1
0
Files
medical-notes/content/đŸ§Ș Biokemi/đŸ‹ïžâ€â™€ïž Metabolism/⚙ Enzymer/Anteckningar II.md
Johan Dahlin 1ae560358d
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
vault backup: 2025-12-08 20:10:35
2025-12-08 20:10:35 +01:00

12 KiB

tags, förelÀsare
tags förelÀsare
biokemi
anteckningar
enzymer
Martin Ott

Bakgrund

MĂ„ste överkomma en aktiveringsenergi, staven mĂ„ste vara tillrĂ€ckligt böjd för att kunna knĂ€ckas. De flesta reaktioner krĂ€ver en slags aktiveringsenergi. Det man vill Ă„stakomma Ă€r utbyte av valenselektroner → skapa nya bindingarna I vĂ€tskor sker det slumpvis, rör och knuffar pĂ„ sig. För att de ska komma tillrĂ€ckligt nĂ€ra och byta ut valenselektroner mĂ„ste prova mĂ„nga olika knuffar för att fĂ„ rĂ€tt Höja sannolikoheten att de trĂ€ffas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt och rĂ€t tkonfiguration En bildning av ett enzymkomplex som sĂ€nker den hĂ€r aktiveringsenergin, de underlĂ€ttar för det hĂ€r övergĂ„ngstillstĂ„endet att bildas. !Pasted image 20251114102119.png

Gillar inte den modellen för att de finns inte magneter i alla enzymer, det Àr bara slumpen som bestÀmmer hur och om en substrat inte agerar med sitt enzym, det Àr en knuffa och slumpmÀssiga interaktioner som bestÀmmer om substratet hittar ett enzym, ingen dragsningskraft i det, utöver det Àr det en bra tankemodel, att det kan tvinga substratet för att pÄskynda reaktionen, det Àr det viktigasete. Enzymerna gör det med en med en katalytisk klyfta, den Àr sÀrskiljt uppbyggt för att uppnÄs selektivtet ett snÀft, molekyler som passar just lÀr, en unik kemisk miljö för att uppnÄ TS, sluter ut vattenmolekylerna som ska utesluta eftersom de inte behövs

Hur snabbt kan ett enzym arbeta?

Michaelis-Menten

E + S \;\xrightleftharpoons[k_{-1}]{k_{1}}\; ES \;\xrightarrow{k_{2}}\; E + P

!Pasted image 20251114102644.png

Konstant Beskrivning
E enzym
S substrat
P produkt
k1 associationskonstant ES komplex
k - 1 dissociationskonstant ES komplex
k2 associationskonstant produktfrisÀttning
Hur sannolikt Àr det att en klyfta agerar, ofta slumpmÀssigt kontrollerat med hjÀlp av diffusion, men klyfta pÄ rÀtt sÀtt
FörutsÀttningar:
  • interaktion som Ă€r enkelt som inte krĂ€ver stora förĂ€ndringar i enzymet
  • försumbart att titta pĂ„ den omvĂ€nda reaktionen,
  • betrakta reaktionen i inledningsfasen, K_{-2} kan försummas
  • Koncentrationen av ES Ă€r konstant (steady-state)
    • dvs det finns en stabil mĂ€ngd substrat, det förĂ€ndras inte

!Pasted image 20251114103113.png Streckade linjen Àr den ursprungliga lutningen pÄ grafen Med högre mÀngd substrat sÄ fÄr man en inledande större lutningen, mindre stigning ju mindre substrat man ger. Det tyder att det tar lÀngre tid för substratet att binda till proteinet. !Pasted image 20251114103312.png Man kan se:

  • Maximala reaktionshastigheten Ă€r V_{max} den kan bara nĂ„ en viss hastighet, gĂ„r inte att gĂ„ över.
  • Man kan se hur kurvan ser ut vid mindre substratkoncentrationr
  • Vid halva maximala reaktionshastigheten finns en definerad konstratkoncentration vid halva vmax, den sĂ€ger hur pass sannolikt det Ă€r att bilda en stabil substratkomplex
  • vid vmax Ă€r substratkoncentrationen sĂ„ högt att varje moment en enzym Ă€r ledig, för den har just frisatt produkt Ă€r den bunden med ett nytt substrat, dĂ„ kan man nĂ„ den totala reaktionshastigheten
  • vmax/2
    • halva Ă€r katalyserad
    • halva Ă€r tillgĂ€nlig
    • Specifik för varje enzym

E + S \;\xrightleftharpoons[k_{-1}]{k_{1}}\; ES \;\xrightarrow{k_{2}}\; E + P

Kallas för Michaelis-Mentes konstant K_m

  • Michaelis-Mentens konstant definieras (under de givna antagandena) som den k_{-1} nĂ€r
  • [S] = KM sĂ„ Ă€r [E] = [ES], dvs hĂ€lften av alla enzymer Ă€r bundna i ES-komplex
  • LĂ„gt K_m betyder stabilt ES

**Maximala reaktionshastigheten, V_{max}

K = k_2 * [ES]

NÀr substratkoncentrationen Àr sÄ hög att alla enzymmolekyler Àr bundna i ES-komplex Àr reaktionshastigheten maximal, Vmax.

k_2 = V_{max} / [E]_{tot}

Antalet moleklyer P som en E kan bilda per sekund, kallas turnover number (omsÀttningstal)

Diffusionskontrollerad hur sannoligt Àr det att de slumpmÀssigt, nÀr de reagerar reagerar de direkt. Kan ske upp till 600 000 ggr per sekund, medans DNA polymeras kan bara köra 15ggr per sekund eftersom den mÄste vara vÀldigt noggrand och kontrollera att allt blir rÀtt

Man mÀter KM och VMax genom att ta flera punkter med olika sbustratkoncentrationer, ju lÀgre KM desto bÀttre kan den hÄlla fast, desto sÀmre Àr affiniten. Affiniteten Àr viktig, den sÀger under vilka konstellation kan man effiktivt etablera ett substratkomplex och bestÀmma reaktionsahastighet.

Allosterea enzymer som hemoglobin som har kooperativitet följer inte michaelis-menten-kinetik de andra subenheterna kan förÀndras och dÄ krÀvs en annan sorts mekanism i dessa enzym för att uppnÄ full reaktionshastighet.

Hur kan man hÀmma ett enzym?

Inhibitorer har pÄ enzymer De har sin egna affinitet, ju högre affinitet, ju bÀttre och mindre molekyler mÄste man ta in

Man analyserar affiniteten och V_{max}

  • irreversibala inhibitorer - binder mycket hĂ„rt
  • reversibla inhibitorer - binder och slĂ€pper

E + I ⇌ EI

Competitive inhibiter

!Pasted image 20251114104918.png Den vanliga substraten kan inte sitta eftersom den konkurrar ut substratet

För att reaktionen ska kunna ske med en inhibitor mÄste man öka substratet sÄ det har en chans. !Pasted image 20251114105141.png Svarta gÄr ganska svart NÀr man sÀtter till I, sÄ flakar den av, men den gÄr mot samma reaktionshastighet med tillrÀckligt stora mÀngder substrat. Varje gÄng en enzym Àr ledig tillsÀtter den en. Ju starkar inhibitor ju hÀgre K vÀrde, KM blir större och större och affiniteten ökar.

Non-competitive inhibitor

Binder pÄ ett annat stÀlle men Àndrar konformationsformen, ingen katalys kan ske.

!Pasted image 20251114104938.png Nu finns det tvÄ olika tillstÄnd för varje enzym. !Pasted image 20251114105502.png Kinetiska effekten Àr att man slÄr ut ett antal enzymer som inte Àr tillgÀngliga för katalyz, dÄ sÀnker man mÀtbara V_{max} eftersom nÄgra Àr utslagna och inte kan göra nÄgonting, kan fortfarande översÀtta substrat till produkt. Man fÄr samma affinitet den hÀr reaktionen. Man slÄr ut enzymerna, man reducerar totalt antal tillgÀngliga.

Inhibitorn kan kossa, den har sin egen affinitet? Hur ser man det i grafen.

Varför vill man göra det?

MÄnga lÀkemedel Àr riktigade till det aktiva sÀtet för enzymerna. Aktiva centrumet binder översgÄngstillstÄndet bÀttre Àn substratet.

Exempel penicillin:

  • Penicillin Ă„stadkommer irreversibel inhibition av enzymet glykopeptid-transpeptidas, som bygger upp bakteriers cellvĂ€ggar.
  • Kan bygga till det aktiva sĂ€tet pĂ„ glykopeptid-transpeptidas, man skapar en bindning
    • den hĂ€r kovalenta bindingen kan enzymet inte fĂ„r bort, en kovalent binding enzym komplex kan man slĂ„ ut med hög efektivitet och bakterinen kan inte bygga upp en cellvĂ€gg

Proteolys

Hydrolys av peptidbindning Koka sojabönor

VÀldigt lÄngsamt, krÀver spjÀlkning, 10-1000 Är halveringstid I kroppen gÄr det milliskunder-tidskalar enzymer som katalyserar proteolys = proteaser

Chymotrypsin

Ett serin proteas substrat: peptid-bindning efter Phe/Met

Den klassiska triaden (Ser-His-Asp):

