1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/📝 Gamla tentor/2022-12-19/2022-12-19-0097-TUX.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

19 KiB
Raw Blame History

LPG001 Digital tentamen – Biokemi 221219

Kandidat 0097-TUX oai_citation:0‡2022-12-19-0097-TUX.pdf


1. IP – Kemisk bindning MCQ2

Rangordna nedanstÄende bindningstyper frÄn den svagaste till den starkaste.

1–4:

  • VĂ€te
  • Jon
  • van der Waals
  • Peptid

2. IP – Aminosyror och proteiner 14

I metabolismen Àr det vanligt att enzymer regleras av cellens energikvot.
A) NÀmn tvÄ aminosyror som kan interagera med olika delar hos de molekyler som dÄ fungerar som allosteriska regulatorer.
B) Förklara vad som gör dessa aminosyror lÀmpliga för uppdraget.
Max 75 ord.

Svar


A) Negativt laddad – lysin  
Som kan bilda vĂ€tebindningar – Asparagin  

B) Vid allosterisk reglering av cellens energikvot kommer ATP respektive ADP/AMP binda in till enzymet. Fosfatgrupperna Àr negativt laddade vilket gör att de kan interaggera med positivt laddade sidokedjor som lysin genom jonbindningar. KvÀvebasen adenin som Àr en del av molekylerna kommer innehÄlla kvÀvegrupper som kan bilda vÀtebindningar med en aminosyra som har karbonyl, hydroxyl- eller aminogrupper, som asparagin med bÄde amino- och karbonylgrupp.  


3. IP – Aminosyror och proteiner 13

Nyligen har det konstaterats att sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) karaktÀriseras av bildning av amyloider. Hur bildas de?
Max 75 ord.

Svar


Amyloider bildas dÄ ett protein med alfahelixrik struktur övergÄr i en betaflaksrik struktur. Betaflaken kan sedan aggregeras och bilda lÄnga fibrer, sÄ kallade amyloider.  


4. DZ – Hemoglobin 4

Hemoglobin och myoglobin innehĂ„ller den prostetiska gruppen heme. Denna innehĂ„ller ett jĂ€rn (FeÂČâș) som ansvarar för inbindningen av syremolekyler. Beskriv varför bindning till syre pĂ„verkar hemoglobinets struktur och hur det i sin tur pĂ„verkar hemoglobinets syreaffinitet.
Max 70 ord.

Svar


JĂ€rnatomens storlek gör att den inte fĂ„r plats i mitten av hemegruppen. NĂ€r syre binder in blir jĂ€rnets atommoln mindre och kan sĂ„ledes flyttas upp 0,4 Å in i hemeplanet. DĂ„ kommer Ă€ven det proximala histidinet kopplat till jĂ€rnet att flyttas upp samt den alfahelix den Ă€r kopplad till. Det pĂ„verkar strukturen pĂ„ hemoglobinet dĂ€r subenheterna totalt kommer vridas upp 15 grader till R-state med ökad affinitet för syre.  


5. LJ – Proteinstudier 5

Du jobbar pÄ labb över sommaren och har fÄtt i uppgift att köra affinitetskromatografi med en 6xHis-tag.

A) Beskriv kortfattat principen för affinitetskromatografi.
B) Hur kan man eluera proteinet?
C) Ange en metod som kan anvÀndas för analys av det eluerade proteinet.
Max 200 ord.

Svar


A) Affinitetskromatografi Àr en kromatografimetod som bygger pÄ att separera proteiner baserat pÄ en viss egeskap. Exempelvis kan glykosylerade proteiner separeras ut genom att kulorna i kolonnen har molekyler som binder till sockerenheterna. Man kan Àven, som i detta fall, modifiera DNA-sekvensen för proteinet man Àr ute efter genom att lÀgga till en tag av histidin vilken binder vÀl till nickeljoner pÄ kulorna.  

