Johan Dahlin
178e5fe7c0
128 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 122:49
- Segments: 2312
- Resolution: 1920x1080
[0:00 - 0:10] Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner.
[0:11 - 0:15] Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här.
[0:15 - 0:21] Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om.
[0:25 - 0:29] Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B
[0:30 - 0:33] B-celler och den dritiska celler i kroppen.
[0:33 - 0:36] Därefter kommer jag prata om T-celler,
[0:36 - 0:37] en översikt.
[0:37 - 0:39] Hur aktiveras T-celler?
[0:39 - 0:42] Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler?
[0:42 - 0:45] Och vilka effektorfunktioner har T-celler?
[0:46 - 0:49] Därefter går vi över till B-celler och antikroppar.
[0:49 - 0:51] Återigen en översikt.
[0:51 - 0:53] Hur aktiveras B-celler?
[0:53 - 0:57] Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar?
[0:57 - 1:00] Slutligen, det är inte om vilka funktioner som
[1:00 - 1:04] allt och mjälten har gällande immunförsvaret.
[1:08 - 1:13] Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis.
[1:13 - 1:20] Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler.
[1:20 - 1:30] Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet.
[1:30 - 1:34] Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen.
[1:34 - 1:41] Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen.
[1:41 - 1:45] Så det är därifrån som vi ska ta det idag.
[1:45 - 1:54] Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler
[1:54 - 1:56] kom ut i blodet.
[1:56 - 2:00] Och här då tar vi vid idag och vi kommer då
[2:00 - 2:05] prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen.
[2:05 - 2:11] Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen
[2:11 - 2:13] aktiveras. Alltså News, det är som man
[2:13 - 2:15] invekteras av för tillfället till exempel.
[2:17 - 2:19] Där vi då kan plocka ut
[2:19 - 2:22] vissa celler som vi behöver ha
[2:22 - 2:24] just nu i vårt immunförsvar.
[2:24 - 2:25] Och hur vi då
[2:26 - 2:26] får en
[2:26 - 2:29] klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig.
[2:30 - 2:32] Och ge uppgår till en klon av celler där alla har
[2:32 - 2:35] en identisk antigenspecialitet.
[2:39 - 2:42] Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera
[2:42 - 2:45] lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte.
[2:46 - 2:50] Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som
[2:50 - 2:54] plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av
[2:54 - 2:56] kommer just ifrån den perifera vävnaden.
[3:00 - 3:04] Så först då angående migration hos den dritiska cellen,
[3:04 - 3:07] B-celler och T-celler i kroppen.
[3:07 - 3:09] Här har ju då Ulf redan pratat en del om
[3:09 - 3:13] migration hos den dritiska cellen i kroppen
[3:13 - 3:16] och att det här då styrs av uttrycket av
[3:16 - 3:18] Homing och kemokin-receptorer på cellerna.
[3:19 - 3:23] Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7.
[3:23 - 3:25] Om vi tittar här längst upp till vänster
[3:26 - 3:29] så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna,
[3:30 - 3:32] som då lockar upp främmande antingen.
[3:33 - 3:34] Och sen då
[3:35 - 3:37] ändra i sitt
[3:37 - 3:41] uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till
[3:41 - 3:44] lymfknutan för att kunna presentera
[3:44 - 3:45] sina anti-andar.
[3:47 - 3:52] På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till
[3:52 - 3:53] lymfknutan.
[3:55 - 3:56] Här kan ske två olika saker.
[3:57 - 3:59] Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna
[4:00 - 4:01] inte träffar på sitt antigen.
[4:02 - 4:04] De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att
[4:04 - 4:06] ta sig ut i blodet igen
[4:06 - 4:07] för att då sedan
[4:08 - 4:10] söka sig till en ny lymfknuta.
[4:11 - 4:15] Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna
[4:15 - 4:19] och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period.
[4:19 - 4:24] Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan.
[4:25 - 4:27] T-celler då, som har sin
[4:27 - 4:29] effekt ute i vävnaden
[4:30 - 4:33] så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad.
[4:35 - 4:38] Och allt det här styrs då av olika typer av
[4:38 - 4:41] homing och kemokinreceptorer
[4:41 - 4:43] som upp och nedregleras hela tiden
[4:43 - 4:44] beroende på
[4:44 - 4:46] vart ställen behöver ta sig.
[4:47 - 4:50] Om vi tittar på detta lite mer angående just då
[4:50 - 4:51] migrationen.
[4:55 - 4:58] Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS
[4:58 - 4:59] och kemokinesmetoder för KR.
[5:00 - 5:02] Nu ska vi så mycket skriva.
[5:03 - 5:05] Och vi tänker oss att vi har
[5:06 - 5:10] ute i vår vävnad. Här har vi ett
[5:10 - 5:11] epitet.
[5:12 - 5:13] Här har vi vävnaden.
[5:16 - 5:18] Här ute har vi den dritiska cellen.
[5:19 - 5:21] Det här har Ulf då pratat om.
[5:21 - 5:23] Att vi har en drittisk cell.
[5:23 - 5:25] Och den här drittiska cellen
[5:25 - 5:27] anledningen till att den är just här
[5:27 - 5:28] på den här platsen
[5:30 - 5:37] specifika då för väpnad.
[5:40 - 5:42] Och det gör att den är där.
[5:42 - 5:44] När då den här drittiska cellen
[5:45 - 5:45] tar upp
[5:46 - 5:46] antingen,
[5:47 - 5:48] då kommer den aktiveras.
[5:54 - 5:56] Och den här drittiska cellen
[5:57 - 5:59] kommer nu då istället ha
[6:00 - 6:03] homingreceptorer och kemokininreceptorer
[6:03 - 6:03] och kemokininreceptorer
[6:04 - 6:05] för lymfnord.
[6:07 - 6:11] Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och
[6:11 - 6:11] elselektiv.
[6:12 - 6:14] Så den kommer då vandra vidare
[6:14 - 6:15] via den
[6:15 - 6:17] att förränta lymfan till våra
[6:17 - 6:18] lymfknutar.
[6:18 - 6:19] Vi hittar här.
[6:20 - 6:21] Vår lymfknuta.
[6:26 - 6:28] Så den drittiska cellen, ta sig in här.
[6:30 - 6:33] För då att vi
[6:33 - 6:36] ska kunna få en aktivering av T och B-celler
[6:36 - 6:38] så behöver de ju också ta sig till lymfknutan.
[6:38 - 6:40] Som jag nämnde i förra bilden
[6:41 - 6:43] så kommer de då via blodet. Här har vi blod.
[6:44 - 6:48] Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler.
[6:50 - 6:51] Och de här
[6:51 - 6:54] har ju då på motsvarande sätt som
[6:54 - 6:55] de drittiska cellerna
[6:56 - 6:57] när de hade blivit aktiverade
[6:58 - 6:59] så har de ju
[6:59 - 7:03] kommingreceptorer och kymokintreceptorer
[7:04 - 7:04] specifika
[7:05 - 7:06] för lymfnod.
[7:08 - 7:11] Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan
[7:11 - 7:13] och vi har då de hamnar här inne.
[7:16 - 7:19] Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan
[7:19 - 7:21] om de aktiveras eller inte
[7:21 - 7:23] så har vi lite olika tidsperspektiv.
[7:24 - 7:25] Men till slut kommer de ju då
[7:26 - 7:28] framförallt T-cellerna ta sig ut ur
[7:29 - 7:29] lymfknutan.
[7:32 - 7:36] Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet
[7:36 - 7:37] en cell kan göra det på,
[7:37 - 7:40] är ju då att de nedreglerar
[7:40 - 7:41] Homeing
[7:41 - 7:44] receptorer och kemikinreceptorer
[7:44 - 7:45] för lymfnod.
[7:46 - 7:46] Nu ser jag
[7:47 - 7:47] att
[7:48 - 7:51] jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod.
[7:51 - 7:54] Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak.
[7:56 - 7:59] De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden,
[7:59 - 8:17] eller så kan de ta sig ut mot vävnad.
[8:19 - 8:22] Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod.
[8:27 - 8:29] Och det här då, bron
[8:29 - 8:33] om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka
[8:33 - 8:37] shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna.
[8:38 - 8:41] Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna.
[8:41 - 8:46] Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket
[8:46 - 8:48] av shoming och kemokinreceptorer
[8:48 - 8:52] för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat.
[8:53 - 8:55] Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område
[8:56 - 8:57] för att ta sig vidare.
[8:59 - 9:00] Man räknar med
[9:01 - 9:05] att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter
[9:05 - 9:07] passerar en lymfknuta varje dag
[9:07 - 9:09] och att kanske
[9:10 - 9:13] varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär
[9:13 - 9:14] tre gånger per dag.
[9:15 - 9:17] Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process.
[9:17 - 9:19] Det är liksom inte långsamt
[9:19 - 9:24] att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera
[9:24 - 9:25] homing och kemokinesitorerna.
[9:26 - 9:26] Utan det går väldigt snabbt
[9:27 - 9:29] för att de ska kunna vara i konstant
[9:29 - 9:29] rörelse.
[9:34 - 9:35] Okej.
[9:37 - 9:39] Det var det jag tänkte säga omationning
[9:39 - 9:41] till olika typer av
[9:41 - 9:42] vävnader.
[9:42 - 9:44] Nu så istället så pratar vi om
[9:45 - 9:45] T-celler.
[9:49 - 9:53] Så ni har redan tidigare pratat lite grann
[9:53 - 9:59] om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer.
[9:59 - 10:01] just den här olika selektionen som fanns där.
[10:02 - 10:07] Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden.
[10:08 - 10:11] Så i de perifera lymfoida organen
[10:13 - 10:16] så får vi då en aktivering
[10:16 - 10:18] av våra
[10:18 - 10:19] t-celler.
[10:19 - 10:22] Det är då de naiva t-cellerna mognar fram
[10:22 - 10:23] till.
[10:24 - 10:25] När det gäller
[10:25 - 10:29] hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till
[10:29 - 10:31] T1, T2, T1, T17
[10:31 - 10:37] eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna.
[10:38 - 10:40] När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden
[10:41 - 10:44] där de hjälper till i attack mot infektioner.
[10:45 - 10:49] Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler.
[10:55 - 10:57] Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler?
[10:58 - 10:59] Jo, vi har ju då
[10:59 - 11:02] våra hjälpar-t-celler först.
[11:02 - 11:03] TH
[11:04 - 11:05] där vi har
[11:06 - 11:10] fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1
[11:10 - 11:14] celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener
[11:14 - 11:16] och hjälper B-celler att producera antikroppar
[11:17 - 11:22] som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen.
[11:22 - 11:23] TH2
[11:23 - 11:28] som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener.
[11:29 - 11:32] Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller.
[11:33 - 11:35] Vidare har vi TH17
[11:35 - 11:38] som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad
[11:39 - 11:43] ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar.
[11:44 - 11:50] Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i
[11:50 - 11:53] jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan.
[11:53 - 11:56] Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men
[11:57 - 11:59] gemensamt så kan alla
[11:59 - 12:01] hjälpa B-cellerna att producera
[12:01 - 12:03] olika typer av antikroppar.
[12:05 - 12:08] Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler
[12:08 - 12:13] som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller.
[12:13 - 12:16] Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna
[12:16 - 12:18] som också är en sorts T-hjälparcell
[12:19 - 12:21] som är viktiga för att bromsa immunsvar
[12:21 - 12:22] mot självantigener,
[12:23 - 12:26] allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till
[12:26 - 12:29] i föreläsningen om tolerans
[12:29 - 12:32] med den näst sista föreläsningen i det här, block 14.
[12:37 - 12:42] Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i
[12:43 - 12:44] lymfknutorna.
[12:44 - 12:45] Så
[12:45 - 12:50] som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in
[12:51 - 12:52] via förränta lymfkört
[12:52 - 12:53] in i
[12:54 - 12:57] hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet.
[12:57 - 12:58] Här nere så har vi en
[12:59 - 13:01] skrivning av lymfknutan
[13:01 - 13:03] där vi har B-cellsområde
[13:04 - 13:05] här ute i det vita.
[13:06 - 13:08] Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum
[13:08 - 13:09] som visas
[13:09 - 13:10] gult
[13:10 - 13:13] som då blir större och större och vi kommer
[13:13 - 13:15] gå igenom germinalcentrum
[13:15 - 13:18] när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen.
[13:19 - 13:20] Det blåa här är
[13:20 - 13:21] T-cellsområdet.
[13:22 - 13:26] Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här
[13:26 - 13:27] T-cellsområdet.
[13:29 - 13:34] De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes.
[13:38 - 13:39] Och
[13:39 - 13:41] här får vi då som jag sa antingen aktivering
[13:42 - 13:43] eller interaktivering
[13:43 - 13:44] av våra T-celler
[13:44 - 13:45] och
[13:45 - 13:50] sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan.
[13:50 - 13:54] Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade
[13:54 - 13:55] nej, vad T-celler.
[13:59 - 14:03] T-cellsaktivering i lymfknutan då.
[14:03 - 14:07] Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet
[14:07 - 14:10] via h/e-vs.
[14:10 - 14:12] High-endutiler och vendels i cortex.
[14:13 - 14:16] Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs
[14:16 - 14:19] uttrycker additionsmolekyler och kemokiner
[14:19 - 14:23] som receptorer på naiva t och b-celler binder till.
[14:23 - 14:25] Som då gör att det här då t och b-cellerna
[14:25 - 14:29] tar sig in i vårt t-cells.
