medical-notes/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Anteckningar.md

Det finns 5000 molekyler med glutamat i en synapsvesikeln men bara några används Astrocyter tar hand om glutamat som inte behövs vid synapsen Astrocyter konveterar glutamat till glutamin och ger tillbaka till nervcellen Astrocyter ger laktat till nervcellen Det finns 3 SNARE protein som är viktiga i presynapsnervcellen

Signaleringsstyrkan i en synaps bestäms av n * p * q

• n är hur många frisläppningställen en vesikel har
  • vanligast är 1 ställen men förekommer 2 eller 3
  • aka nanokolumn, finns vissa extra undantag med upp till 100-1000
    • gaba är lite annorlunda från glutamat
• p är frisläppningssannolikheten för att en aktionspotential ska frisläppa vesikeln
  • ofta rätt låg, 0.1-0.2, beror lite på frekvensen som stimulerar en synaps
  • det gör synapser ganska opålitliga
• q är storleken på svaret när det väl frisläpps en vesikel
  • litet 0.1-0.5 mV

det är väldigt många och plastiska som kan ändra signaleringen 20 mV behövs för att gå övertröskeln 40st behövs om varje är 0.5mV men sannolikheten är liten, så 400st behövs för att kunna släppa samtidigt så många måste vara aktiva samtidigt sen finns det också GABA synapser som drar åt andra hållet

pos synaps i glutamat synaps (jonotropa, jonkanaler)

• konstgjorda agonister som är specifika
• AMPA
  • (uttalar alltid ampa, inte A-M-P-A)
  • kräver bara glutamat för att öppnas-aktiveras
  • släpper igenom Na och K
    • vardera drar potentialerna åt olika håll
    • men Na lite bättre än K så potentialen går det mot 0 mV
    • reverseringspotential är en egenskap hos en jonkanal
• NMDA
  • SVÅRFLÖRTAD
  • ligandstyrd och spänningstyr
  • krävs en d-polarisering utöver ligander för att öppna sig - calcium
  • sitter normalt en Mg+ i kanalen och pluggar till den, för att den ska släppa så membrandet depolariseras så att Mg+ kan flytta på sig för att få ett jonflöde
  • kräver både glutamat och glycin för att öppnas/aktiveras
  • kan ibland detektor samtidigt pre och postaktivitet, Na,Ka. Calcium kan trigga en tillväkt så den växer. Det kallas inlärning, förkortas LTP
  • motsatsen till långtidsminne så finns LDP det behövs för att glömma
  • det är olika mönster av aktivitet av det som leder till inlärning och glömska
    • LTP inlärning är kortvarig och kraftig, stort kalciumflöde kan leda till tillväxt
    • LDP långgrader, låggradig, leda till minskning av synaptisk effektivitet
      • regleras av koppling till proteinkinaser i postsynapsen, metabotrop effekt (ny forskning)
  • finns många läkemedel och droger som härmar magnesim, så gör att den sätter sig tightare i kanalen
  • amnestesi, i höga doser blir man medvetslös
  • droger behöver vi inte kunna
    • ketamin används som drog i låga doser
    • i ännu lägre doser, är bra antidepressivt läkemedel i låga doser som fungerar inom någon timme istället för veckor
    • oväntat, men välbelagt att det fungerar på det sättet
• består av 4st proteiner (tetramer) som bildar en kanal kan binda en glutamat

verkar viktigt:

• desentitisering verkar vara viktigt, långvarig närvaro av ligander/agonister

etanol, g-protein kaliumkanal

GABA är hyperpolariserad på natten, i pyramidcellen i hjärnbarken, bidrar till sömn/vakenhetsmönster

reversering byta riktning

placititeten i sig själv kan ändra modularitet

• neuromodelaritet
  • 1. varierande frisläppningssannolikhet (0.1-0.2)
    • moduleraetorer kan höja och sänka
    • pålitligheten av synapserna kan påverkas
  • förmågan att glömma varierar beroende på modulatoriska fakta
• klassiska (aka kotransmittorer)
  • ACh, NA,5-HT, Histamin DA
  • ursprung i cellkroppars kärnor
  • utspridda axon över hela nervsystemet, kan frisläppa över stora områden
  • förknippade med sömn och vakenhet (låga=sov, höga=vakna)
  • befrämjar plasticitet
  • frisläpps alltid tillsammans med glutamat och gaba, så det kallas egentligen co-transmitorer
• peptidtransmittorer
  • lagras i stora speciella vesikar 300nm, inte 40nm
  • speciella nervceller
  • orexin, från en kärna i talamus (vakenhet), blir väldigt trött och kan sova lite när som helst
  • galanin, sömnkärna
  • endorfin, kroppsegen smärtlinding
• retrograda signalsubstanser
  • går från post till pre
  • påverkar frisläppningsannolikheten
  • endocannabinoider, kroppseget cannabis
  • neutrotrofiner, (även pre och astrocyt), BDNF (brain derived neutrotrofic factor), peptidsignalsubstans befrämjar inlärning, den frisätts typiskt vid fysiskt aktivitet, inlärningsfunktioner förbättras av fysisk aktivitet
• hormoner
  • producerar perifiert och ofta inne i hjärnan
  • receptorer för våra hormoner finns i hjärnan
  • funktion påverkas av hormonbalans
  • insulin, östrogen, kortisol, progestoeron
  • passera BBB
• gliotransmitorer
  • från astrocyter
  • glutamat
  • atp är också en signalsubstans kan brytas ner till adenosin, en viktig signalsubstans
    • adenosinnivåer ökar under dagen och sjunker under natten
  • kaffe blockerar adenosinantagoniser (kaffein?)
  • d-serin stereoisomerer, vanligtvis har vi L-aminosyror, men kan vändas till D och användas som signalsubstans
  • laktat, finns receptorer, har effekter på inlärning i hjärnan

• metabotropata effekter
  • vanligtvis g-proteinkopplade receptorer, secondmessager, till kinaser osv, inte en jonkanalöppning se motsatts jonotropa
  • glutamata g protein kopplade
  • gaba-B mellan ting mellan metabotrop

• cytokiner
  • tnf-alfa, il-1beta
  • från mikroglia, immuncellerna i hjärnan, annat embryologiskt ursprung
  • klara av infektioner, virus osv, fagocytera, inflamatoriska
  • sjuka/trötta hängiga när vi har en infektion

LTP

• nya nanokolumner LDP
• försvinner nanokolumner