10 KiB
tags, förelÀsare, date
| tags | förelÀsare | date | |||
|---|---|---|---|---|---|
|
Ingela Parmryd | 2025-12-05 |
Redoxpotential Àr viktig Vad hÀnder med NADH/FADH?
Mitokondrien
- Kan Àndra form, beroende pÄ vilken cell
- Kan finnas olika mÄnga
- Finns dÀr det anvÀnds mycket energi
- t.ex. i spermier
- Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr sÄ mÄnga
- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
- kanaltypen Àr anjon, speciellt för smÄ joner
- mycket ska in och ut ATP, pyruvat
- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman Àr lika stora
- effektiv energionvandling krÀver membran
- gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up
ETK
- Flyttar elektroner samtidigt som
- ✠Pumpar protoner
- frÄn matrix till
H^+ - Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é
Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas
2é frÄn NADH
4H^+ pumpas för varje NADH
H^+ tas upp frÄn matrix
FÄr 4.5 H^+
Fyra ej kontinuerliga, vertikala $H^+$-kanaler Sammanbundna bÄde pÄ matrixsidan och mellanmembransidan.
- lĂ€ngsgĂ„ende horisontell đŒ-helix mot matrix
- b-hÄrsnÄl-helix motiv mot MMU
Q + 2e^- â Q^{2-}â konformationsĂ€ndring av 1 & 2 ovanför- gör att protoner som bundit in pĂ„ matrix-sidan kommer slĂ€ppas lös pĂ„ MMU-sidan
NADH + Q +
5H^+_{matrix}âNAD^++QH_2+4H^+_{mmv}
- gör att protoner som bundit in pÄ matrix-sidan kommer slÀppas lös pÄ MMU-sidan
NADH + Q +
Komplex II: Succinat-Q-reduktas
Kopplat till TCA
Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas
2é frÄn FADH_2 via komplex II
FÄr 3 H^+
Q-pool
- allt Q & Q$H_2$ som finns i membranet Q-cykeln
- -2é frÄn Q$H_2$ cytc kan ta emot é
QH_21 Ă© â cytc- 1Ă©â Q â
Q^-- fÄr en radikal som Àr bunden, sÄ den lossar inte (ofarlig)
- 1Ă©â Q â
QH_21 Ă© â cytc- 1Ă©â
Q^-âQ^{2-}âQH_2(sista tar upp2H^+frĂ„n matrix)QH_2+2CytC_{oxi}+2H^+_{matrix}â Q +2cytc_{reducerad}+ 4$H^+_{mellanmembran}$
- 1Ă©â
Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas
2Ă© + 2H^+ + 1/2 O_2 â H_2O
- kallas cellandningen eller respiration
Ăr konservativt, dvs viktigt protein.
KrÀvs 4 st komplex.
FÄr 3
H^+
- 2
Cytc_{red}reducerar- Fe
- Cu
- 2$Cytc_{ox}$ bildas
O_2binder in â peroxid- blĂ„tt reducerat (i slide)
- rött oxiderat (i slide)
- 2$Cytc_{red}$ binder â spjĂ€lkning av perioxid till 2HO
- FÄr en
2CytC_{ox}
- FÄr en
- 2$H^+$ tas frĂ„n matrix â 2$H_2O$
Summering: 4 Cytc_{red} + 8$H^+{mat}$ + O_2 â 4$cytc{ox}$ + 2 H_2O + 4 H^+_{mellanmembran}
Sammanfattning om Komplex
I 1,3,4 Àr fördelaktig att ge sig av elektron. Mesta energi anvÀnds för att flytta mellan matrix och Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi
Verkar viktigt: Följ vad som hÀnder med de 2 elektronerna över de olika komplexen FÄr totalt upp ungefÀr:
- ~10 $H^+$/
NADH^+(kan variera i olika kÀllor) - ~6 $H^+$/
FADH_2(kan variera i olika kÀllor)FADH_2Àr vÀrt nÄgot minde
FrÄga
Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex Na^+ eller Cl^-?
