1
0
Files
medical-notes/content/Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md
Johan Dahlin c203481d4e
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m40s
vault backup: 2025-12-20 08:41:03
2025-12-20 08:41:03 +01:00

21 KiB

https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1

Detaljerad målbeskrivning för kursdel F: Anatomi och histologi del 2  Uppdaterad senast ht-24

Nyckelord Mål
Översikt

och celler

MR anatomi

HC histologi
Övergripande: CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS.

Neuronets uppbyggnad: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport.

Typer av neuron: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron.

Synaps: Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor.

Gliaceller:  Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller.
- Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad.

- Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron

 - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia.
Telencephalon

MR anatomi

HC histologi
Allmän anatomi: Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II.

Cortex cerebri: Gyri et sucli, med gyrus pre- och postcentralis, sulcus centralis och sulcus lateralis. Lober med l. frontalis, l. parietalis med uncus, l. temporalis, l. occipitalis samt insula.

Funktionella centra: Motorik, somatosensorik,

hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner.

Histologi: Cortex cerebri lamina (l):  l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis

Substantia alba: Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan.

Nuclei basales: Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen).
- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt.

- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt.

- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”.
Diencephalon

och Limbiska systemet

MR anatomi

HC histologi
Thalamus: Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus.  3:e ventrikeln.

Hypothalamus: Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln.

Epithalamus: Corpus pineale (tallkottkörteln).

Subthalamus: Nucleus subthalamicus.

Limbiska systemet: Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar

- Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet
Nyckelord Mål
Truncus encephali

MR anatomi

HC histologi
Allmän anatomi: Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor.

Mesencephalon: Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior.

Pons: Nuclei pontis, cerebellära banor.

Medulla oblongata: Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens.

Neuromodulatoriska bansystem: Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA  och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.).
- Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali.

- Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar

- Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet

- Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem.
Cerebellum

MR anatomi

HC histologi
Allmän anatomi: Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli

Cortex cerebelli: Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis).

Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia).

Substantia Albai: Arbor vitae. Pedunculi cerebellares.

Nuclei cerebelli: Nucleus Dentatus et al.

Afferens- och Efferens: Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam.
- Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum

- Beskriv cerebellums afferens och efferens.

- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.
Medulla spinalis

MR anatomi

HC histologi
Allmän anatomi:  Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis.

Meninges och subarachnoidala rummet.

Motoriska banor: Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor.

Sensoriska banor: Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. Segment: Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis.  Motoriska- sensoriska och autonoma neuron.

Segment koppling PNS: N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen.

- Beskriv relation till PNS

- Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet.
Hinnor, hålrum och kärl

MR anatomi

HC histologi
Meninges: Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet.  Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus.

Systema ventriculi: Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri.  Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF).

Blodkärl: Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet.
- Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges

-Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF.

- Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB.
Nyckelord Mål
PNS

MR anatomi

HC histologi
Övergripande:. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens.

Nervi spinales: N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen)

Nervi craniales: N. I-XII (samma neuron hela vägen).

Nervens histologi: Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors.

Sensoriska ganglion, histologi: Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar.

- Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan.

- Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion.
ANS

MR anatomi

HC histologi
Övergripande: Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier.

Sympaticus: Thorako-lumbalt ursprung.

Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl).

Parasympaticus: Kraniosakralt ursprung.

Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales.

Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve,  ganglion intramuralis.

Autonoma ganglion, histologi: Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.

- Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS.

- Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion.
Moment Öga/öra Nyckelord Mål
Ögat

MR anatomi

AU histologi
Övergripande: Palpebrae och conjunctiva. Sclera, choroidea och retina. Corpus vitreum.

Yttersta lagret: Sclera och cornea.

Mellersta lagret: Choroidea, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, pupilla, corpus vitreum, retina.

Innersta lagret: Retina med papilla/discus opticus, macula lutea och fovea centralis. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus.

Synens koppling till CNS: Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för retina

- Beskriv kopplingen till CNS.
Örat

MR anatomi

AU histologi
Ytteröra: Auricula, meatus acusticus externus.

Mellanöra: Membrana tympani med malleus, incus, och stapes. Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis). Tuba auditiva.

Inneröra översikt: Ben- och hinnlabyrint. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea.

Inneröra balans: Ductus semicircularis, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum.

Inneröra hörsel: Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum.
- Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten.

- Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten.