21 KiB
LPG001 DISA omtentamen â Biokemi med skannat papper
Kandidat 0096-APG oai_citation:0âĄ2024-01-27-0096-APG.pdf
1. Förklara van der Waals krafter
Uppgift
Förklara vad van der Waals krafter Àr och ge ett exempel pÄ hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)
Svar
Van der Waals krafter Àr de svagaste av bindingstyper. Runt en molekyl finns elektroner i elektronskal och vid nÄgot tillfÀlle Àr den lite mer positiv respektive negativ pÄ ena sidan. Detta pÄverkar molekyler runt ikring som blir s.k. transienta dipoler. NÀr dessa uppstÄr medkommer krafter mellan molekylerna som kallas van der Waals krafter/bindningar.
Ett exempel pÄ molekyler med mycket van der Waals krafter Àr aromatiska aminosyror som kan packas tÀtt pga sin planstruktur.
_TotalpoÀng: 4_
2. Aminosyror pÄ ytan av cytoplasmatiskt protein
Uppgift
Vilka tvÄ av nedanstÄende aminosyror Àr de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein?
- Fenylalanin
- Serin
- Alanin
- Cystein
(Svar markerat i flervalsformulÀr; TotalpoÀng: 2)
3. Egenskaper hos en alfahelix
Uppgift
Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)
Svar
1. Har en konstant diameter.
2. Har kvÀvebaserna innÄt och fosfatgrupperna och sockret utÄt. (Pga hydrofob/hydrofil)
3. Kan polymeriseras till beta flaks liknande strukturer och bilda amyloider => Sjukdom.
4. Kan bilda transmembran-alfahelixar om det finns mycket hydrofoba aminosyror. GÄr att undersöka genom hydropatiplot.
_Ord: 44 â TotalpoĂ€ng: 4_
4. Alloster reglering av hemoglobin
Uppgift
Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p)
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)
Answer
Hemoglobin is an oxygentransport protein which transport oxygen from our lungs to our muscles and tissue. Hemoglobin consists of four subunits, two alfa and two beta, with one Fe per unit.
When oxygen binds to the first Fe it moves 0,4 Ă
upwards, closer to the heme-group. This induce a conformatioin change in hemoglobin which increases the affinty for oxygen for the next subunit. This is why hemoglobins curve is hyperbol.
This is called cooperativity.
_Ord: 75 â TotalpoĂ€ng: 4_
5. COVID-19-analys med ELISA
Uppgift
Du jobbar pÄ labb över sommaren och har fÄtt in en patient som du misstÀnker Àr smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.)
a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta.
b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?
Svar
Jag vÀljer att anvÀnda en ELISA, nÀrmare bestÀmt en sandwich ELISA som identifierar om patienten har antigen.
I en sandwich ELISA tillsÀtts patientens prov till en brunn dÀr det finns en fast antikropp, i detta fall för COVID-19. Om patienten har antigen för COVID-19 kommer dessa att binda till antikroppen. Efter detta sköljer man provet för att göra sig av med andra antigen och antikroppar. DÀrefter tillsÀtts en antikropp bunden till ett enzym, mha detta kan man fÄ fram en fÀrgskiftning i provet om det Àr positivt. Efter att den enzymbundna antikroppen tillsatts sköljer man ytterliggare en gÄng och tillsist tillsÀtter man ett substrat som inducerar en fÀrgskiftning i provet om den enzymbunda antikroppen lyckats binda, om fÀrgskiftning sker Àr provet positivt och patienten har sÄledes antigen för COVID-19.
_Ord: 129 â TotalpoĂ€ng: 4_
6. Principiell struktur för en glykolipid
Uppgift
Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)
Svar
(Svar pÄ ritpapper.)
*Ritning (sid 10): sfingosinryggrad med tvÄ fettsvansar, en fosfatgrupp och en alkoholhuvudgrupp markerade som:*
- **ALKOHOL**
- **FOSFAT GRUPP**
- **SFINGOSIN**
- **FETTSVANS**
- **FETTSVANS**
_TotalpoÀng: 4_
7. Glykoproteiner vs proteoglykaner
Uppgift
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)
Svar
Glykoproteiner och proteoglykaner Àr bÄda former av glykokonjugat och bestÄr bÄda av proteiner och socker. Glykoproteiner Àr vÀldigt lÄnga och repetativa, tillskillnad frÄn proteoglykaner.
