medical-notes/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md

Video - Block 5 - Cirkulationsfysiologi

Video Transcript

• Duration: 11:02
• Segments: 206
• Resolution: 1920x1080

---

[0:00 - 0:06] Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia.

[0:07 - 0:10] Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång.

[0:11 - 0:16] Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning.

[0:17 - 0:23] Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar

[0:23 - 0:25] på medicinutbildningen.

[0:25 - 0:33] Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet.

[0:33 - 0:40] Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här.

[0:40 - 0:49] När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna.

[0:49 - 0:52] Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här.

[0:52 - 0:55] Så låt oss börja med läkekonsten.

[0:55 - 1:00] Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus

[1:00 - 1:06] vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien.

[1:07 - 1:12] När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod.

[1:13 - 1:19] Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna.

[1:19 - 1:24] Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna.

[1:25 - 1:31] Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet.

[1:33 - 1:37] Det här blodet innehöll spiritus naturalis

[1:37 - 1:42] som kanske då naturens kraft som behövdes av allting.

[1:45 - 1:48] Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod.

[1:49 - 1:52] Det ljusa, kvicka, levande blodet.

[1:53 - 1:55] Som också behövdes.

[1:55 - 1:57] i periferin.

[1:58 - 1:59] Han menade att

[2:00 - 2:02] det här blodet

[2:02 - 2:03] det uppstod

[2:03 - 2:05] från de ivenerna.

[2:05 - 2:06] Han menade att

[2:07 - 2:09] lite av det blod som kom ifrån levern

[2:09 - 2:11] gick in i högerhjärtat

[2:11 - 2:15] passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat.

[2:17 - 2:21] Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i

[2:21 - 2:22] hjärtat

[2:22 - 2:25] så ser man på kammarväggens insida travekel

[2:25 - 2:27] som ju ser ut som ett nätverk.

[2:28 - 2:30] Så att tänka sig att detta fungerade som en sil

[2:31 - 2:33] genom vilken blodet sivade igenom

[2:34 - 2:35] är nog inte så onaturligt.

[2:38 - 2:41] När blodet passerade genom kammarsektorn

[2:41 - 2:45] så fick det till sig spiritus vitalis

[2:45 - 2:47] som vi kan tänka oss är livsandan

[2:48 - 2:50] som gav liv åt allting.

[2:53 - 2:54] Blodet

[2:55 - 3:00] gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna.

[3:00 - 3:03] Ja pulsådrorna

[3:03 - 3:04] rörde sig

[3:05 - 3:08] och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att

[3:08 - 3:11] artärerna rytmiskt drog ihop sig

[3:11 - 3:13] så hela artärträdet

[3:13 - 3:14] drog ihop sig

[3:15 - 3:17] i takt med den puls man kunde känna.

[3:21 - 3:25] Det här innebär att blodet flyter utåt

[3:25 - 3:26] i blodådrorna

[3:27 - 3:30] och det flyter utåt i pulsådrorna.

[3:30 - 3:33] Det betyder alltså att blodet flyter

[3:33 - 3:37] från centrum och utåt i både artär och ven

[3:37 - 3:39] och när det kommer ut i periferin

[3:40 - 3:42] så återvävnaderna upp blodet.

[3:43 - 3:45] Vi har alltså ett system

[3:45 - 3:47] där blodet sakta rinner

[3:48 - 3:51] från centrum utåt i både artär och ven

[3:51 - 3:53] och försvinner när det kommer ut.

[3:55 - 3:58] De här tankarna

[3:58 - 3:59] är viktiga

[4:00 - 4:01] därför att

[4:01 - 4:04] de accepterades av kyrkan

[4:05 - 4:07] och blev ansedda som

[4:07 - 4:09] i den rätta läran

[4:09 - 4:12] och var det som man kommer att tro på

[4:13 - 4:16] från kanske redan tiden för Kristi födelse

[4:16 - 4:20] fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet.

[4:21 - 4:25] Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid

[4:25 - 4:28] hade man den här uppfattningen

[4:28 - 4:29] av

[4:29 - 4:35] långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem.

[4:35 - 4:36] Ingen

[4:36 - 4:37] cirkulation.

[4:40 - 4:41] Det har förstås varit

[4:42 - 4:43] en och annan

[4:43 - 4:44] som har haft andra tankar.

[4:45 - 4:46] Och här

[4:46 - 4:47] kan man tänka på

[4:48 - 4:51] den här personen cirkulationsfysiologins fader

[4:51 - 4:55] Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten.

[4:55 - 4:58] som hävdade att blodet inte

[4:58 - 5:02] sipprade igenom kammarseptum

[5:02 - 5:05] utan blodet tog vägen via lungorna

[5:05 - 5:08] när det gick från höger till vänster i hjärta.

[5:08 - 5:10] Och att det var i lungorna

[5:10 - 5:12] som blodet ändrade sig

[5:13 - 5:15] från djupröt till ljusröt.

[5:16 - 5:17] Det vill säga,

[5:18 - 5:18] han

[5:19 - 5:21] kunde visa att blodet

[5:21 - 5:22] realiserades

[5:22 - 5:24] i lungorna.

[5:25 - 5:27] Här kommer då lilla kretsloppet fram.

[5:30 - 5:31] Den här läran

[5:31 - 5:33] kanske spreds i Mellanöstern

[5:33 - 5:37] men den fick inte någon större spridning vad man förstår

[5:37 - 5:38] till resten av Europa.