[14:29 - 14:32] råd. T-cellerna
[14:32 - 14:33] kommer då
[14:34 - 14:38] känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta.
[14:39 - 14:40] Här så T-cellerna
[14:41 - 14:41] kommer hit.
[14:41 - 14:44] De känner av varje dendritisk cell.
[14:45 - 14:48] Presenterar väldigt många olika kapitel på olika
[14:48 - 14:51] M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller.
[14:52 - 14:53] Så T-cellen
[14:53 - 14:58] kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till.
[14:59 - 15:03] under en viss period tills den då antingen hittar i taget
[15:03 - 15:04] eller ger upp
[15:05 - 15:07] nedreglerar
[15:07 - 15:09] hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden.
[15:10 - 15:13] Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut
[15:14 - 15:14] ur
[15:14 - 15:15] via den
[15:16 - 15:17] FRN-talympan.
[15:20 - 15:25] Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar
[15:26 - 15:27] medans då
[15:27 - 15:29] T-celler som faktiskt träffar på
[15:29 - 15:29] sitt antingen
[15:30 - 15:32] de kommer
[15:32 - 15:34] differentiera till effektorceller.
[15:34 - 15:37] Och vi får en kronal selektion
[15:37 - 15:39] och differentiering till effektorceller.
[15:40 - 15:45] Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion.
[15:46 - 15:47] Alltså
[15:47 - 15:48] kronal selektion
[15:48 - 15:50] är ju då när en viss
[15:50 - 15:51] T-cell
[15:51 - 15:52] eller B-cell
[15:52 - 15:56] väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då.
[15:57 - 15:58] Då har en selektion
[15:59 - 15:59] integrerats fram
[16:00 - 16:02] och den för att skapa en klon.
[16:03 - 16:03] Sen får vi då
[16:04 - 16:04] en
[16:06 - 16:07] klon med
[16:07 - 16:08] T-celler ifrån det här.
[16:15 - 16:16] När vi då får en sån här match
[16:17 - 16:19] när T-cellen faktiskt träffar på
[16:19 - 16:21] sin M och C-peptid
[16:22 - 16:24] kombination som den känner igen
[16:24 - 16:25] så får vi aktivering
[16:26 - 16:27] av naiva T-celler då.
[16:27 - 16:29] De här perifera, lymfoid organ,
[16:29 - 16:32] och ni har sett en liknande bild och det här förut
[16:33 - 16:34] som Ulf visade
[16:35 - 16:35] och
[16:36 - 16:38] den här aktiveringen kräver
[16:38 - 16:39] två signaler
[16:40 - 16:40] samt
[16:41 - 16:41] cytokiner.
[16:43 - 16:46] Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för
[16:46 - 16:48] T-hjälp-acellerna.
[16:48 - 16:48] Jag ska
[16:49 - 16:50] snart gå igenom
[16:50 - 16:53] hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig.
[16:53 - 16:56] Men det här gäller båda två. Vi har ju då
[16:56 - 16:57] signal nummer 1
[16:58 - 16:58] som då är
[16:59 - 17:01] cellcelsektorn som binder till
[17:01 - 17:03] moce-komplexet
[17:03 - 17:04] på den bitiska cellen.
[17:04 - 17:06] På bilden här så har vi som exempel en
[17:07 - 17:08] T-hjälp-acell
[17:08 - 17:10] och det förstår vi eftersom vi har en
[17:10 - 17:11] cd4 här.
[17:12 - 17:14] Här har vi vår antingen-presenterande cell
[17:14 - 17:16] som då har en m och c-klass 2
[17:16 - 17:17] med empeptid.
[17:17 - 17:18] Här har vi våran
[17:18 - 17:19] t-cellsreceptor.
[17:20 - 17:22] Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik.
[17:24 - 17:26] Sedan har vi då signal nummer 2
[17:26 - 17:27] som är
[17:28 - 17:28] k-stimuleringsignalen.
[17:29 - 17:31] Som skickas via
[17:32 - 17:34] bindning mellan CD-28
[17:34 - 17:35] och T-cellen
[17:35 - 17:38] och så är det 80-86 på den dritiska cellen.
[17:38 - 17:42] Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika
[17:44 - 17:46] begrepp hela tiden.
[17:46 - 17:49] Det viktigaste att veta här är att det här är en
[17:49 - 17:51] kostimuleringssignal
[17:51 - 17:54] där receptorer på T-cellen binder till
[17:54 - 17:55] receptorer på
[17:57 - 17:59] den antingen presenterade cellen, kodenditcellen,
[17:59 - 18:00] för att skicka den här signalen.
