Johan Dahlin
9d186a13b2
15 KiB
Video - Block 2 - Sensorik och Motorik
Video Transcript
- Duration: 17:05
- Segments: 354
- Resolution: 1280x720
0:00 Så, hej och välkomna. Jag heter Ingela Hammar och jag ska nu göra
0:08 en kortfattad introduktion till lukt och smak.
0:12 Tanken är att ni ska lyssna på den här inledningen.
0:16 När vi sedan har föreläsningen som kommer ske på plats
0:20 i föreläsningssalen, så har ni gått igenom det här
0:24 så jag kan hoppa över en del av det här första.
0:28 Så vi ska prata
0:30 om idag då det är lukt och smak.
0:40 Då vill jag först påminna om munhålan och näshålans anatomi.
0:45 Det här känner ni till.
0:47 Vi har näshålan och vi har munhålan.
0:51 Längst bak här i svalget finns det en öppen förbindelse
0:57 mellan munhålan och näshålan.
1:00 Och när vi sedan till exempel då pratar om
1:04 lokalisationen av smaklökar
1:08 så kommer den i alla läroböcker att vara ritad i tungan och i munhålan.
1:14 Men det är viktigt att komma ihåg att vi faktiskt också har smaklökar.
1:18 I gommen men också i svalget.
1:22 Speciellt då smaker som är lite bittra, lite beska.
1:27 Och det innebär att medicin ni tar
1:30 av nasalt faktiskt kan smaka.
1:35 Men smaklökarna är då främst lokaliserade på tungan.
1:40 Om ni tittar på er egen tunga
1:43 så ser ni att den är knottrig.
1:45 Om man tittar på den då i mikroskop
1:49 så kan man se
1:50 att de här smaklökarna, att de här tungan
1:54 består av papiller med kryptor.
1:56 Och det är nere i de här kryptorna.
2:00 Som de allra flesta smaklökarna sitter.
2:04 Och vad som då händer i och med att de sitter i de här kryptorna
2:09 så behöver smakämnena lösas upp i saliven
2:14 och sedan följa ner i kryptorna.
2:17 Och det är då först då som smakämnena kan exponeras för smaklöken.
2:25 Och en smaklök består då av flera olika sätt.
2:30 Eller och en smaklök i genomskär, ni ser ut ungefär som ett krypspärr.
2:35 Så de här cellerna de ligger på rad
2:37 och så har de då mikrovillig som sticker ut i den här kryptan.
2:44 Och det är på de här villig
2:46 som vi då har våra smakreceptorer.
2:50 Och det är viktigt då att smakcellerna de är
2:55 inte nervceller
2:57 men de kan kommunicera
3:00 med nervceller.
3:01 Och vi nybildar smakceller
3:04 hela livet igenom.
3:08 Så om vi då tittar på våra smaklökar
3:11 så kan de här
3:13 pupillerna se lite olika ut.
3:17 Men jag kommer inte förhöra er
3:19 på
3:19 histologin här.
3:21 Det jag vill ni ska notera dock
3:23 det är att de fem grundsmakerna som finns
3:28 de finns
3:30 över hela tungan.
3:32 De finns då dels här längst framme där vi har
3:35 längst fram på tungan. Här har vi
3:38 biter vi av.
3:39 De finns också då nära våra tuggytor
3:42 och de finns också längst bak
3:45 där vi då sammanställer det vi har tuggat
3:48 till en enda bonus
3:50 som vi sedan ska svälja.
3:52 Men precis mitt på tungan som ni ser
3:55 så har vi egentligen
3:56 inga eller väldigt få smaklökar.
4:00 Vi har då totalt fem stycken grundsmaker.
4:05 Det bittra, det salta, det söta, det vi kallar för umami och det sura.
4:12 Det här är de fem grundsmaker vi har
4:15 som då alltså finns representerade över hela ytan.
4:20 Bittra smaker är väldigt viktiga för oss.
4:24 Mycket av det som är bittert kan också vara giftigt.
