Johan Dahlin
178e5fe7c0
19 KiB
Video - Block 9 - Digestion & Näringslära
Video Transcript
- Duration: 17:19
- Segments: 299
- Resolution: 640x480
[0:00 - 0:12] Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi
[0:12 - 0:18] ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer.
[0:19 - 0:27] Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis.
[0:27 - 0:30] Det kommer ni att få längre fram.
[0:30 - 0:35] utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer
[0:35 - 0:38] som ni behöver för att hänga med i just
[0:39 - 0:44] föreläsning kring fysiologin kring de här systemen.
[0:45 - 0:52] Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp
[0:52 - 0:59] ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel
[1:00 - 1:04] till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven.
[1:05 - 1:08] Trigeminusnerven då innerverar
[1:08 - 1:10] bland annat ansiktshuden.
[1:10 - 1:12] Här ser vi då hur
[1:12 - 1:13] grenar
[1:14 - 1:18] från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där
[1:18 - 1:23] passerar säsar in mot själva skallbenet.
[1:24 - 1:29] Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna
[1:30 - 1:32] grenarna passerar genom
[1:32 - 1:34] öppningar i kraniet
[1:35 - 1:40] och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus
[1:40 - 1:41] gagnlighet
[1:41 - 1:42] som ligger utanför
[1:42 - 1:43] ponstrax
[1:44 - 1:47] och sedan går den här närven då in i
[1:47 - 1:48] järnstammen i ponsområdet.
[1:49 - 1:52] Vad som framkommer ur den här bilden
[1:53 - 1:56] det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud.
[1:57 - 1:59] Den har också grenar som kommer ifrån
[2:00 - 2:00] tungan.
[2:01 - 2:04] respektive grenar som kommer ifrån tänderna.
[2:04 - 2:07] Olika receptor system, exempelvis i tänderna
[2:07 - 2:09] som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom
[2:09 - 2:11] då under den här föreläsningen.
[2:13 - 2:14] I nästa bild
[2:14 - 2:16] så ser vi då
[2:17 - 2:18] lite mer sammanfattningen
[2:18 - 2:22] utav vilka områden då som streven och snerven innerverar.
[2:22 - 2:25] Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten
[2:25 - 2:28] står för olika grenar utav trevenusnerven
[2:28 - 2:29] som vi inte behöver gå igenom just nu.
[2:30 - 2:34] Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan
[2:35 - 2:36] för främre delen av tungan
[2:36 - 2:39] och som sagt då tänderna.
[2:39 - 2:41] Och ni ser här bland annat då hur
[2:41 - 2:43] sådana här nervgrenar
[2:43 - 2:45] ska vara gulmarkerat i den här figuren
[2:45 - 2:47] passerar in i
[2:47 - 2:48] tandpulpan via
[2:48 - 2:50] tandroten på det här sättet.
[2:51 - 2:53] Och de receptorsystemen skall vi som strakt
[2:53 - 2:55] som sagt då återkomma till
[2:56 - 2:57] lite under den här föreläsningen.
[3:00 - 3:03] Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet
[3:04 - 3:05] terminerar då
[3:06 - 3:08] i de så kallade trigeminuskärnorna.
[3:08 - 3:11] Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån.
[3:11 - 3:14] Här har ni då förlängda märgen med en blomgata
[3:14 - 3:15] och här har vi pons.
[3:16 - 3:20] Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då.
[3:21 - 3:23] De här gula stråken
[3:23 - 3:26] de är alltså afferenta nervtrådar
[3:26 - 3:27] och de
[3:27 - 3:29] terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna.
[3:30 - 3:30] Kärnorna.
[3:30 - 3:35] Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar
[3:35 - 3:36] till antalet.
[3:36 - 3:37] Och de
[3:38 - 3:44] sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder
[3:44 - 3:45] längs
[3:45 - 3:48] järnstammen på insidan och det kommer vi
[3:48 - 3:50] strax att illustrera mer i detalj.
