Johan Dahlin
f1d717def4
40 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 36:46
- Segments: 691
- Resolution: 640x480
0:00 Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas.
0:08 Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen.
0:18 I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden,
0:23 exempel flera här med en hand i neddelen av tiden.
0:26 Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen
0:30 också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan.
0:38 När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt.
0:45 Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum
0:48 men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar.
0:54 Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att
1:00 klinga in i kroppen.
1:02 Och på så sätt mota odlig grind.
1:04 Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder
1:08 som vi behöver för att ta upp föda i tarmen
1:10 eller också att vi behöver ta upp syre
1:12 över lungväven.
1:14 Detta är de två största inkörsportarna
1:18 för bakterier.
1:20 Och de är då svåra att skydda.
1:22 Och där behöver vi då ett starkt immunsvar.
1:26 Immunsvaret behöver göra när vi då när
1:30 tränger in och kommer över våra barriär funktioner.
1:32 Detta kan bero på att patienen
1:34 har ger leveransfaktorer
1:36 som ger de här egenskaperna.
1:38 Eller att det uppstått ett sår.
1:39 Då behöver det medfödda immunsystemet
1:40 känna igen detta och aktiveras.
1:42 Nästa steg i kedjan
1:44 är att det medför immunsystemet
1:45 behöver aktivera det förvärvade immunsystemet.
1:48 Kommunicerar och aktiverar detta.
1:50 Och slutändan
1:52 så behöver det medfödda
1:54 och det förvärvade immunsystemet
1:56 tillsammans utföra effekt och funktioner
1:58 som leder till avstötning av mikrofon.
2:00 Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har.
2:04 Vi har dels då att vi har tight junksens mellan
2:07 FTL-celler ut mot till exempel
2:10 i tarmen eller i lungan.
2:12 Det här hindrar då
2:14 patiena att kunna tränga in mellan cellerna.
2:18 Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager
2:20 av karatin, karaktäriserad hud
2:22 som är avdöda celler i stort sett
2:24 som finns längst ut och på så sätt
2:26 gör det svårt för patiena att tränga in.
2:28 Och om de skulle komma in i cellerna så finns det
2:30 mycket att använda i form av näring.
2:34 Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden
2:38 men kanske framför allt i tarm och i lungor.
2:42 Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern.
2:48 Detta är då återigen framför allt på slemhinnor.
2:52 Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp.
2:56 I lungvägarna, upp ur lungorna
3:00 eller längs med tarmen.
3:02 Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever
3:06 på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen
3:11 där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför
3:14 viktiga funktioner för kroppen, till exempel
3:16 att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner
3:20 fibrer.
3:22 Och om vi då tänker rent
3:24 immunologiskt varför är de här viktiga?
3:26 Där de tar egentligen upp plats för det som annars
3:30 patogen skulle kunna enklare att tillväxa.
3:33 Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång
3:37 och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa.
3:41 Så även här är kommersalvakterierna viktiga.
3:44 Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen
3:47 och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna.
3:52 Men framför allt, när det gäller immunologiskt
3:54 så är det ett skydd rent att de är på plats
3:56 och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det.
4:00 och när man räknar ungefär
4:02 hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier.
4:06 Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp.
4:10 Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg
4:14 de här bakterierna.
4:17 Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser
4:20 det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen.
4:24 Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar.
4:30 Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning.
4:34 Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret.
4:40 Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts.
4:46 Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna.
4:52 De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen
5:00 så kallade defensiner.
5:02 De här utsläppen står i en propeptiv form
5:04 och när de kommer ut i mag-tarmkanalen
5:06 med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva.
5:10 De här kan alltså direkt lysera bakterier.
5:14 Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna
5:18 en ansamling där nere.
5:22 Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet.
5:26 Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden.
5:30 Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna.
5:33 De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas
5:37 cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig.
5:40 Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av.
5:45 Och så finns det hela tiden på nytt.
5:47 De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av
5:51 Tay, tych functions.
5:53 Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder.
6:00 Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna
6:06 och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring
6:10 stamcellerna nere i kryptan.
6:12 Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda
6:15 för om det nu händer någonting med stamcellerna
6:18 i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här
6:22 eptesällslaget som hela tiden annars
6:25 då delningen gör att det hela tiden förnyas.
6:29 Det är också en viktig funktion
6:30 om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av.
