Johan Dahlin
f1d717def4
19 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 22:08
- Segments: 367
- Resolution: 1920x1080
0:00 Vad vi nu har diskuterat är hur T-celler som stannar kvar i dinfonogram kan hjälpa B-celler att utsöndra,
0:09 att antikroppar med hög raffinitet och som då kan hjälpa effektfunktioner hos det medfödande systemet.
0:17 Men vi kan också behöva aktivera T-celler som inte stannar kvar i dinfonogram utan ser ut i perifer vävnad,
0:24 till exempel T1-celler som behövs för att kunna hyperaktivera makrofager
0:30 som har intresselulära bakterier som de har pakociterat, men som de inte kan bryta ner.
0:36 Det vi behöver göra nu är att dirigera de här T-cellerna från lymfknutan och ut i perifer vävnad.
0:46 För beskrev innan används eldserektiv
0:49 för att kunna rekrytera in T-celler till lymfnorden
0:55 och CCR7 behövs för att
1:00 komma in till T-cellsområdet.
1:03 Så det vi har här, som de kallas för,
1:05 är att vi har för de vilande eller naiva T-cellerna som aktiveras,
1:08 de har höga nivåer av eldserektiv
1:11 och de har höga nivåer av
1:13 kemokrinrestriktorer för det som finns i den influtna rektesen.
1:17 Det som händer vid aktivering av
1:20 T-hjälparrättceller som man behöver driva ut periferin
1:24 är att man nedreglerar eldserektiv vid aktiveringen så att T-cellerna inte längre
1:30 får komma in i lymfknuten och man behöver då heller inte ha
1:34 lymfknutekemikaliesetod för de kemokriner
1:39 som utsöndras i lymfknutan, såsom de som binder till CCR7.
1:44 Istället opregleras
1:47 vävnadsspecifika kemokrin-receptorer, det vill säga
1:50 bip vävnadsreceptorer för saker som uttrycks eller kemokriner som uttrycks i den
1:55 perifera vävnad, till exempel tarm.
1:58 Och även hor.
2:00 myngdreceptorer som binder till legander som uttrycks på blodkärlens endotell
2:04 i de här områdena.
2:06 Och hur kan detta nu ske?
2:08 Ja, här drar immunsystemet nytta av vitaminer.
2:12 Så vad man har kunnat visa är att tarmdedritiska celler,
2:16 om de aktiverar naiva T-celler i närvaro av vitamin A,
2:21 eller egentligen retinolsyra som bryts ner av bietamin A,
2:24 då kommer de här naiva T-cellerna,
2:27 förutom att nedreglera CCR7 och äldsta
2:30 adektivt, vilket var de precis som jag beskrev,
2:32 som gör att T-cellerna inte längre blir EC-indirektivt knutna.
2:36 Kommer nedreglera de här.
2:38 Och istället uppreglerar CCR-9,
2:40 som är en keymochiner-sektor som binder till kemokriner
2:42 som uttrycks hela tiden från tarmeplitetet.
2:46 Och även då en homercept och altafyrarbetar-7
2:49 som är ett integrin som binder till legander
2:52 som finns hominregander som finns
2:55 på blodkärls-enoterat endast i tarmen.
2:58 På så sätt kan noteserna dirigeras
3:00 tesendriten
3:02 har genom vitamin A,
3:04 som finns framför allt i tarmen,
3:05 fått blivit påverkade
3:08 så att när de aktiverar T-cellen
3:10 i lymfknuten,
3:12 inte bara talar om att det inte är
3:14 lymfknutan det ska mer till, utan det är till tarmen
3:16 och i tarmen behöver den här
3:18 kemikinresteton för att hitta
3:20 ut mot blodkärlsepitetet.
3:22 Det är inte bara i tarmen
3:24 utan även om man har sett i huden.
3:26 Men här är då i vitamin D3 istället.
3:30 de identitiska cellerna.
3:32 Om det här finns i närvaro
3:34 när de aktiverar T-celler
3:36 så kommer det att ske en nedreglering
3:40 för att inte migrera tillbaka till infknutan
3:42 och istället uppreglering av CSR4
3:44 och en receptor som kallas för CLA
3:46 som då binder till blodkärlsendet i huden.
