22 KiB
LPG001 Digital tentamen â Biokemi med skannat papper
Kandidat 0134-FDC oai_citation:0âĄ2023-05-15-0134-FDC.pdf
FrÄga 1
Rita aminosyran serin, R = CHâOH, i S-konfiguration vid:
A) pH 2
B) pH 7
C) pH 12
(2p)
Svar (text + ritning pÄ separat papper)
A) Vid lĂ„gt pH finns mycket fria Hâș, aminogruppen kommer att vilja motverka pH-sĂ€nkningen och ta upp en Hâș och fĂ„r sĂ„ledes en positiv laddning.
B) Vid neutralt pH kommer aminosyran vara en zwitterjon, dvs ha bÄde en positiv och en negativ laddning men ingen nettoladdning.
C) Vid högt pH kommer karboxylgruppen vilja motverka detta genom att avge Hâș, dĂ€rav kommer denna att fĂ„ en negativ laddning.
FrÄga 2
I pyruvatdehydrogenaskomplexet överförs en av reaktionsintermediÀrerna frÄn en subenhet till en annan och till det anvÀnds sidogruppen av en aminosyra kopplad med en kovalent bindning till en prostetisk grupp. (2p) Max 30 ord.
A) Vilken aminosyra Àr lÀmplig för uppdraget och varför?
B) Förklara kortfattat syftet med överföringen.
Svar
A) Serin. Ăr en alkohol, har OH-grupp som kan bilda vĂ€tebindning till kvĂ€veatomer hos lipoamidarmen.
B) Acetylgrupp överförs av lipoamidarmen frÄn E1 till E2 dÀr den blir acetyl-CoA.
FrÄga 3
Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i nÀr pH = 7. (1p)
Aminosyror:
- Tryptofan
- Treonin
- Glutamat
- Cystein
Bindningstyper:
- van der Waals interaktion
- VĂ€tebindning
- Jonbindning
- Kovalent bindning
(svar angivet i matchningsformulÀr)
FrÄga 4
NÀmn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller sÀnker hemoglobinets syreaffinitet. (2p) Max 25 ord.
Svar
COâ: bildar kolsyra & karbamatjoner, sĂ€nker pH.
Hâș: interagerar med sidokedjor, uppstĂ„r jonbindningar.
2,3-BPG: binder subenheterna, förhindrar konformationsÀndring.
Samtliga stabiliserar T-state, sÀnker affiniteten för syre.
FrÄga 5
Du har fÄtt i uppgift att göra en proteinrening med hjÀlp av gelfiltrering samt att analysera resultatet av denna. (2p) Max 200 ord.
A) Beskriv metoden för gelfiltrering.
B) Vilken egenskap hos proteinet bygger metoden pÄ?
Svar
A) Gelfiltrering Àr en separationsmetod med avseende pÄ storlek. Man preparerar en kolonn med "beads", dvs porösa gelékulor. Detta utgör den fasta fasen. Sedan tillsÀtts en lösning med det protein man vill separera ut, detta kallas för den mobila fasen. NÀr den mobila fasen hÀlls till kolonnen kommer den att rinna igenom och elueras under kolonnen. Stora proteiner kommer att ta vÀgen förbi kulorna och dÀrmed komma ut först. De smÄ proteinerna kommer istÀllet att gÄ igenom de porösa kulorna. Detta tar lÀngre tid och de kommer dÀrför komma ut sist. Resultatet blir en separation med avseende pÄ storlek dÀr störst gÄr först.
B) Separation med avseende pÄ storlek, dÀr störst gÄr först.
FrÄga 6
A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop tvÄ monosackarider (till exempel i en di- eller trisackarid)?
B) Ange tvÄ skÀl till varför tre hexoser kan resultera i mÄnga fler olika trisackarider Àn antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i.
(2p) Max 100 ord.
Svar
A) Glykosidbindning.
