Johan Dahlin
f1d717def4
16 KiB
Video - Block 9 - Digestion & Näringslära
Video Transcript
- Duration: 17:19
- Segments: 299
- Resolution: 640x480
0:00 Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi
0:12 ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer.
0:19 Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis.
0:27 Det kommer ni att få längre fram.
0:30 utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer
0:35 som ni behöver för att hänga med i just
0:39 föreläsning kring fysiologin kring de här systemen.
0:45 Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp
0:52 ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel
1:00 till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven.
1:05 Trigeminusnerven då innerverar
1:08 bland annat ansiktshuden.
1:10 Här ser vi då hur
1:12 grenar
1:14 från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där
1:18 passerar säsar in mot själva skallbenet.
1:24 Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna
1:30 grenarna passerar genom
1:32 öppningar i kraniet
1:35 och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus
1:40 gagnlighet
1:41 som ligger utanför
1:42 ponstrax
1:44 och sedan går den här närven då in i
1:47 järnstammen i ponsområdet.
1:49 Vad som framkommer ur den här bilden
1:53 det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud.
1:57 Den har också grenar som kommer ifrån
2:00 tungan.
2:01 respektive grenar som kommer ifrån tänderna.
2:04 Olika receptor system, exempelvis i tänderna
2:07 som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom
2:09 då under den här föreläsningen.
2:13 I nästa bild
2:14 så ser vi då
2:17 lite mer sammanfattningen
2:18 utav vilka områden då som streven och snerven innerverar.
2:22 Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten
2:25 står för olika grenar utav trevenusnerven
2:28 som vi inte behöver gå igenom just nu.
2:30 Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan
2:35 för främre delen av tungan
2:36 och som sagt då tänderna.
2:39 Och ni ser här bland annat då hur
2:41 sådana här nervgrenar
2:43 ska vara gulmarkerat i den här figuren
2:45 passerar in i
2:47 tandpulpan via
2:48 tandroten på det här sättet.
2:51 Och de receptorsystemen skall vi som strakt
2:53 som sagt då återkomma till
2:56 lite under den här föreläsningen.
3:00 Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet
3:04 terminerar då
3:06 i de så kallade trigeminuskärnorna.
3:08 Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån.
3:11 Här har ni då förlängda märgen med en blomgata
3:14 och här har vi pons.
3:16 Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då.
3:21 De här gula stråken
3:23 de är alltså afferenta nervtrådar
3:26 och de
3:27 terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna.
3:30 Kärnorna.
3:30 Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar
3:35 till antalet.
3:36 Och de
3:38 sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder
3:44 längs
3:45 järnstammen på insidan och det kommer vi
3:48 strax att illustrera mer i detalj.
3:52 De här grenarna då
3:54 terminerar alltså
3:55 antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan
3:58 som går upp i mesensiefall
4:00 den så kallade sensoriska huvudkärnan
4:03 respektive den så kallade spinala trigeminokärnan
4:05 och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner
4:09 till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen.
4:14 De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här
4:19 och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism
4:23 man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen
4:26 och istället illustrera den för sig utan att
4:30 projicera den på hjärnstamsytan.
4:32 Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen.
4:37 Trigeminusnerven
4:39 har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till
4:42 lite senare här
4:44 och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna.
4:49 Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor
4:53 den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan
4:58 respektive den spinnala.
5:00 Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till.
5:08 Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information
5:13 till hjärnbarken
5:15 med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis.
5:20 Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana.
5:24 Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden
5:30 hur grenar från ansiktshuden passerar igenom
5:34 trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan.
5:38 Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan.
5:44 Och vad man ser i den här bilden då, det är att
5:47 den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan
5:53 på nervceller i denna spinala trigeminokärna.
5:56 Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet
6:00 som korsar över till den motsatta sidan
6:03 och sedan arsenderar upp till
6:06 Talamus och vidare sedan
6:09 till den primära sumatocensuriska järnverken.
6:14 Och i primära somatocensuriska cortex
6:16 är det förstås den del utav
6:19 barkområden
6:21 som
6:23 då
6:24 motsvarar ansiktsområdet
6:27 tungan och
6:29 till exempel då munslemhinnorna och så vidare.
6:36 Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp
6:41 som berör istället den motoriken
6:44 som vi ska beskriva då
6:46 för det orala motoriska systemet.
6:49 Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser.
6:54 Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar
6:59 om rörelser utav underkäken.
7:01 Överkäken Maxilla
7:03 är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här
7:07 handlar förstås om rörelser av underkäken.
7:10 Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning
7:15 som ni förstås ser här och så har vi käkslutning
7:18 öppningsslutning.
7:21 Öppningsslutning, så ska det vara.
7:23 Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör
7:29 rörelse
7:29 som gör så att säga
7:31 att man får en mycket bättre finfördelning
7:34 mot kindtänderna
7:36 i den här delen av
7:37 munhålan.
7:42 Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade
7:48 och käköppnar muskler.
7:52 Två stycken sådana här käkslutarmuskler
7:55 som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln.
7:59 Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln
8:03 och fäster då upp mot själva okbenet här.
8:07 Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna
8:12 mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt.
8:15 Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då
8:19 just denna massetemuskel.