[3:52 - 3:54] De här grenarna då
[3:54 - 3:55] terminerar alltså
[3:55 - 3:58] antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan
[3:58 - 3:59] som går upp i mesensiefall
[4:00 - 4:03] den så kallade sensoriska huvudkärnan
[4:03 - 4:05] respektive den så kallade spinala trigeminokärnan
[4:05 - 4:09] och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner
[4:09 - 4:12] till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen.
[4:14 - 4:18] De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här
[4:19 - 4:23] och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism
[4:23 - 4:26] man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen
[4:26 - 4:29] och istället illustrera den för sig utan att
[4:30 - 4:32] projicera den på hjärnstamsytan.
[4:32 - 4:36] Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen.
[4:37 - 4:38] Trigeminusnerven
[4:39 - 4:42] har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till
[4:42 - 4:44] lite senare här
[4:44 - 4:49] och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna.
[4:49 - 4:53] Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor
[4:53 - 4:57] den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan
[4:58 - 4:59] respektive den spinnala.
[5:00 - 5:06] Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till.
[5:08 - 5:13] Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information
[5:13 - 5:14] till hjärnbarken
[5:15 - 5:19] med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis.
[5:20 - 5:23] Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana.
[5:24 - 5:29] Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden
[5:30 - 5:33] hur grenar från ansiktshuden passerar igenom
[5:34 - 5:38] trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan.
[5:38 - 5:43] Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan.
[5:44 - 5:47] Och vad man ser i den här bilden då, det är att
[5:47 - 5:52] den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan
[5:53 - 5:56] på nervceller i denna spinala trigeminokärna.
[5:56 - 5:59] Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet
[6:00 - 6:03] som korsar över till den motsatta sidan
[6:03 - 6:06] och sedan arsenderar upp till
[6:06 - 6:09] Talamus och vidare sedan
[6:09 - 6:13] till den primära sumatocensuriska järnverken.
[6:14 - 6:16] Och i primära somatocensuriska cortex
[6:16 - 6:19] är det förstås den del utav
[6:19 - 6:20] barkområden
[6:21 - 6:22] som
[6:23 - 6:23] då
[6:24 - 6:27] motsvarar ansiktsområdet
[6:27 - 6:29] tungan och
[6:29 - 6:32] till exempel då munslemhinnorna och så vidare.
[6:36 - 6:40] Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp
[6:41 - 6:44] som berör istället den motoriken
[6:44 - 6:45] som vi ska beskriva då
[6:46 - 6:48] för det orala motoriska systemet.
[6:49 - 6:53] Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser.
[6:54 - 6:59] Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar
[6:59 - 7:01] om rörelser utav underkäken.
[7:01 - 7:03] Överkäken Maxilla
[7:03 - 7:07] är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här
[7:07 - 7:09] handlar förstås om rörelser av underkäken.
[7:10 - 7:14] Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning
[7:15 - 7:18] som ni förstås ser här och så har vi käkslutning
[7:18 - 7:20] öppningsslutning.
[7:21 - 7:22] Öppningsslutning, så ska det vara.
[7:23 - 7:29] Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör
[7:29 - 7:29] rörelse
[7:29 - 7:31] som gör så att säga
[7:31 - 7:34] att man får en mycket bättre finfördelning
[7:34 - 7:36] mot kindtänderna
[7:36 - 7:37] i den här delen av
[7:37 - 7:38] munhålan.
[7:42 - 7:48] Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade
[7:48 - 7:50] och käköppnar muskler.
[7:52 - 7:54] Två stycken sådana här käkslutarmuskler
[7:55 - 7:58] som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln.
[7:59 - 8:02] Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln
[8:03 - 8:06] och fäster då upp mot själva okbenet här.
[8:07 - 8:12] Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna
[8:12 - 8:14] mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt.
[8:15 - 8:19] Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då
[8:19 - 8:21] just denna massetemuskel.