[5:40 - 5:40] Så att

[5:41 - 5:42] de här tankarna

[5:42 - 5:46] förblev ganska okända för stora delar av västvärlden.

[5:48 - 5:49] De tycks ha uppstått

[5:50 - 5:51] oberoende

[5:51 - 5:52] här och där.

[5:52 - 5:55] Till exempel vi har Mikael Serveto

[5:55 - 5:57] i Spanien på 1500-talet

[5:57 - 5:59] som också hävdade något liknande.

[6:00 - 6:01] Kyrkan

[6:01 - 6:03] hörde talas om detta

[6:03 - 6:05] dömde honom som kättare

[6:05 - 6:07] och han blev bränd på bål

[6:07 - 6:09] så det var inte tacksamt

[6:09 - 6:11] att opponera sig mot den rätta läran.

[6:15 - 6:16] Det som verkligen kom att

[6:16 - 6:18] ändra västvärldens syn

[6:19 - 6:20] på blodomloppet

[6:20 - 6:22] det var William Harvey

[6:23 - 6:25] som beskrev

[6:25 - 6:26] en cirkulation.

[6:27 - 6:27] Han beskrev

[6:28 - 6:30] hur blodet gick ut i artärerna

[6:30 - 6:33] och tillbaka igen i venerna

[6:34 - 6:35] och att blodet passerade

[6:36 - 6:38] från artär till ven

[6:38 - 6:38] genom

[6:39 - 6:41] köttets porositeter.

[6:41 - 6:46] Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna.

[6:46 - 6:47] Tänk på att man

[6:48 - 6:49] vid den här tidpunkten

[6:49 - 6:51] inte kände till kapillärerna.

[6:55 - 6:58] Höll länge inne med sina tankar.

[7:00 - 7:03] Men efter lång begrundan

[7:03 - 7:05] förmodar jag att han insåg

[7:06 - 7:08] hur kontroversiellt detta var

[7:09 - 7:12] publicerade han den här skriften

[7:12 - 7:15] Exercitatio Anatomica Demotocar

[7:15 - 7:17] Desert Sangvinis

[7:17 - 7:17] In Animaribus

[7:18 - 7:21] Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser

[7:21 - 7:22] i djuren

[7:23 - 7:25] som man brukar kalla

[7:25 - 7:27] bara Demotocordis

[7:50 - 7:50] Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom

[7:50 - 7:55] kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation

[7:55 - 7:56] läkare

[7:56 - 7:59] innan man började tänka på

[7:59 - 8:01] en cirkulation av blodet.

[8:02 - 8:05] Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet

[8:06 - 8:09] så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar.

[8:13 - 8:14] Så har vi

[8:14 - 8:16] vänder på allt vad man trodde

[8:17 - 8:20] att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent

[8:21 - 8:22] utan att

[8:22 - 8:24] blodet faktiskt gick ut i artärerna

[8:25 - 8:26] tillbaka i venerna.

[8:28 - 8:30] Det här att det skulle

[8:30 - 8:33] gå igenom vävnaderna tillbaka igen

[8:33 - 8:35] det var en ren hypotes.

[8:35 - 8:38] Det var inte förrän Marcello Malpigi

[8:38 - 8:40] några decennier senare

[8:41 - 8:44] kunde använda Löwenhooks

[8:44 - 8:46] uppfinning om mikroskopet

[8:46 - 8:47] och titta på vävnader

[8:48 - 8:49] och demonstrera

[8:49 - 8:53] kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans

[8:54 - 8:55] som man förstod att

[8:55 - 8:58] det fanns små förbindelser mellan artär och ven.

[9:01 - 9:02] Så först nu

[9:03 - 9:04] när vi närmar oss år 1700

[9:05 - 9:07] börjar vi få den moderna synen

[9:07 - 9:08] på blodomloppet.

[9:10 - 9:14] Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig.

[9:16 - 9:19] Robert Förtskott till vänster här på bilden

[9:19 - 9:21] kunde tillsammans med

[9:22 - 9:23] Savalski

[9:23 - 9:24] 1980

[9:25 - 9:31] visa att Aortas reaktivitet påverkades

[9:31 - 9:33] av ändortillsälarna,

[9:33 - 9:36] de tunna cellager som finns

[9:36 - 9:37] längst in mot blodet

[9:37 - 9:39] som man dittills hade trott

[9:39 - 9:44] bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över.

[9:44 - 9:46] Nu visade det sig att det var en

[9:47 - 9:50] kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler

[9:51 - 9:55] vars produktion påverkades av vad som fanns

[9:55 - 9:56] inne i blodbanan.

[9:57 - 10:00] De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln.

[10:03 - 10:07] 1985 kunde de här tre herrarna tillsammans

[10:07 - 10:10] påvisa att signalmolekylen i fråga

[10:11 - 10:12] vad kväveoxid kräver.

[10:13 - 10:15] En gasformig radikal

[10:15 - 10:18] som bildas i NOT-cellerna

[10:18 - 10:22] de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den.

[10:25 - 10:27] Det här var en fullständig revolution

[10:28 - 10:31] inom blodkärlsläran

[10:31 - 10:36] och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt.

[10:37 - 10:40] Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan.

[10:41 - 10:43] Så att fortfarande inträffar det

[10:44 - 10:45] nya omvälvande

[10:46 - 10:49] saker inom cirkulationsfysiologin.

[10:51 - 10:52] Och förmodligen

[10:52 - 10:53] förhoppningsvis

[10:54 - 10:55] är det inte det sista

[10:55 - 10:57] nya som vi har sett.