BÄde glykoproteiner och proteoglykaner finns ut mot ECM och har nÄgot att göra med cellens kommunikation/interaktion med andra celler, bakterier och virus. De kan ocksÄ utgöra skydd.
Glykoproteiner kan vara O-lÀnkade eller N-lÀnkade. Det vill sÀga om de Àr lÀnkade via syret (O) i serin eller teronins funktionella grupp eller via kvÀvet (N) i aspargins funktionella grupp.
_Ord: 81 â TotalpoĂ€ng: 4_
8. Nukleotider â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ nedanstÄende pÄstÄenden Àr korrekta? (2p)
- Uracil Àr en kvÀvebas i DNA.
- Kolatomen i position 1' hos sockret Ă€r bunden till kvĂ€vebasen via en ÎČ-glykosid-bindning.
- Adenosin Àr en nukleosid.
- ATP innehÄller tvÄ fosfatgrupper.
(Svar markerat i flervalsformulĂ€r â TotalpoĂ€ng: 2)
9. Histon H1
Uppgift
Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)
Svar
Histon 1, H1, upptÀcktes senare Àn de andra histonen, H2A, H2B, H3 och H4.
H1 har i uppgift att stabilisera och binder till linker DNA som finns mellan "histonpÀrlorna"
_Ord: 29 â TotalpoĂ€ng: 4_
10. Replikationsgaffel â 5'/3' och strĂ€ngnamn
Uppgift
PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel.
A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5â eller 3â-Ă€nde.
Vid DNA replikation skapas de tvÄ strÀngarna pÄ litet olika vis.
B) Vad kallas strÀngen som markerats med e?
C) Vad kallas strÀngen som markerats med f?
(4p)
Svar
a = 5ÂŽ
b = 3ÂŽ
c = 5ÂŽ
d = 5ÂŽ
B) Leadning strand
C) Lagging strand
_Ord: 18 â TotalpoĂ€ng: 4_
11. Telomeras
Uppgift
Telomeras Àr ett omvÀnt transkriptas. Vad anvÀnder detta enzym som templat (mall)? NÀmn ocksÄ tvÄ typer av celler i vilka detta enzym Äterfinns. (4p)
Svar
Telomeras har med sig en egen RNA sekvens som den anvÀnder som mall nÀr det ska förlÀnga telomererna. Detta enzym Äterfinns i t.ex. stamceller och cancer celler.
_Ord: 27 â TotalpoĂ€ng: 4_
12. Splicing â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ pÄstÄenden stÀmmer om splicing? (2p)
- Vid alternativ splicing kan Àven exon tas bort.
- GreningsstÀllet Àr alltid ett G.
- Spliceosomen bestÄr av bÄde proteiner och RNA.
- En lariatstruktur bestÄr alltid av tvÄ sammanlÀnkade exoner.
(Svar markerat i flervalsformulĂ€r â TotalpoĂ€ng: 2)
13. Lac-operonet â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka tvÄ pÄstÄenden stÀmmer? (2p)
- NÀr allolaktos finns nÀrvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen.
- I nÀrvaro av laktos Àr lac-operonet fullt pÄslaget, Àven om det finns rikligt med glukos i omgivningen.
- I nÀrvaro av höga mÀngder glukos stimuleras bildning av cAMP.
- cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
14. Terminering i proteinsyntesen
Uppgift
Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med sÀrskilt fokus pÄ funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara Àven hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)
Svar
Ribosomen bestÄr av tvÄ subenheter, hos mÀnniskan heter dessa 40 och 60. Den lilla subenheten, 40, har i uppgift leta efter starkodonet men ocksÄ kÀnna av stoppkodonet. Den stora subenheten, 60, har i uppgift att katalysera inbindingen av rÀtt aminosyra till en vÀxande aminosyra sekvens i P-site.