[8:23 - 8:24] En annan muskel
[8:25 - 8:27] är då temporalismuskeln
[8:27 - 8:28] som utbreds
[8:29 - 8:33] utspringer istället från den laterala ytan av kraniet
[8:33 - 8:36] och sen går ner och fäster i själva
[8:37 - 8:38] undershakesbenet.
[8:39 - 8:40] Och
[8:40 - 8:44] den här muskeln kan man också känna på sig själv
[8:44 - 8:47] genom att helt enkelt då placera
[8:47 - 8:52] fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns
[8:52 - 8:53] precis i det här området.
[8:54 - 8:56] De exakta ursprungna fästena här
[8:56 - 8:59] det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat
[8:59 - 9:06] men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler
[9:06 - 9:09] och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida.
[9:10 - 9:14] Det finns också käkslutna muskler på insidan här.
[9:14 - 9:18] En sådan muskel petroleuvelus medialis
[9:18 - 9:21] urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på
[9:22 - 9:24] medialsidan istället upp mot kraniet.
[9:25 - 9:29] Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället.
[9:29 - 9:31] på insidan utav käken.
[9:33 - 9:35] De muskler som öppnar käken
[9:36 - 9:39] de är kan vi säga en del utav själva munbotten
[9:39 - 9:42] och de urspringer alltså från underkäken
[9:43 - 9:45] och ni ser flera utav de här
[9:46 - 9:47] och de
[9:47 - 9:51] fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet.
[9:51 - 9:54] Och ett tungben, tungbenet det är alltså
[9:55 - 9:56] det ben som
[9:56 - 9:58] inte har
[9:59 - 10:01] någon led mot något annat ben
[10:02 - 10:07] utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur.
[10:08 - 10:10] Och en del utav den muskulaturen
[10:10 - 10:11] är alltså då
[10:11 - 10:13] käköppna muskulaturen.
[10:14 - 10:15] Tungbenet kallar man alltså för
[10:16 - 10:16] oss urdeum.
[10:17 - 10:18] Och
[10:19 - 10:23] det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet
[10:23 - 10:25] slutar på urdeo
[10:25 - 10:26] som sin händelse här.
[10:27 - 10:28] Alla muskler
[10:29 - 10:32] som är käköppnare fäster inte i tungbenet.
[10:33 - 10:35] Här är då digastrukusmuskeln
[10:35 - 10:36] som istället
[10:36 - 10:37] har sitt
[10:37 - 10:39] ursprung i kraniet
[10:39 - 10:41] och fäster på kraniets undersida
[10:42 - 10:45] och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring
[10:46 - 10:47] tungbenet
[10:47 - 10:49] och sedan vidare
[10:49 - 10:50] till då
[10:51 - 10:52] käkbenet.
[10:53 - 10:54] Undersäkbenet
[10:54 - 10:59] och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning.
[10:59 - 11:02] Käköppnar alltså och käkslutar.
[11:04 - 11:08] Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler.
[11:09 - 11:12] Dels det faktum att tungan själv är en muskel
[11:13 - 11:15] men tungan är också upphängd
[11:16 - 11:18] i ett muskelpaket
[11:19 - 11:22] som kan förflytta hela tungan som en enhet.
[11:23 - 11:29] Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon
[11:29 - 11:33] glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt.
[11:34 - 11:36] Medan den här muskeln då
[11:36 - 11:39] som fäster i ett utskott på skallens undersida
[11:40 - 11:41] kan flytta tungan bakåt och uppåt.
[11:43 - 11:44] Och den här muskeln
[11:44 - 11:48] kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt
[11:49 - 11:49] mellan läpparna.
[11:54 - 11:57] En tredje sån här struktur som ni
[11:57 - 11:59] behöver känna till i de här sammanhangen
[11:59 - 12:01] Det kommer att vara relevant framförallt
[12:02 - 12:03] på sväljning.
[12:05 - 12:08] I de sammanhangen så bör ni veta då någonting
[12:09 - 12:11] om laryngs respektive munhålan
[12:11 - 12:12] or och faryngs.
