1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/Metabolism/đŸŒĄïž Termodynamik/Anteckningar.md
Johan Dahlin 81790199af
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
vault backup: 2025-12-09 15:12:34
2025-12-09 15:12:34 +01:00

6.9 KiB
Raw Blame History

tags, förelÀsare
tags förelÀsare
biokemi
termodynamik
anteckningar
Martin Ott

Fundamental för all vetenskaper, förstÄ hur livet fungerar.

Vilken riktning tar en kemisk reaktion och kan man kvantifiera det? Finns det en benÀgenhet för en viss riktning och hastighet?

HĂ€nger ihop med drivkraften som finns i en viss reaktion.

  • de kan beskriva kvantitativt
  • den termodynamiska aspekten

FörhÄllande mellan

  • tryck
  • volym
  • energi
  • temperatur Ursprung frĂ„n konstruktion av Ă„ngmaskiner AllmĂ€nt regelverk

Historik

  1. vÀrme Àr kopplat till rörelse av smÄ partiklar
  2. vÀrme Àr ett form av arbete
  3. carnot diskuterade effektiviteten hos en ideal motor och diff temperatur
    1. gÄr aldrig att konstruera en 100% effektiv maskin, finns alltid en liten bit som gÄr förlorad i vÀrme och finns ej överskott
  4. defintion av oordning (entropi) och slumpmÀssig fördelning
    1. första och andra huvudsatsen
  5. gibbs introducerade begreppet ensemble (N möjliga tillstÄnd), samband mellan kemisk energi och möjliga samband

TD talar om vad som kan ske, inte hur fort Tre olika system (fet kan ej utbyta med omgivningen)

  • isolerat (energi materia)
    • termos
  • stĂ€ngt (energi materia)
    • glas med lock
  • öppet (energi materia)
    • glas utan lock

celler och organismer Àr öppna system

Reaktionstyper

  • exergon frisĂ€ttandet av energi (tex vĂ€rme)
    • eldar med ved
    • exergon = all typ av energi
    • exoterm = vĂ€rme
    • ΔG < 0 (negativ)
  • jĂ€mnvikt A + B <> C + D
    • finns ingen utbyte av energi mellan systemet och omgivningen
    • till exempel, vatten som stĂ„tt ett tag i rumstemperatur, kan inte lĂ€ngre utbyte energi med omgivningen
    • ΔG = 0
  • endergon absorbation av energi (tex vĂ€rme)
    • frĂ€mstĂ€llning av socker mha fotosyntes
    • ΔG > 0 (positiv)

Termodynamikens fyra lager

Genom mÄnga försök i kemin har man

Definitionslag (0)

Om tvÄ system Àr i jÀmvikt med ett tredje system Àr det jÀmvikt med varandra Viktig definition, det tillÄter att man kan mÀta system t.ex. termometer, för jÀmförelse

  • gĂ€ller en aspekt pĂ„ ett system
  • koncentration jĂ€mvikt != vĂ€rme jĂ€mvikt

1. Energi omvandlas varken skapas eller förstörs

Total energin i universums Àndras inte Summan av all energi i ett separat system behÄlls !Pasted image 20251111103839.png

2. System tenderar att gÄ frÄn organiserade till oorganiserade tillstÄnd

Universums totala entropi ökar Blir ett system ordnat mÄste ett annat be oordnat.

3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat Ă€mne gĂ„r till 0 nĂ€r T → 0 K

Vid denna temperatur Àr alla partiklar ordnade i sitt mest stabila tillstÄnd, utan rörelse eller oordning. Eftersom entropi mÀter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstÄnd, finns bara ett enda tillstÄnd kvar - den fullstÀndigt ordnade kristallen. DÀrför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det Àr omöjligt att nÄ 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.

Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad Àr den oordning = rörelse? Ordningen gÀller ocksÄ tid/rörelse

Entalpi

$\Delta H = H_{efter} - H_{fore) <0 $

"energiinnehÄllet", en reaktion som kan ske spontant. H = U + PV

H: Entalpi, vÀrme som frigörs/absorberas under en kemisk reaktion U: Intern energi, summan av potentiell och kinetisk energi P: tryck V: volym

EnergiinnehÄllet beror pÄ bindningarnas energi

Intern energi (E) eller (U) i ett system

Alla energi kan utbytas:

