Johan Dahlin
9d186a13b2
26 KiB
1. Introföreläsning.pdf
OCR Transcript
- Pages: 69
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
Page 1
Bacilli Bacteria Välkomna till kursblock 11: Grundläggande immunologi HT 2025 Blockansvarig: Davide Angeletti Avdelningen för mikrobiologi och immunologi Tel: 031-7866304, e-mail: davide.angeletti@gu.se
Page 2
Immunologi - kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar kroppen mot: •Bakterier •Virus •Svampar •Parasiter •Tumörer Immunitas – fri, undantagen Immunsystemet kan också orsaka sjukdomar: Kursens fokus
Page 3
Blockansvarig och föreläsare - Immunologiblocket Marianne Quiding-Järbrink Avd. för Mikrobiologi och Immunologi Ulf Yrlid Avd. för Mikrobiologi och Immunologi Davide Angeletti Avd. för Mikrobiologi och Immunologi Blockansvarig
Page 4
Innehåll i dagens föreläsning Introduktion: •Blockets uppbyggnad •Kurslitteratur Översikt över mikroorganismer: •Bakterier •Virus •Svampar •Parasiter Översikt över immunsystemet: •Celler och komponenter i immunförsvaret •Interaktion mellan immunförsvaret och patogener Medfött försvar: •Celler •Receptorer Förvärvat försvar: •Receptorer och klonal selektion •B-celler och antikroppar •T-celler
Page 5
Immunologiblockets uppbyggnad (T2) Översikt av immun- systemet Samspelet mellan olika delar av immunförsvaret Föreläsning 1 Föreläsning 2-5 Föreläsning 6-7 Cellulära och molekylära immunmekanismer Kursmoment: •Föreläsningar •Två seminarier •Självstudier inkl. förberedelser för seminarierna ”Zoom-in, zoom-out pedagogik”
Page 6
Schema Datum Tid Lärare Föreläsning 20/11 8.15-11 Davide A
- Intro 20/11 12.15-15 Ulf Y
- Medfödd immunitet
21/11
9.15-11
Marianne Q - Förvärvad immunitet 24/11 8.15-11 Davide A
- Förvärvad immunitet 24/11 12.15-14 Seminarium I (fall I-II) (gr 1-8) 24/11 14.15-16 Seminarium I (fall I-II) (gr 9-16) 25/11 10.15-11 Marianne Q
- Immunologiskt minne
25/11
11.15-13 Ulf Y - Samspelet mellan medfött och förvärvat försvar 26/11 10.15-11 Davide A
- Immunologisk tolerans
26/11 12.15-14 SeminariumII (fall III-IV)(gr 9-16) 26/11 14.15-16 SeminariumII (fall III-IV)(gr 1-8) Vi rekommenderar varmt att inte använda anteckningar under seminarierna. Under de senaste åren har vi hållit dem utan anteckningar, och våra seminarier har alltid varit de mest uppskattade av studenterna. Utmana dig själv! Seminarierna är inte en kunskapsprövning utan en diskussion som ska hjälpa dig att förstå ämnet.
Page 7
Boken finns som e-bok som kan lånas via Göteborgs universitetsbibliotek/GUNDA. Kurslitteratur Alternativ: Basic Immunology, Abbas A. et al., 6th ed, Elsevier Saunders, 2019. ➢Bilder som visas under immunologiblocket är ffa hämtade från Charles Janeway, Immunobiology, Garland Publishing, om inget annat anges Infektionsimmunologi av Wold A. Mölne J., Liber 2022. Kommer även att vara kurslitteratur på termin 5.
