7.3 KiB
Kontroll av genuttryck i prokaryoter Claes Gustafsson Ribonukleotidreduktas (RNR) Deoxiribonukleotider (dNTP) bildas frĂ„n ribonukleotider (NTP). Detta sker genom att NTP reducerars, d.v.s. förlorar sin OH-grupp i 2â-position. Denna reaktion katalyseras av enyzmet ribonukleotidreduktas (RNR) â finns bĂ„de hos prokaryoter och eukaryoter. VAD ĂR EN GEN? En nukleotidsekvens i DNA, som krĂ€vs för syntesen av ett fungerande protein eller en RNA-molekyl (inkl. tRNA, rRNA etc.) I genen ingĂ„r Ă€ven de reglersekvenser som bestĂ€mmer nĂ€r och hur mycket av genen som skall tillverkas. 3 Olika gener uttrycks olika mycket âHousekeeping genesâ Ă€r gener som alltid Ă€r pĂ„slagna och som behövs för att en cell skall fungera normalt. TranskriptionsinitieringKodande strĂ€ng och mall-strĂ€ng BĂ„da strĂ€ngarna i DNA kan anvĂ€nds som mall-strĂ€ng för RNA syntes. Vilken strĂ€ng i DNA som skrivs av till RNA bestĂ€ms av den riktning som RNA-polymeraset rör sig RNA syntetiseras alltid i 5â till 3â riktning. Om man inte vet riktningen som RNA- polymeraset rör sig sĂ„ kan man inte veta vilken strĂ€ng som Ă€r mall-strĂ€ng 8 Promotorn bestĂ€mmer i vilken riktning RNA- polymeraset skall transkribera! En transkriptionsenhet Ă€r den sekvens i DNA som transkriberas till RNA. Startar vid promotorn och slutar vid terminatorn. Hos bakterier kan en transkriptionsenhet bestĂ„ av flera gener Man brukar kalla en sĂ„dan enhet för ett âoperonâ Det bildas ett lĂ„ngt mRNA som kodar för flera olika proteiner. Gener ger upphov till proteiner involverade i samma metabola âpathwayâ Ă„terfinns i samma operon! I ett bakteriellt mRNA frĂ„n ett operon finns mĂ„nga startplatser för translation! Vid AUG som skall anvĂ€ndas för initiering finns speciella sekvenser i mRNA â s.k. Shine-Dalgarno sekvenser, som hjĂ€lper ribosomen att hitta rĂ€tt. Hur hittar bakteriellt RNA- polymeraset till promotorn? 12 E. coli RNA polymeras ïą (beta) Ă€r den katalytiska subenheten dvs. den som syntetiserar RNA i 5â till 3â riktning ïł (sigma) styr enzymet till promotorn (kĂ€nner igen en sĂ€rskild DNA-sekvens!) Sigma subenheten hjĂ€lper RNA-polymeraset att hitta till promotorn och pĂ„verkar enzymets allmĂ€nna egenskaper ïĄ ïĄ ïąâ ïą ïł KĂ€rnenzymet (saknar sigma) + InnehĂ„ller alla de subenheter av RNA- polymeras om behövs för syntes av RNA. Binder starkt till icke-specifikt DNA. Har mycket svĂ„rt att hitta promotorer. ï· 14 ïĄ ïĄ ïąâ ïą ïł ï· Holoenzymet (innehĂ„ller sigma) Kan hitta och specifikt binda till en promotor . Binder svagt till icke-specifikt DNA â krĂ€ver promotor- sekvens för att âfastnaâ. Hittar promotorn 10,000 gĂ„nger snabbare Ă€n kĂ€rnenzymet. Bakteriellt RNA-polymeras glider lĂ€ngs DNA och letar efter en promotor. ïł 16 Efter initiering slĂ€pper sigma-faktorn och RNA- polymeraset fortsĂ€tter pĂ„ egen hand. Det finns sju olika sigma-subenheter som reglerar olika typer av gener Gör det möjligt för bakterien att reglera uttryck av gener â kan vĂ€lja att slĂ„ pĂ„ eller av olika kombinationer av gener, beroende pĂ„ situationen. Det finns sĂ€rskilda sigma faktorer för snabb tillvĂ€xt, för att skydda mot vĂ€rme- shock, för att stimulera rörelse etc. Aktivatorer och repressorer NĂ€ra promotorn finns bindningsplatser för proteiner som kan stimulera (aktivatorer) och stĂ€nga av (repressorer) transkription av alla dessa gener. 1819 I ett typiskt operon Ă„terfinns en âoperatorâ. Detta Ă€r en DNA-sekvens till vilken en repressor kan binda för att blockera initiering av transkription. Tryptofan-operonet - kodar för genprodukter som behövs för att bilda tryptofan Tryptofan-operonet kodar för genprodukter (enzymer) som behövs för att bilda aminosyran tryptofan Finns det lite tryptofan i omgivningen sĂ„ behöver operonet uttryckas. Trp repressorn kan inte binda till operatorn och blockera transkription Finns det mycket tryptofan i omgivningen sĂ„ behöver inte dessa enzymer uttryckas. Trp repressorn binder till operator-sekensen och blockerar transkription Inaktiv repressor Aktiv repressor NĂ€r E coli har god tillgĂ„ng pĂ„ tryptofan i mediet, binder det till repressorn och orsakar en konformationsförĂ€ndring sĂ„ att repressorn kan binda till operatorn. Tryptofan fungerar som behövs för att repressorn skall vara aktiv! TillgĂ„ngen pĂ„ tryptofan reglerar tryptofanrepressorns aktivitet! Lac-operonet - kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos Glukos Ă€r förstahandsvalet som energikĂ€lla i bakterier. NĂ€r det finns mycket glukos i cellerna Ă€r alternativa sockerkĂ€llor avstĂ€ngda sĂ„ att cellen huvudsakligen förbrĂ€nner glukos. NĂ€r det finns lite glukos i cellen kan arabinos, laktos eller andra sockermolekyler anvĂ€ndas som energikĂ€llor. Förklarar varför Lac-operonet i normalfallet Ă€r avstĂ€ngt! Vill endast slĂ„s pĂ„ nĂ€r glukos saknas! Och endast i de fall det finns laktos att tillgĂ„! 26 Vid reglering av Lac-operonet samverkar en aktivator och en repressor CAP Ă€r en aktivator TvĂ„ krav för transkription av Lac-operonet! 1. Ingen repressor bunden till operatorn! 2. Ett aktivatorprotein (CAP) som stimulerar initiering av transkription! UnderlĂ€ttar inbindning av RNA-polymeras. Kan öka transkriptionsnivĂ„n mer Ă€n 1000 gĂ„nger. Vissa aktivatorer behöver en mindre molekyl, en sĂ„ kallad co-aktivator som binder till aktivatorn för att den skall vara aktiv. 28 Aktivatorer stimulerar transkription Co-activator I nĂ€rvaro av laktos sĂ„ bildas allolaktos. Binder till repressorn och fĂ„r den att slĂ€ppa operatorn. Observera skillnaden till trp- operonet! Lac-repressorn slĂ€pper operatorn nĂ€r laktos finns nĂ€rvarande i mediet. PĂ„ det viset blockerar den inte lĂ€ngre transkription. (vid trp-operonet fick tryptofan repressorn att binda!). Hur regleras aktiviteten hos aktivatorn, d.v.s. proteinet CAP? I frĂ„nvaro av glukos sĂ„ bildas molekylen cAMP. Binder till CAP, vilket fĂ„r proteinet att fungera som en aktivator. Cykliskt adenosinmonofosfat âcAMPâ â signalmolekyl med mĂ„nga funktioner! Aktivatorer och repressorer samverkar för att fĂ„ reglerat genuttryck! Hur kan aktivatorn (CAP) samverka med repressorn för att fĂ„ reglerat genuttryck frĂ„n lac-operonet? I nĂ€rvaro av glukos anvĂ€nds inte lac-operonet. Ăven om laktos finns i omgivningen! Glukos Ă€r alltid bakteriens förstahandsval!! I frĂ„nvaro av glukos slĂ„s lac-operonet pĂ„! Men bara om det finns laktos i omgivningen! Antibiotika âą För biologer Ă€r det Ă€mnen som producerats av levande organismer i syfte att hĂ„lla andra organismer borta. âą Inom medicinen kan dessa medel anvĂ€ndas för att. behandla infektioner, men ocksĂ„ vid cancersjukdom. Rifampicin binder till beta-subenheten i det bakteriella RNA polymeraset och blockerar elongering. AnvĂ€nds t.ex. vid behandling av tuberkulos Principer för antibiotikas effekt â tvĂ„ exempel 1. Blockera initiering av transkription Principer för antibiotikas effekt â tvĂ„ exempel 2. Interkalation Actinomycin lĂ€gger sig mellan basparen i DNA. âinterkalationâ Stör t.ex. Transkription och DNA replikation AnvĂ€nds vid cancerbehandling t.ex. ovarialcancer Det finns speciella virus som bara infekterar bakterier â Bakteriofager Bakteriofager infekterar bakterien och utnyttjar cellen för att skapa mĂ„nga nya kopior â bakterien dödas i en s.k. lytisk cykel Bakteriofag T7 RNA-polymeras anvĂ€nds i ren form för att producera mRNA-vacciner mot t.ex. COVID.