B) Det finns 20 proteinogena aminosyror. Dessa kan förekomma i L- och D-form efter hur de bryter ljus. I kroppen finns bara aminosyror av L-form, det innebÀr att det i kroppen endast finns 20 olika aminosyror att vÀlja mellan i skapandet av en tripeptid. Antalet möjliga kombinationer Àr begrÀnsat.
Det finns mÄnga olika monosackarider. Dessa kan likt aminosyrorna ocksÄ förekomma i olika former, sÄ kallade stereoisomerer. Skillnaden Àr att det finns vÀldigt mÄnga fler monosackarider och fler isomerer av dessa som kan förekomma i kroppen. Det gör att det finns en större möjlig variation vid bildandet av en trisackarid.
FrÄga 7
Membranlipider Àr amfipatiska. Vad betyder amfipati och varför Àr det en nödvÀndig egenskap för membranlipider? (2p) Max 75 ord.
Svar
En molekyl som Àr amfipatisk har bÄde en hydrofob och en hydrofil del. BÄde fosfolipiderna och kolesterol Àr amfipatiska molekyler. Egenskapen gör att membranlipiderna kan orientera sig sÄ att det bildas ett dubbellager med samtliga molekylers hydrofoba delar riktade in mot varandra och membranets mitt medan dess hydrofila delar riktas mot cytoplasman respektive extracellulÀrmatrix. Amfipati Àr alltsÄ en nödvÀndig egenskap för att kunna bilda ett cellmembran som kan interagera med omgivningen och utgöra en barriÀrfunktion.
FrÄga 8
De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5'. (2p)
A) Vad skiljer ribos frÄn deoxyribos?
B) Till vilken position Àr basen kopplad?
Svar
A) Ribos har en OH-grupp kopplad till bÄde 2Ž och 3Ž position. Deoxyribos har ocksÄ en OH-grupp vid 3Ž position, men enbart ett vÀte i 2Ž position.
B) KvÀvebasen Àr kopplad till pentosens 1Ž position.
FrÄga 9
Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en WatsonâCrick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer?
- De tvÄ strÀngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
- Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp.
- AvstÄndet mellan nÀrliggande baspar Àr 3,4 à .
- Helixen Àr vÀnstervriden.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 10
Vilka tvÄ alternativ Àr korrekta vad gÀller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p)
- Stimulerar syntes av polyA-svansen.
- Skyddar mot felaktig splicing.
- Skyddar mRNA frÄn nedbrytning.
- BestĂ„r av nukleotid bunden via en 5ââ5â bindning.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 11
Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) Àr viktigt vid eukaryot DNA-replikation. Vad gör detta enzym? (2p)
Svar
FEN1 Àr verksamt vid lagging strand under Okazaki fragment maturation.
Eftersom lagging strand syntetiseras i flera sekvenser finns det flera primers med RNA inne i den nysyntetiserade strÀngen. I fÀrdigt DNA vill vi inte ha nÄgot RNA kvar, detta mÄste pÄ nÄgot sÀtt plockas bort.
NÀr polymeraset syntetiserar ett fragment kommer det slutligen krocka in i RNA-primern som utgjorde starten för det föregÄende fragmentet. NÀr polymeraset och primern krockar kommer primern puttas bort och hÀnga som en liten svans frÄn DNA-strÀngen. DÄ Àr det FEN1 som med sin endonukleasaktivitet klipper bort primern sÄ att enbart DNA ÄterstÄr i den nya strÀngen.
FrÄga 12
Vilka tvÄ pÄstÄenden om kromatin stÀmmer bÀst? (1p)
- Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
- Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
- Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
- Nukleosomen har en kÀrna av 8 histonproteiner.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 13
Vilken roll spelar sigma-faktorn vid prokaryot transkription? (2p)
Svar
Sigmafaktorn Àr en av de 6 subenheter som ingÄr i det prokaryota polymeraset. Sigmafaktorns uppgift Àr att hjÀlpa polymeraset att snabbare hitta fram till rÀtt promotor. Polymeraset med sigmafaktorn Äker lÀngs med DNA till dess att rÀtt promotor hittas. Sigmafaktorns effekt Àr att polymeraset binder lösare till ospecifikt DNA, vilket gör att det kan glida lÀngs DNA utan att fastna pÄ fel stÀlle. Utan sigmafaktorn hade polymeraset bundit mycket starkare till ospecifikt DNA, vilket hade försvÄrat processen dÄ det hade haft problem med att glida lÀngs DNA utan att fastna pÄ fel stÀlle. NÀr sigmafaktorn vÀl hittat och bundit till rÀtt promotor kan transkriptionen börja. DÄ kommer sigmafaktorn att falla av, eftersom vi nu vill att polymeraset ska sitta fast vid DNA för att kunna utföra transkriptionen korrekt.
FrÄga 14
Beskriv strukturen och funktionen av aminoacyl-tRNA syntetas översiktligt samt förklara vad som sker i aminoacyl-tRNA syntetas om fel aminosyra binder till tRNA. (2p) Max 150 ord.
Svar
Aminoacyl-tRNA syntetas Àr ett enzym som katalyserar inbindning av en aminosyra till sin motsvarande tRNA-molekyl för att kunna nyttjas i translationen och kopplas ihop med andra aminosyror. Aminoacyl-tRNA syntetas har tvÄ olika delar som Àr avgörande för funktionen. Det finns ett active site, dit aminosyran binder för att sedan kunna lÀnkas till en OH-grupp pÄ tRNA-molekylens CCA-svans. Sedan finns ocksÄ ett editing site. Enzymet kommer att kÀnna av om kopplingen mellan aminosyran och tRNA blev rÀtt eller inte. Om det blev fel kommer editing siten direkt att spjÀlka loss aminosyran frÄn tRNA för att via active site kunna sÀtta dit en ny. Det finns en god flexibilitet hos enzymet som gör att dessa tvÄ olika delar enkelt kan samarbeta för att snabbt ÄtgÀrda ett eventuellt fel.
FrÄga 15
Coronavirus Àndrades mycket under pandemin, frÄn en ganska dödlig variant som var lagom smittsam till en variant som Àr relativt ofarlig men mycket smittsam. Beskriv hur man kan anvÀnda koncept frÄn evolutionen för att förstÄ hur detta gÄr till. (2p)
Svar
Med tiden har celler, organismer och hela populationer förÀndrats efter rÄdande omstÀndigheter. Miljön pÄverkar och leder till att egenskaper som Àr gynnsamma för en organisms överlevnad i den aktuella miljön kommer att bevaras medan egenskaper som inte Àr gynnsamma kommer att selekteras bort hos kommande generationer.
Coronaviruset genomgick en sÄdan förÀndring. Till en början var viruset mindre smittsamt men hade en högre dödlighet hos de smittade. MÀnniskor kom fram med sÀtt att skydda sig mot viruset och metoder för att bli frisk om man blivit smittad. Viruset mötte motstÄnd som hotade dess fortsatta utveckling och överlevnad. Omgivningen fick alltsÄ viruset att utveckla nya egenskaper som var mer gynnsamma för att kunna fortsÀtta utvecklas och leva vidare. Det var i detta fall att bli mindre dödligt men desto mer smittsamt.
Omgivningens selektionstryck kommer alltsÄ leda till en förÀndring hos organismen dÀr de mest fördelaktiga egenskaperna för dess överlevnad kommer att bevaras och utvecklas vidare.
FrÄga 16
Proteinet pÄ bilden utför transport.
A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet?
B) Var i cellen finns det?
C) Vilken Àr drivkraften för transporten?
(2p) Max 30 ord.
Svar
A) En antiport.
B) I mitokondriens inre membran.
C) Energikvoten. Dvs fördelningen mellan ATP och ADP innanför respektive utanför mitokondriens inre membran.
FrÄga 17
Var hittas ett GPI-ankare och vad har det för funktion? (2p)
Svar
Ett GPI-ankare Àr ett perifert membranprotein. Det sitter förankrat till cellmembranet via fosfatgrupper och sockerstrukturer. GPI-ankaret kan mobiliseras vÀldigt snabbt genom att klippas loss med hjÀlp av lipaser.