Page 8
Lärandemål för immunologiblocket, T2 Efter godkänd kurs ska studenten kunna Beskriva: • den principiella uppbyggnaden hos olika lymfoida organ och förklara dess funktion vid bildning, utveckling och aktivering av immunceller • funktionerna hos olika immunceller och lösliga komponenter i det medfödda respektive förvärvade försvaret • hur immunsvar regleras • översiktligt de metoder som är baserade på immunologiska principer Förklara: • hur immuncellerna i det medfödda respektive förvärvade försvaret känner igen och aktiveras av främmande ämnen. • hur immunceller vandrar i kroppen och förklara mekanismerna som styr denna vandring • de mekanismer som bidrar till upprätthållandet av tolerans och ge exempel på konsekvenser av dysfunktion hos dessa mekanismer • översiktligt vilka typer av immunsvar som är viktiga vid försvaret mot olika typer av infektioner Diskutera/förstå: • hur det medfödda och förvärvade immunsvaret samverkar • hur immunologiskt minne uppstår och de konsekvenser immunologiskt minne har för försvaret mot infektioner
Page 9
Mikroorganismer
Page 10
Mikroorganismer •Bakterier •Virus •Svampar •Parasiter
Page 11
Bakterier • 0,5-5m långa. • Encelliga organismer • Kan vara aeroba, fakultativt anaeroba eller anaeroba • Finns överallt – miljontals arter • Kan leva i många olika lokaler - slemhinnor, extracellulärmatrix, kroppsvätskor, celler. • Vissa kan infektera människan – patogena bakterier (virulenta) Virulens = förmåga att framkalla sjukdom Intracellulära vesiklar, cytoplasman
Page 12
Bakterier Bakterier finns i olika former: Bakterier delas in i grampositiva och gramnegativa (skillnader i cellväggens uppbyggnad ger olika färg vid gramfärgning) • Grampositiva (blåa) har en tjock cellvägg • Gramnegativa (röda) har en tunn cellvägg grampositiv bakterie gramnegativ bakterie cellvägg kristall- violett fixering med jodid sprit- sköljning eosin- färgning Gramfärgning:
Page 13
Bakterier Grampositiva Gramnegativa ≤50 lager 1-3 lager = Lipopolysackarid
Page 14
Bakterier – förökar sig genom delning (binär fission)
Page 15
Bakterier - normalflora • Lever på och i våra kroppar • Orsakar inte sjukdom hos en frisk individ • 100-tals olika arter • >100 000 miljarder bakterier
Page 16
Bakterier – olika bakterier har olika virulens
Page 17
Bakterier – vad bestämmer om vi blir sjuka? ➢ Balansen mellan mikroorganismens virulens och värdens immunstatus Virulensfaktorer Antal bakterier som krävs för att skapa sjukdom Genetik Hälsotillstånd Ålder Normalflora
Page 18
Bakteriella strukturer Kapsel: består ffa av polysackarider tätt bundna till bakterien, ibland finns även ett yttre slemlager av sockerkedjor som sitter mer löst Stafylokocker
Page 19
Bakteriella virulensfaktorer Egenskaper eller strukturer hos mikroorganismerna som bidrar till dess sjukdomsframkallande förmåga Adhesiner, fimbrier, flageller: • Underlättar kolonisering, invasion, spridning i vävnaden • Ger vävnads- eller cellskada • Påverkar cellfunktioner • Orsakar inflammation Kapsel: • Motverkar kroppens försvar Injektionssystem, vävnadsnedbrytande enzymer, skapande av biofilm Toxiner: • Endotoxiner (finns i bakteriens cellvägg, t ex LPS) • Exotoxiner (produceras och släpps ut, t ex botulinumtoxin)
Page 20
Virus Virus är obligata intracellulära parasiter som behöver celler för att föröka sig Två faser: Enkel: ett genom, som skyddas av ett proteinskal och ibland ett lipidmembran Komplicerad: i celler där ett antal ytterligare proteiner uttrycks och ställer om cellen
