Johan Dahlin
9d186a13b2
8.4 KiB
Motorik bildmaterial.pdf
OCR Transcript
- Pages: 34
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
Page 1
Motorik Johan Wessberg HT 2025 Bear kap. 13-14 Purves kap. 16-19 1
Page 2
2 Kopplingar mellan celler i ryggmärgen. (se textkompendiet)
Page 3
Proprioception: • Muskelspolar – signalerar musklers längd och längdförändringar • Golgis senorgan – signalerar musklers kraftutveckling Muskelspole: gamma-motorneuron intrafusala muskelfibrer 3 ≈ 100-300 muskelspolar / muskel 5-10 mm lång 0.3-0.5 mm diameter
Page 4
Muskelspolens Ia-afferent under förlängning och förkortning av muskeln: • signalerar muskelns längd, även när muskeln är stilla = statisk känslighet • Ia-afferenter är särskilt känsliga för förändringar = hög dynamisk känslighet • II-afferenter (inte på bilden) har lägre dynamisk känslighet Hz Hz Hz muskeln förlängs muskeln förkortas 4
Page 5
Gammamotorneuronen håller muskelspolen lagom sträckt när muskeln förkortas (fler funktioner = ?) 5
Page 6
Golgi senorgan • finns utspridda i muskelns övergång till senan • signalerar muskelns kontraktionskraft 6
Page 7
Reflexer • ”ett omedelbart motoriskt svar på retning av ett sinnesorgan” • stereotyp, utlöses alltid vid tillräcklig retning • ”förprogrammerad” • det finns många liknande, men inlärda, ’motoriska svar’ Sträckreflexen • Mono-synaptisk: Ia-afferenterna kopplas till samma muskels alfa-motorneuron, • normalt sett en relativt svag reflex, hjärnan inhiberar via descenderande bansystem • förstärkta reflexer = spasticitet • försvagade reflexer: vanligen en perifer nervskada Ulöses av ett slag med reflex-hammmare mot senan 7
Page 8
Flexorreflex och korsad extensorreflex: exempel på skyddsreflexer SMÄRTA! 8
Page 9
MLR (i hjärnstammen) styr
- start/stopp
- hastighet Den spinala gång-generatorn 9
Page 10
Toniska nackreflexer 10
Page 11
nucleus ruber Signaler från kortex Mediala: Lateral: Descenderande bansystem: Hjärnstamsbanor Viktiga för • kroppshållning, balans • styrning av muskler nära medellinjen (”axiala” muskler) Viktig för • viljemässig motorik som är väl inlärd 11 Signaler från kortex (kortiko-rubro-spinala banan)
Page 12
Primär motorkortex (= M1, area 4) Viktig för • ej väl inlärda rörelser • fraktionerad handmotorik (Denna bana är känd för sina unika direkta kopplingar från kortex till alfa- motorneuronen, men detta utgör bara någon procent av hela banan!) Descenderande bansystem: Kortiko-spinala banan (”Pyramidbanan”) Ingen fraktionerad handmotorik efter skada på pyramidbanan 12
Page 13
13 Olika typer av motorik: • Viljemässiga rörelser • Delvis automatisk kontroll av t.ex. balans, kroppshållning (”det som behövs för att vi skall kunna göra viljemässiga rörelser”) • Motoriska svar (inlärda, anpassningsbara) • Reflexer (medfödda) Hjärnans styrning av rörelser: Kortex, cerebellum och basala ganglier
Page 14
M1 (area 4) SMA PM SMA Motoriska kortexområden PP 14 PM M1 (area 4) M1: Utföra rörelser. Planera enklare rörelser SMA + PM: Planera alla mer avancerade rörelser PP: Sinnesinformation för rörelser (syn, känsel, proprioception, hörsel) PM: rörelser mot ett mål i omgivningen, ”yttre incitament” SMA: tidsaspekter, t.ex. rytm. Bimanuell motorik. ”Inre incitament”
Page 15
Registrering av EEG vid en viljemässig rörelse (electroencephalografi, elektrisk aktivitet) • Medelvärde av ca 100 rörelser • beredskapspotential från SMA/PM (”Bereitschaftspotential”) upp till 1 sekund före rörelsen • ”Motor potential” (ffa) från M1 strax före rörelsen (~50 ms) Registrering av PET vid en viljemässiga rörelser (mäter lokalt blodflöde i hjärnan, isotopteknik) 15
Page 16
”Side path theory” Basala ganglier och cerebellum: schematiska skisser 16
Page 17
Cerebellum – schematisk anatomi Spinocerebellum: UTFÖRANDE Cerebrocerebellum: PLANERING Vestibulocerebellum: Postural kontroll, ögonrörelser 17
Page 18
Parallelltrådar (~100000) Klättertrådar (1 st per Purkinjecell) Cerebellum: cellulära mekansimer för motorisk inlärning • ’Complex spikes’ inducerar LTD (long-term depression) i parallell-trådarnas synapser • underlag för motorisk adaptation och motoriskt minne i lillhjärnan 18 • Purkinjecellen: • ’Simple’ och ’complex spikes’ = Vanliga AP (simple) resp. korta skurar av AP (complex)
Page 19
Motorisk adaptation i cerebellum: Vestibulo-okulära reflexen (VOR) 19
Page 20
Cerebellums roller i planering och utförande av rörelser UTFÖRANDE PLANERING 20
Page 21
Symtom på lillhjärneskada: Samlingsbegrepp ATAXI • dysmetri = fel storlek på rörelser • intentionstremor = skakningar under rörelser • svårt att ändra rörelseriktning ((adiadochokinesi)) 21
Page 22
nucleus subthalamicus striatum = putamen + nucl. caudatus globus pallidus substantia nigra Basala ganglier: anatomisk skiss (schematiskt frontalsnitt) dopamin Parkinsons sjukdom: • hypokinesi (rörelsefattigdom) • rigiditet • tremor = skakningar i vila Huntingtons sjukdom (chorea; ”danssjuka”): • ofrivilliga rörelser (+ demens) Fler tillstånd: athetos, hemiballism, ’tics’, Tourettes syndrom medel- linjen 22 (anatomiskt så är nucl. lentiformis = putamen + globus pallidus)
Page 23
Målområden i kortex för signaler från de basala ganglierna 23
Page 24
Motoriska kontrollstrategier: Balansen Planering av balansen: Antecipatorisk kontroll ”Plan A”. Förberedelse och planering • ”ett steg före” • komplicerat, kräver många av CNS motoriska kretsar för inlärning, ”livslång inlärning” • fördelar: snabbare, ökad stabilitet • ”måste bli rätt” • t.ex. en spårvagn som startar ”Plan B”. Återkoppling (=feedback) från sinnesorganen • alltid ”ett steg efter” • risk för instabilitet, begränsad hastighet • behövs om något (trots allt) går snett • även dessa funktioner är oftast inlärda, avancerade (t.ex. koordinerade muskelmönster), anpassningsbara • t.ex. att snubbla; en oväntad inbromsning 24
Page 25
Posturalt motoriskt svar (”Posturala reflexer”) 25 • En liten störning av balansen leder snabbt till kontraktion i benens och ryggens muskler • Ser ut som en reflex (< 100 ms) men det är inlärt • Sinnesorgan: • Vestibularis • Synen • Proprioception • Hudens känsel EMG-registrering
Page 26
Det posturala motoriska svaret kan anpassas efter omständigheterna (vestibulo-cerebellum) Personen svajar genom att underlaget rör sig bakåt Personen svajar genom att underlaget roterar 26
Page 27
Motoriska kontrollstrategier : Handgreppets motoriska program LYFT GREPP LYFT GREPP 27
Page 28
Handgreppets motoriska program: parameterinställning LYFT GREPP ...vid olika yt-egenskaper (friktion) Gripkraften varierar med hur lätt föremålet kan glida mellan fingrarna, glatt yta -> större gripkraft Parameterinställning vid olika vikt (R. Johansson, Umeå) 28
Page 29
”Microslip”: En liten glidning av föremålet ger en snabb ökning av kraften Ser ut som en reflex (70 ms), men signalerna går via kortex i hjärnan Handgreppet: återkoppling från handens sinnesorgan 29
Page 30
Propriospinala neuron Automatisk styrning av rörelser mot visuella mål: Propriospinala interneuron (A. Lundberg och LG Pettersson) 30
Page 31
Proprioceptiv ”karta” (eller ”modell”) över kroppen: Vibration på en sena aktiverar muskelspolar, ger en illusion av rörelse Högre motoriska funktioner: Ytterligare funktioner i PP och SMA/PM PP 31
Page 32
PP:
- Karta / modell över det kroppsnära rummet
- Sammanställning av information från flera sinnessystem (’multisensory integration’)
- Underlag för kroppsuppfattning • celler som reagerar på både visuella och taktila (även auditiva) stimuli inom ett visst område i det kroppsnära rummet (Graziani) 32
Page 33
PP: Celler som avspeglar riktad uppmärksamhet (attention) 33
Page 34
Spegelneuron (”Mirror neurons”) • cellaktiviteten avspeglar både egna rörelser och liknande rörelser som djuret observerar • återfinns i PM, (PP) (Rizzolatti) • högre funktioner, social funktion? (autism??) 34