Vid en synaps i t.ex. en muskel kommer transmittorsubstansen acetylkolin pÄ en impuls frisÀttas och leda till muskelkontraktion. För att kontraktionen ska upphöra mÄste acetylkolin plockas bort frÄn muskelcellens receptorer, och det sker via acetylkolinesteras. Acetylkolinesteras sitter bundet till axonterminalen via ett GPI-ankare, vilket gör att det dÄ snabbt kan frigöras och avsluta muskelkontraktionen.
FrÄga 18
A) Redogör kort för vikten av jÀmviktskonstanten för biokemiska reaktioner.
B) Hur Àr jÀmviktskonstanten definierad?
(2p)
Svar
A) JÀmviktskonstanten K anger förhÄllandet mellan substrat/reaktant och produkt.
Om K = 1 betyder det att systemet Àr i jÀmvikt, mÀngden reaktant Àr lika stor som mÀngden produkt.
Om K > 1 finns mer produkt Àn reaktant.
Om K < 1 finns mer reaktant Àn produkt.
Detta kan visa Ät vilket hÄll en reaktion Àr förskjuten, och visar förhÄllandet mellan olika Àmnen i ett system. I cellen Àr ofta flera reaktioner kopplade eller sker som en kedjereaktion. Det innebÀr att det som Àr produkt i en reaktion gÄr vidare och utgör reaktant i en annan reaktion. Detta dynamiska samspel gör att jÀmviktskonstanten hela tiden kommer att förÀndras och gÄ Ät olika hÄll. Det Àr bra, vi vill inte ha jÀmvikt (K = 1) i cellerna eftersom det dÄ inte finns nÄgra gradienter eller nÄgon reaktionsbenÀgenhet, vilket skulle innebÀra att alla livsviktiga processer avstannar och vi skulle dö.
B) K = [produkt]/[reaktant]
FrÄga 19
Ett enzym uppvisar MichaelisâMenten-kinetik.
A) Hur kan man i ett V mot [S]-diagram avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Kâ och Vmax?
B) Förklara vad som hĂ€nder med Kâ respektive Vmax om man tillsĂ€tter en kompetitiv hĂ€mmare.
(2p)
Svar
A) Om ett enzym uppvisar MichaelisâMenten-kinetik kommer vi i ett sĂ„dant diagram se en hyperbol kurva dĂ€r reaktionshastigheten ökar och gĂ„r mot den maximala reaktionshastigheten med ökningen av substratets koncentration. Varje reaktion har ett Vmax, det vill sĂ€ga den maximala hastighet en reaktion kan nĂ„ dĂ„ samtliga enzym Ă€r bundna till substratet. NĂ€r kurvan planar ut Ă€r V nĂ€ra Vmax och kommer mycket lĂ„ngsamt fortsĂ€tta gĂ„ mot Vmax med en ökande substratkoncentration. Kâ Ă€r den substratkoncentration för vilken reaktionshastigheten uppnĂ„r 1/2 Vmax. Kâ Ă€r alltsĂ„ den punkt pĂ„ kurvan dĂ€r V nĂ„r halva Vmax.
B) En kompetitiv inhibitor kommer att binda till enzymets aktiva sĂ€te och hindra det tĂ€nkta substratet frĂ„n att binda in. Det uppstĂ„r alltsĂ„ konkurrens om att binda in till de enzym som finns. Detta innebĂ€r att enzymets affinitet för substratet minskar och det betyder att vi vid nĂ€rvaro av inhibitorn kommer att fĂ„ ett lĂ€gre Kâ-vĂ€rde Ă€n utan. Om substratet hinner binda enzymet innan inhibitorn gör det finns det inget som hindrar att den tĂ€nkta produkten bildas. Vmax kommer alltsĂ„ inte att förĂ€ndras, det kommer bara krĂ€vas en högre substratkoncentration för att lyckas konkurrera ut inhibitorn.
FrÄga 20
Vilka tvÄ av nedanstÄende behöver du kÀnna till för att berÀkna omsÀttningstalet för ett enzym? (1p)
- Enzymstrukturen.
