medical-notes/content/Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md

url

url
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1

Moment Öga/öra	Nyckelord	Mål
Ögat MR anatomi AU histologi	Övergripande: Palpebrae och conjunctiva. ==Sclera==, ==choroidea== och ==retina==. ==Corpus vitreum==. Yttersta lagret: ==Sclera och cornea==. Mellersta lagret: ==Choroidea==, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, ==pupilla==, ==corpus vitreum==, ==retina==. Innersta lagret: Retina med papilla/discus opticus, ==macula lutea== och ==fovea centralis==. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus. Synens koppling till CNS: Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen. - Beskriv uppbyggnad och funktion för retina - Beskriv kopplingen till CNS.
Örat MR anatomi AU histologi	Ytteröra: ==Auricula, meatus acusticus externus==. Mellanöra: ==Membrana tympani med malleus, incus, och stapes==. ==Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis).== ==Tuba auditiva==. Inneröra översikt: ==Ben- och hinnlabyrint==. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea. Inneröra balans: ==Ductus semicircularis==, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum. Inneröra hörsel: Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat. - Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat. - Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten. - Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten.

	Nyckelord	Mål
Översikt och celler MR anatomi HC histologi	Övergripande: CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS. Neuronets uppbyggnad: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport. Typer av neuron: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron. Synaps: Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor. Gliaceller:  Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller.	- Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad. - Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron  - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia.
Telencephalon MR anatomi HC histologi	Allmän anatomi: Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II. Cortex cerebri: ==Gyri et sucli==, med gyrus pre- och postcentralis, ==sulcus centralis== och ==sulcus lateralis==. Lober med l. ==frontalis==, l. ==parietalis== med uncus, l. ==temporalis==, l. ==occipitalis== samt ==insula==. Funktionella centra: Motorik, somatosensorik, hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner. Histologi: Cortex cerebri lamina (l):  l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis Substantia alba: Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan. Nuclei basales: Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen).	- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt. - Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt. - Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop. - Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba. - Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”.
Diencephalon och Limbiska systemet MR anatomi HC histologi	Thalamus: Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus.  3:e ventrikeln. Hypothalamus: Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln. Epithalamus: Corpus pineale (tallkottkörteln). Subthalamus: Nucleus subthalamicus. Limbiska systemet: Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar - Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet

	Nyckelord	Mål
Truncus encephali MR anatomi HC histologi	Allmän anatomi: Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor. Mesencephalon: Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior. Pons: Nuclei pontis, cerebellära banor. Medulla oblongata: Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens. Neuromodulatoriska bansystem: Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA  och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.).	- Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali. - Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar - Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet - Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem.
Cerebellum MR anatomi HC histologi	Allmän anatomi: Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli Cortex cerebelli: Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis). Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia). Substantia Albai: Arbor vitae. Pedunculi cerebellares. Nuclei cerebelli: Nucleus Dentatus et al. Afferens- och Efferens: Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam.	- Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum - Beskriv cerebellums afferens och efferens. - Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.
Medulla spinalis MR anatomi HC histologi	Allmän anatomi:  Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis. Meninges och subarachnoidala rummet. Motoriska banor: Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor. Sensoriska banor: Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. Segment: Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis.  Motoriska- sensoriska och autonoma neuron. Segment koppling PNS: N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt. - Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen. - Beskriv relation till PNS - Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet.
Hinnor, hålrum och kärl MR anatomi HC histologi	Meninges: Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet.  Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus. Systema ventriculi: Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri.  Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF). Blodkärl: Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet.	- Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges - Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF. - Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB.

	Nyckelord	Mål
PNS MR anatomi HC histologi	Övergripande:. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens. Nervi spinales: N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen) Nervi craniales: N. I-XII (samma neuron hela vägen). Nervens histologi: Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors. Sensoriska ganglion, histologi: Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar. - Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan. - Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion.
ANS MR anatomi HC histologi	Övergripande: Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier. Sympaticus: Thorako-lumbalt ursprung. Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl). Parasympaticus: Kraniosakralt ursprung. Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales. Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve,  ganglion intramuralis. Autonoma ganglion, histologi: Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion.	- Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus. - Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS. - Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion.