.ex. vid diabetesneuropati) försämrar axontransport och ledningshastighet.
|
||||
- Vaskulit eller inflammatorisk infiltration i endoneuriet kan ge sensorimotoriska neuropatier.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
22
content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Epineurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Epineurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Yttersta bindvävslagret runt en perifer nerv; består av tät oregelbunden kollagen bindväv (främst typ I) med inslag av elastiska fibrer.
|
||||
- Innehåller adipocyter och rikligt med [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa nervorum]] som förser nerven med blod.
|
||||
- Kontinuerligt med dura mater proximalt och med omgivande perineuralt/perimysialt kollagen distalt.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Mekaniskt skydd: fördelar tryck- och dragkrafter och håller fasciklarna samman.
|
||||
- Ger en glidande yta mot omgivande vävnad och minskar friktion vid nervrörelse.
|
||||
- Bidrar till reparation genom att ge fäste för fibroblaster vid suturering.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Ödem eller fibros i epineuriet kan komprimera fasciklar och ge neuropatisk smärta (t.ex. efter trauma).
|
||||
- Kirurgisk epineuriell sutur används för att alignera fasciklar vid nervrekonstruktion.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Perineurium|Perineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
|
||||
- [[Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver|Perifera nerver]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
22
content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md
Normal file
22
content/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
## Perineurium
|
||||
|
||||
### Histologiska drag
|
||||
- Omsluter varje nervfascikel och består av flera lameller av perineurala plattceller med tight junctions och basal lamina.
|
||||
- Lamellerna innehåller kontraktila filament och är orienterade koncentriskt runt fascikeln; mellan lamellerna finns kollagen typ III.
|
||||
- Vaskulariseras av perineuriella kapillärer med kontinuerligt endotel och fenestrerat basal lamina.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Central komponent i blod–nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen.
|
||||
- Ger mekanisk styrka och bibehåller fascikelns turgor via intrafascikulärt tryck.
|
||||
- Avgränsar mikromiljö för axon och Schwannceller, vilket krävs för snabb impulsledning.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Fibros eller förtjockning ses vid kronisk kompression (t.ex. karpaltunnelsyndrom) och bidrar till ledningshinder.
|
||||
- Perineuriomas är sällsynta tumörer bestående av perineurala celler; immunhistokemiskt EMA-positiva.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Epineurium|Epineurium]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Endoneurium|Endoneurium]]
|
||||
- [[Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
28
content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md
Normal file
28
content/Histologi/Nervsystem/Ranviers nod.md
Normal file
@@ -0,0 +1,28 @@
|
||||
## Ranviers nod
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- Kort (~1 µm) segment där myelinet avbryts mellan två internoder; axonet exponeras direkt mot extracellulärvätska.
|
||||
- Omgivet av Schwanncellens och perinodala gliacellers mikrovilli som bildar en nodal ”krage”.
|
||||
- På vardera sidan ligger paranodala regioner med täta anslutningar mellan axolemma och myelinets lameller.
|
||||
|
||||
### Molekylär organisation
|
||||
- Hög densitet av spänningskänsliga Na⁺-kanaler (Nav1.6) i noden; K⁺-kanaler koncentreras till juxtaparanoden.
|
||||
- AnkyrinG, neurofascin-186 och spektrin anknyter Na⁺-kanalerna till axonskelettet och säkrar domänstruktur.
|
||||
- Extracellulär matrix innehåller tenascin-R och kontaktin som stabiliserar noden.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Möjliggör saltatorisk fortledning där aktionspotentialen ”hoppar” från nod till nod med hög ledningshastighet.
|
||||
- Upprätthåller jämn exciterbarhet genom att kanaldistributionen förhindrar läckage längs internoden.
|
||||
- Viktig för remyelinisering: nya noder bildas när Schwannceller återetablerar internoder efter skada.
|
||||
|
||||
### Kliniska aspekter
|
||||
- Demyeliniserande sjukdomar (MS, Guillain-Barré) stör nodens domänorganisation → ledningsblock eller ektopiska impulser.
|
||||
- Mutationer i nodalproteiner (t.ex. neurofascin) kan ge ärftliga neuropatier.
|
||||
- Antinodala autoantikroppar associeras med svåra nodopatier med snabb axonal degeneration.
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/Axon|Axon]]
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -2,6 +2,9 @@
|
||||
title: Histologi
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Tabeller
|
||||
[Lager & Höljen i vävnader.md](Lager%20&%20Höljen%20i%20vävnader.md)
|
||||
|
||||
- [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Ben]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
|
||||
@@ -22,3 +25,4 @@ title: Histologi
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem]]
|
||||
- [[Histologi/Njure/|Njure]]
|
||||
- [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar]]
|
||||
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user