1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/🗒 Anteckningar.md
Johan Dahlin 2ccb68a52c
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m28s
vault backup: 2025-12-10 09:12:28
2025-12-10 09:12:28 +01:00

10 KiB
Raw Blame History

tags, förelÀsare, date
tags förelÀsare date
biokemi
elektrontransportkedjan
anteckningar
Ingela Parmryd 2025-12-05

Redoxpotential Àr viktig Vad hÀnder med NADH/FADH?

Mitokondrien

  • Kan Ă€ndra form, beroende pĂ„ vilken cell
  • Kan finnas olika mĂ„nga
  • Finns dĂ€r det anvĂ€nds mycket energi
    • t.ex. i spermier
    • Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr sĂ„ mĂ„nga
  • Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
    • kanaltypen Ă€r anjon, speciellt för smĂ„ joner
    • mycket ska in och ut ATP, pyruvat
  • koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman Ă€r lika stora
  • effektiv energionvandling krĂ€ver membran
    • gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up

ETK

  1. Flyttar elektroner samtidigt som
  2. ⛜ Pumpar protoner
  3. frÄn matrix till H^+
  4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é

Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas

2é frÄn NADH 4H^+ pumpas för varje NADH H^+ tas upp frÄn matrix FÄr 4.5 H^+

Fyra ej kontinuerliga, vertikala $H^+$-kanaler Sammanbundna bÄde pÄ matrixsidan och mellanmembransidan.

  1. lĂ€ngsgĂ„ende horisontell đ›Œ-helix mot matrix
  2. b-hÄrsnÄl-helix motiv mot MMU
  • Q + 2e^- → Q^{2-} → konformationsĂ€ndring av 1 & 2 ovanför
    • gör att protoner som bundit in pĂ„ matrix-sidan kommer slĂ€ppas lös pĂ„ MMU-sidan NADH + Q + 5H^+_{matrix} → NAD^+ + QH_2 + 4H^+_{mmv}

Komplex II: Succinat-Q-reduktas

Kopplat till TCA

Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas

2é frÄn FADH_2 via komplex II FÄr 3 H^+ Q-pool

  • allt Q & Q$H_2$ som finns i membranet Q-cykeln
  • -2Ă© frĂ„n Q$H_2$ cytc kan ta emot Ă©
  1. QH_2 1 Ă© → cytc
    • 1é→ Q → Q^-
      • fĂ„r en radikal som Ă€r bunden, sĂ„ den lossar inte (ofarlig)
  2. QH_2 1 Ă© → cytc
    • 1é→ Q^- → Q^{2-} → QH_2 (sista tar upp 2H^+ frĂ„n matrix) QH_2 + 2CytC_{oxi} + 2H^+_{matrix} → Q + 2cytc_{reducerad} + 4$H^+_{mellanmembran}$

Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas

2Ă© + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O

  • kallas cellandningen eller respiration Är konservativt, dvs viktigt protein. KrĂ€vs 4 st komplex. FĂ„r 3 H^+
  1. 2 Cytc_{red} reducerar
    1. Fe
    2. Cu
    3. 2$Cytc_{ox}$ bildas
  2. O_2 binder in → peroxid
    1. blÄtt reducerat (i slide)
    2. rött oxiderat (i slide)
  3. 2$Cytc_{red}$ binder → spjĂ€lkning av perioxid till 2HO
    1. FÄr en 2CytC_{ox}
  4. 2$H^+$ tas frĂ„n matrix → 2$H_2O$

Summering: 4 Cytc_{red} + 8$H^+{mat}$ + O_2 → 4$cytc{ox}$ + 2 H_2O + 4 H^+_{mellanmembran}

Sammanfattning om Komplex

I 1,3,4 Àr fördelaktig att ge sig av elektron. Mesta energi anvÀnds för att flytta mellan matrix och Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi

Verkar viktigt: Följ vad som hÀnder med de 2 elektronerna över de olika komplexen FÄr totalt upp ungefÀr:

  • ~10 $H^+$/NADH^+ (kan variera i olika kĂ€llor)
  • ~6 $H^+$/FADH_2 (kan variera i olika kĂ€llor) FADH_2 Ă€r vĂ€rt nĂ„got minde

FrÄga


Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex Na^+ eller Cl^-?