Page 21
Virus • Storlek 20-300nm • DNA- eller RNA-genom (inte båda), dubbelsträngat eller enkelsträngat • Saknar subcellulära organeller • Saknar metabolism • Samtliga producerar mRNA och använder cellens maskineri för att uttrycka proteiner • Många virus (men inte alla) orsakar sjukdom • Vissa virus orsakar tumörer
Page 22
Virus - beståndsdelar Virion: en hel infektiös viruspartikel Kärna: genomet med associerade proteiner Kapsid: symmetriskt proteinlager runt genomet Nukleokapsid: kapsid + kärna Matrix: mellan hölje och kapsid Hölje: lipidmembran med proteiner Virala glykoproteiner/spikes: virusproteiner med eller utan glykaner i höljet Herpes simplex virus
Page 23
Virustillväxt – faser på cellnivå
- Adsorption – viruspartikeln binder till receptorer på cellerna (hög specificitet) • Tropism (djurslag/organ/cellers differentieringsgrad)
- Penetration – t ex receptormedierad endocytos, fusion • Avklädning – kapsid och eventuellt hölje avlägsnas, genomet hos DNA-virus förs oftast in i kärnan och genomet hos RNA- virus stannar oftast i cytoplasman
Page 24
Virustillväxt – faser på cellnivå 3. Syntesfas/replikation • Replikation – DNA-virus replikeras på liknande sätt som cellulärt DNA, ibland med egna polymeras. RNA-virus vanligen i cytoplasman med egna enzym • Transkription – DNA-virus ofta i cellkärnan, RNA-virus ofta i cytoplasman med egna enzym • Translation – med hjälp av cellens maskineri 4. Sammanfogningsfas – virusproteiner och arvsmassa byggs ihop som ett pussel 5. Frigörelsefas – avknoppning, lysering, exocytos ➢OBS! Många virus har egna polymeras som kopierar virusets arvsmassa i värdcellen och har en hög mutationsfrekvens. Virusproteiner på ytan av cellen
Page 25
Storlek celler – bakterier - virus
Page 26
Svampar • Eukaryota organismer. • >1 miljon svamparter varav ca 200 humanpatogena • Lever framförallt extracellulärt • Är encelliga eller flercelliga • Indelas utifrån växtsätt till JÄST och MÖGEL • Är opportunistiska, orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer Exempel: candida, aspergillus
Page 27
Svampar • Komplexa livscykler • Sexuell och asexuell förökning • Symmetrisk och osymmetrisk delning
Page 28
Svampar • Svamparnas cellvägg innehåller unika strukturer
Page 29
Parasiter Parasiter är organismer som tar sin näring från andra levande organismer, och kan då orsaka skada. Eukaryota organismer Kan leva intracellulärt och extracellulärt Har ofta komplexa livscykler som involverar flera värdar • Protozoer – encelliga organismer (giardia, amöba, plasmodium) • Maskar (heminths) – flercelliga organismer (spolmask, rundmask, hakmask…) • Ektoparasiter
Page 30
Mikroorganismer - vad vi står inför Oerhörd variation: Storlek Ytstrukturer Bindningsförmåga Patogener/normalflora Livscykler Finns i olika lokaler: Slemhinnor, extracellulärt, intracellulärt… Olika lokaler beroende på fas i sjukdomen (lokalt vs. sepsis, viremi) Variation/förändringar: Variation mellan stammar Mutationer – förändringar över tid (kort och långt perspektiv) Påverkar vårt långvariga skydd
Page 31
Celler och komponenter i immunförsvaret
Page 32
•Immunceller = vita blodkroppar (leukocyter) •Lösliga proteiner (antikroppar, cytokiner etc) •Lymfoida organ – ansamling av immunceller (benmärg, thymus, lymfknutor, mjälte etc) Vad består immunsystemet av?
