medical-notes/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md

Video - Block 11 - Immunologi

Video Transcript

• Duration: 122:49
• Segments: 2312
• Resolution: 1920x1080

---

0:00 Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner.

0:11 Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här.

0:15 Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om.

0:25 Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B

0:30 B-celler och den dritiska celler i kroppen.

0:33 Därefter kommer jag prata om T-celler,

0:36 en översikt.

0:37 Hur aktiveras T-celler?

0:39 Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler?

0:42 Och vilka effektorfunktioner har T-celler?

0:46 Därefter går vi över till B-celler och antikroppar.

0:49 Återigen en översikt.

0:51 Hur aktiveras B-celler?

0:53 Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar?

0:57 Slutligen, det är inte om vilka funktioner som

1:00 allt och mjälten har gällande immunförsvaret.

1:08 Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis.

1:13 Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler.

1:20 Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet.

1:30 Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen.

1:34 Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen.

1:41 Så det är därifrån som vi ska ta det idag.

1:45 Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler

1:54 kom ut i blodet.

1:56 Och här då tar vi vid idag och vi kommer då

2:00 prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen.

2:05 Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen

2:11 aktiveras. Alltså News, det är som man

2:13 invekteras av för tillfället till exempel.

2:17 Där vi då kan plocka ut

2:19 vissa celler som vi behöver ha

2:22 just nu i vårt immunförsvar.

2:24 Och hur vi då

2:26 får en

2:26 klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig.

2:30 Och ge uppgår till en klon av celler där alla har

2:32 en identisk antigenspecialitet.

2:39 Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera

2:42 lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte.

2:46 Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som

2:50 plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av

2:54 kommer just ifrån den perifera vävnaden.

3:00 Så först då angående migration hos den dritiska cellen,

3:04 B-celler och T-celler i kroppen.

3:07 Här har ju då Ulf redan pratat en del om

3:09 migration hos den dritiska cellen i kroppen

3:13 och att det här då styrs av uttrycket av

3:16 Homing och kemokin-receptorer på cellerna.

3:19 Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7.

3:23 Om vi tittar här längst upp till vänster

3:26 så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna,

3:30 som då lockar upp främmande antingen.

3:33 Och sen då

3:35 ändra i sitt

3:37 uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till

3:41 lymfknutan för att kunna presentera

3:44 sina anti-andar.

3:47 På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till

3:52 lymfknutan.

3:55 Här kan ske två olika saker.

3:57 Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna

4:00 inte träffar på sitt antigen.

4:02 De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att

4:04 ta sig ut i blodet igen

4:06 för att då sedan

4:08 söka sig till en ny lymfknuta.

4:11 Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna

4:15 och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period.

4:19 Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan.

4:25 T-celler då, som har sin

4:27 effekt ute i vävnaden

4:30 så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad.

4:35 Och allt det här styrs då av olika typer av

4:38 homing och kemokinreceptorer

4:41 som upp och nedregleras hela tiden

4:43 beroende på

4:44 vart ställen behöver ta sig.

4:47 Om vi tittar på detta lite mer angående just då

4:50 migrationen.

4:55 Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS

4:58 och kemokinesmetoder för KR.

5:00 Nu ska vi så mycket skriva.

5:03 Och vi tänker oss att vi har

5:06 ute i vår vävnad. Här har vi ett

5:10 epitet.

5:12 Här har vi vävnaden.

5:16 Här ute har vi den dritiska cellen.

5:19 Det här har Ulf då pratat om.

5:21 Att vi har en drittisk cell.

5:23 Och den här drittiska cellen

5:25 anledningen till att den är just här

5:27 på den här platsen

5:30 specifika då för väpnad.

5:40 Och det gör att den är där.

5:42 När då den här drittiska cellen

5:45 tar upp

5:46 antingen,

5:47 då kommer den aktiveras.

5:54 Och den här drittiska cellen

5:57 kommer nu då istället ha

6:00 homingreceptorer och kemokininreceptorer

6:03 och kemokininreceptorer

6:04 för lymfnord.

6:07 Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och

6:11 elselektiv.

6:12 Så den kommer då vandra vidare

6:14 via den

6:15 att förränta lymfan till våra

6:17 lymfknutar.

6:18 Vi hittar här.

6:20 Vår lymfknuta.

6:26 Så den drittiska cellen, ta sig in här.

6:30 För då att vi

6:33 ska kunna få en aktivering av T och B-celler

6:36 så behöver de ju också ta sig till lymfknutan.

6:38 Som jag nämnde i förra bilden

6:41 så kommer de då via blodet. Här har vi blod.

6:44 Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler.

6:50 Och de här

6:51 har ju då på motsvarande sätt som

6:54 de drittiska cellerna

6:56 när de hade blivit aktiverade

6:58 så har de ju

6:59 kommingreceptorer och kymokintreceptorer

7:04 specifika

7:05 för lymfnod.

7:08 Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan

7:11 och vi har då de hamnar här inne.

7:16 Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan

7:19 om de aktiveras eller inte

7:21 så har vi lite olika tidsperspektiv.

7:24 Men till slut kommer de ju då

7:26 framförallt T-cellerna ta sig ut ur

7:29 lymfknutan.

7:32 Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet

7:36 en cell kan göra det på,

7:37 är ju då att de nedreglerar

7:40 Homeing

7:41 receptorer och kemikinreceptorer

7:44 för lymfnod.

7:46 Nu ser jag

7:47 att

7:48 jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod.

7:51 Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak.

7:56 De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden,

7:59 eller så kan de ta sig ut mot vävnad.

8:19 Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod.

8:27 Och det här då, bron

8:29 om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka

8:33 shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna.

8:38 Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna.

8:41 Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket

8:46 av shoming och kemokinreceptorer

8:48 för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat.

8:53 Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område

8:56 för att ta sig vidare.

8:59 Man räknar med

9:01 att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter

9:05 passerar en lymfknuta varje dag

9:07 och att kanske

9:10 varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär

9:13 tre gånger per dag.

9:15 Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process.

9:17 Det är liksom inte långsamt

9:19 att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera

9:24 homing och kemokinesitorerna.

9:26 Utan det går väldigt snabbt

9:27 för att de ska kunna vara i konstant

9:29 rörelse.

9:34 Okej.

9:37 Det var det jag tänkte säga omationning

9:39 till olika typer av

9:41 vävnader.

9:42 Nu så istället så pratar vi om

9:45 T-celler.

9:49 Så ni har redan tidigare pratat lite grann

9:53 om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer.

9:59 just den här olika selektionen som fanns där.

10:02 Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden.

10:08 Så i de perifera lymfoida organen

10:13 så får vi då en aktivering

10:16 av våra

10:18 t-celler.

10:19 Det är då de naiva t-cellerna mognar fram

10:22 till.

10:24 När det gäller

10:25 hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till

10:29 T1, T2, T1, T17

10:31 eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna.

10:38 När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden

10:41 där de hjälper till i attack mot infektioner.

10:45 Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler.

10:55 Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler?

10:58 Jo, vi har ju då

10:59 våra hjälpar-t-celler först.

11:02 TH

11:04 där vi har

11:06 fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1

11:10 celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener

11:14 och hjälper B-celler att producera antikroppar

11:17 som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen.

11:22 TH2

11:23 som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener.

11:29 Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller.

11:33 Vidare har vi TH17

11:35 som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad

11:39 ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar.

11:44 Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i

11:50 jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan.

11:53 Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men

11:57 gemensamt så kan alla

11:59 hjälpa B-cellerna att producera

12:01 olika typer av antikroppar.

12:05 Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler

12:08 som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller.

12:13 Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna

12:16 som också är en sorts T-hjälparcell

12:19 som är viktiga för att bromsa immunsvar

12:21 mot självantigener,

12:23 allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till

12:26 i föreläsningen om tolerans

12:29 med den näst sista föreläsningen i det här, block 14.

12:37 Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i

12:43 lymfknutorna.

12:44 Så

12:45 som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in

12:51 via förränta lymfkört

12:52 in i

12:54 hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet.

12:57 Här nere så har vi en

12:59 skrivning av lymfknutan

13:01 där vi har B-cellsområde

13:04 här ute i det vita.

13:06 Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum

13:08 som visas

13:09 gult

13:10 som då blir större och större och vi kommer

13:13 gå igenom germinalcentrum

13:15 när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen.

13:19 Det blåa här är

13:20 T-cellsområdet.

13:22 Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här

13:26 T-cellsområdet.

13:29 De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes.

13:38 Och

13:39 här får vi då som jag sa antingen aktivering

13:42 eller interaktivering

13:43 av våra T-celler

13:44 och

13:45 sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan.

13:50 Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade

13:54 nej, vad T-celler.

13:59 T-cellsaktivering i lymfknutan då.

14:03 Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet

14:07 via h/e-vs.

14:10 High-endutiler och vendels i cortex.

14:13 Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs

14:16 uttrycker additionsmolekyler och kemokiner

14:19 som receptorer på naiva t och b-celler binder till.

14:23 Som då gör att det här då t och b-cellerna

14:25 tar sig in i vårt t-cells.

14:29 råd. T-cellerna

14:32 kommer då

14:34 känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta.

14:39 Här så T-cellerna

14:41 kommer hit.

14:41 De känner av varje dendritisk cell.

14:45 Presenterar väldigt många olika kapitel på olika

14:48 M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller.

14:52 Så T-cellen

14:53 kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till.

14:59 under en viss period tills den då antingen hittar i taget

15:03 eller ger upp

15:05 nedreglerar

15:07 hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden.

15:10 Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut

15:14 ur

15:14 via den

15:16 FRN-talympan.