  • FĂ„r ingen pH-skillnad
  • NĂ€r det Ă€r protoner fĂ„r man elektriska och kemiska egenskapr
    • dvs, proton-gradienten Ă€r störst

Redoxpotential

  • \Delta E\degree{o}' = standardpotentialen
    • mĂ€ts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
  • Om Ă© överförs till H^+ → negativ redoxpotential
  • Om det tas frĂ„n H_2 → positiv redoxpotential
  • Ju högre negativt redoxpotential ju lĂ€mpligare elektrondonator
    • NADH har den mest negativa
  • Ju mer positiv redoxpotential, desto bĂ€ttre elektronacceptator

Redoxpotentialen bestÀmmer ordningen av hur elektroner gÄr igenom komplexen i ETK.

é-bÀrande lp,Äpmemter i ETK

  • Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/Fe^{3+}
  • FMN-flavin mononukleotid: 2Ă©
    • samma mekanisk som FADH_2
  • Q/coenzym eller Q/ubikinon
    • vĂ€ldigt lĂ„ngt namn:
    • finns i mitokondriens inre membran
    • förflyttar elektroner frĂ„n Komplex I & II → Komplex III
    • bĂ€rare av 2Ă©
      • kan bilda skadliga RADIKALER
  • Cytokrom $Fe^{2+}$/Fe^{3+}
    • heme-grupper
  • Cytokrom-C
    • förflyttar Ă© frĂ„n Komplex III till komplex IV
    • $Cu^+$/Cu^{2+}

Elektrokemik gradient

\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}

Gör att vi fÄr:

  • \Delta V - elektrisk 🔌 gradient
  • \Delta pH - kemik ☣ gradient

Stark đŸŠŸ drifkraft för att gĂ„ tillbaka till matrix

Protonpumpar

NĂ€r Ă© ➖ avges följer protoner ➕ med

  • protonerna kommer med frĂ„n vatten 🚰, som det finns gott om Ă© ➖ → energi till konformationsĂ€ndring → upptag av H^+ frĂ„n matrix, frislĂ€ppning i MMU H_2O 🚰 bĂ€rare av protoner H_3O^+

FrÄga 2

Vilken typer av aminosyror Àr lÀmpliga för protontransporter?

  • Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lĂ€ttast men Lys/His och Arg kan ocksĂ„
    • de har negativt laddad

Respirasom

Komplex med 2 av komplex I, III och IV

  • dvs de som pumpar elektroner
  • ligger nĂ€ra för att minska avstĂ„ndet, elektroner rör sig inte lĂ„ngt
  • avstĂ„ng ~15Å mellan Ă©-bĂ€rare
  • Gör att Ă©-transporten blir effektiv (möjlig)

ATP-syntas

Den anvÀnder sig av den elektrokemiska gradienten. Hittas i mitokondriens inre membran. BestÄr av tvÄ delar

  • en som sitter i membranet och
  • en som sitter i matrix
  • Roterar nĂ€r H^+ slĂ€pps igenom
    • F_1 i matrix, ATP-syntes

I F_0 finns det: (snurrar inte)

  • a-subenheten Ă€r en halvkanaler för H^+

    • H^+ binder frĂ„n MMV till Asp/Glu → neutraliseras → H^+ överförs till c-ring → subenheten flyttar ett steg (45 grader i eukaryota)
  • c-ring:

    • nĂ€r den snurrat ett halvt varm kan H^+ frigöras i matrix
    • sker snabbt och kontinuerligt
    • mellan 8-14 subenheter F_1 finns (i matrix)
  • đ›Œ-subenhet - varannan i ringen

  • ÎČ-subenhet - varannan i ringen

    • hĂ€r sker ATP-syntesen
    • pendlar mellan open/tight/loose konformationer i ett varv
      • Loose = ADP+Pi binder in
      • Tight = ATP bildas
      • Open = frislĂ€ppning av ATP
  • Îł-subenheter (gamma) - sitter i mitten

    • förandrade till c-ringen och roterar med den asymmetri = olika interaktion vid de tre ÎČ-subenheterna
    • nyckel för omvandling av ÎČ-subenheterna
  • Δ-subenheter (epsilon)

    • namedrop!
  • bildar tillsammans en ring av 6-subenheter

  • 3 ATP per varv

ADP + Pi <→ ATP

  • H^+ → H_2C
  • H_2O → H^+

~ 100 ATP/s & ATP-syntas ~ 4$H^+$/ATP

Förenkling:

  • Rotor: c, Îł, Δ.
  • Stator/Statiska: a, b, α₃ÎČ₃, ÎŽ.