Page 33
•Bildas i benmärgen från pluripotenta stamceller. Modell: Vita blodkroppar – bildande och mognad monocyte Common lymphoid progenitor Common myeloid progenitor Mature cells http://www.eurostemcell.org
Page 34
Hur kan man särskilja olika immunceller? •CD = Cluster of Differentiation: Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt immunceller, men även andra celler •CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen. •CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar. •Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler
Page 35
Hur kan man särskilja olika immunceller? •CD = Cluster of Differentiation: Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt immunceller, men även andra celler •CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen. Viktiga exempel: CD4 – involverad i aktivering av hjälpar T-celler (stabiliserar bindning mellan hjälpar T-cell och antigenpresenterande cell) CD8 – involverad i aktivering av cytotoxiska T-celler (stabiliserar bindning mellan cytotoxisk T-cell och antigenpresenterande cell) CD80, CD86, CD28 – involverade i aktivering av både hjälpar T-celler och cytotoxiska celler (ger costimuleringssignaler) •CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar. •Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler
Page 36
Lymfoid vävnad Centrala (primära) lymfoida organ Benmärg Bildning av vita blodkroppar, mognad av B-celler Thymus (brässen) Mognad av T-celler Perifera (sekundära) lymfoida organ Lymfknutor (Lymfnoder/lymfkörtlar) Aktivering av B- och T-celler (Immunsvar mot infektioner i vävnader) Mjälte Aktivering av B- och T-celler (Immunsvar mot infektioner i blodet) Mucosa-associated Lymphoid Tissue (MALT) Gut Associated Lymphoid Tissue (GALT) Bronchial Associated Lymphoid Tissue (BALT) Nasopharynx-associated lymphoid tissue (NALT) Skin associated lymphoid tissue (SALT) Aktivering av B- och T-celler (Immunsvar mot infektioner i slemhinnor, på hud) Lymfkärl Transport av vita blodkroppar och mikroorganismer, mikrobiella molekyler
Page 37
Leukocyter i blodet Neutrofiler 40-75% Eosinofiler 1-6% Basofiler 0-1% Lymfocyter 20-50% Monocyter 2-10% Leukocyter Helblod Storlek på cellerna: Lymfocyter 8-12m Granulocyter 12-15m Monocyter 15-18m
Page 38
Interaktion mellan immunförsvaret och patogener
Page 39
Ansvariga immunkomponenter Försvarsmekanism Blockera patogenernas tillträde till kroppen Blockera bindning av patogener (eller deras toxiner) till epitel och andra celler Äta upp och döda Hitta och döda intracellulära patogener Förhindra replikation hos virus Direkt lysering av bakterier Minnas infektionen och attackera snabbare och bättre vid nästa infektionstillfälle Avgränsa infektionen Barriärförsvar (hud, slemhinnor etc) Antikroppar (produceras av B-celler) Fagocyter (makrofager, neutrofiler) Hjälpfunktioner: antikroppar, komplement, hjälpar T-celler Cytotoxiska T-celler NK-celler Typ I interferoner Komplement Bildning av granulom Minnes B-celler Minnes T-celler Hur skyddar immunförsvaret oss mot patogener?
Page 40
Faser i ett immunsvar Barriär- funktioner Igenkänning och aktivering av det medfödda immunsvaret Kommunikation och aktivering av det förvärvade immunsvaret Effektor- funktioner leder till att patogener dödas Normal flora Local chemical factors Phagocytes Wound healing Antimicrobial proteins/peptides Phagocytes, complement destroy microorganisms Complement Activation of macrophages Phagocytes, cytokines, NK cells Dendritic cells migrate to lymph nodes, activate T and B cells T cells and antibodies localize to infected site and help clear the infection with the aid of macrophages etc.
Page 41
- Barriärförsvar
- Medfött försvar (innate immunity)
- Förvärvat försvar (adaptive immunity) Tre nivåer i försvaret mot infektioner
Page 42
•Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler mha cytokiner. •Cytokinerna ger effekt på målcellen genom att binda till specifika cytokinreceptorer Hur kommunicerar immunceller med varandra? Specific cytokine receptor Kuby, Immunology, 2007
Page 43
•Cytokinproduktion initieras ofta av infektioner och är vanligen relativt kortvarig.
•Kemokiner är en typ av cytokiner som attraherar immunceller genom kemotaxi.