3:48 Och på så sätt kan då teserna dirigeras
3:52 inte bara ifrån lymfknutan
3:54 utan även till den perifera vävnaden
3:56 från vilken den identitiska cellen kommer.
4:00 Vi kallar den för att man då inducerar homingreceptorer
4:04 på ytan som gör att T-cellen nu vet vart den ska bege sig.
4:10 Så T-cellen kommer då att...
4:12 Om vi nu går tillbaka till vår ritning
4:17 där vi ritar eller vår bild
4:20 så ska vi se...
4:22 Nej, vi går tillbaka till bilden igen.
4:26 Där.
4:30 Då har vi den den dridiska cellen här.
4:31 Vi uttryckte skaparinnan TSH-celler som gör den här.
4:36 Men vi kan då också bilda TH1
4:40 celler som också aktiveras med hjälp av kostimulering
4:46 och antien specifik signal
4:50 signal 1 och 2.
4:51 Men den här har då fått andra differentierings signaler.
4:54 Eller viktig är fortfarande att
4:57 det krävs MHC
5:00 och preptid
5:06 på ytan för att aktivera den här
5:14 hjälparcellen TH1 cellen.
5:17 Vad den här TH1 cellen nu då gör
5:20 är att den kommer att nedreglera
5:23 sina CD62L
5:30 kommer att nedregleras.
5:34 CCR7
5:37 kommer att nedregleras.
5:40 Om vi nu skulle bestämma oss för att det här är ett tarm, men vi jobbar med det här.
5:44 Vi kan skriva det här faktiskt.
5:54 Tarm, epitet.
6:00 Då kan vi lägga till här att det som uppreglerade svar ...
6:06 CCR9 ...
6:11 och ...
6:13 halvfantfyra ...
6:15 veta sju.
6:20 Och det här leder till ...
6:23 Oming ...
6:25 till ...
6:27 tarm.
6:31 Så nu kommer de här ...
6:33 Att lämna ...
6:35 Linfknutan.
6:39 Pia ...
6:42 Här är nu ...
6:43 De kommer att inte ...
6:44 ... Lämna ...
6:46 Efteraktivering kommer de här ...
6:47 De här den ridska cellen ...
6:48 T-cellerna ...
6:50 Att lämna ...
6:54 Lymfknutan.
6:55 Bia ...
6:57 Ska vi se här ...
7:00 ...
7:23 När de kommer här ...
7:25 till high and the tydligare Venuels ...
7:27 så kommer de nu inte att dras in ...
7:30 kommer att fortsätta ... ...
7:32 igenom ... ... ...
7:34 komma ut i blodkärlet ...
7:48 Här har vi vårt blodkärl ... ...
7:49 ändå till ... ... kommer ut ...
8:00 ...
8:03 ...
8:06 ...storskärlet ...
8:09 ...storskärlet ...
8:12 passerar igenom ...
8:16 och de inte längre uttrycker ...
8:17 CD62L ...
8:21 ...ihwwetsen
8:26 ...här är nu ...
8:30 i tarmen ...
8:31 men cellerna kommer också att börja rulla ...
8:34 på grund av de aktiverade ...
8:35 ändå telet ...
8:38 och med hjälp av sina specifika ...
8:41 hommingsignaler ...
8:42 kommer de här nu att kunna be sig ut ...
8:46 i vävnaden ...
8:48 T1 ...
8:53 och ...
8:54 om den här ...
9:00 har brutit ner sitt antienspecifik signal ...
9:20 ...
9:20 här att utföra sin effekt och funktion ...
9:21 vilket är ... ... utsöndra ...
9:27 inte från gamma ...
9:30 till den här
9:33 makrofagen, vilket gör att den här
9:35 makrofagen blir hyperaktiverad.
9:38 På så sätt kan den degradera det som den har inuti
9:42 sig och som den inte klarar av utan hyperaktiverad.
9:48 Jag såg här när jag tittade på den här
9:50 att antienet bakteriegentligen
9:54 som jag beskrev innan,
9:55 hade varit bra om vi hade dragit det hela vägen in hit.
9:58 Det visar ...