[12:13 - 12:16] Och här ser vi nu första delen då
[12:16 - 12:19] utdelas en liten inledande bit av luftstrupen
[12:19 - 12:24] och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet.
[12:25 - 12:28] Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet
[12:29 - 12:31] med en liten bindvävshinna här.
[12:31 - 12:33] Men ni ser en viktig sak
[12:34 - 12:37] nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis
[12:37 - 12:40] som kan då under sväljning fällas ner
[12:40 - 12:43] och täcka över luftstrupen och därmed
[12:44 - 12:46] förhindra att till exempel då mat
[12:47 - 12:50] kommer in då i luftstrupen, vilket då
[12:50 - 12:53] är potentiellt förstås en farlig situation.
[12:56 - 12:58] Till höger här har ni då Oro Farings
[12:59 - 12:59] munhålan.
[13:00 - 13:03] Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen
[13:03 - 13:05] det är att om man nu tittar rakt in i munhålan
[13:06 - 13:07] så har man
[13:07 - 13:12] en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet,
[13:12 - 13:13] palatum velum.
[13:14 - 13:16] Och där man också har den
[13:16 - 13:19] populärt kallade gomspenen
[13:22 - 13:24] Och ni kommer att
[13:24 - 13:27] komma i kontakt med denna palatum velum
[13:27 - 13:28] under den här föreläsningen.
[13:29 - 13:33] Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp
[13:33 - 13:34] och täcka över
[13:34 - 13:36] passagen till näshålan
[13:37 - 13:39] och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan.
[13:39 - 13:42] Men det är mer om det i själva föreläsningen.
[13:45 - 13:49] Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver.
[13:50 - 13:55] Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken.
[13:55 - 13:59] Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort
[13:59 - 14:08] som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen.
[14:10 - 14:15] De delarna utav primära motoriska korttext
[14:16 - 14:22] har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den
[14:22 - 14:23] kortekobulbära banan.
[14:24 - 14:28] Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex.
[14:29 - 14:35] Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver
[14:35 - 14:41] som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur,
[14:41 - 14:43] svallmuskulatur och så vidare.
[14:43 - 14:47] Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden.
[14:47 - 14:53] Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis
[14:53 - 14:55] och som då styr tuggmuskulatur.
[14:56 - 14:59] Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet
[14:59 - 15:03] muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen.
[15:03 - 15:07] Och den så kallade ambiguskärnan då som styr
[15:07 - 15:11] farings respektive då laringmuskulatur.
[15:12 - 15:17] Ett exempel på det här är i nästa bild.
[15:17 - 15:21] Det handlar då om en del utav de rörelser
[15:21 - 15:24] som är involverade, till exempel när man nu äter mato
[15:24 - 15:29] och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring
[15:29 - 15:39] och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen.
[15:39 - 15:46] Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan
[15:46 - 15:51] som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna.
[15:51 - 15:55] Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven.
[15:55 - 15:59] Och mandibularisnerven har också sensorisk information.
[15:59 - 16:01] Det har vi lite berört tidigare.
[16:04 - 16:07] Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då.
[16:07 - 16:11] Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen.
[16:11 - 16:16] Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen
[16:16 - 16:21] gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått.
[16:21 - 16:25] Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven
[16:25 - 16:29] och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner
[16:29 - 16:31] ifrån trigimen och snärjan.
[16:31 - 16:35] Och uttagen då illustrerad lite schematiskt.
[16:35 - 16:39] Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här.
[16:39 - 16:43] Och vi ser också då den motoriska kärnan.
[16:43 - 16:45] I det här sättet att illustrera det.
[16:45 - 16:51] Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål.
[16:51 - 16:57] Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här.
[16:57 - 16:59] Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt
[16:59 - 17:05] ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er
[17:05 - 17:09] för att hänga med då på den här föreläsningen om de
[17:09 - 17:13] orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi.
[17:14 - 17:17] Så, som man säger, tack för mig så länge.