Lokal effekt
Ex:
Hjärncell
feber
ACTH – metabola effekter
Levercell akutfasproteiner
Benmärg
ökad leukocytproduktion
Ex:
IL-2; produceras av och stimulerar hjälpar T-celler
Ex:
IL-2; produceras av hjälpar T-celler, stimulerar cytotoxiska T-celler
Proinflammatoriska cytokiner; produceras av makrofager,
stimulerar kärlendotel
Systemisk effekt
Kuby, Immunology, 2007
Cytokiner kan både ha lokal och systemisk effekt
Page 44
Medfött försvar •Snabbt (timmar) •Har inget minne •Är specifikt för ett begränsat antal olika substanser – känns igen av ett litet antal ickevariabla receptorer (Pattern Recognition Receptors) Förvärvat försvar •Långsamt (3-7 dagar). •Har minne •Är specifikt för många olika substanser – känns igen av ett mycket stort antal variabla T- cells och B-cellsreceptorer Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner Cellförmedlat försvar: •Försvar som förmedlas av T-celler. Humoralt försvar: •Försvar som kan överföras mellan två individer med cellfritt serum. •Förmedlas av antikroppar (producerade av B-celler) Celler: Fagocyter (makrofager, neutrofiler, dendritiska celler) Eosinofiler, basofiler NK-celler Mastceller Lösliga komponenter: Komplement
Page 45
Medfött försvar
Page 46
Makrofager •Makrofager fagocyterar, dödar och bryter ned mikroorganismer och skadade värdceller. •Makrofager aktiverar T-celler (är antigenpresenterande celler). •Makrofager är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion - stimulerar inflammation. •Monocyter i blodet - differentierar till makrofager i vävnaderna. Monocyter Makrofag Macrophage Makrofag
Page 47
•Har granule fyllda med antimikrobiella substanser (granulocyt). •Rekryteras från blodet till infektionshärd/inflammerad vävnad. •Fagocyterar och dödar mikroorganismer. Neutrofiler macrophage.jpg Image Thumbnail
Page 48
Eosinofiler Basofiler •Rekryteras från blodet till infektionshärd/inflammerad vävnad. •Kan utsöndra granuleproteiner som är giftiga för parasiter och bakterier (granulocyt). •Deltar i snabba överkänslighetsreaktioner (allergi, astma), men deras funktion är relativt oklar. Ökad eller bromsad inflammation? •Rekryteras från blodet till infektionshärd/inflammerad vävnad. •Har granule fyllda med antimikrobiella och immunmodulerande substanser inklusive histamin (granulocyt). •Bildar cytokiner, men har i övrigt relativt okända funktioner.
Page 49
Mastceller •Förstadier till mastceller cirkulerar i blodet – differentierar till mastceller i vävnaderna. •Innehåller granule med olika typer av inflammatoriska substanser, bla histamin, proteaser, som frisätts mycket snabbt vid aktivering av cellen. •Kan även producera prostaglandiner, leukotriener och cytokiner. •De frisatta substanserna stimulerar inflammation, ökar blodflödet, kärlpermeabiliteten och tarmperistaltiken, mm. •Viktiga vid försvar mot parasitinfektioner •Startar snabba överkänslighetsreaktioner (astma, hösnuva, atopiskt eksem etc).
Page 50
Natural killer cells (NK-celler) •Är lymfocyter. •Saknar specifik antigenreceptor (till skillnad från övriga lymfocyter). •Effektorfunktioner: Cytotoxicitet: Dödar virusinfekterade celler och tumörceller. Cytokinproduktion: Producerar IFN-som aktiverar makrofager. Natural killer (NK) cell image (Credit: SUNY Upstate Medical University) NK-cell som attackerar tumörcell
Page 51
Dendritiska celler •Finns i vävnaderna där de fångar upp mikroorganismer och antigener. •Transporterar antigener från vävnaderna till lymfknutorna via lymfan. •Aktiverar T-celler i lymfknutorna på ett mycket effektivt sätt (Fungerar som antigenpresenterande celler) •Initierar och styr det förvärvade immunsvaret.
Page 52
Hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret?