6:36 Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt
6:40 även till och med då i tarm.
6:44 Så det var barriärfunktionen.
6:46 Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras.
6:53 Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar
6:57 därför att bakterier delar sig väldigt fort och
7:00 inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien.
7:06 Vi har lösningar med retorer.
7:08 Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på.
7:11 Vi har även det som kallas akutfasproteiner
7:15 och sen har vi då inte förordning, inte förordning,
7:17 framförallt viktiga vibirala munsvaror.
7:19 Det här kommer jag att visa en side på scenen.
7:22 Till vår hjälp har vi också celler.
7:24 Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden.
7:30 Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om.
7:33 Makrofager och deliritiska celler.
7:35 Mastceller pratar vi inte mycket om.
7:37 På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen.
7:42 Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut.
7:46 Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till.
7:49 Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer.
7:54 I vår perifera blod.
7:56 Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer.
8:00 Vi har även en kocell.
8:02 Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna
8:05 som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi.
8:12 Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna.
8:16 Här står det i text vad de är.
8:17 Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar.
8:21 Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman.
8:23 De aktiveras av infektion på olika sätt.
8:28 Detta leder till en enzymkaskad.
8:30 Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop.
8:34 Som ett legobygge.
8:35 Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner.
8:40 Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras.
8:46 Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop.
8:50 Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna.
8:54 Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler.
8:58 Och vi kommer öka upptagets förmågor.
9:00 Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen.
9:06 Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild.
9:11 Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9.
9:22 Det finns tre sätt att aktivera komplementet.
9:25 Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först.
9:30 Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera
9:35 aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva.
9:41 I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen.
9:45 Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin.
9:50 Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast.
9:54 Och därav fått detta namn.
9:56 Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar.
10:00 Vad är basen för att detta går igång?
10:02 Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen
10:04 har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika.
10:10 Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen
10:14 och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen.
10:18 Detta gör att komplementet kan aktiveras.
10:21 Och vad innebär det då att komplement aktiveras?
10:25 Jo, det innebär att komplementen 2
10:30 till den konfirmationsförändrande antikroppen
10:34 så kan detta komplement 1 nu
10:37 tillsammans med antikroppen klyva
10:39 dels en C2-enhet i en C2-a-enhet
10:42 och en C2-b-enhet.
10:45 Samtidigt kan också C4-klyvas
10:47 och göra en C4-a
10:50 och en C4-b-enhet.
10:51 A-enheterna klyvs av
10:53 medan b-enheterna byggs ihop
10:56 som ni ser längre ner
10:58 på svajden här.
10:59 Då har de kompletterats
11:00 bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet.
11:04 Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas.
11:10 C3-klyvs då av som vi avvisade innan
11:13 när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet.
11:18 B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b,
11:23 två-b, C3-b-enhet
11:26 som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil.
11:30 På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop
11:34 till ett attackkomplex.
11:37 Membranattackkomplex är ett Mac-komplex.
11:40 Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar
11:44 hål i bakteriens cellmembran.
11:47 På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement
11:50 så att vi kan lysera bakterier.
11:54 Det andra som sker när de här enheterna
11:58 klyvs ut är att de skapar
12:00 lokal information och även
12:01 på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll.
12:06 Det syns på högersidan när vi tittar på de olika
12:09 enheterna som klyvs av.
12:10 Men det är precis samma sak på den vänstra
12:13 sidan för den klassiska vägen och
12:15 lektinväg.
12:18 De enheter som binder in till
12:21 bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten,
12:26 utgör sedan det vi kallar för optionisering,
12:29 de gör alltså bakterier.
12:30 Bakterien, mer lättätlig eller
12:31 aptitlig för makrofager.
12:34 Därför att makrofagerna
12:36 eller celler från det medfödda
12:37 munsystemet, har då receptorer för komplementen.
12:40 Så de har rörelsetorer på C3V
12:44 och om C3V nu har bundit in
12:46 till en bakterie så kan de mikrofager
12:48 med hjälp av sina C3V
12:50 receptorer eller komplement
12:52 receptorer och binda in mer effektivt
12:54 och på så sätt ta upp och bryta
12:56 ner bakterier med mikrofager.
13:00 Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade.
13:05 Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement,
13:09 det kallas för den alternativa vägen.