15:20 Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar

15:26 medans då

15:27 T-celler som faktiskt träffar på

15:29 sitt antingen

15:30 de kommer

15:32 differentiera till effektorceller.

15:34 Och vi får en kronal selektion

15:37 och differentiering till effektorceller.

15:40 Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion.

15:46 Alltså

15:47 kronal selektion

15:48 är ju då när en viss

15:50 T-cell

15:51 eller B-cell

15:52 väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då.

15:57 Då har en selektion

15:59 integrerats fram

16:00 och den för att skapa en klon.

16:03 Sen får vi då

16:04 en

16:06 klon med

16:07 T-celler ifrån det här.

16:15 När vi då får en sån här match

16:17 när T-cellen faktiskt träffar på

16:19 sin M och C-peptid

16:22 kombination som den känner igen

16:24 så får vi aktivering

16:26 av naiva T-celler då.

16:27 De här perifera, lymfoid organ,

16:29 och ni har sett en liknande bild och det här förut

16:33 som Ulf visade

16:35 och

16:36 den här aktiveringen kräver

16:38 två signaler

16:40 samt

16:41 cytokiner.

16:43 Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för

16:46 T-hjälp-acellerna.

16:48 Jag ska

16:49 snart gå igenom

16:50 hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig.

16:53 Men det här gäller båda två. Vi har ju då

16:56 signal nummer 1

16:58 som då är

16:59 cellcelsektorn som binder till

17:01 moce-komplexet

17:03 på den bitiska cellen.

17:04 På bilden här så har vi som exempel en

17:07 T-hjälp-acell

17:08 och det förstår vi eftersom vi har en

17:10 cd4 här.

17:12 Här har vi vår antingen-presenterande cell

17:14 som då har en m och c-klass 2

17:16 med empeptid.

17:17 Här har vi våran

17:18 t-cellsreceptor.

17:20 Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik.

17:24 Sedan har vi då signal nummer 2

17:26 som är

17:28 k-stimuleringsignalen.

17:29 Som skickas via

17:32 bindning mellan CD-28

17:34 och T-cellen

17:35 och så är det 80-86 på den dritiska cellen.

17:38 Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika

17:44 begrepp hela tiden.

17:46 Det viktigaste att veta här är att det här är en

17:49 kostimuleringssignal

17:51 där receptorer på T-cellen binder till

17:54 receptorer på

17:57 den antingen presenterade cellen, kodenditcellen,

17:59 för att skicka den här signalen.

18:01 Om ni sedan inte kan

18:03 komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan

18:08 det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen.

18:13 Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner.

18:17 Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler.

18:25 Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här

18:29 differentieringen till tia 1,

18:31 tiotvå och tio17

18:33 TFO och

18:34 inducerade

18:35 T-regulatoriska celler.

18:38 Vad vi också kan se här i bilden är att vi har

18:40 CD4-molekylerna

18:42 och CD4

18:43 eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell

18:46 hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC

18:51 komplexet.

18:52 Den här bindningen

18:54 är ju väldigt

18:56 specifik men den är inte särskilt stark så för att

18:59 få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att

19:05 stabilisera det här och

19:06 på så vis kunna behålla inbindningen.

19:11 Det som skapas mellan de här cellerna

19:14 vi ser här återigen har vi den

19:17 CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe.

19:19 Vi har den antingen presenterande cellen här nere.

19:22 Det är en så kallad immunologisk synaps

19:25 som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna.

19:29 I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC

19:35 klass 2.

19:36 Här ser vi peptiden

19:38 T-cellsreceptorn

19:39 och här ser vi då CD4 som stabiliserar.

19:43 Här har vi signal 2

19:45 med CD28

19:46 som binder till CD80-86.

19:50 Men det finns också ganska många andra signaler.

19:53 Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler

19:57 som hjälper till att hålla ihop den här

19:59 synapsen.

20:15 Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period

20:21 för att T-cellen ska kunna bli aktiverad.

20:25 Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15

20:29 nanometer medan vi här ute har

20:32 ungefär 40.

20:36 Så de är tätten

20:37 till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering

20:42 som via CD40

20:43 Ligant till CD40 till exempel.

20:46 Så den här hålls ihop väldigt tajt.

20:50 Lite påminnelse innan vi fortsätter.

20:52 Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar.

20:56 Jag pratar ju då om

20:59 med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler

21:05 på den dritiska cellen är att

21:07 pamp

21:08 stimulerar den dritiska cellen

21:10 att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna.

21:14 Så här har vi in den drit sen

21:15 som tar upp en mikrob.

21:17 Det gör att den då får en

21:18 migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan.

21:22 Och

21:23 den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler

21:26 med rosa här.

21:28 Den kommer också uttrycka

21:29 bruka MHC med

21:31 mikrobspecifika peptider på ytorna

21:34 vilket kan göra att vi kan aktivera

21:36 mikrobspecifika

21:37 specifika

21:38 t-celler

21:39 på en klon

21:40 av t-celler.

21:43 Om vi istället

21:44 har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material

21:49 kan vi få en

21:50 svagare migration

21:52 till

21:54 lymfknutan.

21:55 Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler.

21:59 Den här den litiska cellen

22:01 kanske ändå kan

22:03 den kommer ändå då presentera

22:05 kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden.

22:09 Skulle det då dyka upp

22:10 en kropps egen

22:12 peptid

22:13 specifikteser

22:14 som har

22:15 tagit sig förbi den här

22:20 såldningsprocessen i tyvus,

22:23 så den egentligen skulle dödats.

22:26 Men ändå träffa på sitt antigen här.

22:29 kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler.

22:34 Den kommer istället att gå i en anergi.

22:39 Anergi är då att cellerna försätts i ett

22:41 inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering

22:46 och endast professionella antingen presenterande celler

22:49 uttrycker kostymuleringsmolekyler

22:51 efter interaktion med paus.

22:53 Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos

22:57 för de har ju ingen vidare funktion

22:59 och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler

23:05 ökar ytterligare genom interaktion med T-celler.

23:10 Så när de här då

23:11 träffar varandra här

23:13 så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen

23:18 utan T-cellen

23:19 kan

23:21 också hjälpa till

23:22 att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler,

23:27 vilket gör att den dritiska cellen

23:29 blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler.

23:36 En påminnelse till

23:37 antingen presentation på MHC1

23:40 och MHC2, hoppas jag att ni har koll på.

23:43 Så MHC1

23:44 presenterar framförallt

23:45 tider från

23:46 cytoplasman, alltså

23:49 intracellulära mikrober

23:51 och kan aktivera

23:52 cd8 positiva

23:54 cytotoxiska t-celler.

23:57 MHC2 istället

23:59 presenterar framförallt peptider från

24:01 fagosomer

24:03 vilket då

24:04 kommer

24:05 man har tagit upp

24:07 från extra cellulära mikrober och kan aktivera

24:10 CD4-positiva hjälpar-t-celler.

24:16 Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då,

24:22 CD4-positiva

24:23 där vi då har de här olika signalerna.

24:27 Det som händer då allra först är ju då

24:29 väpnaden, att en dendrit i cell

24:31 tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2

24:35 och sen har vi då

24:36 att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen

24:39 med hjälp av två signaler

24:41 och cytokiner.

24:43 Och det

24:44 tänkte jag

24:45 att jag skulle rita upp

24:47 så att ni får det stegvis

24:49 hur det händer.

24:55 Så då aktivering av en naiv

24:57 hjälpar-t-cell då,

24:59 den här dendritcellen

25:15 den kommer då

25:17 vinda till någon sorts

25:19 mikrob

25:20 ute i vävnaden.

25:21 Den då tar ut, så här har vi

25:23 vi är ute i vävnad.

25:29 Den här dendirekta cellen kommer då

25:32 ta upp mikroben

25:35 och den kommer börja

25:37 bryta ner

25:39 den här till kaptider

25:43 för att då kunna

25:45 presentera

25:46 på sina m och c-molekyler.

25:52 Så vi har då nedbrytning

25:57 och vi har antigen-presentation.

25:59 Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan.

26:19 Här har vi vår dendritcell.

26:26 Och dendritcellen

26:29 kommer då att presentera

26:31 peptid

26:35 från den här

26:36 mikroben

26:38 på m och cklass 2.

26:45 In i limtknutan

26:46 kommer nu då olika

26:48 t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna

26:52 om de presenterar just den kombination av m och c

26:57 och peptid som den t-cellen är.

26:59 Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2,

27:21 så resulterar detta i signal nummer 1.

27:27 Och signal nummer 1

27:29 den antingen specifika.

27:33 Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha

27:41 en inbindning, en stabilisering av

27:44 den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske,

27:50 men vi kan väl rita

27:52 CD4 på det här viset.

27:57 Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer.

27:59 Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel.

28:12 Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86

28:21 och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är.

28:29 Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal.

28:43 Nästa steg i det här är cytokinerna.

28:49 Och vi har då två olika typer av cytokiner.

28:55 Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den.

28:59 den dritiska cellen.

29:00 Från T-hjälparcellen

29:03 så har vi

29:04 IL2.

29:06 Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen

29:10 som producerar IL2

29:12 sen binder den också in

29:14 IL2

29:16 och det här gör att den producerar mer och så vidare.

29:18 Och IL2 driver celldelning.

29:29 Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av.

29:37 Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig.

29:40 Det här är då som IL2, står för.

29:45 När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller.

29:50 Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av.

29:53 Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen.

29:59 har vi då cytokiner.

30:02 Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen.

30:09 Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver.

30:16 Så det kan vara kanske I11 eller IL4.

30:22 Vad som händer här är att de här driver differentiering.

30:29 Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2.

30:59 Och sen har vi då cytokiner.

31:02 Så resultatet

31:04 av det här tillsammans

31:06 med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver

31:14 gör att vi får tillsammans

31:16 en klornalexpansion.

31:25 Av den sortens te hjälparcell som vi behöver.

31:29 Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver.

31:35 TH1.

31:37 Och så vidare. Så vi har många sådana här celler.

31:41 De här

31:43 T-cellerna som vi då får ut

31:45 kan vara lite olika varianter också.

31:48 Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1,

31:51 2, T17 och så vidare.

31:53 Men vi har också den varianten att de här

31:56 cellerna som väl expanderar.

31:59 som vi får ut som en ny klor.

32:01 De kan vara av två olika slag.

32:04 De kan vara

32:06 effektor T-celler.

32:17 Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt

32:21 just nu och hjälpa till

32:22 att

32:23 göra oss av med den

32:25 mikroben som vi blivit infekterade av.

32:27 Men

32:28 för att vi ska lära oss

32:29 någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob

32:33 kunna

32:34 agera snabbare, bättre och starkare

32:37 så bildar vi också minnestest.

32:46 Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu

32:49 men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer

32:52 söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här

32:55 precis samma

32:57 förkylningsvirus till exempel

32:59 kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner.

33:04 Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne

33:08 angående immunologiskt minne.

33:14 De här effektor

33:17 T-cellerna då,

33:18 som

33:19 vi skapar och som vi behöver ha

33:22 hjälp med

33:24 hjälp från ute i vävnaden

33:26 de kommer då ta sig via blodet.

33:29 De kommer ta sig ut ur lymfklyftan

33:31 och de kommer ta sig då till vävnaden.

33:34 Här kommer de att kunna

33:38 hjälpa till på plats.

33:40 Det här gör de genom

33:42 på lite olika sätt.

33:45 Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här

33:49 och de kommer producera cytokiner.

33:59 som då kommer

34:02 skickas ut och hjälpa

34:04 alla celler

34:06 som finns här i närheten.

34:10 Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan

34:14 binda in till

34:16 celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell

34:20 som binder in till

34:23 en

34:24 makrofag.

34:27 Det kan kallas för en MQ

34:29 ytterligare extra aktivering av makrofagen.

34:47 Så det ena sättet då är

34:50 cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat.

34:57 Cellkontakt.

34:59 Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj.

35:23 Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut.

35:29 celler och minnesceller och minnesceller.

35:31 När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från

35:35 effektorteseller men det återkommer i en variant till.

35:38 Återigen

35:39 brist på kostimulering och göra T-cellen

35:42 energisk, alltså att den

35:44 inte gör någonting.

35:50 För att återgå till de olika funktionerna för

35:53 de här effektor-T-hjälpacellerna

35:56 så har det att göra med

35:57 differentieringen.

35:59 Olika typer av infektioner

36:02 så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner.

36:08 Detta gör att olika effektor

36:09 tillhjälpar cellen bildas

36:11 som då

36:12 producerar olika effektor

36:13 cytokiner.

36:15 En lång rad av

36:17 olika i den här

36:20 titeln.

36:23 Jag ska gå igenom det här.

36:25 Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar

36:29 på, ute i vävnaden,

36:31 så kommer den och den aktiverar

36:34 den naiva T-hjälpacellen

36:35 som vi har här i mitten

36:37 kunna

36:38 driva olika typer av

36:40 immunsvar.

36:43 Så om den dridcellen uttrycker

36:45 IL-12

36:47 så skapar vi TH1

36:50 och orsaken till att den dridcellen

36:52 producerar just IL-12,

36:54 det beror på

36:55 vilka PRR:s den har bundit in

36:59 till pappsen med.

37:01 Så den kan på så vis veta vilken sorts

37:05 mikrob den har träffat på.

37:08 En TH1-cell och sen har vi då

37:10 om den istället bildar

37:12 IL-4

37:13 så får vi en TH2-cell.

37:16 Produceras det TG1-bete, IL-6,

37:19 får vi TH17.

37:22 Produceras det enbart TG1-bete

37:24 så får vi inducerad

37:26 T-regulatorisk cell.

37:29 Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen.

37:38 Just här så behöver ni inte känna till

37:41 exakt vilka cytokiner den dridcellen

37:45 producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller.

37:48 Det jag vill att ni ska fokusera på är att

37:51 den dridcellen

37:52 producerar olika cytokiner

37:55 som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller.

37:59 Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop

38:06 så

38:07 vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner

38:12 som sedan driver fram olika

38:14 T-hjälparceller.

38:17 TH1-celler då

38:19 de behöver vi vid försvar mot framförallt

38:23 intracellulära

38:24 infektioner.

38:25 TH1-celler kommer att producera höga nivåer

38:29 och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn

38:33 och de hjälper makrofager att fagocytera och döda

38:38 med kronor.

38:39 De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då

38:43 IGG som är viktig vid

38:45 optionisering.

38:46 Jag återkommer

38:47 till antikropparna lite senare.

38:49 Men det här är också då inblandat i

38:52 fagocytos.

38:55 TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion

38:59 framförallt mot extra cellulära infektioner.

39:25 Producerar IL17

39:29 enda gången vi har en match mellan

39:32 hjälpartypen och cytokinen.

39:37 Hjälper till i att

39:39 rekrytera neutrofiler

39:41 där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8

39:46 för att rekrytera neutrofiler.

39:50 Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider

39:54 och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA.

39:59 De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar.

40:05 Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska

40:11 eller de andra jag pratat om här

40:13 broinflammatoriska.

40:15 Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner.

40:21 Slutligen EFH

40:23 som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner,

40:27 producerar IL21

40:29 och hjälper B-celler

40:31 att producera antikroppar i jemenalcentrum.

40:35 Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner.

40:40 Jag vill återigen att ni

40:43 fokuserar på

40:44 funktioner, alltså att en TH1 cell

40:48 producerar cytokiner

40:50 som hjälper makrofager att fagocytera och döda

40:53 och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG.

40:56 Att det exakt är inte från gammal

40:59 kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin.

41:04 I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till

41:08 att detta ska ske.

41:11 Det är ju klart

41:12 bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter.

41:17 Att ni ska kunna tala om

41:21 vilken typ av effekt får vi av ett

41:23 till 17 svar.

41:24 Jo, vi får dit neutrofiler.

41:26 Vi ökar

41:27 produktionen alltid med krobiella partier.

41:29 Vi får IGA.

41:36 Ja

41:39 Har ni inte tagit en paus

41:42 innan

41:43 så känner jag att det kan vara dags för en paus nu.

41:45 Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus

41:49 i den vanliga föreläsningssalen.

41:50 Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni

41:55 håller era lätta.

41:59 Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk

42:05 T-cell.

42:07 Och på samma vis som när vi har den

42:10 naiva

42:11 T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman

42:16 och presenterar det med nu på M och C-klass 1.

42:20 Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler.

42:24 Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien

42:29 specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv.

42:32 Och sen har vi den kostimulerande signalen.

42:35 Cd 80 86 till Cd28.

42:39 Och det här

42:39 uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas

42:45 av HAMP

42:45 som binder till PRR:s pdcs,

42:47 som vi har pratat om förut.

42:49 Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar

42:52 T-cellen och

42:53 den dendritiska cellen.

42:55 Så den interaktionen hjälper då

42:57 den drivcellen att producera mer

42:59 och CD/86 som jag nämnde förut.

43:01 Sen behöver vi också då cytokiner

43:03 och det är I eller 2.

43:07 Här tänkte jag också rita det här

43:10 lite.

43:16 Som vi hade

43:19 tidigare så har vi

43:22 den dendritiska cellen. Den har kommit in till

43:25 lymfknutan.

43:27 Här har vi den.

43:29 VåranDC

43:32 Den kommer ha sin mhc1.

43:37 Och på den här mhc1

43:40 så presenterar den

43:42 empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp

43:45 tidigare ute i vävnaden.

43:49 Vi har också vår cytotoxiska

43:52 t-cell.

43:56 T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell,

43:58 som har

43:59 in t-cellsreceptor.

44:22 Men det är just då den här mhc1

44:23 peptid plus t-cellsreceptorn som är

44:28 signal nummer 1.

44:29 CD-86 på den dendritiska cellen.

44:48 Som då binder till

44:51 CD-28

44:54 på den syftar också till cellen.

44:57 Och detta ger oss då signaler

44:59 Nu för att den här t-cellen ska kunna

45:14 provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion

45:18 så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2.

45:22 Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2

45:27 som den själv vallnindas av på outline

45:29 här får vi faktiskt tänka

45:44 MHC2

45:47 med

45:49 köptid

45:53 som

45:55 då har aktiverat en T-hjälparcell.

45:59 har vi T-cellsreceptorn.

46:09 Okej

46:10 Vi hade den här

46:13 vi kan rita in lika gärna, CD4

46:16 Vi kan rita in

46:18 kostimuleringen här.

46:20 CD-28

46:22 CD-80

46:25 86

46:26 Här hade vi då IL2

46:29 också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2

46:35 och den behöver vi inte ta med här.

46:39 Den här IL2 som produceras här

46:42 kommer också

46:43 ta sig hela vägen till

46:45 T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2

46:48 Det blir fel bokstav.

46:56 IL2

46:59 Så detta är det första stället egentligen

47:05 där vi redan nu börjar få hjälp

47:08 av våra T-hjälpare och celler.

47:12 Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner

47:20 så

47:21 driver detta

47:22 celldelning.

47:24 Vi får alltså en klonalexpansion

47:29 så att vi får

47:36 då en klon av

47:38 identiska

47:41 cytoxiska t-celler.