•Celler i det medfödda försvaret har Pattern Recognition Receptors (PRRs).
•PRRs
binder
till
molekyler
som
är
gemensamma
för
många
olika
mikroorganismer, men som inte produceras av människa under normala
förhållanden, sk Pathogen Associated Molecular Patterns (PAMPs)
(”yttre larmsignaler”).
•De mest välkarakteriserade PRRs är
Toll-like receptors (TLRs):
Ytreceptorer
Intracellulära receptorer
Cellmembran
Page 53
•Vissa molekyler som binder till PRRs bildas av stressade, skadade och döende människoceller (ex urinsyra) (”inre larmsignaler”). •PRRs kodas av gener som ärvs i oförändrad form från föräldrarna – receptorerna har låg variabilitet (till skillnad från receptorerna i det förvärvade försvaret). •En cell – har flera olika PRRs – känner igen flera olika PAMPs
Page 54
Förvärvat försvar
Page 55
•B-celler har B-cellsreceptorer (ytbundna antikroppar) och T-celler har
T-cellsreceptorer.
Hur aktiveras cellerna i det förvärvade försvaret?
•Receptorerna är mycket variabla och kan känna igen och särskilja en enorm
mängd olika molekyler.
•T- och B-cellsreceptorernas variation uppstår genom speciella genetiska
processer.
T-cell
B-cell
Antigen:
Molekyl som binder till en T- eller B-cellsreceptor och därmed känns igen av det
förvärvade försvaret. Utlöser ofta ett immunsvar.
Page 56
Bildning av T- och B-cellernas antigenreceptorer Gensegmenten omkombineras i benmärgen (B-celler) eller thymus (T-celler). Antigenreceptorerna kodas av olika gensegment. Olika delar av receptorerna paras ihop till en unik receptor hos varje cell.
Page 57
Klonal selektion Den genetiska omkombineringen gör så att varje individ får en pool av B- och T-celler med receptorer som har olika antigenspecificitet Självreaktiva celler elimineras under utvecklingen av cellerna. 3.Endast den B- eller T-cell som är specifik för visst främmande antigen aktiveras. 4.Den antigenspecifika cellen delar sig och ger upphov till en klon av celler med identisk antigen- specificitet. 1. 2. Sker i frånvaro av främmande antigen Sker i närvaro av främmande antigen
Page 58
B-celler Inaktiv B-cell Plasmacell •Är lymfocyter. •Bildas och mognar i benmärgen. •Har specifika antigenreceptorer (B-cellsreceptorer = ytbundna antikroppar) •Differentierar till antikroppsproducerande plasmaceller. •Kan bilda långlivade minnesceller.
Page 59
Antikroppar •Proteiner, immunoglobuliner •Binder specifikt till antigen via sina variabla delar. •Förekommer både i cellbunden och i löslig form (humoralt försvar). •Kan binda till cellmembranet via den konstanta delen. Antikropp (IgG) Lätt kedja Tung kedja
Page 60
Agglutination Neutralisation Opsonisering Aktivering av komplementsystemet Antibody dependent cell-mediated cytotoxicity (ADCC) Antikroppars funktioner
Page 61
Cellförmedlat försvar: T-celler •Är lymfocyter. •Bildas i benmärgen och mognar i thymus. •Har specifika antigenreceptorer (T-cellsreceptorer). •Kan bilda långlivade minnesceller.
Page 62
kedja kedja Variabel region Konstant region Cellmembran T-cellsreceptor T-cell Aktivering av T-celler •T-celler aktiveras av specifika antigener (peptider). •Peptiderna kommer från proteiner som bryts ned mha antigen-presenterande celler (professionella APCs=dendritiska celler, makrofager, B-celler). •T-cellsreceptorerna är mycket variabla och specifika. •T-cellsreceptorerna är alltid bundna till cellytan (cellförmedlat försvar!).