13:11 Man upptäckte där var att i närheten av bakterier
13:15 så sker hela tiden en spontan hydraulys
13:19 av komplementsystemet, C3-enheten.
13:23 På så sätt sätts den här igång.
13:25 Våra celler, det vill säga celler i vår kropp,
13:30 de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna
13:35 som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier.
13:38 Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V
13:42 och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har.
13:47 Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna
13:52 utan bara visa hur det här bygget sker.
13:54 Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta.
14:00 Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg.
14:03 De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit.
14:06 Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten
14:11 som sedan då leder till en obsorisering
14:13 med hjälp av C3V-enheten.
14:15 Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av.
14:18 Och vi får till slut också en lys av bakterien
14:20 när membranattack
14:22 komplexet byggs ihop.
14:27 Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken
14:30 den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då
14:33 upptäckte sist så är det väl
14:35 om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade
14:39 genom att bakterien
14:40 inte är aktiverad med mannosbindande elektrin.
14:43 Det sker senare,
14:45 så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först.
14:52 Det var lösliga medietorer.
14:55 De kommer tillbaka till de andra två senare
14:58 och då pratar jag om
15:00 dels interferoner och även akutfasprotein.
15:05 Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler
15:08 är det vi har som är viktiga för att starta
15:11 för att alarmera immunsystemet
15:13 när en patogen har kommit in.
15:14 Ja, de makrofagerna de finns där redan från början.
15:17 Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos.
15:22 Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner.
15:26 Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket.
15:30 under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner
15:34 är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna.
15:38 Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur
15:42 immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra
15:45 sätt.
15:47 Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner.
15:50 De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner.
15:54 Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler
16:00 i har det medfört det myntstämt.
16:02 Även andra immunologiska celler
16:03 att veta i vilken riktning man ska röra sig.
16:07 Och det beror på att det byggs upp gradienter
16:09 och med hjälp av kemokinreceptorer
16:11 kan de sedan känna av en lägre koncentration
16:14 och de rör sig mot en högerkoncentration.
16:16 Alltså röra sig mot detta.
16:18 Det kallar vi kemotaxi.
16:19 Men sedan rör sig den riktningen
16:21 mot en högerkoncentration.
16:24 Så vi har dels utsöndringar av kemokiner
16:26 som kan regleras på celler, men vi kan även reglera
16:29 genom hur mycket kemokiner
16:30 receptorceller uttrycker och hur pass känslorna
16:32 blir för den här klimoklinikerallienten.
16:36 Makrofagerna, de har en stor uppsättning
16:38 av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober.
16:41 Och de här
16:45 de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen
16:49 känner vi då igen med hjälp av
16:50 patent-rekomminition-receptors, PRR's,
16:53 som är en förkortning som används.
16:57 Det är alltså direkt igenkänning.
16:58 Men sen har vi också indirekt igenkänning
17:00 och där beskriver vi innan
17:02 hur komplementreceptorer på makrofagen gör
17:04 att den kan binda in
17:05 och fakturera mikrober
17:08 där komplementet har vunnit in
17:09 och se till att benenheten finns tillgänglig.
17:12 Samma logik sker också om en antikropp
17:14 har vunnit in
17:15 till en patogen
17:18 då kan
17:19 makrofagen mer på det
17:20 som kallas för FC-receptorer
17:22 då känner igen FC-delen av antikroppen.
17:24 Och på så sätt
17:26 äta upp och bryta ner material
17:30 som har märkts ut med hjälp av antikroppen.
17:34 Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna.
17:36 Vad är det de känner igen?
17:37 Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober
17:40 som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad.
17:43 De har alltså inte kunnat mutera evolutionen
17:45 och har inte kunnat driva
17:46 så att de här inte längre är tillgängliga.
17:48 De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier.
17:52 Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative
17:55 till molekylopatens eller paus.
17:57 Nu ska man inte dra den felaktigt
18:00 slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här
18:04 strukturerna utan det sker även från mikrober.
18:06 Så i vissa fall kan man även se terminologin
18:09 för mikroassociativt med rekrytatens.
18:11 Detta delas både från patogener och även kommissarie.
18:16 Våra rörelser här patene recognition-assitorer
18:20 man nedärvs i oförändrad form.
18:23 Här sker ingen förändring av de här.