8:23 En annan muskel
8:25 är då temporalismuskeln
8:27 som utbreds
8:29 utspringer istället från den laterala ytan av kraniet
8:33 och sen går ner och fäster i själva
8:37 undershakesbenet.
8:39 Och
8:40 den här muskeln kan man också känna på sig själv
8:44 genom att helt enkelt då placera
8:47 fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns
8:52 precis i det här området.
8:54 De exakta ursprungna fästena här
8:56 det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat
8:59 men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler
9:06 och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida.
9:10 Det finns också käkslutna muskler på insidan här.
9:14 En sådan muskel petroleuvelus medialis
9:18 urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på
9:22 medialsidan istället upp mot kraniet.
9:25 Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället.
9:29 på insidan utav käken.
9:33 De muskler som öppnar käken
9:36 de är kan vi säga en del utav själva munbotten
9:39 och de urspringer alltså från underkäken
9:43 och ni ser flera utav de här
9:46 och de
9:47 fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet.
9:51 Och ett tungben, tungbenet det är alltså
9:55 det ben som
9:56 inte har
9:59 någon led mot något annat ben
10:02 utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur.
10:08 Och en del utav den muskulaturen
10:10 är alltså då
10:11 käköppna muskulaturen.
10:14 Tungbenet kallar man alltså för
10:16 oss urdeum.
10:17 Och
10:19 det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet
10:23 slutar på urdeo
10:25 som sin händelse här.
10:27 Alla muskler
10:29 som är käköppnare fäster inte i tungbenet.
10:33 Här är då digastrukusmuskeln
10:35 som istället
10:36 har sitt
10:37 ursprung i kraniet
10:39 och fäster på kraniets undersida
10:42 och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring
10:46 tungbenet
10:47 och sedan vidare
10:49 till då
10:51 käkbenet.
10:53 Undersäkbenet
10:54 och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning.
10:59 Käköppnar alltså och käkslutar.
11:04 Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler.
11:09 Dels det faktum att tungan själv är en muskel
11:13 men tungan är också upphängd
11:16 i ett muskelpaket
11:19 som kan förflytta hela tungan som en enhet.
11:23 Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon
11:29 glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt.
11:34 Medan den här muskeln då
11:36 som fäster i ett utskott på skallens undersida
11:40 kan flytta tungan bakåt och uppåt.
11:43 Och den här muskeln
11:44 kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt
11:49 mellan läpparna.
11:54 En tredje sån här struktur som ni
11:57 behöver känna till i de här sammanhangen
11:59 Det kommer att vara relevant framförallt
12:02 på sväljning.
12:05 I de sammanhangen så bör ni veta då någonting
12:09 om laryngs respektive munhålan
12:11 or och faryngs.
12:13 Och här ser vi nu första delen då
12:16 utdelas en liten inledande bit av luftstrupen
12:19 och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet.
12:25 Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet
12:29 med en liten bindvävshinna här.
12:31 Men ni ser en viktig sak
12:34 nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis
12:37 som kan då under sväljning fällas ner
12:40 och täcka över luftstrupen och därmed
12:44 förhindra att till exempel då mat
12:47 kommer in då i luftstrupen, vilket då
12:50 är potentiellt förstås en farlig situation.
12:56 Till höger här har ni då Oro Farings
12:59 munhålan.
13:00 Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen
13:03 det är att om man nu tittar rakt in i munhålan
13:06 så har man
13:07 en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet,
13:12 palatum velum.
13:14 Och där man också har den
13:16 populärt kallade gomspenen
13:22 Och ni kommer att
13:24 komma i kontakt med denna palatum velum
13:27 under den här föreläsningen.
13:29 Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp
13:33 och täcka över
13:34 passagen till näshålan
13:37 och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan.
13:39 Men det är mer om det i själva föreläsningen.
13:45 Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver.
13:50 Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken.
13:55 Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort
13:59 som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen.
14:10 De delarna utav primära motoriska korttext
14:16 har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den
14:22 kortekobulbära banan.
14:24 Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex.
14:29 Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver
14:35 som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur,
14:41 svallmuskulatur och så vidare.
14:43 Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden.
14:47 Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis
14:53 och som då styr tuggmuskulatur.
14:56 Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet
14:59 muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen.
15:03 Och den så kallade ambiguskärnan då som styr
15:07 farings respektive då laringmuskulatur.
15:12 Ett exempel på det här är i nästa bild.
15:17 Det handlar då om en del utav de rörelser
15:21 som är involverade, till exempel när man nu äter mato
15:24 och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring
15:29 och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen.
15:39 Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan
15:46 som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna.
15:51 Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven.
15:55 Och mandibularisnerven har också sensorisk information.
15:59 Det har vi lite berört tidigare.
16:04 Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då.
16:07 Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen.
16:11 Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen
16:16 gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått.
16:21 Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven
16:25 och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner
16:29 ifrån trigimen och snärjan.
16:31 Och uttagen då illustrerad lite schematiskt.
16:35 Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här.
16:39 Och vi ser också då den motoriska kärnan.
16:43 I det här sättet att illustrera det.
16:45 Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål.
16:51 Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här.
16:57 Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt
16:59 ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er
17:05 för att hänga med då på den här föreläsningen om de
17:09 orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi.
17:14 Så, som man säger, tack för mig så länge.