10:00 att det är det som hamnar på antikropparna
10:02 och b-cellerna som sitter i lymfknutan.
10:07 Egentligen ...
10:14 skulle vi tro att det ...
10:16 Det kommer in i lymfknutan och sedan hit.
10:21 Där.
10:23 Okej.
10:25 Så om vi går tillbaka nu och tittar på ...
10:30 Så kommer det alltså att ...
10:35 När vi har aktiverat effekter och t-hjälparsällan
10:38 holning av dessa är att de lämnar lymfknivar vid efferent limfa.
10:41 Tillbaka till blodet vid eduktus traskus.
10:44 Okej. De kommer nog inte längre att fastna i lymfknutan eller ha möjlighet
10:50 i ens en lymfknutan därför att de längre inte trycker
10:53 CV62L.
10:55 Inflammationen då ut till den perifera verkligen påverkar blodkärlsändetelet vi får inbrott
11:00 omsning och roblin.
11:01 De här blodkärlsändetelen ute i tarmen
11:04 om det här nu var tarm den vitiska cellen som hade kommit ut
11:06 uttrycker homing-receptorer, eller hominmolekyler,
11:10 till exempel maldkam.
11:12 Detta är det som alfa 4-arbetar-sjuk kan binda till.
11:16 På så sätt binder t-cellen till markam,
11:21 når till vävnaden, och sedan gör kemokein-receptorerna,
11:25 CC99, att t-cellen migrerar ut i den perifera vävnaden
11:30 och mot tarmepiteten.
11:37 Perifer effektorcell då, när den har blivit aktiverad,
11:43 så beger den sig ut via F-rent-limfa.
11:48 Tillbaka ut i blodkärl, ut i blodcirkulationen.
11:53 Den kommer då inte att komma tillbaka in i lymfknutan,
11:56 utan den kommer att bege sig ut i den perifera vävnaden.
12:00 D-3 som drev detta genom den mobila cellen.
12:09 Om den effektorkärlen inte finner något antenat,
12:14 den t-cellsrecepten kan binda till den genom
12:16 c-molekyler och med prutiner där ute,
12:18 kommer den att besa tillbaka med alfabetet,
12:19 limfa genom nymfknutan,
12:22 F-ret limfa tillbaka ut ur blodkyrkaraktionen
12:24 och på så sätt komma ut i perifer vävnad.
12:27 Perifera effektorkärl är
12:30 effekt är ute i perifer vävnad, till skillnad från den naiva t-cellen,
12:34 som bara recirkulerar genom ytterligare.
12:40 När väl effektortesen, perifera t-shop-et-cellen,
12:44 kommer ut i perifer vävnad, kan den då hjälpa
12:49 hyperaktivera makrofager med hjälp av
12:52 intrång gammal, vilket vi ser här.
12:55 På så sätt hyperaktivera dem, makrofagen,
13:00 mer lytisk i sina förmåga att avlida bakterier och också
13:04 ha svårighet att visualisera de som finns i fagosomer.
13:08 Detta vill vi dock bara göra med hyperaktiverade
13:11 omakrofager som på sin yta utvisar
13:14 mhm-molekyler som visar att t-cellerna
13:16 ska hjälpa de här via sin t-cellsraceller,
13:19 det vill säga det som t-cellerna är specifika.
13:25 Detta var då t-hjälparsceller och sen har vi de toxiska
13:28 t-cellerna som vi också kan behöva,
13:30 för att komma ut i perifer vävnad och avdöda virusinfekterade celler.
13:37 Virusinfekterade celler är celler som uttrycker antigen
13:42 som finns i cytoplasman och på så sätt presenteras på hemmasegla sätt i molekyl.
13:47 Istället för MCAS II, vilket var de här exemplen
13:50 när det gäller aktivering av CV4, positiva t-hjälpaseller.
13:55 Aktivering av cytokiska t-celler, i detta fall behöver virusinfekterade celler
14:00 som antingen direkt infekterar den dritiska cellen, så att den dritiska cellen
14:06 som migrerar in till lymfknutan kommer att translatera virusproteinerna.