47:43 Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här.

47:47 Och på samma vis här

47:49 så får vi ju effektor T-celler.

47:54 Vektor T

47:55 och vi får minnes

47:59 utdragsiska t-celler.

48:04 Där då de här cellerna kommer

48:07 ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva

48:13 sin effekt

48:14 lokalt.

48:27 Så

48:29 på samma vis som för T-hjälpacellerna.

48:46 Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk.

48:51 Bra att veta här

48:52 men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus

48:57 kan ge en så stark signal 1

48:59 signal 2 och cytokiner inte behövs

49:02 för att aktivera sitt toxiska t-celler.

49:06 Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering

49:12 in i cellen. Man måste alltså

49:14 komma över ett visst tröskelvärde

49:16 för att

49:18 aktiveringen ska bli komplett

49:20 och inte driva cellen till allergi.

49:23 Om vi då får en väldigt stark signal 1

49:26 så kan detta

49:28 aktiveras

49:29 utan signal 2.

49:46 Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler.

49:51 Det är det som är deras effektorfunktion.

49:59 Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell,

50:03 om den känner igen

50:04 mikrobiella peptider

50:06 eller tumörspecifika peptider

50:08 som presenteras på målcellens

50:11 MHC1-molekyl.

50:12 Detta måste vara exakt samma kombination

50:15 som den dritiska cellen visade upp

50:18 i de perifera lymfoida organen.

50:20 Så precis samma MHC1, precis samma peptid

50:24 det som

50:25 T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta

50:29 efter celler som presenterar

50:31 den här kombinationen av moce1

50:34 och peptid.

50:37 Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell

50:41 som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid

50:45 på en virusinfekterad cell och kan döda

50:49 precis den här cellen.

50:51 Så funktionen är då alltså att

50:54 döda

50:55 celler som har blivit importerade eller som är felaktiga

50:59 på något vis och därför är ju

51:01 målet, alltså målcellerna,

51:06 målmikroberna är ju framförallt virus,

51:10 vissa intresselulära

51:11 bakterier men också då tumörceller.

51:16 Så hur dödar då

51:18 de

51:19 toxiska T-cellerna?

51:21 Jo, de känner då igen

51:24 målcellen via interaktion med

51:26 T-sysselsättning och MHC1 plus praktik.

51:29 Men detta räcker inte, utan

51:32 när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen

51:37 så är de ändå inte riktigt färdiga.

51:39 Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner.

51:46 Och just det här då gör

51:48 den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda.

51:52 Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell.

51:54 Det här är också ett extra säkerhetsmekanism

51:57 att den ska agera

51:59 eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer

52:02 inget område där vi har en infektion.

52:07 Och den dödar målcellen på tre olika vis.

52:10 Men det viktigaste är det som står under A här

52:13 och det är en cymi som heter perforin och grannsyn.

52:17 Den kan också använda sig av

52:19 fasligan som bygger till fas

52:21 och den kan använda sig av vissa cytokiner.

52:25 Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal.

52:29 Alla effekter här bedrivs till samma sak.

52:32 Det drivs till att målcellen går i apoktos.

52:37 Här är en bild på hur det här kan se ut.

52:40 Där vi har ettan här.

52:42 Som är perforin och grannsymer.

52:45 Så vi har den cytotoxiska T-cellen här.

52:48 Där den har färdigbildat sina enzymer.

52:51 Vi cyklar.

52:52 Som den då skickar ut till målcellen.

52:55 Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in.

52:59 till MHC1 plus ett typ.

53:02 Så här då

53:04 med hjälp av

53:05 perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner

53:10 som driver plasbasaktiverad

53:13 apoptos.

53:15 Den andra

53:16 pakoängen är då fasligandfas

53:19 och fasligand finns på den aktiverade T-cellen.

53:22 Och fas finns på målcellen.

53:26 Det här kallas för dödsreceptorer.

53:29 Det här då driver också Apoptos.

53:31 Den sista

53:33 olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin,

53:35 inte från gammal

53:37 binder till receptorer som driver

53:39 Apoptos.

53:48 Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med

53:51 den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte

53:55 skicka ut sina

53:59 foriner och granzymer

54:00 vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt

54:05 exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell

54:09 jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1

54:13 och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs.

54:19 Och det här gör den då

54:21 genom att kunna

54:23 centrera och rikta

54:25 sina gran eller

54:28 precis mot den

54:29 cellen som ska dödas.

54:32 Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell

54:35 som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten.

54:41 Vi har en som heter Emtoc,

54:43 Mikrotubuly Organizing Center,

54:46 som kan då organisera

54:49 cellen att

54:52 hur den

54:55 centrerar sina gran eller.

54:57 Så här har vi då målcellen.

54:59 Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här

55:03 de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn.

55:08 När då T-cellen har känt igen

55:11 en peptid som presenteras på M/S

55:13 med sin t-cellsreceptor

55:15 så kommer den

55:16 centrera sina gran eller mot den här vålcellen.

55:19 Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här

55:23 närmar sig den här

55:25 cellen vi har till höger.

55:27 Och så kommer de här granen släppas ut

55:29 precis i den här

55:30 immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps

55:36 där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har

55:40 mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten.

55:44 Och då kan det här då

55:46 väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild

55:49 där vi har gran eller släpps ut mot

55:51 målcellen.

55:55 Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut

55:59 utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna

56:04 skvalpa omkring och

56:06 skada andra celler som inte borde skadas.

56:16 Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler.

56:20 Jag har varit ganska

56:21 noga med att säga att det är naiva T-celler.

56:25 Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt

56:29 eller minnesceller eller minnesceller.

56:33 De naiva T-cellerna kräver

56:35 kostimulering

56:36 för att aktiveras.

56:38 Som jag sa, annars går de in i

56:40 anergi.

56:41 Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras

56:45 med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls.

56:49 Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna

56:53 inte krävs.

56:55 Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare

56:59 än aktivering av naiva celler.

57:03 Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där,

57:07 vilket är ganska vanligt när man

57:09 reinfekteras av någonting,

57:11 då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare.

57:17 Kravet på att vi ska ha

57:20 att vi behöver ha kostimulering

57:22 är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som

57:26 aktiveras och inte.

57:27 Och att vi måste

57:29 ha en aktivering när vi verkligen behöver det,

57:31 så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps,

57:35 så ska vi inte skapa ett t-cellsvar.

57:39 Men när vi har det, då liksom,

57:42 då kan vi skapa ett t-cellsansvar.

57:45 När det gäller aktivering av

57:47 effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan

57:52 krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång.

57:59 Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras

58:05 aktivering och deras funktioner.

58:07 Nu hamnar vi istället på B-celler

58:09 och antikroppar.

58:14 B-cellens liv då

58:16 har ni ju redan startat på, ihop med Marianne,

58:18 hur de då bildades

58:20 i benmärgen, som vi har här borta,

58:23 där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer.

58:26 Man gick igenom det här negativa selektioner,

58:29 där vi då sedan får ut de här

58:32 mogna

58:33 naiva B-cellerna

58:34 i cirkulationen.

58:37 Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera

58:41 limfria organen.

58:43 Där vi har då aktivering

58:45 och klonaselektion

58:47 av de naiva B-cellerna.

58:49 Och sen så ska vi titta på effekten av

58:52 de aktiverade B-cellerna.

58:54 Och det är i detta fallet då

58:56 antikroppsproduktion.

58:59 Och de här

59:00 effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för

59:05 plasmaceller när den börjar producera

59:07 antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen.

59:10 Så antikropparna sprids i blodet

59:13 och

59:13 vävnaderna.

59:15 Medan själva

59:16 effektor B-cellerna, alltså plasmaceller,

59:19 kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ

59:24 eller i vävnaden.

59:27 När vi skapar det här så skapar vi också

59:29 minnes B-celler.

59:35 Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen.

59:40 Vi har då

59:41 fast detta handlar om B-celler

59:44 så

59:44 naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna.

59:50 Här utnere ser vi igen det här

59:52 upplägget för

59:54 lymfknutan.

59:55 Vi har

59:56 B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral

59:59 så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen

60:05 som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det

60:09 och skulle presentera det för B-celler här inne.

60:13 När det gäller B-celler

60:14 så binder de ju direkt

60:16 till antigenet

60:17 med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en

60:22 membranbunden antikropp.

60:25 De kommer då binda till lösligt antingen.

60:29 Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området

60:34 så kommer vi också ha lösligt antingen

60:36 som flödar

60:37 i den afferenta lymfan

60:38 in i T-cellsområdet.

60:42 De naiva B-cellerna

60:44 kommer ifrån blodet

60:45 hamnar in i lymfknutan

60:47 via de här high end-of-thillior-vengels

60:49 precis på samma sätt som för T-cellerna.

60:52 Här då de kommer att

60:54 försöka leta efter sitt antigen.

60:57 Och

60:58 om de inte lyckas

61:01 så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan

61:04 ut

61:05 och till en ny lymfknuta.

61:07 Om de lyckas så kommer de då

61:09 genom olika steg

61:11 skapa effektorcellerna

61:12 som då är plasmaceller.

61:15 Eller så skapar de minnesceller.

61:17 Och

61:18 i vissa fall stannar plasmacellerna kvar

61:21 eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan.

61:28 Om vi då tittar på aktivering

61:31 av naiv B-cell

61:33 av

61:35 T-cellsberoende

61:36 antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells

61:39 oberoende antigen.

61:41 Men nu

61:42 handlar det om det t-cellsberoende.

61:45 Och här då, återigen,

61:47 så krävs det

61:48 på liknande vis som för T-cellerna

61:50 tre signaler. Alltså vi har signal 1

61:53 som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen.