  • Aspartat negativt laddad, stabiliserar histidin och gör att hela systemet hĂ„lls i rĂ€tt laddningsfördelning.
  • Histidin fungerar som en proton-shuttle och gör serin mycket mer reaktiv.
  • Serin har en alkoholgrupp fungerar som den nukleofila attackpunkten.
    • Histidin drar bort protonen frĂ„n serins OH-grupp

vÀldigt snabb, 200ggr per sekund

  • Asp His Ser
  1. Asp drar Ät sen His, His drar Ät protonen frÄn Ser
    1. nu Àr syre atomkÀrnan aktiverad och vÀldigt reaktiv
  2. NÀr man placerade en peptidbindning ovanpÄ det aktiva sÀtet kan syreatomen frÄn Ser attackera kol-atomen
  3. NÀr attacken har lyckats skapar man ett kortlivat övergÄngstillstÄnd skapar ett kol 4.5 bindingar
  4. Fallar ihop till en konfiguration med en ny bildning mellan kol och syre, nu Àr peptidbindningen spjÀlkad mellan kvÀve och kol
  5. nu kan ena hÀlften gÄ
  6. andra hÀlften Àr fortfarande bunden till serin-resten

Reaktion 2 Àr samma sak, men anvÀnder nu vatten för att fÄ bort bindingen

  1. börjar med att peptidresten Àr bunden med syret i Serin
  2. nu kommer vatten in som en reaktant i den hÀr reaktionen, vatten placeras in brevid histidin, alfa kolet drar Ät sig en proton frÄn ett annat stÀlle
  3. Histidin drar Ät sig en proton, dÄ blottas protonerna frÄn en mvatten moelkyl, syre atomen blir aktiverad och mkt reaktiv, och kan igen aktivera bindingen
  4. skapar en kortlivad intermediÀr, som faller isÀr och bildar ett tillstÄnd, dragen till hÀr histidin med en proton som kommer ifrÄn vatten, den andra resterade delen Àr bunden till andra hÀlften av peptid
  5. sen Àr enzymet ÄterstÀllt och kan katalysera en ny peptidbindningen

Detta enzymet gör att man kan designa en kemisk reaktion, men med en mkt högre specifitet frÄn att man binder till det aktiverade syreatomen precis ovanpÄ sitt substrat. VIKTIGT: skapar med en sÄn peptidkatalyseri en konformation mellan reaktanterna som hjÀlper till med katalysen VIKTIGT: man har nu etablerat ett alternativ till det vanliga katalysvÀgen, en enzymkatalyserat man skapar specifitet genom att ta in reaktanterna, skapa en kemisk mijö som Àr gynnsam, mer reaktiv

Oxyanion hole Àr en del av enzymet för att stabilisera det instabila övergÄngstillstÄndet, som bara har en enkelbinding, drar Ät sig elektronerna frÄn tvÄ andra sÀten. Kol har fortfarande 4 bindingar men görs instabil. dubbelbinding till enkelbinding

Viktig aspekt, Hydrofob ficka ger ett substrat specificitet. Genom att Àndra fickan sÄ Àndrar man substratets specificitet. !Pasted image 20251114113453.png

Chymotrypsin: mindre specifik, hydrofob Trypsin: hydrofob och kan etablera jonbinding med Lysin eller Arginin Elastas: hÀr kan man binda in serin/alanin, fickan Àr mindre, tvÄ valin

Proteaser

Cysteinprotas Aspartylproteas Metalloproteas

Proteaser Àr en viktig klass av proteiner, mÄl för mycket lÀkemedel. HIV-virus, finns en proteas som spjÀlkar en polypeptidkedja i viruskapsylen, man har lÀkemedel som förstÄr proteasen, om den Àr förstörd kan man inte bygga nya partiklar.

Oxidation och reduktion (redox)

FörÀndrar molekylernas bindningar genom att ta in eller föra bort elektroner. DÄ anvÀnder man av oxyreduktaser De behöver en kofaktor för att föra över elektronerna till/frÄn medelet. Exempel:

  • etanol NAD^+ (oxidation)
  • acetaldehyd NADH (reduktion)
  • NAD+ Ă€r en vanlig elektronbĂ€rare
  • NAD+ lĂ€gger till tvĂ„ elektroner och en H+

Andningskedjan kontrolleras av oxidoreduktaser.

Syntaser/Ligaser

Bildar nya bindingar mellan biomolekyler !Pasted image 20251114114501.png För att skapa Glutamin krÀvs energi för att skapa den via ATP. Efter fosfylesering med en ny energirikbindning som man sen kan byta ut mot en ny bindning.

DNA-polymeras kopierar DNA genom att skapa nya fosfodiesterbindningar.

Kinaser

AnvÀnder ATP som substrat och för över en fosfatrest frÄn ATP till en annan molekyl

Fosfataser tar bort ATP-gruppen, tillsammans med kinaser reglerar man en process genom aktiverar eller desaktiverar.

Sammanfattning

Enzymkinetik: K_M (K=visst substrat, affinitet) och V_{max} (maximala reaktionshastigheten) Enzyminhibitorer: olika typer vilken kinetisk effekt de tar

  • tĂ€vlar
  • allostera Enzymer:
  • proteaser
    • chymotrypsin detaljerat
    • mĂ„nga Ă„r → flera gĂ„nger per sekund via katalysator
  • oxidoreduktaser
  • ligaser
  • kinaser/fosfataser