1
0
Files
medical-notes/content/đŸ§Ș Biokemi/⌬ Makromolekyler/FrĂ„n aminosyror till proteiner/aa → prot Anteckningar II.md
Johan Dahlin 1ae560358d
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
vault backup: 2025-12-08 20:10:35
2025-12-08 20:10:35 +01:00

8.1 KiB
Raw Blame History

förelÀsare, tags
förelÀsare tags
Ingela Parmryd
biokemi
frÄn-aminosyror-till-proteiner
anteckningar

SekundÀr struktur (fortsÀttning)

$\beta$-flak

Plan utstrÀckt Uppbyggt av $\beta$-strÀngar, mÄste ha minst tvÄ StrÀngar frÄn olika delar av primÀrsekvensen

  • Antiparallel, N- och C-terminaler i olika riktningar âžĄïžâŹ…ïž
    • vĂ€tebindningar Ă€r starkare ju rakare de Ă€r
    • vĂ€tebindningar Ă€r parvis
  • Parallela, N- och C-terminaler i samma riktning âžĄïžâžĄïž
    • vĂ€tebindningar ej raka
    • alla bindingar frĂ„n olika aminosyror Prolin passar ej (ringa in alla aminosyror i bilden för att öva)

Loopar

Förbinder đ›Œ-helixar och ÎČ-strĂ€ngar Oordnad struktur - kan ordnas Vid interaktion med annat protein

ProteindomÀner

SekundÀrstrukturdomain som ordnas pÄ specifikt sÀtt - funktionell 50-200 aminosyror

TertiÀrstruktur

3D-struktur → protein Kan börja kotranslationellt (samtidigt som RNA translateras till en proteinsekvens) Stabiliseras av mĂ„nga olika bindingstyper

  • vĂ€tebindningar mellan sidokedjorna (-R)
  • hydrofob effekt
  • van der Waals-krafter (speciellt aromatiska som ligger pĂ„ rĂ€tt avstĂ„nd)
  • jonbindingar Ă€r inte dominerande man kan förekomma
  • disulfidbindningar 2st -SH/cystein -S-S-

Proteinveckning

Proteinveckning ser genom progressiv stabilisering denaturerad → nativ (funktionell 3d-struktur)

  • Exoterm
    • hydrofoba effekten bidrar mest
  • GĂ„r mot energiminimum - sĂ„ mĂ„nga interaktioner/bindningar som möjligt
    • finns flera vĂ€gar dit
  • Söker efter maximalt antal fördelaktiga interaktioner
  • Progressiv stabilisering
  • Att pröva sig fram Ă€r tidskrĂ€vande
    • t.ex. polypeptid 100aa
    • 3 konfigurationer/aa
    • bruteforce 10^{27} Ă„r
    • tar i sjĂ€lva verket c:a 1sek

Denaturering

Förstörelse ett 3D-proteins struktur

  • vĂ€rme - kinestisk energi (rörelse)
    • vid feber rör mĂ„nga proteiner snabbare
  • pH - Ă€ndrar laddning pĂ„ R-grupper
    • gradienter i ER-golgi
  • salt - stör eventuell jonbindningar, men ocksĂ„ minska tillgĂ€ngligt mĂ€ngd vatten
    • det kan skilja lite mellan organeller vid sekretion
  • reversibel lĂ€gre pH
  • karboxylgrupper protoneras och laddningen blir positiv

denatureringen sker vÀldigt hÀftigt 1 dalton = 1/12 av C^{12} 30000g/mol = 30kDa har kvar eventuella disulfidbryggor, bara svagare interaktioner som pÄverkas smÄ proteiner kan vecka sig sjÀlva, men större behöver hjÀlp chaperoner

VeckningshjÀlp

Chaperoner - HSP70 (HeatShock Protein 70 kD)

Heatshock-vÀrmechock, induceras t.ex nÀr vi har feber, dÄ fÄr vi mer av dessa proteiner vi har mer kinetisk energi hydrofoba delar kommer att exponeras mot cytoplasman som inte Àr bra, dÄ behövs chapeoner för att förhindra aggregering Binder till exponerade hydrofoba delar

  • Dessa hitta man i nytranslaterade proteiner (se bild)
  • skadade proteiner nĂ€r veckningen har störts
  • felveckade proteiner dĂ€r det inte gick bra pĂ„ slutet
  • oparade sub-enheter (se kvartĂ€rstruktur) finns alltid en viss mĂ€ngd av HSP70, men vid feber fĂ„r vi fler dĂ„ hydrofoba delar exponeras

Chaperonier

Heter HSP60, den Àr större Àn chaperoner pga mÄnga subenheter

De skapar en skyddad miljö genom att föra polypeptidkedjan till chaperoner, dÀr den kan veckas utan att interagera med andra molekyler i cytoplasman. Inuti chaperonen finns en burk-liknande struktur - stora ringar som omsluter en hÄlighet med en optimerad miljö för korrekt veckning. Aggregat Àr skadliga för cellen eftersom de förhindrar proteiner frÄn att utföra sin normala funktion och leder till dysfunktion. Dessutom Àr de svÄra att bryta ned eller eliminera, vilket gör att de kan ansamlas och störa cellens processer - nÄgot cellen försöker undvika med hjÀlp av chaperoner och nedbrytningssystem.

  • dubbla ringar med hĂ„lighet
  • skyddar miljö för veckning
  • det kommer ett lock
  • rekryteras nĂ€r HSP70 levererat
  • polypeptidkedja Det hĂ€r kan upprepas flera gĂ„nger: polypeptidkedjan förs in i chaperonens ”burk”, locket stĂ€ngs och proteinet fĂ„r en ny chans att vikas korrekt i en avskild, skyddad miljö. NĂ€r locket öppnas igen kan proteinet antingen vara rĂ€tt vikt och slĂ€ppas ut, eller felvikt och skickas in i burken pĂ„ nytt. Den hĂ€r cykeln sĂ€kerstĂ€ller att endast korrekt veckade proteiner frigörs i cytoplasman och minskar risken för farliga aggregat.

Sulfhydrylbindningar

  • Mellan tvĂ„ cystiner
  • Enbart i proteiner som vĂ€nds bort frĂ„n cytoplasman
    • de kan sitta i ett membran men vĂ€nda sig inĂ„t, eller sitta utan pĂ„ cellen i den ECM eller de kan tom sekreteras och skickas ut frĂ„n cellen
    • cytoplasman har en reducerande miljö vi har gott om föreningar som kan bryta upp den hĂ€r tillbaka till HSP
  • I cytoplasman reducerande miljö -S-S- bryts/reduceras och den reducerade formen -SH nĂ€r man fĂ„r tillbaka protonen pĂ„ den

insulin skickar vi ut ifrÄn celler bÄde inom och mellan polypeptidkedjor.

KvartÀrstruktur

Fler Àn en polypeptidkedja, dÄ kallas de olika subenheter.

  • subenheter: đ›Œ, ÎČ, delta... i storleksordning Ă€r namnen pĂ„ dem. hĂ„lls ihop av:
  • hydrofob effekt
  • jonbindningar
  • vĂ€tebindningar

hemoglobin, framtida labb. TvÄ alfa och tvÄ beta med fyra subenheter. Men bara tvÄ sorters subenheter.

FörutsÀgelse av proteinstruktur

Exakt samma aa sekvens kan i ett protein vara en đ›Œ-helix, i ett annat en ÎČ-strĂ€ng det beror pĂ„ resten av polypeptidkedjan vilken miljö den befinner sig. Finns det en lĂ„ng strĂ€nga med hydrofobastrĂ€cka, transmembran đ›Œ-helix kan förutsĂ€gas frĂ„n lĂ€ngre strĂ€cka opolĂ€ra aminosyror Nobelpriset 2024 AlphaFold

!Pasted image 20251106143824.png Gula Àr hydrofoba, lila Àr ett protein som transporterar nÄgot annat VÀtebindningar mellan C=O & N-H i sekundÀra strukturer minskar deras polÀritet, iom att packas centralt i globulÀra proteiner vÀldigt vanlig proteinform

Fibrösa proteiner

!Pasted image 20251106144030.png Tvinnade helixar, kollagen och keratin Àr av de hÀr typen. Ytproteiner hos oss.

  • Keratin - hĂ„r,hud,ull Ă€r ungefĂ€r 100 nm
  • Kollagen - bindvĂ€v (brosk, ben, senor), stort och vanligaste ungefĂ€r 300 nm
  • i sammanhanget Ă€r de vĂ€ldigt stora

varför Àr proteinstrukturen i hud hÄr ull strÀackbara i olika utstrÀckning

  • för att bindningar Ă€r svaga, det gör det elastiskt

Amyloider

Galna kosjukan Àr pÄ grund av felveckat protein, den nobelprisbelönade teorin, man gav de föda som var nermalda hjÀrnor frÄn fÄr, det sen överfördes frÄn fÄr till kor.

đ›Œ-helix rikt protein omvandlas till ÎČ-flak rikt protein NĂ€r det bildar det ÎČ-flak rika proteinet kan det polymeriseras felveckas och sen inte gĂ„ tillbaka till đ›Œ-formen - irreversibelt. dessa sjukdomar sker i CNS, lĂ„nga fibrer som kan göra hĂ„l pĂ„ celler, leda till de symptom som gör hĂ„l i hjĂ€rnan och orsakar demens och tidig död

Var hittar man amyloider:

  • CNS
    • prion
    • parkinson
    • alzheimers
      • finns det mkt amyloider i hjĂ€rnan Ă€r det allvarligt, kanske inte orsak med det Ă€r följden
  • Pankreas
    • diabetes
  • Överallt
    • systemisk amyloidos

Du har ett protein som har tvÄ olika energinivÄr som de kan skifta, blir det polymerer kan det inte gÄ tillbaka till gamla formen. Polymerisering sker mellan cellerna dÀr det gÄr att denaturera

Metamorfa proteiner

Det finns proteiner som vÀxlar mellan de olika formerna, som Àr funktionella konformationer De har tvÄ energiminimum som ligger vÀldigt nÀra varandra, syns pÄ olika platser, öka antalet proteiner per gen !Pasted image 20251106145417.png

Summary

  • minst tvĂ„ betastrĂ€ngar för ett flak, kan vara nĂ€ra/lĂ„ngt binds med loopar
  • tertriĂ€r stabilieras av hydrofob effekt
  • domĂ€ner Ă€r Ă„terkommande med specifik funktion
  • kotranstionellt
  • chaperoniner
  • nativ konformation
  • denaturering (salt, vĂ€rme, ph)
  • isomeletrisk punkt, skiljer sig pĂ„ varenda protein
  • vid feber fĂ„r vi fler chaperoner
  • đ›Œ-, ÎČ- namn efter storlekordningen pĂ„ subenheter
  • disulfid Ă€r enda kovalenta allt ifrĂ„n cytosolen, dĂ€r kommer den XX direkt
  • veckning ser mot energiminimum, kan ha tvĂ„ funktioner pĂ„ olika platser
  • amyloider Ă€r ocksĂ„ nĂ€r det finns flera konformationer
  • metamorfa Ă€r nĂ€r det Ă€r alfa/beta vĂ€xelvis