I terminations steget kommer ribosomen, 40 enheten, att kÀnna av en cleavage signal som fÄr RF1 att avsluta translationen. Cleavage signal Àr alltsÄ ett stoppkodon. Det som sker Àr att RF1 kommer klyva den nu fÀrdig byggda aminosyra sekvens som vÀxt fram i P-site sÄ att den transporteras till sin Àmmnade destination.
_Ord: 99 â TotalpoĂ€ng: 4_
15. DNA-teknik och slÀktskap
Uppgift
Hur kan man bestÀmma slÀktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)
Svar
Genom att sekvensera DNA kan man se hur mycket som stĂ€mmer överens mellan olika arter. Ăven om majoriteten av vĂ„rt DNA Ă€r sig likt hos mĂ„nga arter kan man Ă€ndĂ„ se skillnader pĂ„ t.ex. mutationer.
För att exemplifiera: DNA't hos en mÀnniska och en orangutang Àr mycket likt varandra, men pga DNA'ts ordning, proteinveckning och epigentik kan det uttryckas vÀldigt olika och sÄledes ge upphov till olika utseende, beetende och andra egenskaper. SÄledes kan okika arter vara nÀra beslÀktande med varandra, alltsÄ ha liknade DNA, men ÀndÄ vara olika arter.
_Ord: 90 â TotalpoĂ€ng: 4_
16. Lipider i eukaryota cellmembranet
Uppgift
Vilka tvÄ av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p)
- Sfingomyelin
- Kolesterol
- Fria fettsyror
- Triacylglycerol
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
17. SpÀnningsaktiverade katjonkanaler
Uppgift
Redogör för den principiella uppbyggnaden av spÀnningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)
Svar
En jonkanal bestÄr av sex olika segment. Segment 5 och 6 bildar sjÀlva centralporen medan segment 1-3 tillsammans med segment 4 bildar den spÀnnings kÀnsliga padeln. Segment 4 Àr det segment som kÀnner av sjÀlva spÀnningsförÀndringen.
NÀr en en spÀnningsförÀndring i membranet sker registeras detta hos padlen vilket inducerar en konformationsÀndring och fÄr den att stÀlla sig pÄ "högkant". Detta öppnar katjonkanalen och joner kan flöda in eller ut ur cellen.
_Ord: 71 â TotalpoĂ€ng: 4_
18. Entropi i spontan reaktion
Uppgift
Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylÀrt? (4p)
Svar
I en spontant reaktion ökar alltid entropin enligt termodynamikens lagar.
Molekyler har en förmÄga att vilja sprida ut sig och sÄledes öka entropin. Detta sker genom Brownsk rörelse, alltsÄ nÀr molekyler "krockar" med varandra och Àndrar riktning. Molekyler kommer röra sig mot det omrÄde dÀr minst krockar uppstÄr.
Som exempel kan vi ta salt i vatten. Saltet kommer spontant att lösa upp sig i vattnet, öka entropin. Genom Brownsk rörelse, krockar mellan molekylerna, fördelas saltet i vÀtskan.
_Ord: 77 â TotalpoĂ€ng: 4_
19. Hexokinas, Km och substratval
Uppgift
Hexokinas Àr ett enzym som kan anvÀnda bÄde D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM Àr, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax Àr detsamma för bÄda substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bÄda substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)
Svar
Km Àr den koncentration substrat som behövs för att halva Vmax ska vara uppnÄtt.
I detta fall Àr Km betydligt lÀgre för D-glukos Àn för D-fruktos. I och med att Km Àr lÀgre för D-glukos uppnÄr enzymet en högre hastighet med D-glukos eftersom koncentrationen för bÄda substraten var 1mM. Km för D-frukots var 1,7 mM vilket betyder att vi inte ens uppnÄt halva Vmax vid koncentrationen 1 mM D-fruktos.
Eftersom Vmax Àr detsamma för bÄda substraten kan man utgÄ frÄn att det substrat med lÀgst Km vÀrde Àr det som kommer förbrukas först.
Detta stÀmmer ocksÄ in med att glukos Àr det primÀra brÀnslet som vi fÄtt lÀra oss pÄ förelÀsningar.
_Ord: 111 â TotalpoĂ€ng: 4_
20. Kompetitiva hĂ€mmare â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ pÄstÄenden om kompetitiva hÀmmare Àr korrekta? (2p)
- De binder reversibelt till det aktiva stÀllet.
- De binder till flera olika stÀllen pÄ ett enzym.
- De sÀnker reaktionens karakteristiska Km.
- De binder kovalent till enzymet.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
21. ATP â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden stÀmmer för ATP? (2p)
- NÀr en fosfatgrupp frigörs minskar entropin.
- ATP kan bildas via substratnivÄfosforylering frÄn fruktos 1,6-bisfosfat.
- ATP innehÄller fÀrre fosfoanhydridbindningar Àn fosfatgrupper.
- I en vÀlmÄende cell finns mer ATP Àn ADP.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
22. Enzymklasser i katabolism â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
I katabolismen hittar vi mÄnga enzymer som tillhör gruppen (vÀlj tvÄ)
- Dehydrogenaser
- Isomeraser
- Polymeraser
- Karboxylaser
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
23. Metaboliter i glykolysen â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ av nedanstÄende metaboliter ingÄr i glykolysen?
- Fruktos 2,6-bisfosfat
- Glukos 1-fosfat
- Glyceraldehyd 3-fosfat
- Fosfoenolpyruvat
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
24. Arsenikförgiftning och alkoholism
Uppgift
Förklara hur arsenikförgiftning pÄverkar metabolismen och varför liknande pÄverkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)
Svar
Arsenit har affiniet för sulfhydrylgrupper. En viktig del i PDH komplexet Àr den arm som för intermediÀrerna mellan E1, E2 och E3. Denna arm bygger pÄ just svavel. Armen inhiberas sÄledes av arsenit nÀr bindningar mellan arsenit och armen bildas vilket medför att vi inte kan producera lika mycket eller ingen acetyl-CoA. Utan acetyl-CoA kan vi inte köra citronsyracyklen och sÄledes inte fÄ fram NADH och FADH2 till elektrontransport kedjan.
Alkholism leder till liknande effekter dÄ de polÀra alkholerna kan binda till den intermediÀr-transportrande armen och inhibiera PDH komplexet.
PDH=Pyruvat dehydrogenas
_Ord: 91 â TotalpoĂ€ng: 4_
25. Glukoneogenes â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ av nedanstÄende pÄstÄenden stÀmmer för glukoneogenes? (2p)
- Glukoneogenes sker frÀmst i levern.
- Kol oxideras vid glukoneogenes.
- Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat.
- Aminosyrorna cystein och metionin Àr glukogena.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
26. Alloster reglering av glykogenfosforylas
Uppgift
Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vÀvnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hÀmmar enzymets aktivitet. RÀtt kombination av alloster modulator och pÄverkan pÄ enzymaktivitet krÀvs för poÀng. (4p) (Max 75 ord)
Svar
Glykogen fosforylas Àr ett av enzymen som bryter ner glykogen.
I muskler ska glykogenet brytas ner och anvÀndas som brÀnsle. Cellen kÀnner av energikvoten. Detta betyder att om energikvoten Àr lÄg och vi har mycket ADP kommer enzymet att stimuleras. Om det finns mycket ATP hÀmmas enzymet.
I levern ska glykogenet brytas ner och reglera blodsockret mellan mÄltider. Om glukosnivÄerna Àr lÄga kommer enzymet stimuleras och vice versa. Glukagon kommer dÄ stimulera medan insulin hÀmmar.
_Ord: 75 â TotalpoĂ€ng: 4_
27. Citronsyracykeln och energikvot
Uppgift
A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln?
B) Vilken Àr kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln?
(4p) (Max 75 ord.)
Svar
A. Tre NADH och en FADH2
B. NADH och FADH2 behövs för att transportera elektoner till elektrontransportkedjan som kan bygga upp en elektrokemisk gradient för att bilda ATP genom ATP syntaset. En lÄg energikvot betyder dÀrav att det inte finns tillrÀckligt med NADH och FADH2 frÄn citronsyracyklen.
_Ord: 47 â TotalpoĂ€ng: 4_
28. Cellandning
Uppgift
A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning?
B) Beskriv cellandningen med en formel.
(4p) (Max 50 ord.)
Svar
A. I elektrontransportkedjan i mitokondriens innre membran.
B. Syre + elektroner --> H O
SjÀlva cellandningen sker i komplex 4 i elektrontransportkedjan.
_Ord: 22 â TotalpoĂ€ng: 4_
29. Beta-oxidation â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden om beta-oxidationen Àr korrekta? (2p)
- Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA.
- Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman.
- Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner.
- Beta-oxidationen krÀver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
30. Heme-syntes och jÀrn
Uppgift
Syntes av heme beror pÄ kroppens jÀrninnehÄll. Beskriv hur detta sker. (4p)
Svar
Syntesen av heme Àr beroende av Fe som Àr en viktigt syrebÀrare i t.ex. hemoglobin som finns i eretrocyterna.
För att kunna syntentisera heme behöver vi fÄ i oss jÀrn via födan. Heme Àr en cykliskstrutur som mÄste cykliseras frÄn en linjÀr. Detta sker i mjÀlten.
_Ord: 46 â TotalpoĂ€ng: 4_
31. Aminosyrametabolism â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till aminosyrametabolism Àr korrekta? (2p)
- Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell.
- Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi.
- Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat frÄn pyruvat i en sÄ kallad transamineringsreaktion.
- Aspartat Àr en glukogen aminosyra.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
32. Ureacykeln och purinnedbrytning
Uppgift
Varför mÄste ureacykeln anvÀndas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)
Svar
Puriner har tvÄ ringstruktur. I puriner finns det kvÀve och vÀte som bildar ammoniak vilket i höga koncentrationer Àr farligt för kroppen. Ureacyklen anvÀnds för att göra sig av med ammoniaken genom urat och sedan urinen.
_Ord: 36 â TotalpoĂ€ng: 2_
33. G6PD-brist och hemolytisk anemi
Uppgift
Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken Àr grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)
Svar
Glukos 6-fosfatdehydrogenas Àr det första enzymet i pentosfosfatvÀgen, som körs för att bilda NADPH och ribos 5-fosfat.
Vid deffekt i detta enzym bildas inte tillrÀckligt med NADPH som skyddar mot reaktiva syreföreningar. Detta Àr speceillt farligt för t.ex. eretrocyter som saknar mitokondrier och mÄste fÄ allt sitt NADPH frÄn pentosfofsfatvÀgen.
_Ord: 50 â TotalpoĂ€ng: 2_
34. Reglering av intracellulĂ€r kolesterolhalt â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Vilket av följande pÄstÄenden Àr korrekta avseende reglering av den intracellulÀra kolesterolhalten in vivo? (2p)
- Den intracellulÀra kolesterolhalten regleras frÀmst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL).
- Den intracellulÀra kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol frÄn det extracellulÀra rummet Àr normalt försumbart.
- Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol pÄ en fettsyra.
- Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)
35. P-vÀrde, konfidensintervall och nollhypotes
Uppgift
I en studie utvÀrderas effekten av en ny blodtryckssÀnkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frÄn studien visar ett p-vÀrdet pÄ 0.03 och ett 95% konfidensintervall pÄ 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).
Svar
Detta resultat visar att nollhypotesen kan förkastas dÄ p-vÀrdet Àr under 0,05 dÄ det finns sk. statistisk signifikans. Hade p-vÀrdet varit över 0,05 hade man inte kunnat förkasta nollhypotesen.
Vidare visar konfidensintervallet att 95% av de som fick den blodtryckssÀnknade medicinen fick ett lÀgre blodtryck med 6-17 mmHg.
_Ord: 48 â TotalpoĂ€ng: 4_
36. Restriktionsenzymer â flervalsfrĂ„ga
Uppgift
Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p)
- They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis.
- They perform the ligation of an insert into a vector.
- They generate âsticky endsâ or âblunt endsâ.
- They recognise and cleave DNA at specific sequences.
(Svar markerat â TotalpoĂ€ng: 2)