- Enzymkoncentrationen.
- Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kâ.
- Kâ för substratet.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 21
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden stÀmmer för ATP? (1p)
- ATP stimulerar katabolism.
- ATP innehÄller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp.
- NÀr en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar.
- Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 22
Du Àr lite sen till bussen och behöver springa den sista biten för att inte missa den. NÀr du slÄr dig ned Àr du varm och andas hÀftigt. Det gör ocksÄ lite ont i lÄrmusklerna.
A) Vilka metabola vÀgar aktiverades nÀr du började springa och varför?
B) Förklara med hjÀlp av termodynamik varför du har blivit varm.
(Max 120 ord) (3p)
Svar
A) NÀr jag började springa förbrukades energi. Glykolysen omvandlade blodglukos till pyruvat för att skapa mer ATP via citronsyracykeln, ETK och oxidativ fosforylering. Glykogen lagrat i musklerna bröts ner för att frigöra energi dÀr.
B) NÀr ett arbete utförs kommer alltid lite av energin att gÄ till spillo och bli till kinetisk energi/vÀrme. Tack vare att alla processer i kroppen Àr uppdelade i mÄnga men mindre steg kan vi ta tillvara pÄ en större del av den tillgÀngliga energin, vi fÄr alltsÄ en större verkningsgrad Àn t.ex. en förbrÀnningsmotor. VÄr verkningsgrad Àr ca 50%, det innebÀr att hÀlften av den energi jag förbrukade nÀr jag sprang frigjordes i form av vÀrme och det var dÀrför jag blev varm.
FrÄga 23
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till glykogenmetabolism Àr korrekta? (1p)
- Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vÀgen till glukos som sedan anvÀnds för att generera energi i form av ATP till muskelcellen sjÀlv.
- Höga intracellulÀra nivÄer av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel.
- IntracellulÀr signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hÀmmar glykogenes i skelettmuskel.
- Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförrÄd utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 24
Vilka tvÄ av nedanstÄende enzymer Äterfinns i citronsyracykeln? (1p)
- Succinatdehydrogenas
- Pyruvatdehydrogenas
- Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
- Malatdehydrogenas
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 25
Vilka tvÄ av nedanstÄende pÄstÄenden om ketonkroppar Àr korrekta? (1p)
- De syntetiseras i njuren.
- De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan.
- Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos.
- De anvÀnds som energikÀlla i hjÀrtmuskel och njurcortex.
(svar markerat i flervalsformulÀr)
FrÄga 26
Din kompis har bestÀmt sig för att utesluta fett ur sin diet med mÄlet att minska sina fettförrÄd. Du som har studerat metabolism ser en svaghet i strategin. Redogör för den svagheten pÄ molekylÀr nivÄ. (Max 75 ord) (2p)
Svar
Fett utgör kroppens största energireserv. NÀr vi behöver anvÀnda energi förbrukas först blodglukos och vÄr glykogenreserv. Denna rÀcker i ca 24 h, tar slut snabbt. Om man gÄr utan mat sÄ att glykogenet förbrukas och sen inte har fettdepÄer att bryta ner för energi kommer proteiner börja brytas ner. Detta Àr dÄligt eftersom proteiner har viktiga strukturella, mekaniska och enzymatiska funktioner som vi behöver, de Àr inte till för att ner för energi.
FrÄga 27
Rangordna nedanstÄende komponenter i andningskedjan frÄn lÀgst till högst redoxpotential. (1p)
Komponenter:
A) Cytokrom C
B) Coenzym Q
C) NADH
D) CuB
(matchning markerad i formulÀr/grafik)
FrÄga 28
Vad menas med respirationskontroll? (1p) Max 25 ord.
Svar
Reglering av cellandningen, dvs bildningen av ATP genom oxidativ fosforylering. Drivs av elektrontransportkedjan och den elektrokemiska gradient som uppstÄr, och regleras av cellens energikvot.
FrÄga 29
FrÄn vilka alfa-ketosyror kan aminosyrorna nedan bildas med hjÀlp av tvÄ kliniskt viktiga enzymer tillhörande gruppen aminotransferaser? Ange ocksÄ frÄn vilken metabol vÀg respektive alfa-ketosyra hÀmtas. (2p)
A) Alanin
B) Aspartat
Svar
A) Pyruvat â Alanin. Sker med hjĂ€lp av ALAT (alaninaminotransferas). Alfaketosyran Ă€r pyruvat och hĂ€mtas frĂ„n glykolysen.
B) Oxaloacetat â Aspartat. Sker med hjĂ€lp av ASAT (aspartataminotransferas). Alfaketosyran Ă€r oxaloacetat och hĂ€mtas frĂ„n citronsyracykeln.
FrÄga 30
Varför Àr tillgÄng av NADPH essentiellt för ett fungerande glutationsystem? (1p) Max 50 ord.
Svar
Glutation Ă€r en antioxidant som reducerar reaktiva syreföreningar, ex vĂ€teperoxid till vatten. För att reaktionen ska kunna ske igen mĂ„ste glutation reduceras tillbaka till sin ursprungsform. Det Ă€r NADPH som fungerar som reduktionsmedel och oxideras till NADPâș. Utan NADPH förblir glutation oxiderat och kan inte reducera fler farliga syreradikaler.
FrÄga 31
Beskriv översiktligt kolesterolets omsÀttning i kroppen: var det kommer ifrÄn, tvÄ viktiga funktioner och hur det kan utsöndras. (2p)
Svar
Kolesterol kan antingen bildas i kroppen eller intas via födan. För en person som vĂ€ger ca 70 kg och har en vĂ€sterlĂ€ndsk diet fĂ„r man i sig ca 500â700 mikrogram kolesterol via födan varje dygn och ca 50% av detta tas upp i kroppen. Syntes av kolesterol kommer att ske Ă€ndĂ„, men i vilken utstrĂ€ckning varierar beroende pĂ„ kostsammansĂ€ttningen.
Kolesterol Àr en viktig komponent i vÄra cellmembran dÀr det pÄverkar membranets fluiditet och skyddar membranet frÄn att fluiditeten ska bli för hög eller lÄg vid temperaturförÀndringar i kroppen.
Kolesterol utgör ocksÄ grundstrukturen i syntesen av katekolaminer i binjuren, exempelvis testosteron, testosteron och progesteron.
NÀr kolesterol bryts ner kommer det att utsöndras gallan.
FrÄga 32
I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvÀveatomer som ingÄr i nedanstÄende tvÄ nukleosider nÀr dessa bryts ner? Ange en molekyl för respektive nukleosid. (1p)
A) Inosin
B) Cytidin
Svar
A) Urat.
B) Urea.
FrÄga 33
Vilken typ av bilirubin Àr förhöjt vid hemolytisk sjukdom? (1p)
Svar
Det okonjugerade bilirubinet. Bilirubin Àr en hydrofob molekyl. I normala fall kommer bilirubin i levern att konjugeras med tvÄ glukuronsyra som gör att molekylen blir vattenlöslig och kan utsöndras med gallsyran. Om denna konjugering inte sker kan bilirubin inte utsöndras, och dÀrför Àr det denna variant vi kommer att se förhöjda halter av vid sjukdom.
FrÄga 34
Du ska labba! Beskriv fyra saker som du behöver göra innan du börjar experimentera. (2p) Max 50 ord.
Svar
Förbereda mig genom att lÀsa igenom labb-handledningen sÄ att jag vet vad jag ska göra.
LÀmna ytterklÀder och vÀska och ta pÄ mig labbrock.
TvÀtta av bÀnken med minst 75% etanol.
Vid behov, ta pÄ mig handskar.
FrÄga 35
Vilka tvÄ av nedanstÄende anvÀnds som substrat för beta-galaktosidas vid blÄvit screening? (1p)
- IPTG
- X-gal
- Beta-laktamas
- 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside
(svar markerat i flervalsformulÀr)