\Delta E = E_2 - E_1 = q + w

  • ∆E Ă€r förĂ€ndring i inre energi
  • E1 Ă€r intern energi i tillstĂ„nd 1
  • E2 Ă€r intern energi i tillstĂ„nd 2
  • q Ă€r energi (vĂ€rme) som absorberas av systemet frĂ„n omgivningen
  • w Ă€r arbete som görs pĂ„ systemet frĂ„n omgivningen

Reaktion t.ex. druvsocker + syre → koldioxid och vatten \Delta H^0 = -2802kJ/mol

  • Druvsocker → etanol + koldioxid \Delta H^0 = -66kJ/mol

  • Etanol + syre → koldioxid + vatten \Delta H^0 = -2736kJ/mol

Dvs, man kan dela upp en reaktion i mindre steg

Spontan reaktion

Ökar alltid entropin entropi ett mĂ„tt pĂ„ oordningen i ett system Spontan Ă€r gynnsam med tillrĂ€ckligt med drivkraft för att kunna ske, de Ă€r enkelriktade !Pasted image 20251111105409.png

Entropin ökar eftersom det finns fler möjliga sÀtt att vara oordnad pÄ Àn ordnad. T.ex. korthus

Diffusion

Spontan reaktion som Àger rum nÀr t.ex. vÀtskor med egenskap skilt frÄn omgivningen sprids, blandas och jÀmnas ut. Ofta orsakas diffusion av nÄgon slags slumpvandring

Browns rörelse

....

Andra sÀtt att förÀndra entropin !Pasted image 20251111110058.png

Ju mer molekyler ju mer oordning

Information Àr negativ entropi !Pasted image 20251111110139.png gÀller ocksÄ information som Àr lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har investerat jÀttemycket energi för att selektera de sekvenser som fungerar bÀst

Fri energi

Enkelt sÀtt att förutsÀga en kemisk reaktion

\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}

  • H (entalpi): systemets vĂ€rmeinnehĂ„ll - den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
  • S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstĂ„nd. ∆G < 0 ⇒ nettoreaktion: A → B ∆G > 0 ⇒ nettoreaktion: A ← B Vid jĂ€mvikt Ă€r ∆G = 0

Vid exergon reaktion

  • ∆G anger vilket max arbete (energiomvandling) systemet kan göra
  • ∆G < 0 Vid endergon reaktion
  • ∆G > 0
  • ∆G anger den minimala arbetet (energiomvandling) som krĂ€vs

ΔG = ΔH - TΔS

  • ΔG (Gibb’s fri energi Ă€ndring) → kJ/mol
  • ΔH (Enthalpi Ă€ndring) → kJ/mol
  • ΔS (Entropi Ă€ndring) → kJ/mol x K
  • T (Temperatur i Kelvin)

∆G beror pĂ„ ‱ vilka Ă€mnen som reagerar ‱ Ă€mnenas resp. koncentrationer För jĂ€mförelse mellan reaktioners benĂ€genhet att ske finns:

∆G0 dvs ∆G nĂ€r alla Ă€mnen i reaktionen har koncentrationen 1 M, temperaturen Ă€r 25 ℃ (298 K) och trycket 1 atmosfĂ€r. ∆G0 Ă€r specifikt för en given reaktion. Olika reaktioner har olika ∆G0

gör att man jÀmföra olika reaktioner

I biokemiska förhÄllande har man pH 7 = \Delta G^0

Kemisk jĂ€mvikt Ă€r nĂ€r förhĂ„llandet mellan reaktanter och produkter inte Ă€ndras lĂ€ngre, ∆G = 0

TillstÄndet för jÀmvikt nÀr man förbrukat allt

jÀmviktskonstantent Àr specifik för varje reaktion i en given temperatur

∆Go = -RTln(Keq)

  • K = jĂ€mviktskonstant
  • R = gaskonstanten
  • T = temp i grader Kelvin ln, naturliga logaritm och sĂ„lunda Ă€r K = e -∆G0/RT

Om ∆G0 < 0 blir K > 1 Om ∆G0 = 0 blir K = 1 Om ∆G0 > 0 blir K < 1

FÄr vi rÀkneuppgifter. Det Àr mest teoretiskt, det Àr ingenting ni ska rÀkna ut. Behöver förstÄ koncepten gör mig nöjd.

Behöver inte kunna lagar med gaskonstanten.

ATP → ADP + P_i Hur stort Ă€r ∆G för ATP hydrolys i RBK? 37 grader C, [ATP] = 2.25mM, [ADP] = 0.25 mM, [Pi] = 1.65 nM R(Gaskonstantent) = 8.315J/mol, ∆G0 = -30.5kJ/mol