18:26 Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare
18:30 när det gäller T-cellsreceptorer till exempel.
18:34 Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer
18:37 så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer
18:40 men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet.
18:44 Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet
18:47 har nu många olika receptorer för att kunna känna igen
18:50 de hela uppfödningarna av olika patogener
18:52 som kommer in.
18:55 Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover
18:58 med hjälp av de här receptorerna
19:00 utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död.
19:04 Det vill säga de dör inte genom apotos.
19:06 Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för
19:11 DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus.
19:14 Så något som frisätts från en cell som går inekros.
19:19 Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP
19:22 som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress.
19:30 Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande.
19:35 Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt.
19:40 Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling.
19:46 Från början då, det vill säga att vi har
19:48 gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan.
19:52 Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva
19:56 när det till exempel
19:58 är nästan till hälften är
20:00 främmande.
20:02 Så därför har man då pratat om
20:03 att man har ställt om stranger och danger
20:05 och att det är fara för immunceller,
20:08 det vill säga antingen mikrober
20:09 eller att celler dör av onatur i död.
20:14 Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter.
20:16 Det ena är att öka upptaget av mikrober,
20:18 att bli mer effektiva
20:20 på att ta upp mikrober.
20:23 Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna.
20:28 Exempel på receptorer som behövs
20:30 och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn.
20:33 Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR,
20:37 nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps.
20:39 Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt,
20:43 att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams.
20:45 De här upptäcktes först
20:47 och det har till och med lett till
20:49 nobelpris för Nobelprisuttäkt
20:51 för upptäckten av tolvika receptorer.
20:54 Det är de som är mest välskrivna.
20:58 Så tolvika receptorer
21:00 De är evolutionärt konserverade.
21:03 De upptäcktes faktiskt först i bananflugor
21:05 och det var när man gjorde
21:07 studier där man skulle försöka förstå
21:09 vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades
21:12 till dorsat eller organ utvecklade
21:14 dorsat eller bersat.
21:16 Då fann man de här generna
21:17 som drev detta
21:19 och då ska den som har upptäckt detta
21:20 ha sagt
21:22 klassiskt tolv på tyska
21:24 det vill säga det är galet
21:25 när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat.
21:30 Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för
21:34 gener som kunde känna igen
21:36 infektioner via bakterier eller
21:39 svampar.
21:42 Och detta är så pass evolutionärt
21:45 konserverat så det finns faktiskt också i växter
21:48 och då även i
21:49 MMADIA.
21:51 Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där
21:55 är de för 12 lika recitorer.
21:58 De finns på ytan
22:00 en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin.
22:04 Så saker som finns utanpå bakterier.
22:06 Men det finns också då intresselulärt i
22:09 om man blir medfödd i myncellerna.
22:11 Och då är det för att känna igen innehjälp och somer
22:14 och känna igen bakterier, viralt DNA
22:17 eller viralt
22:18 och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA.
22:23 Här är en bild av
22:24 hur tolvdikade
22:27 citorerna finns då på sällyta.
22:30 Nutella 2.4 och även då innehållande zoner
22:33 till LR37889.
22:35 Detta får visa att det finns en rätt så komplex
22:38 signaleringskaskad efter att de två
22:41 lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig
22:44 i sin ligal.
22:45 På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår
22:48 hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat
22:52 och visar de komponenter som är invecklade,
22:55 involverade i UTLR4 signalera.
22:58 Som då kände igen LPS.
23:00 Så det är man ser längst ut till vänster.
23:03 Och de olika komponenterna som ingår då
23:05 det är dels toalika recitorer, dess intressellära
23:08 domän som sen binder till olika adaptor
23:10 proteiner som i sin tur påverkar
23:12 mediatorer inne i
23:14 cytoplasma.
23:16 Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor
23:18 som kallas ENF-capa-B
23:20 som är den som
23:22 behöver frisättas från cytoplasma
23:24 för att komma in i kärnan och utföra sin effekt.