14:11 Virusproteinerna, och i det här fallet, degraderas i cytoplasman av proteasomen
14:17 som hackar ner det här i bitar, keptiderna pumpas in med hjälp av tapp in
14:22 i det endoplasmatika rutiklet där de laddas och laddas på hemmosegla sätt på molekylen
14:26 som sen transporteras ut i ytan.
14:30 Så har vi den dridskasellen, har förmågan att också kunna ta upp
14:34 infekterade hela, eller delar av celler,
14:37 som har varit infekterade av virus, och som center
14:39 upp antigenet, de dridskacellerna och för in dem i cytoplasman.
14:45 Och på så sätt degraderas det och följer samma sak.
14:48 Det är vad det här som kallas för cross presentation,
14:50 att den dridskacellen antingen är den,
14:52 den själv infekteras eller så kan den tas upp
14:55 antigen, presentera dem på hemmonsiklasset.
15:00 Ttoxka t-celler aktiveras också i lymfknutan av den dritiska cellen via
15:04 presentation på hemmonsiklass 1, precis som jag beskrev innan, på hemmonsiklass 1.
15:09 De här cytoxka t-cellerna lämnar också via lymfan och duktig straskus tillbaka inne i blodet.
15:15 Och det intressanta här, eller det lite enklare för er studenter,
15:18 är att det följer samma regler som jag precis beskrev för
15:22 perifera cd4-positiva till hjälpmedel, det vill säga att de uppreglerar
15:26 homing-receptorer och homing
15:30 och även receptorer för kemokiner som uttrycks i perifera vävnad och samtidigt
15:36 nedreglera cd62l och cc7.
15:40 Så det följer samma regler, i det här fallet vill vi då få ut de perifera
15:44 seriotabostiva t-cellerna precis som de perifera effekter
15:49 och t-cellerna som jag precis beskrev.
15:53 Väl ute i den perifera vävnaden, vad gör de cytoxiska t-cellerna?
15:56 Jo, de skannar av och letar efter
16:00 efter celler som har blivit infekterade med viruset
16:03 och därmed uppvisar M-oceklaisk hettmolekyl som de här exemplen.
16:06 Här är en virusinfekterad cell som uppvisar M-oceklusiett med en preptil.
16:10 Som den cytotoxiska t-cellen har blivit aktiverad av en infekterad aylymfknuta
16:14 eller den dritiska cellen.
16:16 Däremot lämnas de här cellerna runtomkring som inte är viruseffekterade
16:28 och därmed inte visar upp virusetider på sin yta
16:30 och därmed inte orkar den.
16:34 Det som då har hänt
16:36 är att många virus har utvecklat mekanismer
16:38 som nedreglerar uttryck av emoceklacettmolekyl
16:40 på den infekterade cellens yta.
16:42 Det vill säga, t-cellsreceptorn är ju helt beroende av
16:46 att känna av en M-oceklacettmolekyl
16:48 mer preptitid. Sen finns det ingen
16:50 finns det ingen betydelse
16:52 att presentera om en T-cell på så sätt blir blind
16:56 och kan inte känna av de virusetterade cellerna.
16:58 Och då får vi ingen igenceller
17:00 i medeltalscetenser.
17:02 Och där behöver det adaptiva mysflaget
17:04 få kämp vad det medför i det medfödda viruset.
17:06 Och här kommer då det som kallas för N-cocell, natural killers celler.
17:12 De här natural killerscellerna, de är lymfocyter
17:14 men de saknar antigenaceptor.
17:16 De har internotesens receptor, inte de B-ceptorceptor.
17:19 Vad de istället uttrycker är aktiverande receptorer
17:22 och inhiberverande receptorer.
17:24 Och N-corecellens inhiberande receptor
17:27 är M-ocecolas 1-molekyl.
17:30 Det vill säga
17:34 det som den N-cocellen går runt och känner av, det är en natural killer.
17:40 Den är alltså redan klar för att inducera död i celler.
17:46 Så det som händer i vanliga fall när en cell uttrycker
17:50 Emmos normala nivåer av Emma och Cillas cell
17:52 är att de bromsar cellen från att vilja avdöda cellen.
17:59 Så där finns en.
18:00 Bromsmekanism för N-cocell och det är M-oceclacet-molekylen.
18:04 Nedregleras M-oceclacet-molekylen
18:06 så kommer normalt uttrycker jag MHC-cellen
18:10 ingen cytotox, nedreglerad MHC1
18:14 så kommer focytotoxen.
18:16 N-cellen blir alltså bromsad av hemoceclacet-monologi.
18:20 Vän av ordning säger då:
18:22 Ja, men hur är det nu?
18:23 Vilka celler är det som uttrycker MHC1?
18:25 Ja, det är alla celler med kärna.
18:28 Hur gör vi dem med rörelselen?
18:30 där blodkroppar som inte uttrycker HemoCirklaset?
18:33 Orde inte då vi blir helt anemiska av NK-cellerna
18:36 som då skulle döda av alla röda blodkroppar
18:38 som inte har E-moceclacett-brytare?
18:42 Nej, det har visats med senare forskning
18:44 att det är faktiskt så att NK-cellerna
18:46 behöver faktiskt först få en aktiverande signal
18:50 som sedan slås av av M-Cclacet-monekyl
18:52 och receptorerna för E-mocecronic.
18:55 Och röda blodkroppar saknar den här aktiveringen
19:00 ger den stimulerande signalen men har sen ingenting som bromsar
19:17 NK-celler och därmed.
19:19 Och att de här är viktiga NK-celler har man visat då
19:22 därför att personer som saknar NK-celler
19:25 lider av återkommande virusinfektion.
19:30 Så om vi då bara tittar på sammanfattningen av dagens föreläsning.
19:36 Det är ju den ni har ritat här tillsammans.
19:39 För mig här har vi gått igenom det.
19:42 Om man ska försöka summera det med bara en sammanbjudande slide här.
19:49 Så behöver vi samspelet, först och främst behöver vi en cellinteraktion
19:53 mellan det medförda immunsystemet och det alternativa.
19:56 Detta sker genom antigenpresentation i bildförlopp.
19:59 Den dritiska cellen
20:00 visar upp antigen protesceller och aktiverar dem i lymfknutan.
20:07 Sen behöver vi då en utsöndring av signalputskriner.
20:10 De här T-hjälpacellerna kan nu utsöndra cytokiner
20:15 som påverkar andra celler, dels perifert, men även i lymfknutan.
20:19 Och sen har vi då också att vi utsöndrar attraktionsproteiner,
20:23 det vill säga kemokriner, som dirigerar migrationen av cellerna till olika platser.
20:30 Om man nu tittar på detta i olika typer av möss som har defekter på olika celltyper.
20:37 Så om de skulle sakna det medfödda immunsystemet,
20:40 så skulle detta i mängden pakter och gener i organismen
20:44 och tiden efter infektion.
20:46 Då skulle det inte finnas någon broms,
20:47 så skulle det inte finnas någonting som gör det
20:49 adaptiva myssystemet eller förvärvade immunsystemet.
20:53 Någon chans att kunna tillväxa och bli specifikt.
20:58 Och därmed kommer
21:00 att det är en vara att tillväxa.
21:03 Om vi istället har ett funktionellt medhjälpmedel
21:06 till immunsystem, men inga TLB-celler,
21:08 då skulle bromsen finnas där initialt,
21:10 men i och med att patiener då skulle ha möjlighet
21:13 att kunna överleva,
21:15 ute till exempel i medfödda immunceller
21:18 som inte kunde degradera dessa,
21:20 så skulle man få först en viss broms
21:22 men sen skulle få en gradvis ökning
21:24 där vi inte kan döda av de här cellerna
21:26 med hjälp av samarbetet mellan
21:28 det medfödda och det förvärvade immunsystemet
21:30 men om vi har ett fullgott immunsystem så kommer vi få bromsen
21:33 med hjälp av det medförda immunsystemet som köper tid
21:36 åt förvärvade immunsystemet att kunna utvecklas
21:38 och på ungefär en vecka
21:40 effektivt kunna bli specifikt mot de olika antigen
21:45 och på så sätt hjälpa det medförda immunsystemet
21:49 och så på så sätt bli mer effektivt
21:50 och därmed kan vi avdöda och stöta av patien.
22:00 länk