4:27 Så ett sätt att detektera
4:30 om någonting är giftigt
4:32 det är faktiskt om det smakar bittert
4:34 för då ska vi spotta ut det.
4:37 Det salta
4:38 blir också viktigt då för vår saltbalans.
4:41 Är det så att vi har
4:43 fått för lite salt i oss
4:45 så får vi en salthunger.
4:47 Har vi ätit mycket salt
4:50 så vill vi inte äta mer salt
4:52 utan då snarare dricka.
4:54 Och på blocket där vi pratar om njure
4:58 och vattenbalans
5:00 balans så kommer ni komma tillbaka till det här med saltbalansen.
5:04 Men
5:05 direkt efter en julmåltid med en massa sill
5:08 så är det inte djungelvrål
5:11 ni går och längtar efter.
5:13 Och det finns också som ni kommer att prata om, till exempel under graviditeten
5:17 när man som mamma då
5:19 bär
5:20 bildar fostervätska och
5:23 fostret ska ha blod
5:25 och man då behöver
5:26 ha mer vätska i kroppen.
5:28 Då får man också en
5:30 saltsunger
5:31 så många gravida kvinnor vill ha kaviar och saltgurka och saltlakrits.
5:36 Man får helt enkelt en saltsunger.
5:41 Det söta
5:42 är då viktigt för vårt energiintag.
5:45 Och vi uppskattar både femkål och sexkålssocker.
5:49 Och tanken är då med de här
5:52 artificiella sötningsämnena vi har som
5:57 aspartab ni vet, diet code
6:00 och funlight och allt vad de nu heter.
6:03 De ska då aktivera
6:04 sötreceptorerna
6:05 men då inte innehålla
6:07 kalorier.
6:09 Det här systemet är ju inte minst
6:12 kopplat till vårt belönings
6:14 system.
6:15 Men det kommer vi också prata mer om senare
6:18 på kursen.
6:19 Den fjärde smaken då är det sura
6:23 och det sura är viktigt för oss
6:25 om vi får in någonting surt
6:26 i munnen
6:27 så vill vi ju se till att vi inte drar ner
6:30 det här sura och exponerar slemhinnan
6:32 i svalget och i sofagus
6:35 för det här låga pH:t
6:37 utan vi vill då genast neutralisera det här sura pH:t
6:42 för att inte skada våra slemhinnor.
6:45 Och sen har vi då den femte smaken eller umami
6:49 och det är då smaken av proteiner.
6:52 Det är smaken av aminosyror.
6:55 Och det är faktiskt hos människan då främst
6:58 smaken av
7:00 glutamat.
7:04 Så här är då våra
7:05 fem grundsmaker
7:07 umami, sött, bittert, salt och surt. Det är de fem grundsmakerna vi har.
7:13 Och vi har ganska väl kartlagt
7:15 de receptorerna detta är. Vi ska prata mer om det
7:18 på föreläsningen.
7:20 Man diskuterar fler smaker
7:23 fettsyror, vatten, stärkelse och metall
7:26 men det kommer vi också prata mer om när vi träffas populationer.
7:30 Som jag sa då så kommer då när vi då får i någonting
7:35 surt, så är då tanken att
7:39 vi ska
7:40 öka vår salivering
7:42 och vi ska därigenom då neutralisera det här sura.
7:46 Så det finns en koppling mellan aktivering av sura receptorer
7:51 och
7:52 vår salvering, det är när vi producerar saliv.
7:57 Och det här kommer ni att använda på klyftorna.
8:00 När ni har patienter med grus
8:02 i sportkörtelgången till exempel.
8:05 För de kan man faktiskt be
8:06 suga
8:07 på en skiva citron.
8:09 Så ni ska nu få, i den här
8:12 introduktionen
8:13 finns det också några
8:15 exempel på
8:17 uppgifter.
8:18 Och det är inte så att jag kommer att tentera er på de här.
8:22 Men på föreläsning kommer jag anta att ni har gjort de här.
8:26 Och det ena är just
8:27 att ni ska ta
8:28 en skiva
8:30 citron
8:30 och så vill jag att ni ska suga på den
8:34 och känna efter
8:35 vad händer faktiskt
8:37 med er salivproduktion
8:39 när ni gör det.
8:41 Jag tänker att citron har ni säkert hemma
8:43 annars så
8:45 eller lime eller något som är surt. Sug på den
8:50 och känn efter
8:52 vad händer
8:54 med salivproduktionen när ni gör det.
9:00 Det andra vi ska prata om på föreläsningen det är luktsinnet.
9:06 Och luktsinnet
9:08 skiljer sig på flera sätt
9:11 från de andra
9:12 sensoriska systemen.
9:15 Och det skiljer sig också väldigt tydligt från smaksinnet.
9:20 Vårt luktsinne, våra luktsinnesceller,
9:24 de är nervceller.
9:27 Och de är dessutom nervceller som
9:30 kan nybildas.
9:32 Det här skiljer sig då från andra nervceller som inte nybildas
9:38 men hela livet igenom
9:40 så kommer vi att nybilda
9:43 våra luktsinnesceller.
9:46 Och de här luktsinnescellerna
9:48 sitter här i taket
9:50 på näshålan.
9:53 Så när ni andas in
9:55 så kommer de här
9:57 cellerna att exponeras
10:00 för de här doftämnena, de härodoranterna
10:03 som finns
10:04 i den inandade luften.
10:07 Våra
10:08 faktoriska receptorceller, våra luktceller
10:12 som ju alltså är nervceller
10:15 de sitter här då i taket
10:17 i den här delen av nässlemhinnan.
10:20 Och här ser vi de här cellerna
10:22 och då eftersom de är nervcellskropp, har de en cellkropp, en dendrit
10:27 och sen så har de då cilier som sticker in.
10:30 ut i näsans slemhinna
10:32 och det är på de här cellerna
10:35 som våra receptorer sitter.
10:38 Och de här cellerna finns på riktigt.
10:41 Jag har lagt med två stycken svepelektronbilder här
10:44 där ni faktiskt kan se väldigt tydligt hur det ser ut
10:47 med de här cellerna
10:49 som sticker ut.
10:50 Det är alltså på de här cellerna
10:54 som själva
10:55 luktreceptorerna sitter.
11:00 Eftersom det här är nervceller
11:02 så kommer de att fungera som andra sensoriska nervceller.
11:07 Och ni kommer prata om de här funktionerna
11:11 när vi sedan pratar sensorik.
11:14 Så här har vi då
11:15 vår olfaktoriska receptorcell
11:18 enderendrit
11:19 och vi har våra cilier.
11:22 Om nuodorant, ett luktämne, binder till en luktreceptor
11:28 så får vi en luktcell
11:30 lokal receptor-potential.
11:33 Och om den receptor-potentialen
11:35 är tillräckligt stor
11:37 så att den passerar tröskeln
11:39 så kommer det i så med
11:42 att uppträda aktionspotentialer
11:45 som vi då kommer att
11:47 gå genom
11:48 den olfaktoriska receptorcellens axon
11:52 vidare in i det centrala nervsystemet.
11:58 De
12:00 jonkanaler och det som ger den här membran-depolariseringen
12:05 skiljer sig lite åt
12:07 från andra celler.
12:09 Så det som ni har hört på nervcellsfysiologin
12:13 om vilket håll joner strömmar in eller ut
12:16 och om det kommer ge en depolarisering
12:18 eller en hyperpolarisering
12:20 det är det som gäller.
12:22 Men i några enstaka delar av de
12:25 sensoriska systemen
12:27 så är de här koncentrationer
12:30 av joner annorlunda fördelade.
12:33 Så här har vi då ett exempel på det
12:35 där ni ser att
12:37 en aktivering av enodorantreceptor
12:41 ger en intrasellulär kaskad
12:43 som leder till att klorkanaler öppnas
12:46 och att klor strömmar ut.
12:49 Det här stämmer då inte med den andra, det ni lärt er om
12:52 nervceller i allmänhet.