Page 63
Cytotoxiska T-celler (CTLs, Tc eller CD8+): Dödar virusinfekterade celler och tumörceller 2. Hjälpar T-celler (Th eller CD4+): Styr immunsvaret via cytokiner och direkt cellkontakt T hjälpar celler typ 1 (Th1) Th2 Th17 TFH (Follikulära hjälpar T-celler) 3. Regulatoriska T-celler (Tregs): Bromsar immunsvar mot självantigener, allergener, patogener mm Funktioner hos T-celler
Page 64
Antigenspecificitet hos B- och T-celler •Känner igen den tredimensionella antigenstrukturen. •Känner igen proteiner, kolhydrater, lipider. •Känner igen linjära peptider. •De flesta T-celler känner endast igen peptider (proteiner). •Kräver en antigenpresenterande cell som bryter ned protein till peptider för att aktiveras. B-celler T-celler
Page 65
Faser i det förvärvade immunsvaret Magnitude of the response
Page 66
Medfött försvar •Snabbt (timmar) •Har inget minne •Är specifikt för ett begränsat antal olika substanser – känns igen av ett litet antal ickevariabla receptorer (Pattern Recognition Receptors) Förvärvat försvar •Långsamt (3-7 dagar). •Har minne •Är specifikt för många olika substanser – känns igen av ett mycket stort antal variabla T- cells och B-cellsreceptorer Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner Cellförmedlat försvar: •Försvar som förmedlas av T-celler. Humoralt försvar: •Försvar som kan överföras mellan två individer med cellfritt serum. •Förmedlas av antikroppar (producerade av B-celler) Celler: Fagocyter (makrofager, neutrofiler, dendritiska celler) Eosinofiler, basofiler NK-celler Mastceller Lösliga komponenter: Komplement
Page 67
•Immunceller rör sig med blod och lymfa mellan olika lymfoida organ och perifer vävnad. Blodcirkulation Benmärg Thymus Lymfknuta Perifer vävnad Afferent lymfkärl Efferent lymfkärl Mjälte
Page 68
Några viktiga immunologiska begrepp Begrepp Eventuell förkortning Förklaring Medfött försvar (Innate immunity)
Försvarsmekanismer som verkar tidigt och snabbt under en infektion. Reagerar likadant vid upprepade infektioner med samma patogen. Förvärvat försvar (Adaptive immunity)
Mycket specifika försvarsmekanismer (B- och T-celler) som verkar senare under en infektion. Anpassar sig efter infektionen och blir snabbare och bättre vid upprepade infektioner med samma patogen. Lymfknuta (Lymfkörtel, lymfnod) LN Sekundär lymfoid vävnad som finns på många ställen i kroppen. Antigener transporteras dit via lymfa och aktiverar T- och B-celler. Antigen Ag Molekyl som kan binda specifikt till en antikropp eller T-cellsreceptor. Utlöser ett förvärvat immunsvar. Epitop
Del av antigenet som antikroppar och T- cellsreceptorer binder till. Ett antigen kan inehålla många epitoper.
Page 69
Antikroppar (Immunoglobuliner) Ak, Ab (Ig) BCR=membran- bunden B- cellsreceptor Proteiner producerade av plasmaceller. Binder specifikt till antigener. Finns i cellbunden (BCR) och löslig form. Cytokiner IL-X TNF IFN etc. Immunsystemets signalsubstanser. Proteiner som ofta produceras av immunceller och reglerar immunsvar. Kan dock produceras även av celler utanför immunsystemet och kan också påverka andra celler. Kemokiner CCLX CXCLX En typ av cytokiner som attraherar immunceller och på så sätt vägleder deras migration i kroppen. Major Histocompatibility Complex Human Leukocyte Antigens (Transplantationsantigener) MHC HLA Molekyler på antigenpresenterande celler som binder peptider från nedbrutna patogener och presenterar dem för T- celler. Antigenpresenterande celler APC Celler som uttrycker MHCI och/eller MHCII molekyler och därmed kan presentera antigen för T-celler och aktivera dem. Dendritiska celler DC De professionella antigenpresenterande celler som är bäst på att aktivera T-celler.