- FÄr ingen pH-skillnad
- NÀr det Àr protoner fÄr man elektriska och kemiska egenskapr
- dvs, proton-gradienten Àr störst
Redoxpotential
\Delta E\degree{o}'= standardpotentialen- mÀts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
- Om é överförs till
H^+â negativ redoxpotential - Om det tas frĂ„n
H_2â positiv redoxpotential - Ju högre negativt redoxpotential ju lĂ€mpligare elektrondonator
- NADH har den mest negativa
- Ju mer positiv redoxpotential, desto bÀttre elektronacceptator
Redoxpotentialen bestÀmmer ordningen av hur elektroner gÄr igenom komplexen i ETK.
é-bÀrande lp,Äpmemter i ETK
- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/
Fe^{3+} - FMN-flavin mononukleotid: 2Ă©
- samma mekanisk som
FADH_2
- samma mekanisk som
- Q/coenzym eller Q/ubikinon
- vÀldigt lÄngt namn:
- finns i mitokondriens inre membran
- förflyttar elektroner frĂ„n Komplex I & II â Komplex III
- bÀrare av 2é
- kan bilda skadliga RADIKALER
- Cytokrom $Fe^{2+}$/
Fe^{3+}- heme-grupper
- Cytokrom-C
- förflyttar é frÄn Komplex III till komplex IV
- $Cu^+$/
Cu^{2+}
Elektrokemik gradient
\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}
Gör att vi fÄr:
\Delta V- elektrisk đ gradient\Delta pH- kemik ⣠gradient
Stark đŠŸ drifkraft för att gĂ„ tillbaka till matrix
Protonpumpar
NĂ€r Ă© â avges följer protoner â med
- protonerna kommer med frĂ„n vatten đ°, som det finns gott om
Ă© â â energi till konformationsĂ€ndring
â upptag av
H^+frĂ„n matrix, frislĂ€ppning i MMUH_2Ođ° bĂ€rare av protonerH_3O^+
FrÄga 2
Vilken typer av aminosyror Àr lÀmpliga för protontransporter?
- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lÀttast men Lys/His och Arg kan ocksÄ
- de har negativt laddad
Respirasom
Komplex med 2 av komplex I, III och IV
- dvs de som pumpar elektroner
- ligger nÀra för att minska avstÄndet, elektroner rör sig inte lÄngt
- avstÄng ~15à mellan é-bÀrare
- Gör att é-transporten blir effektiv (möjlig)
ATP-syntas
Den anvÀnder sig av den elektrokemiska gradienten. Hittas i mitokondriens inre membran. BestÄr av tvÄ delar
- en som sitter i membranet och
- en som sitter i matrix
- Roterar nÀr
H^+slÀpps igenomF_1i matrix, ATP-syntes
I F_0 finns det: (snurrar inte)
-
a-subenheten Àr en halvkanaler för
H^+H^+binder frĂ„n MMV till Asp/Glu â neutraliseras âH^+överförs till c-ring â subenheten flyttar ett steg (45 grader i eukaryota)
-
c-ring:
- nÀr den snurrat ett halvt varm kan
H^+frigöras i matrix - sker snabbt och kontinuerligt
- mellan 8-14 subenheter
F_1finns (i matrix)
- nÀr den snurrat ett halvt varm kan
-
đŒ-subenhet - varannan i ringen
-
ÎČ-subenhet - varannan i ringen
- hÀr sker ATP-syntesen
- pendlar mellan open/tight/loose konformationer i ett varv
- Loose = ADP+Pi binder in
- Tight = ATP bildas
- Open = frislÀppning av ATP
-
Îł-subenheter (gamma) - sitter i mitten
- förandrade till c-ringen och roterar med den asymmetri = olika interaktion vid de tre ÎČ-subenheterna
- nyckel för omvandling av ÎČ-subenheterna
-
Δ-subenheter (epsilon)
- namedrop!
-
bildar tillsammans en ring av 6-subenheter
-
3 ATP per varv
ADP + Pi <â ATP
H^+âH_2CH_2OâH^+
~ 100 ATP/s & ATP-syntas ~ 4$H^+$/ATP
Förenkling:
- Rotor: c, γ, Δ.
- Stator/Statiska: a, b, αâÎČâ, ÎŽ.