12:53 Men det här är då ett exempel på
12:56 ett sensoriskt system
12:57 där det här fungerar lite annorlunda.
13:00 Men kontentan av det viktiga är att det leder till en lokal
13:04 D-polarisering.
13:05 Det är det ni ska ha med er.
13:10 Vårt luktsinne kan precis som andra
13:14 sensoriska system
13:14 adaptera
13:17 och vi har två olika
13:20 former av
13:22 adaktation i luktsystemet
13:24 och vi ska prata om det
13:26 på vår föreläsning.
13:30 Ni ska få i uppgift att själva testa
13:32 en av de här formerna,
13:35 nämligen den som är den korta,
13:37 den korttidsadaptationen,
13:39 den som gäller för ett par sekunder.
13:43 Då ska ni få till uppgift
13:44 att plocka fram
13:47 kardemumma och kanel.
13:49 Jag tänker det har ni hemma.
13:52 Och i en liten bägare
13:54 så tar ni lite kanel.
13:57 Och kanel vet ni allesammans,
13:59 hur det låter.
14:00 luktar.
14:01 I den andra bägaren
14:03 tar ni lite kardemumma.
14:06 Det vet ni också alla hur det luktar.
14:09 Och i den tredje bägaren kommer ni att blanda lite kanel
14:14 och lite kardemumma.
14:16 Så den innehåller alltså båda kryddorna.
14:19 Vad ni sen ska göra är att ni ska lukta på kanelen.
14:25 Och sen med en gång lukta på blandningen.
14:28 Och då kommer blandningen att
14:30 lukta kardemumma.
14:33 Sen gör ni samma sak.
14:35 Tvärtom,
14:35 ni luktar på kardemumman.
14:39 Och sen luktar ni på blandningen igen.
14:42 Och vad händer då?
14:45 Så prova detta, vi ska prata om vad som faktiskt händer
14:49 fysiologiskt när ni gör det här.
14:51 Men prova detta
14:53 kanel och kardemumma
14:55 och som en blandning av båda kryddorna.
14:58 Lukta först på den ena
15:00 sen på blandningen
15:02 Sen på den andra
15:03 och tillbaka till blandningen.
15:05 Så ska vi prata om det här på föreläsningen.
15:12 Vi ska få en tredje hemuppgift också.
15:15 Vi kommer prata en del på föreläsningen om att
15:19 vi har ju bara fem grundsmaker.
15:23 Men när vi pratar i dagligt tal
15:26 så pratar vi mycket om att det smakar.
15:30 köttbullar, köttbullar eller det smakar.
15:32 Kyckling, gryta eller vad det nu kan vara.
15:38 Och vi kommer prata om på föreläsningen att om en stor del av det vi kallar smak
15:44 egentligen är lukt.
15:47 Så jag vill ni ska dels smaka på någonting smakrikt
15:51 om ni har någon gryta hem, någon grönsaksgryta eller någonting som smakar mycket.
15:58 Och sen så
16:00 håller ni för näsan
16:03 och så tar ni
16:04 en sked eller en tugga av det här igen.
16:08 Och så jämför ni vad händer
16:10 när ni smakar på det.
16:12 Håller det framför näsan, in i munnen
16:14 tuggar
16:15 och sväljer
16:16 och gör ni samma sak
16:19 när ni håller för näsan.
16:21 Det är ungefär som när man har snuva, eller hur?
16:23 Om ni ska laga mat när ni har snuva.
16:28 Så ni har alltså nu fått
16:30 tre stycken hemuppgifter
16:33 söga på en citronskiva
16:34 kryddblandningen
16:36 och att hålla för näsan.
16:38 Och på föreläsningen som kommer nu så kommer jag att
16:41 gå igenom de här första bilderna väldigt summariskt
16:45 för de har vi redan pratat om.
16:47 Och jag kommer utgå från att ni faktiskt har gjort
16:50 de här laborationerna
16:52 så att vi kan prata om
16:54 vad resultatet faktiskt blir.
16:57 Då så, då ses vi i föreläsningen.
17:00 Ha det så bra, hej då!