B) För att fÄ proteinet att lossna frÄn kulorna krÀvs att man eluerar. Det kan ske med hjÀlp av en stark buffert eller saltlösning, ofta en kombination av bÄda.  

C) Gelelektrofores, SDS-PAGE, kan anvÀndas för att analysera proteinets storlek samt hur vÀl proteinreningen lyckats.  


6. DZ – Lipider 2

Namnge och rita:
A) Den principiella strukturen för lipiden som lagrar energi i adipocyter.
B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.

Besvarades pÄ separat papper (triacylglycerol respektive fosfolipid).


7. ST – Kolhydrater 1

Kolhydrater finns förutom i fri form Àven bundna till lipider och proteiner. Vilka Àr de tvÄ vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)

Svar


O-link: kolhydraten binder till OH-gruppen i sidokedjan pÄ serin eller treonin i proteinet.  
N-link: kolhydraten binder till aminogruppen i en asparaginrests sidokedja i proteinet.  


8. CG – Nukleotider 5

A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider?
B) Vad Àr AMP förkortning för?

Svar


A) Hydroxylgrupp (OH)  
B) Adenosinmonofosfat  


9. CG – Replikation 3

A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
B) Vilken form har denna faktor?

Svar


A) PCNA, eller sliding clamp som den ocksÄ kallas, har funktionen att den sitter runt en av DNA-strÀngarna under replikation och hÄller fast DNA-polymeras pÄ strÀngen. Det gör att processiviteten ökar upp till 50 gÄnger jÀmfört med utan PCNA dÄ DNA-polymeras kan syntetisera lÄnga strÀckor DNA utan att ramla av.  

B) Ringformad  


10. CG – RNA, DNA MCQ 8

Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer?

  • AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å.
  • Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
  • Helixen Ă€r högervriden.
  • De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.

11. CG – Transkription 6

A) Var Äterfinns alfa-amanitin i naturen?
B) Vilket enzym inhiberar denna substans?

Svar


A) I den lömska flugsvampen  
B) Substansen inhiberar RNA-polymeras II  


12. CG – Transkription MCQ 7

Vilka tvÄ av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-Ànden pÄ eukaryot mRNA?

  • Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan.
  • Skyddar mot felaktig splicing.
  • Stimulerar translation.
  • Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.

13. CG – Transkription MCQ 6

Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingÄr flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden Àr korrekta?

  • TBP binder till TATA-boxen.
  • TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn.
  • TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II.
  • TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.

14. AC – Translation 7

Beskriv sekundÀrstrukturen hos molekylen som transporterar aminosyror till ribosomen och förklara vilken funktionen Àr för varje del av strukturen. Rita gÀrna.

Svar


Strukturen som transporterar aminosyror till ribosomen kallas tRNA och byggs upp av RNA. I 2D, sekundÀrstruktur, Àr tRNA klöverformad och stabiliseras av vÀtebindningar mellan komplementÀra baspar i RNA kedjan. Den nedersta loopen, Antikodon loopen, innehÄller ett antikodon pÄ tre baser som Àr komplementÀrt till kodonet pÄ mRNA och dÀrmed aggerar som mellanhand mellan kodon och aminosyra vilket möjliggör för den genetiska koden. De andra tvÄ looparna spelar roll för interaktioner med exempelvis aminoacyl-tRNA syntetaser som kopplar ihop rÀtt aminosyra med rÀtt tRNA. De bidrar alltsÄ till identifiering av det specifika tRNA:t. 5'-Ànden av tRNA kedjan Àr fosforylerad och i 3'-Ànden sitter en CCA-sekvens, sÄ kallad acceptor stem. Till den fria OH-gruppen pÄ 3'-Ànden av adenosin i acceptor stem kopplas aminosyran av aminoacyl-tRNA syntetaser.  


15. MO – Evolution 3

Cancerceller utvecklas frÄn normala celler. Beskriv hur man kan anvÀnda koncept frÄn evolutionen för att förstÄ hur detta gÄr till.