61:56 Vi har signal 2 som är kostimulering

61:58 interaktion med T-hjälpacell

62:01 och vi har cytokiner från hjälpar till celler.

62:04 På samma sätt som för T-cellerna så

62:08 är det så att brist på kostimulering

62:10 ger

62:10 anergi.

62:14 Nu kör vi lite

62:16 rita igen här

62:17 av den här aktiveringen av

62:21 en naiv B-cell.

62:23 Så vi har ju då våran

62:28 antingen IG-N eller IG-D.

62:56 Ja, den uttrycker både och.

62:58 nivå med andra ord.

63:22 Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här.

63:26 Och det här är våran signal.

63:28 så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet.

63:34 Ritade på det här viset.

63:37 Så

63:38 att vi har en

63:40 Det blir

63:41 en fagosytos

63:43 helt enkelt.

63:45 Som har ett antigen

63:49 upptag.

63:52 Hej!

63:53 Det här då

63:56 gör

63:57 att

63:58 B-cellen

64:22 Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell

64:26 där.

64:28 Cellen har då sin M och C-klass 2

64:30 och på M och C-klass 2

64:36 så presenterar den

64:38 en peptid

64:39 från

64:40 det här

64:41 det här antigenet

64:42 som den plockar upp.

64:48 Den kommer då

64:49 att

64:50 behöva hjälp

64:51 ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två,

64:55 sin cool stimuleringssignal.

64:58 har vi en T-hjälparcell

65:01 T-hjälparcellen har ju då

65:03 sin T-cellsreceptor

65:07 där den då kan binda in antingen specifikt till

65:10 M och C-klass 2

65:12 plus

65:12 för tid.

65:14 Självklart

65:15 kommer ju då även få en inbindning av

65:18 CD4

65:22 Nu kan man tro att det här skulle vara

65:24 kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering.

65:28 som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen

65:33 och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen.

65:37 Den

65:38 kodstimulatoriska

65:40 signalen, den ges istället

65:44 mellan

65:46 40

65:48 på B-cellen.

65:50 Och

65:58 Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag.

66:22 Och i det här fallet så är det ju då

66:25 T-cellen

66:28 som producerar cytokiner.

66:34 cytokiner.

66:39 Och visar dem för

66:41 till B-cellen.

66:43 Och det här kan vara till exempel IL21

66:47 som kommer ifrån

66:49 framförallt från TFO-liculära hjälparceller.

66:52 Det kan vara IL4, det kan vara

66:57 inte från gamla

66:58 cytokiner

67:00 och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner.

67:08 Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2,

67:13 den har fått sina cytokiner

67:17 så

67:18 leder det här

67:19 till att vi får en klonalexpansion.

67:22 Att vi då får

67:23 en lång rad av B-celler

67:27 som alla identiska

67:28 så vi har igen en klonal expansion.

67:31 Expansion

67:41 Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler

67:44 för när det gällde T-celler

67:47 så var vi ju färdiga här.

67:48 Vi fick ju då våra effektbenceller

67:50 om vi fick en minnesceller som gav sig av

67:53 för sin aktivitet som de skulle utföra.

67:58 Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller.

68:28 Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe,

68:39 där vi har vår kloniala expansion,

68:42 så kan vi även få

68:46 affinitetsmognad.

68:55 Och

68:57 Isotipswitch

68:58 och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur

69:10 lymfknutan ser ut

69:11 och det sker då alltså i Jereminalcentrum.

69:19 Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen.

69:26 Som jag återkommer till.

69:28 Yes.

69:32 Vad

69:35 jag känner att jag också vill då

69:36 tillägga,

69:37 kan jag göra en speciell liten ruta här nere,

69:40 är att

69:42 de här plasmacellerna

69:43 som skapas

69:45 som plasmaceller.

69:53 De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större

69:58 och får mer cytosol

70:00 det är för att de har

70:01 stor produktion av

70:03 immunoglobuliner.

70:05 Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället

70:09 om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe

70:13 den hade ju sina antikroppar

70:15 satt fast på ytan som B-cellsreceptorer.

70:19 Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut

70:23 i

70:24 cirkulationen.

70:27 Till att börja med

70:28 så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie.

70:38 I limförknutan.

70:46 Som

70:47 där vi har plasmaceller som

70:49 uttrycker i

70:51 GM.

70:53 Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar.

70:58 Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått

71:06 affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av

71:10 immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG.

71:15 Men det här är det som är den

71:16 ganska direkta effekten.

71:19 Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen

71:24 producerar antikroppar som

71:27 åker runt i syre

71:28 cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans.

71:32 Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt

71:35 ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som

71:38 har själva effekten.

71:49 Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska

71:53 klaffa här för att allting ska

71:56 kunna aktiveras.

71:58 Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler.

72:02 Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel.

72:09 Här uppe

72:10 då vi har en dendritisk cell

72:13 som tar upp,

72:14 bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2.

72:18 Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta?

72:26 Den här

72:28 dendritiska cellen med M och C2 plus peptid

72:32 som är signal 1

72:33 K-stimulerings signaler

72:35 som då är signal 2

72:36 och cytokinen

72:37 aktiverar hjälpa t-cellen.

72:40 Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell

72:45 av T-cellsberoende antigen

72:46 så B-cellen binder då sitt antingen

72:49 via sin ytbundna antikropp

72:51 signal 1.

72:53 B-cellen tar upp antingen

72:54 med hjälp av sin antikropp

72:56 bryter ner det och presenterar på m och cklass

72:58 den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40

73:18 vilket då är signal nummer 2.

73:22 T-cellen utsöndrar cytokiner

73:25 som aktiverar B-cellen

73:26 och styr isotripsort med mera.

73:28 Och det här är ju då via cytokin.

73:31 B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler.

73:41 Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells

73:46 oberoende antingen

73:48 Vissa antingen

73:50 med väldigt repetitiv struktur

73:53 som polysackarider eller glykoleprider

73:56 kan aktivera celler utan hjälp

73:58 då får vi vad vi kallar för T-cells

74:02 oberoende antingen

74:03 så tymos oberoende

74:04 antigener

74:07 Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt

74:11 och det här ger dem väldigt stark aktiverings

74:13 signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna

74:17 att man liksom måste komma över en viss gränsvärde

74:20 för att

74:21 vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi.

74:24 Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få

74:28 signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1

74:32 hur många som helst.

74:33 Det liksom

74:35 vi vet inte cellen,

74:36 utan den ska

74:38 bara antingen eller över det här gränsvärdet.

74:41 Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga

74:46 B-cellsreaktorer på B-cellen

74:48 och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat

74:52 då kan den då få massor av signal 1

74:54 och ändå aktivera.

74:57 Men

74:57 T-cells oberoende antigen är ett sämre

75:00 eller inget B-cellsminne

75:02 och antikroppar då med sämre

75:04 affinitet.

75:05 Och detta är då framförallt för att vi inte går in i

75:07 Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som

75:12 Men det kommer mer om det här med T-cells

75:14 oberoende antigener på

75:15 infektionskursen på

75:16 termin 5.

75:17 Så, om ett år.

75:21 Något annat som är viktigt att förstå i det här

75:23 B-cellen fungerar som en anti-en

75:25 presenterande cell

75:27 en T-cell som ska ge den kostimulering.

75:32 Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus

75:37 genom ett protein som finns i

75:42 kapsiden på viruset.

75:45 Här är det tänkt lite att man ska se

75:48 okej, den här binder till en blå struktur här.

75:51 Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera

75:57 levereraren, till att få peptider.

76:00 Peptiderna från de här proteinerna

76:03 från viruset

76:04 kommer presenteras för en T-cell

76:07 och den här

76:08 genom den här T-cellen, vi har fått den här MC

76:11 peptid plus T-cellsreceptorn

76:13 så kan vi få den här

76:14 Kostimuleringen genom Cd40

76:16 Cd40 ligand.

76:20 Och vi kan då få

76:22 aktiverade B-celler som producerar antikroppar

76:25 mot det här virusproteinet

76:27 på ytan på viruset.

76:30 Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa

76:37 ytstrukturen

76:38 plockar upp den.

76:40 Byter ner i peptider

76:42 så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset.

76:46 Så det är inte alls det som B-cellen band till

76:49 utan det är någonting som finns

76:51 i ruset och spelar ingen roll vad.

76:53 T-cellen

76:54 har den här som sin igenkänningskombination

76:57 måste jäklas 2 och peptid

77:00 och kommer då kunna ge gel.

77:02 Och sen då när B-cellen blir aktiverad

77:04 då producerar ju de antikroppar

77:07 som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa.

77:12 Så

77:13 T-cellen ger B-cellen antingen speciell

77:17 men B-cellen och T-cellen kan känna igen

77:20 olika epitoper

77:21 från samma antigen

77:23 eller mikroorganism.

77:25 Och det här möjliggör då att B-celler

77:27 producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner

77:32 kan få T-cellsjämt.

77:34 Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute.

77:37 Vi kan ju liksom aldrig

77:39 presentera en lipid

77:40 för en T-cell.

77:42 Vi kan inte liksom

77:44 ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider.

77:49 Som vi hade haft ett virus

77:50 med en lipidyta

77:53 så hade vi aldrig kunnat skapa

77:56 ett svar

77:57 mot en skapat ett antikroppshår.

78:01 Men i det här fallet så kan vi det.

78:04 Och också om man tänker om den här

78:06 peptiden, den binder in till här skulle vara exakt

78:09 samma som den den presenterar här

78:11 då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte

78:14 funka det här systemet.

78:17 Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism

78:21 som B-cellen bråkar upp.

78:27 Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det.