23:27 Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin
23:30 detta gör att det cytoprasmatiska
23:34 del av receptorn binder
23:38 till ett Adaptoprotein som i sin tur
23:40 rekryterar dit fler mediatorer
23:42 och i slutändan så klyvs
23:44 från NF-capa-B bort
23:46 den faktor som innan
23:48 har inhiberat den här transaktionsfaktorn
23:50 för att kunna komma in i
23:52 tjänstkärnan och nu när den klyvs bort
23:54 då kan den komma in
23:56 och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener
23:58 så inbillningen av två olika receptorer
24:00 15 leder till en transkription av provinflammatoriska
24:03 cytokiner.
24:04 Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar
24:07 det var det som ledde till ett mobilpris
24:10 där man nu visade att de två lika receptorer
24:12 de är då de som behövs
24:14 för att initiera och aktivera
24:16 de medförda immuncellerna.
24:18 Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare
24:20 om man nu hittat ytterligare
24:22 till exempel en nordlikare septoria.
24:24 Men vad är de här provinflammatoriska generna?
24:28 Ja, det är provinflammatoriska
24:30 ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts.
24:34 De här kommer dels ha en lokal effekt
24:36 och de kommer även ha en systemisk effekt.
24:38 Namnet på cytokiner
24:40 är oftast interlevkiner
24:42 för när man upptäckte dem
24:44 så ansåg man att de här
24:45 påverkade endast på levkocyter.
24:48 Det har visat sig att även andra celler
24:50 kan påverkas av inte lerokiner
24:52 och även andra icke immunceller
24:54 kan göra interlevkiner.
24:55 Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL
24:58 som ni ser i 1, 6,8 och 8
25:00 12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein
25:04 som jag beskriver i mina nekarnas attraherar
25:06 alltså ha en kemotaxi där man
25:08 sällan rör sig mot en gradient.
25:10 Här finns också tenat alfa
25:12 som är mycket centralt
25:14 provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan
25:16 man började namnge cytokiner
25:18 men inte levkine.
25:22 Så de provinflammatoriska
25:24 cytokinerna har lokala effekter?
25:26 Vad är det för lokala effekter
25:28 man kan ha? Jo, de behöver påverka
25:30 verka blodkärlsändotelet.
25:32 Så vad vi ser här nu i
25:34 är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt
25:36 med patogenen, ytsända cytokin och kemokin
25:38 som påverkar blodkärlsändoteret.
25:40 Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt
25:42 och det behöver även
25:44 få de här cellerna
25:46 som är i blodbanan att bromsa upp
25:48 och fastna in på
25:50 fästa in till blodkärlsändoteret
25:52 för att i så fall kunna pressa sig igenom
25:54 och komma ut i vävnaden.
25:56 Trots det stora blodtrycket
25:58 som driver på cellerna förbi annars i blodkärl.
26:00 Och sen då rekrytera ut de här
26:04 och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation
26:06 är då förutom nya makrofager
26:08 monocyter, även neotofiler
26:11 som är väldigt effektiva fagocyter
26:14 rekryteringen ut till vävnaderna
26:18 från blodkärlet
26:20 är en central process till den inflammatoriska
26:22 lokala inflammationen.
26:26 Vad vi ser här är då
26:28 levkocyter i blodbanan
26:30 de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret.
26:51 Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret.
27:00 Sedan med hjälp av integrina
27:02 som sitter på
27:03 leukocyter i det här fallet då, neotrofilen
27:06 kan binda in kraftigare
27:08 ett integrinligande
27:10 som gör att cellen till slut helt kan stanna upp
27:14 och my sedan med hjälp av diabetes
27:16 pressa sig emellan
27:18 blodkärlsändoter och komma ut
27:20 i perifera vävnader.
27:22 Sedan med hjälp av den kemokingradient
27:24 som har byggts upp här från makrofagen
27:26 så kan då den rekryterade cellen
27:28 i det här fallet neotorstiner
27:30 röra sig mot makrofager.
27:32 Och med hjälp av kemotoxid
27:34 röra sig den här riktningen
27:36 hårt mot makrofager.
27:38 Och den kemokiner som var här
27:40 var IL8 som utsömmades av makrofager.
27:45 Väl framme behöver sedan
27:46 den fagosyriska cellen ta upp
27:48 bakterien för att bryta ner den.
27:51 Sanningsanvänds för allt upptag av
27:54 cellmaterial från en fagosyritisk cell
27:57 är då, man kan inte kalla det för endosy2,
28:00 av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial.
28:04 Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn.