Svar


Evolutionen utgÄr frÄn att det finns en genetisk variation och ett naturligt urval dÀr de egenskaper som gynnar överlevnad i den aktuella miljön kommer föras vidare till nÀsta generation i större utstrÀckning. Genetisk variation uppnÄs bland annat genom slumpmÀssiga spontana mutationer i DNA. Mutationer kan dÄ uppkomma i en cell som stÀnger av en tumörsupressorgen vilket dÄ Àr "gynnsamt" för den individuella cellen som kan fortsÀtta dela sig. Andra mutationer kan dÄ uppstÄ i en gen som kodar för reparation av DNA vilket möjliggör för ytterligare mutationer som aktiverar oncogener och stÀnger av andra tumörsupressorgener. Genom ett flertal steg dÀr mutationer möjliggör för cellen att dela sig oftare och för fler mutationer att uppstÄ kan sÄledes en cancertumör utvecklas ur en normal cell.  


16. ST – Membran MCQ 2

Vilka pÄstÄenden om det eukaryota cellmembranet Àr korrekta?

  • Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.
  • Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.
  • Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cellens utsida.
  • Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cytoplasman.

17. IP – Membrantransport 8

Proteinet pÄ bilden förflyttas till plasmamembranet hos skelettmuskler som ett svar pÄ insulinsignalering.

A) Vilken Àr transportören?
B) Vilken typ av transport sker?
C) Vad hÀnder med glukos nÀr den kommit in i cellen och varför?
Max 50 ord.

Svar


A) GLUT-4  

B) Faciliterad diffusion  

C) Den kommer genom enzymet Hexokinas och förbrukning av 1 ATP bilda glukos 6-fosfat. Fosforyleringen gör att bÀrarproteinet inte lÀngre kÀnner igen glukosmolekylen och dÀrmed kan den inte transporteras ut igen utan kommer, beroende pÄ energikvoten, brytas ned i glykolysen eller anvÀndas för uppbyggnad av glykogen.  


18. MO – Termodynamik 1

Diffusion Àr en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vÀtskor. Vad beror den pÄ och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?

Svar


Diffusion beror pÄ att det finns mÄnga fler sÀtt för ett Àmne i en vÀtska eller gas att vara oordnat Àn ordnat, alltsÄ Àr sannolikheten för ett oordnat tillstÄnd större och molekylerna kommer dÄ till följd av sin konstanta rörelse att hamna i ett oordnat tillstÄnd. Den termodynamiska drivkraften bakom diffusion Àr sÄledes termodynamikens andra lag, att ett system tenderar att gÄ mot mer oordnade tillstÄnd, alltsÄ att entropin ökar.  


19. MO – Enzymer MCQ3

Vilka pÄstÄenden om övergÄngstillstÄndet för en enzym-katalyserad reaktion stÀmmer?

  • Det har högre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.
  • Det har lĂ€gre energi Ă€n reaktionens substrat.
  • Det Ă€r mycket kortvarigt.
  • Det har lĂ€gre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.

20. ST – Heme 1

Redogör för hur heme bryts ner och utsöndras.

Svar


Heme bryts ner i mjÀlten nÀr röda blodkroppar bryts ner. Först bildas biliverdin som sedan omvandlas till bilirubin. DÄ bilirubin Àr en hydrofob molekyl kommer den att transporteras bunden till blodproteinet albumin via blodet till levern. I levern kommer bilirubinet konjugeras och dÄ bli amfipatiskt för att sedan utsöndras via gallan.  


21. ST – Betaoxidation MCQ3

Vilka av följande Àr ketonkroppar?

  • Acetoacetat
  • Hydroxy-metyl-glutarat
  • Aceton
  • Beta-hydroxy-acetat

22. MO – Enzymer 3

Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. Behöver du kĂ€nna till den totala enzymkoncentrationen för att bestĂ€mma konstanterna (i) Kₘ, (ii) Vmax eller (iii) kcat? Motivera ditt svar.

Svar


Vmax motsvarar den maximala reaktionshastighet som Ă€r möjlig för en enzymkatalyserad reaktion och uppnĂ„s dĂ„ alla enzym Ă€r bundna i enzym-substratkomplex. Vmax beror alltsĂ„ av enzymkoncentratonen. Kₘ motsvarar den substratkoncentration dĂ„ V = Vmax/2, alltsĂ„ nĂ€r hĂ€lften av enzymen har bundit substratet och Ă€r upptagna med katalys.  

Kₘ och Vmax kan bestĂ€mmas experimentellt för en reaktion genom att mĂ€ta den initiella reaktionshastigheten för varierande substratkoncentrationer men med samma enzymkoncentration. VĂ€rdena förs in i ett diagram dĂ€r reaktionshastigheten blir en funktion av substratkoncentrationen (se nedan). NĂ€r substratkoncentrationen gĂ„r mot oĂ€ndligheten kommer dĂ„ V gĂ„ mot Vmax och man kan dĂ„ matematiskt bestĂ€mma Vmax utan att kĂ€nna till den exakta enzymkoncentrationen. Kₘ kan sedan bestĂ€mmas utifrĂ„n vid vilken substratkoncentration som V = Vmax/2.  

kcat Àr ett mÄtt pÄ hur mÄnga molekyler produkt som bildas per sekund och enzym, turnover number, och rÀknas sÄledes fram ur den maximala reaktionshastigheten dividerat med den totala enzymkoncentrationen. För att bestÀmma kcat krÀvs alltsÄ att kÀnna till den maximala enzymkoncentrationen.  


23. IP – Integrering av metabolismen MCQ7

Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt?

  • De Ă€r kinetiskt stabila.
  • De Ă€r kinetiskt instabila.
  • De Ă€r termodynamiskt stabila.
  • De Ă€r termodynamiskt instabila.

24. IP – Glukosmetabolism 2

Det pyruvat som bildas vid anaerob glykolys behöver metaboliseras vidare.

A) Vad bildas av pyruvatet?
B) Vilken Àr orsaken till det?
C) Vilket enzym katalyserar reaktionen?
Max 50 ord.

Svar


A) Laktat  

B) Cellen behöver Ă„terbilda NADâș i cytoplasman för att inte glykolysen ska avstanna dĂ„ det krĂ€vs i steg 6. Vid anaerob glykolys sker detta genom fermentering dĂ€r pyruvat reduceras till laktat och NADH oxideras till NADâș.  

C) Laktatdehydrogenas  


25. IP – Glukosmetabolism MCQ1

Vilka faktorer Àr viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas?

  • Hormoner
  • Cellens energikvot
  • pH
  • Fosforylering

26. ML – Glykogen 4

A) Vilka tvÄ enzymer hjÀlps Ät att Äteruppbygga en delvis nedbruten glykogenpartikel genom att addera nya glukosenheter till strukturen?
B) Vilken typ av bindning skapar respektive enzym?

Svar


A) En delvis nedbruten glykogenpartikel har redan en primer i form av glykogenin, alltsÄ behöver bara kedjorna elongeras och förgreningar bildas. Glykogensyntas kommer att förlÀnga kedjorna genom att addera glukosenheter medan branching enzyme kommer skapa förgreningar genom att flytta 7 glukosenheter.  

B) Glykogensyntas – alfa 1–4 glykosidbindning  
Branching enzyme – alfa 1–6 glykosidbindning  


27. IP – Citronsyracykeln 3

A) Vilka molekyler av betydelse för energiomvandling bildas i ett varv i citronsyracykeln?
B) Varför Àr citronsyracykeln inte aktiv i frÄnvaro av syre?
Max 50 ord.

Svar


A) 3 NADH och 1 FADH₂  

B) För att citronsyracykeln ska ske krĂ€vs att det finns mitokondriellt NADâș och FAD. Utan syre avstannar elektrontransportkedjan dĂ„ syre behövs i komplex IV och dĂ€rmed kan inte NADH och FADH₂ oxideras vilket Ă€r det enda sĂ€ttet att Ă„terbilda NADâș och FAD i mitokondriens matrix.  


28. IP – ETK 3

I elektrontransportkedjan pumpas protoner nÀr elektroner förflyttas mellan olika komponenter.

A) Var i elektrontransportkedjan pumpas protoner?
B) Vilken Àr drivkraften bakom protonpumpningen?
Max 50 ord.

Svar


A) I komplex I, III och IV  

B) I elektrontransportkedjans komplex flyttas elektroner frÄn komponenter med lÀgre redoxpotential till komponenter med högre. Detta Àr en energimÀssigt gynnsam process och energin kan dÄ utnyttjas för att pumpa protoner frÄn matrix till mellanmembransutrymmet mot gradienten. Energin omvandlas dÄ till elektrokemisk energi.  


29. IP – Integrering av metabolismen MCQ8

I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstÀndigt. I vilken ordning kommer följande enzym i den processen?

1–4:

  • alfaketoglutaratdehydrogenas
  • malatdehydrogenas
  • glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
  • pyruvatdehydrogenas

30. ML – Aminosyrametabolism 4

NÀmn tvÄ aminosyror som genom transaminering kan omvandlas till citronsyracykelintermediÀrer vilket gör dem till glukogena aminosyror. Ange Àven vilken citronsyracykelintermediÀr respektive aminosyra bildar.

Svar


Glutamat kan omvandlas till alfaketoglutarat  
Aspartat kan omvandlas till oxalacetat  


31. ML – Nukleotidnedbrytning MCQ3

Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till nukleotidnedbrytning Àr korrekta?

  • Gikt Ă€r en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider.
  • Urat Ă€r en molekyl med tvĂ„ ringstrukturer.
  • Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider.
  • Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kvĂ€veatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.

32. ML – PentosfosfatvĂ€gen MCQ3

Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till pentosfosfatvÀgen Àr korrekta?

  • Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvĂ€gen Ă€r enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas.
  • Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen.
  • NADPH Ă€r ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler.
  • Nedsatt funktion i pentosfosfatvĂ€gen kan orsaka hemolytisk anemi.

33. JS – Kolesterol MCQ3

Vilka av följande pÄstÄenden Àr korrekta avseende reglering av den intracellulÀra kolesterolhalten?

  • Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra.
  • Den regleras frĂ€mst via tillgĂ„ngen pĂ„ fritt extracellulĂ€rt kolesterol.
  • Den regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas.
  • Att bilda kolesterolestrar Ă€r i de flesta celler irreversibelt – för att Ă„terbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL.

34. Plasmidlaboration 4 (Chi-Wen Huang)

Beskriv vad som karaktÀriserar plasmider med konformationen supercoiled respektive relaxerad cirkulÀr, hur de bildas och hur de kan skiljas Ät med gelelektrofores. Den hÀr frÄgan kan besvaras pÄ svenska eller engelska i tabellform eller i fritext. Max 75 ord.

Svar


I supercoiled kommer DNAt i plasmiden vara överdrivet tvinnat, sÄ kallat supercoiled med högre linkingnumber Àn normalt. DÀrmed kommer det bildas en linjÀr struktur. I relaxerad cirkulÀr Àr plasmiden istÀllet ringformat. De tvÄ olika konformationerna kommer möta olika stort motstÄnd av gelen under gelelektrofores till följd av att de har olika form och de kan sÄledes separeras baserat pÄ att de kommer fÀrdas olika lÄngt.  


35. Introduktionslaboration MCQ3

Du arbetar pÄ en vÄrdcentral som specialistlÀkare. En försÀljare frÄn ett lÀkemedelsföretag Àr inbjuden för att presentera en ny medicin som pÄstÄs sÀnka kolesterolnivÄerna i blodet med 30%. Vilka tvÄ 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta pÄstÄende i minst utstrÀckning?

  • 29,5% – 30,5%
  • 27% – 33%
  • 1% – 60%
  • −10% – 70%