78:31 Återigen

78:32 Det är precis

78:33 som ni känner att ni vill göra,

78:35 men

78:36 det är bara ett litet förslag från min sida.

78:46 Okej, då går vi vidare med

78:50 Vidare aktivering,

78:51 Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar.

78:54 Så

78:57 inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen

79:00 också kvar som jag pratade om tidigare.

79:04 Så vi har då B-cellerna

79:07 som kommer in i lymfknytan

79:08 utan via

79:10 HIV

79:11 i ESET-området här.

79:13 Där möter de ju då ett antingen

79:15 som man kan binda till.

79:17 Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler

79:19 så bildas det då primärt

79:21 B-celler som delar sig i T-cellsområdet.

79:25 Och antikroppar med låg affinitet bildas.

79:27 Och dessa är då oftast av typen IGM.

79:31 Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan.

79:37 Och det här är då

79:39 Här nere kan vi se då vi hör

79:40 Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här.

79:51 Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot

79:55 B-cellsområdet, alltså

79:57 här längre ut då

80:00 och B-cellerna

80:02 bildar

80:03 Jerminalcentrum i B-cellsområdet.

80:06 Och det betyder att vi får antikroppar med högre

80:10 affinitet.

80:15 Och detta kallar vi då den här

80:17 Jerminalcentrum

80:19 reaktionen.

80:21 I generalcentrumreaktionen

80:23 så

80:25 sker dessa processer.

80:27 Vi har somatiska hypermutationer

80:31 och det är då

80:32 punktmutationer som ger ökad variation

80:35 i antikroppens

80:36 variabla delar.

80:38 Vi får en

80:39 affinitetsmognad

80:40 Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen

80:45 och vi får någonting som kallas för

80:47 isotipswitch.

80:49 Och det sker i generalcentrum

80:51 oavsett då affinitetsmognaden

80:53 och styrs med hjälp av cytokin från bland annat

80:56 t-celler.

80:57 Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera.

81:03 Vi har ju då förstås

81:05 här nere, vi har våra

81:07 B-celler

81:08 som

81:09 har blivit

81:10 aktiverade

81:11 med antingen

81:12 och har fått

81:13 T-cellshjälp.

81:14 De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in

81:18 tillsammans med te-hjälpaceller.

81:20 Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in

81:23 så kommer de sedan återfinnas som

81:25 flitulära hjälpaceller.

81:27 E-FDC,

81:51 Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell.

81:53 Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en

81:57 cell för att den har stora utskott och så.

82:00 Men den är med sin klimat

82:01 ursprung så den är inte

82:03 en immuncell.

82:05 Den har för

82:07 uppgift

82:07 att

82:08 samla på sig

82:09 antingen.

82:11 Det kommer ju in med den affenta lymfan

82:13 så flödar vi in

82:15 antingen

82:16 in i

82:16 lymfkrutan.

82:17 Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till

82:21 och att det bildas.

82:23 Vi behöver också ha de här antigenen i

82:25 germinalcentrum reaktionen för att vi ska

82:27 använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess.

82:30 Och då måste vi på något sätt

82:32 samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi.

82:35 Och då avgörande får lite lära

82:37 den ditiska cellerna.

82:39 Och de uttrycker

82:41 väldigt många

82:42 FC-receptorer, de har komplementreceptorer,

82:45 olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett

82:49 sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig

82:51 det som flödar.

82:52 För att det ska finnas där för B-cellerna.

82:57 Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög

83:10 affinitet.

83:11 Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum.

83:19 Så vi har då olika

83:25 delar i gymnasiecentrum.

83:27 Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone.

83:33 Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere.

83:42 Och i dark zone

83:45 så har vi B-cellerna

83:48 och det är här som vi får

83:50 våra

83:51 punktmutationer.

83:57 Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID

84:05 som gör att vi kan få

84:07 punktmutationer

84:08 i de variabla delarna

84:10 på våra antikroppar.

84:11 Och det här är då för att kunna öka affiniteten

84:14 för att få antikroppar som

84:16 binder ännu bättre till det antigenet

84:19 som de skapades mot.

84:23 Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon.

84:27 Vad man kan förstå

84:33 utifrån det här

84:34 är att om vi ger

84:36 punktmutationer,

84:37 helt slumpmässiga mutationer

84:40 så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju

84:46 kanske inte spela någon som helst roll

84:48 eller så får vi

84:50 en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som

84:55 överhuvudtaget kan uttryckas längre.

84:57 Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig

85:00 till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt.

85:03 Det här måste vi ju

85:04 kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt

85:08 kasta om och se vad vi får ut.

85:11 Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad.

85:16 Så de här B-cellerna

85:18 som har

85:19 muterat,

85:20 punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan

85:24 de går in i den

85:27 ljusa zonen.

85:29 Här har vi då våran B-cell

85:31 som har en ny antikropp där.

85:34 Och vad den här B-cellen gör här

85:37 det är ju att

85:38 B-cellen

85:39 tävlar

85:43 om att binda antigen.

85:50 Jag skriver AG som antigen.

85:53 Och det här antigenet

85:56 det finns ju här ute

85:57 för vi har ju den här

86:00 polikulära

86:02 vi har ju våran FDC

86:04 som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta

86:09 har bundit till sig egentligen.

86:18 Så att det finns gott om antingen här

86:20 eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall.

86:24 Så B-cellerna då tävlar

86:27 om att binda antingen

86:31 på FTC.

86:40 För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller,

86:46 låt

86:47 för

86:57 vi kommer ha

87:02 betydligt många fler

87:05 B-celler

87:07 som kommer och som har muterat

87:09 än vi har antingen.

87:11 Så därför

87:13 så

87:15 kommer det finnas ett underskott av antigen

87:19 vilket gör att

87:20 bara de B-cellerna

87:22 som har fått en antikropp

87:24 som har blivit bättre

87:26 kan faktiskt nå

87:27 snora åt sig ett antingen

87:50 kan gå vidare i den här processen.

87:53 Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre.

87:57 Den här B-cellen kommer då att

88:24 fagocytera det här antenet.

88:27 precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det

88:33 till småköptider.

88:36 Den kommer på sin MHC

88:40 2

88:45 presentera

88:46 det här antingenet

88:48 för

88:49 T-cellen.

88:50 Som i det här fallet då är våran

88:53 T-follikulära hjälpassel.

88:57 som med sin T-cellsreceptor

89:03 binder in.

89:04 Och vi har också en inbindning

89:05 av

89:06 CD4

89:09 för att stabilisera den här bindningen.

89:12 Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början

89:18 så behöver den också ha

89:20 kokstimulering.

89:22 När vi då har

89:23 CD40

89:26 och

89:27 påverkar den här V-cellen som aktiveras.

89:47 Så det som vi

89:49 får ut i den här

89:51 selektionsprocessen

89:53 det är ju då

89:54 det om vi får den här

89:57 bindningen till anteendet som vi hade här uppe

90:00 så får vi då en positiv selektion.

90:26 Och

90:27 minnesceller.

90:31 Minnes B-celler.

90:35 Okej.

90:38 De här cytokinerna

90:40 som producerades här

90:43 av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön

90:46 kommer också

90:48 påverka

90:49 att vi får en

90:50 isotipswitch.

90:51 Så det här är liksom cytokiner här.

90:54 Det gör att vi får en isotipswitch.

90:57 Det blir fel.

91:00 Det blir fel.

91:00 Iii

91:24 A eller

91:26 Ig

91:27 och det här är också då beroende på vad vi har blivit

91:33 infekterad av så vid vissa typer av infektioner

91:36 så behöver vi ha IGE-antikroppar.

91:39 Vid till exempel

91:41 parasitinfektioner

91:41 vill vi ha IGE-antikroppar.

91:44 Så att det här då

91:46 drivs av cytokiner

91:48 som kommer från

91:49 tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen.

91:52 Och det här i sin tur

91:54 drivs ju då av den informationen som de

91:57 den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på.

92:08 I och med att jag skrev upp

92:09 där uppe att det var en positiv selektion så kan vi

92:13 tala om här nere att detta blir den negativa selektionen.

92:22 På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till

92:27 E-cellshjälp

92:30 och därför kommer de gå i apoktos.

92:32 De kan liksom inte få några överlevnadssignaler

92:35 för den här

92:37 kodstimuleringen

92:39 gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler

92:42 för B-cellen.

92:46 Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut

92:49 plasmaceller, vi fick ut

92:51 minnesb-celler.

92:53 Men

92:54 det kan också vara på det viset

92:55 att den här B-cellen

92:57 som aktiverades här

93:00 den

93:01 går tillbaka

93:04 och går ett varv till.

93:09 Till eller fler.

93:16 För att kunna bli bättre och bättre

93:18 och bättre.

93:20 Och det här är också någonting som återupprepas

93:24 om vi då

93:24 träffar på

93:26 ett antingen en gång till

93:27 Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller

93:31 de aktiveras

93:32 de kommer gå in i ett gymnasiecentrum.

93:34 De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre

93:38 affinitet.

93:39 Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre.

93:43 Så att då

93:44 blir ännu mer specifika.

93:56 Som ett exempel

93:57 angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan

94:02 förändras angående affiniteten för

94:04 en antikropp.

94:06 Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade

94:09 med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten

94:14 peptid

94:15 som är kopplad till ett

94:16 världar

94:17 protein.

94:18 Det här är gjort för att man ska få

94:21 antikroppar exakt

94:23 mot

94:23 just det här

94:25 haptenet så att vi under en väldigt, väldigt

94:27 stringent

94:29 metod

94:30 vet vad vi gör för att det ska

94:32 kunna jämföra bättre.