28:08 Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning
28:12 eller fagosytos när man tar upp ett anteende.
28:16 Vi brukar säga ett partikulärt anteende
28:18 det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie.
28:22 Oavsett vilket sätt som de här tas upp
28:24 så ska de sedan då i tidiga endosomer
28:28 bryta ner det de har tagit upp
28:30 i endosomer och slutgiltiga
28:32 med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt
28:35 till proteinerna i detektiver.
28:38 I det här fallet då som vi gör det här
28:41 om man nu behöver ha en riffagosytof
28:43 så behöver även patyleren avdödas i fagosom.
28:47 För att kunna göra det
28:49 så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser.
28:55 Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet.
29:00 Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer.
29:05 Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp
29:09 så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet.
29:13 Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet.
29:20 Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier.
29:25 Vi har även andra enzymer här.
29:28 Vi har ett inducerbart kväve oxidaser.
29:30 Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler.
29:34 Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna.
29:37 Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet.
29:42 Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp.
29:48 Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna.
29:52 Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade.
29:57 Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet
30:00 finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation.
30:06 Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod.
30:13 Och de lever endast i två dagar.
30:16 Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats.
30:22 Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin.
30:30 Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna.
30:36 Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna.
30:41 Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår.
30:51 De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter.
30:58 Och de systemiska effekterna är dels då
31:00 feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt.
31:05 Feber gör det dels då
31:07 mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen.
31:12 I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort.
31:17 Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur.
31:20 Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter
31:26 som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur.
31:30 Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig.
31:34 Så det får inte bli för kraftiga reaktioner.
31:36 Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter
31:40 vi får systemiska teende för Alfa.
31:42 Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet.
31:46 Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa.
31:52 Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan.
31:54 Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen.
32:00 Dessutom en basodulation.
32:02 Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck
32:05 som kan vara delat i döden om man inte behandlas.
32:12 Förutom de här effekterna på feber och blod
32:16 eventuellt på för starka system, vilket är en falpa,
32:18 så har vi andra effekter.
32:20 Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner
32:23 påverkar hepatocyterna, eleven
32:26 så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner.
32:30 Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet.
32:34 Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet.
32:40 Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein,
32:43 ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken
32:47 för att påvisa akutfasreaktioner.
32:49 Den här patienten har en pågående infektion.
32:52 Då mäter ni CRP.
32:56 Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska,
33:00 cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter.
33:03 Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet.
33:09 Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika
33:12 lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet.
33:14 Vi har nu pratat om akutfasproteinerna.
33:17 Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner.
33:22 Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner.
33:27 Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta.
33:30 På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler.
33:34 Som då sätter sig i eller skapar ett lä,
33:37 där man inte längre replikerar lika högt.
33:42 Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna.
33:45 Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state.
33:49 Som då gör att viruset har svårare att sprida sig
33:53 i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket
33:55 och inte kan göra nya viruspartiklar.
33:57 Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas.
34:00 orkyler eller HLA-molekyler.
34:02 Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler.
34:05 Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar.
34:10 Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats.
34:14 Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer.
34:18 För att känna igen just komponenter från virus.
34:22 Till exempel RNA eller DNA.
34:25 Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så,
34:28 med teller 3,7,8.
34:30 som låg väldigt höga nivåer.
34:34 Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen.
34:38 Det har ni hört om tidigare på kursen.
34:40 Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet.
34:44 Som då katalyseras av enzymerna koks och locks.
34:47 Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s.
34:52 Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet.
34:56 Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de?
35:00 för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen
35:04 och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde
35:07 genom att inte flammera över vävnaderna.
35:10 Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta
35:12 det vore något som påverkar med farmaka.
35:16 Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen.
35:19 Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera.
35:22 I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar.
35:26 Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar
35:30 nitrofiler i källaren.
35:36 Så det vi då har skapat i den här
35:39 från det att vi startar med att vi har en bakterie
35:41 som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner
35:45 som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen.
35:48 Dels för att vi kan öka genomsläppligheten.
35:52 Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits.
35:55 Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja.
36:00 som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom.
36:09 Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen.
36:17 Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid.
36:20 Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet.
36:24 Och även på värme med den ökade genomföringen.
36:28 Sen har vi även den femte delen.
36:30 Den här delen av kroppen, den här inflationen man får,
36:33 den är också mindre rörlig.
36:35 Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation.