Johan Dahlin
9d186a13b2
6.9 KiB
Emotioner Johan Wessberg.pdf
OCR Transcript
- Pages: 19
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
Page 1
Emotioner Johan Wessberg VT-24 Bear & Connors kap. 18 Purves kap. 32 Tre associationskortexområden 1
- Prefrontal: Beslut, “exekutiva funktioner”
- Limbisk: Emotioner
- PTO: Högre sensorisk bearbetning, sammanvägning av flera sinnesorgan (t.ex. kropps- och rumsuppfattning )
Page 2
Amygdala och hippocampus 2 Emotioner • En emotion är mer än medveten känsla (se nedan) • Innehåller ett element av värdering av företeelser och händelser • Viktiga för våra beslut och handlingar • Viktiga för individens och artens överlevnad och utveckling Olika typer av emotioner • Primära (universella): t.ex. lycklig, fruktan, oro, ilska, förvåning • Sekundära (sociala): t.ex. skuldkänsla, avund, blygsel • Bakgrundsemotioner (basala): t.ex. lugn, spänd, allmänt välbefinnande (grund i signaler från kroppen) Komponenter i emotioner 1. Reaktioner i autonoma nervsystemet, hormonella system 2. Medveten känsloupplevelse 3. Handlingar eller handlingsberedskap 4. Beteendesignaler (mimik, gester, sätt att tala, kroppsspråk) 5. Minnesfunktioner (flera nivåer: betingning, emotionella minnen)
Page 3
Amygdala: principer Amygdala
- Viktig för bl.a. oro, rädsla, fruktan, skräck
- Många olika afferenta kopplingar till amygdala
- Många efferenta kopplingar från amygdala
- Emotionella minnen, i amygdala + närliggande kortex Joseph LeDoux 3
Page 4
Afferenta kopplingar till amygdala 4
Page 5
Efferenta kopplingar och effekter vid aktivering av amygdala
- signaler till kortex (förutsättning för medveten upplevelse)
- aktivering av hjärnans modulerande aktiverings- (vakenhets-) system (höjd medvetenhet, handlingsberedskap)
- direkta muskelreaktioner (’startle reaction’, ’freezing’)
- aktivering av autonoma nervsystemet (sympatikus: ”fight or flight”; parasympatikus: ”playing dead reaction”)
- hormonella system (adrenalin, cortisol) 5 A = Amygdala
Page 6
Efferenta kopplingar från amygdala (med mer detaljer) Notera effekter på:
- autonoma nervsystemet (sympatikus, parasympatikus)
- hormonella system: cortisol från binjurebarken, adrenalin från binjuremärgen (via sympatikus) (”stresshormoner”) 6
Page 7
7 Komponenter i den medvetna upplevelsen
- betydelse av kroppsliga reaktioner, leder sekundärt till en upplevelse (James, Lange, tidig hypotes)
- direkta kopplingar till hjärnans kortex (Cannon och Bards hypotes) Uppfattningen just nu: (”kombination”)
- Det finns väsentliga direkta kopplingar till storhjänans kortex.
- Dessutom: Kroppsliga reaktioner (hjärtklappning, svettning, muskelspänning, osv.) registreras av sinnesorganen, signaler skickas till hjärnans emotionella system som färgar den medvetna känsloupplevelsen (och påverkar beslut, jfr. nedan) (jfr. Schachter-Damasio)
Page 8
8 Effekter på vårt handlande Ökad aktivitet i hjärnans aktiveringssystem ger handlingsberedskap
- Amygdala-aktivering ger upplevelser och reaktioner som vi vill undvika: ”Bestraffningssystem” = ”Withdrawal system”, ”avoidance”, ”negativ förstärkare” (involverar även en del andra system, t.ex. mediala hypothalamus) ’Fear conditioning’ ’(Rädslo-) betingning’
Page 9
9 Motsats: ”Belöningssystem” ”Approach system”, ”positiv förstärkare” Självstimulering av hjärnan genom inopererade elektroder när djuret trycker på en knapp Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstammen, dopamin bl.a. till nucl. accumbens. Aktivering av bestraffnings och belöningssystem styr beteendet, = operationell (eller instrumentell) betingning. dopamin
Page 10
10 Dopaminergt neuron i VTA
- Efter betingning: Nervcellen svarar på stimulus (Conditioned Stimulus, CS), men inte på belöning (Reward, R)
- Nervcellen indikerar en utebliven belöning med en paus
Page 11
11 Beteendesignaler
Page 12
12 Den emotionella styrningen är delvis omedveten, och uppvisar viss asymmetri (jfr. föreläsning höger-vänster hjärnhalva). ”Emotionellt vänster-ansiktad”.
Page 13
13 Emotioner omfattar flera minnesfunktioner 1. Amygdala lagrar emotionella minnen, minne av känslan som utlöstes och av det som direkt gav upphov till känslan. Svårt att beskriva i ord. 2. Hippocampus lagrar deklarativa minnen, vad? när? hur? Mer exakta och detaljerade minnen av omständigheterna kring det som hände, medvetet, går att beskriva. (jfr. minnes-föreläsning)
Page 14
14 Fear conditioning. Contextual conditioning.
- Emotionella minnen i amygdala gör att vi direkt undviker situationer som utlöser obehag , fear conditioning (jfr. ovan). Engagerar ffa laterala (LA) kärnan i amygdala.
- Minnen av omständigheterna i hippocampus kan också påverka vårt handlande: s.k. contextual conditioning. Det som påminner om något obehagligt utöser obehag och ger undvikande. Engagerar Basala (B) och accessoriska basala (AB) kärnan i amygdala. Amygdala Amygdala
Page 15
15 Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) Katekolaminer befrämjar båda minnes-systemen via adrenalins effekter ute i kroppen ANS: Autonoma nervsystemet (här: sympatikus) Adrenal medulla: binjuremärgen NTS: nucl. tractus solitarius (vagus) LC: locus ceruleus
Page 16
16 Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: corticosteroider (cortisol)
- Amygdala och hippocampus har motsatt effekt på produktion av kortisol (”HPA-axeln”)
- Cortisol kan ha motsatt effekt på amygdala och hippocampus PVN: Paraverebrala kärnan i hypothalamus PIT: Hypofysen (= pituitary) CORT: Cortisol
Page 17
17 Emotioner påverkar vårt framtida handlande, beslut
- Emotionella signaler från limbisk kortex, t.ex. delar av pannloben ovanför ögonen (=orbitala och mediala frontalloben) påverkar de beslut vi gör. Delvis omedvetet eller svårt att beskriva i ord (”gut feeling”, ”intuition”??) (A. Damasio) Skada på sådan emotionell kortex ger svagare eller inadekvata emotionella reaktioner samt problem att ta hänsyn till emotionella minnen och emotionella signaler i vardagslivet, ex. Phineas Gage 1848.
Page 18
18 Emotioner medverkar på flera sätt i hjärnans beslutsprocesser
Page 19
19 Teorier om frontallobens organisation Hjärnans ”exekutiva funktioner”, bl.a. • Situationer som kräver planering, beslut • Att hantera nya situationer • Att korrigera fel i handlandet (och mer allmänt ”trouble shooting”) • Att hantera situationer som kräver att man motstår vanor, ”frestelser”, drifter S = stimulus, R = response Tre axlar:
- What (mer S) – How (mer R)
- Konkret – abstrakt
- ”Cold” (’cognitive calculations’) ”Hot” (’value’ = värdering – emotioner) O’Reilly, 2010