94:34 Så

94:36 dessa möss

94:37 fick

94:38 först

94:40 en

94:43 blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein

94:46 efter sju dagar.

94:48 Och det är ju

94:49 efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt

94:55 svar gällande B och T-celler.

94:57 Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna

95:03 i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från

95:07 den tunga kedjan och här vill lätta kedjan.

95:10 Där vi har små streck

95:12 så har vi mutationer. Då kan vi säga att

95:14 den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen

95:17 för vi har en mutation här.

95:18 Och här har vi en mutation.

95:20 Medan vi här i den här i mittersta

95:22 inte har det.

95:23 Längst ut här har vi en

95:27 mått på

95:30 Affiniteten

95:31 för antikroppen.

95:32 Vilket då

95:35 betyder att ju lägre det här är

95:37 desto högre

95:39 Affinitet

95:41 har

95:45 Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara

95:50 väntat en vecka till.

95:52 gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i

95:56 generaltekniken.

95:57 centrum-reaktionen.

95:58 Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer.

96:02 Vi kan också se att vi har fått en bättre

96:04 affinitet eftersom KD-värdet

96:06 har gått ner.

96:08 Sedan väntar vi och så ger vi de här

96:10 mössan

96:11 ytterligare en immunisering.

96:13 Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras

96:16 att man får

96:17 vaccinet vid flera tillfällen.

96:20 Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen.

96:23 Och sen så kan man se då att

96:25 vi har många fler.

96:27 mutationer.

96:29 Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av

96:37 affiniteten.

96:38 När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler

96:42 mutationer.

96:44 Och vi har betydligt bättre affinitet.

96:48 Så man kan då se att antikropparna förändrar sig

96:51 och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även

96:57 det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger.

97:03 Isothips switch då

97:05 är ju att

97:07 antikroppen får ett nytt skaft.

97:09 Den går från IGM till

97:11 IGG eller IBA eller IDA.

97:14 Alltså att en

97:15 rekommenderad variabel del kan användas till olika

97:18 konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den.

97:23 Som då visar Isothip twitchen

97:26 och hur vi

97:27 hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som

97:32 inte ska vara med.

97:33 Så att man då till slut får fram en

97:36 som är ihopkopplad i det här

97:38 i det här fallet då med en alfakedja.

97:41 Så vi får en

97:42 IDA.

97:44 Och det här då drivs av

97:47 olika typer av

97:48 sittskivor.

97:49 Vi kan få en switch

97:52 igen

97:53 om man skulle tänka sig att den första

97:56 switchen

97:57 från IGM i det här fallet är ju M och D

98:01 till IGG3,

98:02 så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms.

98:06 Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA

98:09 kan vi aldrig switcha den

98:10 igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre.

98:15 Så majoriteten av all isotutswitch

98:19 sker i

98:20 gymnasiecentrum.

98:21 Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också.

98:25 Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den

98:27 någonstans.

98:33 Plasmaseller då.

98:37 Delar vi in lite i olika grupper.

98:39 Vi har de vi kallar för

98:40 kortlivade plasmaseller.

98:43 De har

98:44 halveringstid på 3-5 dagar.

98:48 De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet.

98:55 Och det var de här jag pratade om som bildade primära

98:57 fosit.

98:58 Och det är viktigt att vi har det.

99:00 Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma

99:03 så

99:04 kan vi heller inte vänta på att vi får de där

99:07 antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum

99:10 utan

99:11 på plats ute där vi har en infektion

99:14 så måste vi få dit antikroppar.

99:16 Vi kan inte

99:18 vänta på det bästa utan i detta fallet

99:20 så får vi hyfsat okej antikroppar ändå

99:22 som vi kan få lite snabbare.

99:24 Även om det fortfarande tar kanske

99:26 Jag vet inte.

99:27 fem, sju dagar innan de faktiskt kommer

99:30 medan de då de från

99:32 gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så.

99:37 Sen har vi också långlivade plasmaceller

99:39 och de deltar i processerna i

99:42 gymnasiecentrum

99:43 och

99:44 de då producerar

99:46 IGA

99:47 IGE

99:48 eller IGMT kroppar

99:49 med

99:50 hög affinitet.

99:52 De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan

99:55 till benmärgen

99:56 till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna.

100:01 Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader

100:04 utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera.

100:13 Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de

100:16 superlånglivade plasmacellerna.

100:18 Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna.

100:23 De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering.

100:26 Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta.

100:30 Också under immunologiskt minne.

100:33 Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar,

100:36 antikroppsnivåer i blodet,

100:39 mätbart

100:40 under

100:41 tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion.

100:49 Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut

100:52 med antikroppsnivåer

100:55 efter man har haft en infektion.

100:56 så här har vi antalet dagar.

100:59 Och här har vi

101:01 mängden antikroppar i serum.

101:03 Och det som dyker upp först då är ju IGM.

101:06 Här ser vi den här pentameren.

101:09 Så vi har IGM som dyker upp

101:11 och som till slut kommer även då

101:13 dyka ner.

101:14 Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE

101:17 som ett exempel i det här fallet.

101:19 När vi väl får IGM till kroppar så kommer de

101:22 komma till mycket högre

101:24 nivåer än IBM.

101:26 Sedan då

101:27 gå ner men ändå fortsätta finnas kvar.

101:36 Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild

101:40 på IGG,

101:41 IGM, IGD, IGA och IGE.

101:45 Vi har lite olika varianter. IGG

101:48 finns i fyra olika varianter, IGG 1

101:51 och IGA finns i IGA 1

101:54 och 2.

101:55 IG kommer också bra.

101:56 prata om mer på termin 5.

102:00 Så om vi börjar med IGD

102:03 så finns den faktiskt bara på naiva B-celler.

102:07 Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna.

102:15 Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra.

102:18 Den finns ju bara på de naiva B-cellerna.

102:22 Så just funktionen angående IGD är ganska oklar,

102:25 även om den antagligen har

102:26 någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera.

102:31 Härnäst så tar vi IGM

102:33 som också finns på naiva B-celler.

102:36 IGM

102:38 finner vi mest,

102:39 som även är utsöndras

102:41 ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum

102:45 och i slemhinnor.

102:47 IGM är viktigt för

102:49 komplementaktivering.

102:50 Delvis också fagositos

102:53 med krovolisering, cellrekrytering.

102:55 Också för

102:56 aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida.

103:04 Sedan kan vi ta IGG

103:07 som finns i serum

103:10 också viktig för att den transporteras över till

103:15 fostret.

103:16 Så man kan tänka den lite som IG-gravid.

103:20 Den här är den som är bäst på det mesta.

103:24 Den är

103:26 viktig vid komplementaktivering

103:29 fagositos,

103:30 neutralisation och antibody

103:32 ipendent cellulor, sajter, taxicitet.

103:36 Vi har IGA, framförallt i slemhinnor.

103:40 Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning.

103:45 Bra på neutralisation och agglutination.

103:49 Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till

103:54 mastceller

103:55 och

103:55 funktionen här är

103:58 degranulering och antibody dependant celler och sajtet.

104:03 Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till

104:09 övriga och detta då styrs av

104:11 cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis.

104:19 Så aglutination då

104:21 hoppas jag att

104:23 förklarar sig ganska bra egentligen av namnet.

104:25 Inte kroppar som klumpar ihop antiener.

104:28 Och de som kan göra detta då, det är ju IGM

104:33 för att den jämn pentaner

104:35 och IGA, det heter en bimer.

104:37 Här har vi som exempel IGM som har bundit

104:41 två stycken bakterier.

104:42 Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas

104:47 aggregat

104:48 som då vi har små klumpar

104:51 och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen

104:55 och städas undan

104:59 av det rätt till kulor

105:00 ändå tilliala systemet och så våra

105:02 olika typer av makrofager.

105:07 Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för

105:10 mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte

105:15 ta sig vidare.

105:20 Nästa är neutralisation

105:22 och det är alltså antikroppar som förhindrar

105:25 atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler.

105:30 Och här är det då framförallt IAIGG och IGM.

105:34 Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler.

105:39 Kanske EPT-ställe.

105:41 Har vi patogen eller någon sorts toxin.

105:44 Om vi inte har några antikroppar

105:47 så kan de här då infektera

105:49 och ta sig in via cellerna.

105:52 Om vi istället har antikroppar

105:54 så binder antikropparna

105:55 till de här

106:20 strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras.

106:25 lumen.

106:27 Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in.

106:31 Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också.

106:34 Men om vi kan hindra

106:36 mikroorganismerna för att komma

106:38 för nära så har vi ju

106:40 redan vunnit om man säger så.

106:43 Så det finns det en speciell mekanism för.

106:46 Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan.

106:52 Här kommer de då att producera

106:54 IGA-antikroppar

106:55 som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME.

107:00 Den här

107:01 binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor.

107:08 Den här

107:10 kommer då

107:11 ändå citeras in i

107:14 epitetcellen från den här basulaterala sidan.

107:18 Den kommer

107:20 transporteras till den apikala sidan

107:23 av epitetet

107:25 cellen.

107:27 Och sen kommer den att

107:28 släppas loss

107:29 från den apikala sidan av epitetcellen.

107:33 Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har

107:36 IGA-dmeren.

107:38 Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska

107:41 komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar.

107:48 Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna

107:53 som fanns här på utsidan.

107:55 För att mota den

107:55 så att de inte ska komma in.

107:58 Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt

108:04 IGA.

108:05 Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen.

108:10 Den här sekretoriska komponenten hjälper också till

108:13 så att

108:15 IGA blir

108:16 mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute

108:21 så att det ska liksom klara sig under en längre period.

108:25 Tredje delen här

108:30 är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation.