ATP-syntas bildar dimerer

  • dimerer bildar oligomerer
    • stabilisering av rotationskraftđŸŠŸ
    • bildning av cristae

FrÄga

Utan syre stannar citronsyracykeln. Varför? Det kommer ju först in i sista steget HastighetsbegrÀnsingen Àr Äterbildningen av NAD+/FAD+

Transport

  1. med hjĂ€lp av 🔌-gradient
  2. med hjÀlp av shuntar

G3P-shuten

  • framförallt i skelettmuskler
  • snabbt
  • NADH överför Ă© till FAD → FADH_2
  • protoner pumpas ej i Komplex I

Malat-aspartat-shunten

  • hjĂ€rta & lever
  • lĂ„ngsam (i jĂ€mförelse med G3P-shuten)
    • fler steg, igenom membran osv
  • NADH_{cyt} Ă„terbildas som NADH_{mat}
    • fyra olika föreningar transporteras in och ut
  • Protoner pumpas i alla komplex

ATP har en laddning pÄ 4- ADP har en laddning pÄ 3- Adenin-nukleotid-translokas ~15% av alla IM-proteiner

första tar vara pÄ den elektriska gradienten

  • ATP in ADP ut andra tar vara pĂ„ den kemiska gradienten
  • OH in Pi ut tredje tar hand om elektrokemiska gradienten
  • H+/pyruvat ut

bildar tillsammans komplex med ATP-syntas

de tvÄ första anvÀnder c:a 25% av gradienten

  • dvs för att skuffla in och ut med ATP/ADP, OH/Pi

FrÄga

Vad har det för effekt att en frikopplare?

Frikopplare

  • UtjĂ€mnar gradienten utan att den bildar ATP
  • UCP1: uncoupling protein i brunt fett
    • det gör det varmt
    • det gör att temperaturen gĂ„r ner gör att det frigörs slĂ€ppning av fria fettsyror frĂ„n adipocyter
    • → binder till VCPM → aktivering → termogenes
      • hĂ€nder mycket spĂ€dbarn
        • har svĂ„rare med temperaturreglering Ă€n vad vuxna har
      • djur som gĂ„r i idĂ©
      • vuxna har lite grann

Inhibitorer

Rotenon och amytal, komplex I.

  • sportfiskarkretsar, slĂ€nger ut det i sjöar sĂ„ kommer fiskar upp till ytan, det hĂ€mmar ETK
  • antimycin A, komplex III
  • cyanin,azid,kolmonooxid - komplex IV
  • oligomycin - ATP-syntas

HÀmmar man ETK, sÄ hÀmmar man ATP-syntas HÀmmar man ATP-syntas sÄ hÀmmar man ETK

oxidativ fosforylering

  • det hĂ€r sker i hela ETK, beroende pĂ„ oxidation och syre

Finns mÄnga protongradienter

ATP produktion

2 ATP

ATP NADH FADH2
Glykolys (cytoplasman) 2 2
PDH (matrix) 2
TCA (matrix) 2 6 2
ETK varje ger 2.5 ATP om den Àr i matrix varje ger 1.5 ATP
30-32

Summary

mitokondrie: anpassar, lokalation beroende var ATP behövs, trÀna ökar mer ATP-behov: kontinuerligt, kroppsvikt pÄ en dag basalt redoxpotential: hur bra en förening Àr pÄ att ge ifrÄn sig elektroner, ju negativ desto bÀttre donator, ju positiv... i ETK: gÄr frÄn lÄg till hög redoxpotential elektrokemisk gradient: anvÀnder bÄde elektrisk (laddning) och kemisk (pH) transport: mha energi frÄn é, NADH/FADH2 som vill bli av med sina elektroner

  • alltid vatten som Ă€r bĂ€rare av protoner komplex
  • Q-NADH: Ă© lĂ€mnar ifrĂ„n och Q reduceras, pumpar 4 elektroene bidrar till gradient
  • S-Q reduktas: q kan bara tvĂ„ elektroner, men c kan bara ta emot en
    • tvĂ„ reducerare kommer komma in , tvĂ„ reducerade cytokrom c, en radikal hindras frĂ„n att komma oss
  • CytoC liten m som för elektronerna frĂ„n 3 till 4
    • dĂ€r syre kommer in
    • vid syre, binder det koppar/jĂ€rn, först peroxid och sen tar upp protoner i olika steg
  • 1,3,4 bildar respirasom med 2 kopior av varandra, pga avstĂ„nd som Ă© inte gillar ATP-syntas, roterande och statisk del
  • gamma förandrar i matrix med alfa/beta dĂ€r beta gör atp shuntar transporterar under omvandlig, frĂ„n/till cytoplasma och matrix frikopplare anvĂ€nder energi för termogenes varmt inhibitorer, stor risk för dödlig utgĂ„ng