ATP-syntas bildar dimerer
- dimerer bildar oligomerer
- stabilisering av rotationskraftđŠŸ
- bildning av cristae
FrÄga
Utan syre stannar citronsyracykeln. Varför? Det kommer ju först in i sista steget HastighetsbegrÀnsingen Àr Äterbildningen av NAD+/FAD+
Transport
- med hjĂ€lp av đ-gradient
- med hjÀlp av shuntar
G3P-shuten
- framförallt i skelettmuskler
- snabbt
- NADH överför Ă© till FAD â
FADH_2 - protoner pumpas ej i Komplex I
Malat-aspartat-shunten
- hjÀrta & lever
- lÄngsam (i jÀmförelse med G3P-shuten)
- fler steg, igenom membran osv
NADH_{cyt}Äterbildas somNADH_{mat}- fyra olika föreningar transporteras in och ut
- Protoner pumpas i alla komplex
ATP har en laddning pÄ 4- ADP har en laddning pÄ 3- Adenin-nukleotid-translokas ~15% av alla IM-proteiner
första tar vara pÄ den elektriska gradienten
- ATP in ADP ut andra tar vara pÄ den kemiska gradienten
- OH in Pi ut tredje tar hand om elektrokemiska gradienten
- H+/pyruvat ut
bildar tillsammans komplex med ATP-syntas
de tvÄ första anvÀnder c:a 25% av gradienten
- dvs för att skuffla in och ut med ATP/ADP, OH/Pi
FrÄga
Vad har det för effekt att en frikopplare?
Frikopplare
- UtjÀmnar gradienten utan att den bildar ATP
- UCP1: uncoupling protein i brunt fett
- det gör det varmt
- det gör att temperaturen gÄr ner gör att det frigörs slÀppning av fria fettsyror frÄn adipocyter
- â binder till VCPM â aktivering â termogenes
- hÀnder mycket spÀdbarn
- har svÄrare med temperaturreglering Àn vad vuxna har
- djur som gÄr i idé
- vuxna har lite grann
- hÀnder mycket spÀdbarn
Inhibitorer
Rotenon och amytal, komplex I.
- sportfiskarkretsar, slÀnger ut det i sjöar sÄ kommer fiskar upp till ytan, det hÀmmar ETK
- antimycin A, komplex III
- cyanin,azid,kolmonooxid - komplex IV
- oligomycin - ATP-syntas
HÀmmar man ETK, sÄ hÀmmar man ATP-syntas HÀmmar man ATP-syntas sÄ hÀmmar man ETK
oxidativ fosforylering
- det hÀr sker i hela ETK, beroende pÄ oxidation och syre
Finns mÄnga protongradienter
ATP produktion
2 ATP
| ATP | NADH | FADH2 | |
|---|---|---|---|
| Glykolys (cytoplasman) | 2 | 2 | |
| PDH (matrix) | 2 | ||
| TCA (matrix) | 2 | 6 | 2 |
| ETK | varje ger 2.5 ATP om den Àr i matrix | varje ger 1.5 ATP | |
| 30-32 |
Summary
mitokondrie: anpassar, lokalation beroende var ATP behövs, trÀna ökar mer ATP-behov: kontinuerligt, kroppsvikt pÄ en dag basalt redoxpotential: hur bra en förening Àr pÄ att ge ifrÄn sig elektroner, ju negativ desto bÀttre donator, ju positiv... i ETK: gÄr frÄn lÄg till hög redoxpotential elektrokemisk gradient: anvÀnder bÄde elektrisk (laddning) och kemisk (pH) transport: mha energi frÄn é, NADH/FADH2 som vill bli av med sina elektroner
- alltid vatten som Àr bÀrare av protoner komplex
- Q-NADH: é lÀmnar ifrÄn och Q reduceras, pumpar 4 elektroene bidrar till gradient
- S-Q reduktas: q kan bara tvÄ elektroner, men c kan bara ta emot en
- tvÄ reducerare kommer komma in , tvÄ reducerade cytokrom c, en radikal hindras frÄn att komma oss
- CytoC liten m som för elektronerna frÄn 3 till 4
- dÀr syre kommer in
- vid syre, binder det koppar/jÀrn, först peroxid och sen tar upp protoner i olika steg
- 1,3,4 bildar respirasom med 2 kopior av varandra, pga avstÄnd som é inte gillar ATP-syntas, roterande och statisk del
- gamma förandrar i matrix med alfa/beta dÀr beta gör atp shuntar transporterar under omvandlig, frÄn/till cytoplasma och matrix frikopplare anvÀnder energi för termogenes varmt inhibitorer, stor risk för dödlig utgÄng