108:36 Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om

108:40 komplementsystemet

108:42 relaterat till immunförsvaret.

108:44 Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen

108:50 när vi då binder in

108:52 antikroppar som har bundit till antigen,

108:55 detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden

109:00 ut aktivering av C3

109:03 som leder till obsonisering,

109:04 inflammation och lysering av

109:07 akterier.

109:09 Så här har

109:11 antikroppar

109:13 en väldigt viktig roll.

109:17 Nästa är

109:19 oxonisering

109:20 och

109:22 obsonisering

109:25 betyder då

109:25 särskilt viktigt för att underlätta

109:28 fagositos av kapslade bakterier.

109:31 Så opsonisering är att våra antikroppar

109:33 alternativt

109:34 komplementfaktorer

109:36 binder till mikrober.

109:38 Det här exemplet är en bakterie

109:40 så vi binder in

109:41 den sitter här på ytan.

109:44 Vad som kan hända sedan, vad detta gör då

109:47 är att

109:48 det här gör att bakterien

109:51 blir mer aptitlig för våra

109:53 fagositerande celler, till exempel våra makrofager.

109:55 det är lättare för dem att känna igen.

109:58 För

110:00 våra fagositerande celler har

110:02 olika receptorer på ytan.

110:04 Det här är då

110:05 FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen

110:08 på antikroppen

110:12 och de har också komplement

110:13 receptorer som kan binda till komplement som finns på

110:18 som har bundit till bakterier.

110:19 Det här underlättar för agositos då.

110:22 Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien,

110:25 för vår fagocyterande cell

110:29 så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement.

110:33 Detta underlättar då fagocytosen,

110:35 vilket gör

110:36 att vi här då kan få en nedbrytning

110:39 av mikroben.

110:41 Som jag sa så är det här särskilt viktigt

110:44 för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier.

110:47 Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel

110:50 för att undgå

110:51 vagositering av våra

110:55 makrofager.

110:57 Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem.

111:06 Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här.

111:12 Det finns olika FC-receptorer

111:15 som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar.

111:20 Alltså vi har ju

111:21 IGG och vi har IGM och G och så vidare.

111:25 olika celltyper

111:27 uttrycker

111:28 olika FC-receptorer.

111:31 De exempel har vi här

111:33 FC-gammareceptorer,

111:34 alltså de binder till IGG.

111:37 Finns bland annat på makrofager

111:39 neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler.

111:42 Medier bland annat fagositos och adcc.

111:47 FC,

111:48 FC-londreceptorer binder då till IGE.

111:52 Och de finns bland annat på mastceller.

111:54 EU-synofiler, basofiler

111:55 och med deras cellaktivering och T-granulering.

112:00 Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha.

112:05 Vi har FC Alpha Micro

112:07 som är IGAM och

112:10 separata FC Micro.

112:16 Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner.

112:19 Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt

112:23 FC Gamma och FCF-Long,

112:25 receptorer.

112:25 som är viktiga för er att känna till.

112:31 Just när det gäller FC-receptorer på mastceller

112:35 så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria

112:40 i e-antikroppar med väldigt hög affinitet.

112:43 Vad som skiljer de här FC-receptorerna,

112:46 om man jämför med

112:47 sin gamla receptorer, som ska binda IGG.

112:49 Som vi har en

112:51 makrofag som har FC Gamma receptorer,

112:53 så betyder inte det att det sitter fast massa

112:55 IGG på ytan på makrofagen.

112:58 Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob.

113:03 De sitter liksom inte på makrofagen

113:07 som sådant.

113:08 Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG,

113:14 så IGE kommer sitta

113:17 på

113:18 FCF-cellonreceptorn

113:20 på massceller.

113:21 Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där.

113:25 Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen

113:32 ett antingen

113:33 så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera

113:36 och skicka ut sitt innehåll.

113:38 Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem

113:42 när det handlar om allergi.

113:44 Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter,

113:50 har höga titlar av

113:52 IGE-antikroppar mot

113:54 jordnötter

113:55 cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha

113:58 IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller.

114:03 Eftersom det här då är

114:05 den IGE-

114:07 antikroppstyp som vi har mest av.

114:09 Om vi då får i oss

114:11 jordnötter och vi får

114:13 ha en inbindning här till

114:15 jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna

114:18 att skicka ut alla sina granbullar.

114:20 Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få

114:24 en kraftig

114:25 inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken.

114:31 Den sista

114:33 Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity,

114:36 ADCC

114:39 är

114:40 en funktion som handlar om

114:42 att kunna döda

114:44 stora patogener,

114:46 virusinfekterade celler och tumörceller

114:49 så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet.

114:55 Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp

115:03 stora

115:05 parasiter eller

115:07 vissa typer av patogener.

115:09 Utan då

115:11 kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel

115:15 som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus

115:19 och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen.

115:23 Då kommer antikroppar,

115:25 binda in i den här ytan

115:27 och det kan göra att en NK-cell till exempel

115:30 kan med sin

115:32 receptor, FC-receptor, binda till antikroppen

115:34 och då degranulera

115:36 och döda cellen.

115:38 Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker,

115:42 som då

115:45 parasiter, men även

115:47 även våra celler som tumörceller,

115:50 virusinfekterade celler.

115:54 Och här då

115:55 IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA

116:01 mer aktiverar eucinofiler.

116:09 Det var delen om B-celler,

116:11 plasmaceller och effektfunktioner av

116:15 antikroppar.

116:16 Slutligen vill jag säga några ord om

116:19 GALT och mjälten.

116:21 Så här är då en bild av GALT, alltså GATT:

116:25 ford tissue

116:27 som finns i tarmen.

116:32 Här har vi Lumen i tarmen,

116:34 här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager.

116:39 Det här när vi är i

116:41 distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för

116:45 Tayerst

116:48 Under epitelcellslagret

116:50 så ligger det sådana här

116:52 GATT: SOC-silment

116:55 som har ungefär samma struktur som en lymfknuta.

116:59 Att vi då har ett område där vi har

117:03 med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum

117:07 där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion.

117:11 Och vi har

117:14 på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller

117:19 som faktiskt

117:20 har som funktion att

117:22 smaka av och se vad som finns

117:25 i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen

117:31 för att då

117:33 förmedla dem in till de drivceller som finns här under

117:37 och till de B-celler som finns här under.

117:40 Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler.

117:44 Och det här i många fall

117:46 syftar ju till att vi ska

117:47 skapa en tolerans, att vi ska

117:49 lugna ner ett system, att vi ska

117:51 visa vad som finns här

117:54 och vad vi ska

117:55 tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran

118:00 mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på.

118:03 Samtidigt så ska vi

118:04 smidigt sett kunna ta upp

118:06 om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig

118:10 aktivt genom mceller

118:11 och infekterade. Då kommer vi få ett

118:14 fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då

118:17 i och med att vi ligger lokalt här

118:18 kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar.

118:22 Kopplat till de här

118:25 finns ju då, och som också hör till de här

118:27 är ju de mecenteriska

118:30 lymfknutarna

118:31 som ligger i närheten.

118:33 Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i

118:36 pejerska platt

118:37 och i mecenteriska lymfknutor.

118:40 Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5.

118:50 Hjälten då,

118:51 den har ju till skillnad mot våra andra perifera

118:55 lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa.

119:00 Och

119:01 istället då så filtrerar ju mjälten

119:04 blod.

119:05 Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera

119:09 T och B-celler i mjälten,

119:12 den vita pulpan.

119:14 Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet.

119:18 Som det är väldigt

119:25 väldigt näringsrikt och väldigt

119:27 bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera

119:32 var vi har i blodet.

119:34 Och det sker då

119:36 i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är

119:39 uppbyggda på motsvarande sätt som vi har

119:42 i våra andra perifera dimfyllda organ

119:44 där vi har

119:45 B-cellsområde och vi har gymnasialcenter

119:48 och vi har T-cellområde.

119:52 I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger.

119:55 Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten

120:03 perifert, en tweet organ som filtrerar blodet.

120:13 Så faser i det förvärvade immunförsvaret.

120:16 Den här bilden ungefär har ni sett förut.

120:20 Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet.

120:25 Specialantal specifika lymfocyter.

120:28 Vi har gått igenom en ganska stor del

120:30 av det här.

120:31 Vi har

120:33 igenkänningsfasen

120:35 där vi

120:36 träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar.

120:41 Det var det som Ulf pratade om tidigare.

120:45 Vi har då haft vår aktiveringsfas av

120:48 våra B och T-celler.

120:50 Här får vi då en ökad av antalet specifika

120:54 lymfocyter.

120:55 Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller

121:00 och effektor

121:01 T-celler

121:02 i den här aktiveringsfasen.

121:05 Och vid det här tillfället så har vi egentligen

121:09 max

121:10 som max antal

121:12 lymfocyter.

121:15 När vi sedan kommer in i effektorfasen

121:17 så

121:18 kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och

121:21 vårat humorala svar

121:23 gör oss av med antigen

121:25 och då kommer vi också så småningom minska

121:29 vårt antal specifika lymfocyter.

121:31 Och det här till stor del

121:33 beror på att många av dem går i aktivitets

121:36 och att de inte fortsätter att aktiveras.

121:39 Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om

121:42 tolerans.

121:44 Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader,

121:48 överlevande minnesceller och det är det som är

121:51 nästa föreläsning som det kommer handla om.

121:55 Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av

122:03 v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs.

122:08 Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och

122:12 hjälper då andra immunceller.

122:16 Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och

122:20 humörceller.

122:22 Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som

122:25 cirkulerar med blodet och transporteras över epitet.

122:33 Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har.

122:40 Tack så mycket.