[18:01 - 18:02] Om ni sedan inte kan
[18:03 - 18:07] komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan
[18:08 - 18:11] det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen.
[18:13 - 18:16] Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner.
[18:17 - 18:24] Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler.
[18:25 - 18:29] Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här
[18:29 - 18:31] differentieringen till tia 1,
[18:31 - 18:32] tiotvå och tio17
[18:33 - 18:34] TFO och
[18:34 - 18:35] inducerade
[18:35 - 18:36] T-regulatoriska celler.
[18:38 - 18:40] Vad vi också kan se här i bilden är att vi har
[18:40 - 18:41] CD4-molekylerna
[18:42 - 18:43] och CD4
[18:43 - 18:46] eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell
[18:46 - 18:51] hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC
[18:51 - 18:52] komplexet.
[18:52 - 18:54] Den här bindningen
[18:54 - 18:56] är ju väldigt
[18:56 - 18:59] specifik men den är inte särskilt stark så för att
[18:59 - 19:04] få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att
[19:05 - 19:06] stabilisera det här och
[19:06 - 19:09] på så vis kunna behålla inbindningen.
[19:11 - 19:14] Det som skapas mellan de här cellerna
[19:14 - 19:17] vi ser här återigen har vi den
[19:17 - 19:19] CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe.
[19:19 - 19:21] Vi har den antingen presenterande cellen här nere.
[19:22 - 19:25] Det är en så kallad immunologisk synaps
[19:25 - 19:28] som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna.
[19:29 - 19:35] I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC
[19:35 - 19:36] klass 2.
[19:36 - 19:37] Här ser vi peptiden
[19:38 - 19:39] T-cellsreceptorn
[19:39 - 19:42] och här ser vi då CD4 som stabiliserar.
[19:43 - 19:44] Här har vi signal 2
[19:45 - 19:46] med CD28
[19:46 - 19:48] som binder till CD80-86.
[19:50 - 19:53] Men det finns också ganska många andra signaler.
[19:53 - 19:57] Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler
[19:57 - 19:59] som hjälper till att hålla ihop den här
[19:59 - 19:59] synapsen.
[20:15 - 20:20] Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period
[20:21 - 20:23] för att T-cellen ska kunna bli aktiverad.
[20:25 - 20:28] Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15
[20:29 - 20:31] nanometer medan vi här ute har
[20:32 - 20:33] ungefär 40.
[20:36 - 20:37] Så de är tätten
[20:37 - 20:41] till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering
[20:42 - 20:43] som via CD40
[20:43 - 20:44] Ligant till CD40 till exempel.
[20:46 - 20:47] Så den här hålls ihop väldigt tajt.
[20:50 - 20:52] Lite påminnelse innan vi fortsätter.
[20:52 - 20:56] Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar.
[20:56 - 20:58] Jag pratar ju då om
[20:59 - 21:05] med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler
[21:05 - 21:07] på den dritiska cellen är att
[21:07 - 21:08] pamp
[21:08 - 21:10] stimulerar den dritiska cellen
[21:10 - 21:13] att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna.
[21:14 - 21:15] Så här har vi in den drit sen
[21:15 - 21:17] som tar upp en mikrob.
[21:17 - 21:18] Det gör att den då får en
[21:18 - 21:22] migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan.
[21:22 - 21:23] Och
[21:23 - 21:26] den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler
[21:26 - 21:27] med rosa här.
[21:28 - 21:29] Den kommer också uttrycka
[21:29 - 21:30] bruka MHC med
[21:31 - 21:33] mikrobspecifika peptider på ytorna
[21:34 - 21:36] vilket kan göra att vi kan aktivera
[21:36 - 21:37] mikrobspecifika
[21:37 - 21:38] specifika
[21:38 - 21:39] t-celler
[21:39 - 21:40] på en klon
[21:40 - 21:41] av t-celler.
[21:43 - 21:44] Om vi istället
[21:44 - 21:48] har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material
[21:49 - 21:50] kan vi få en
[21:50 - 21:52] svagare migration
[21:52 - 21:53] till
[21:54 - 21:55] lymfknutan.
[21:55 - 21:59] Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler.
[21:59 - 22:01] Den här den litiska cellen
[22:01 - 22:02] kanske ändå kan
[22:03 - 22:04] den kommer ändå då presentera
[22:05 - 22:08] kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden.
[22:09 - 22:10] Skulle det då dyka upp
[22:10 - 22:11] en kropps egen
[22:12 - 22:13] peptid
[22:13 - 22:14] specifikteser
[22:14 - 22:15] som har
[22:15 - 22:17] tagit sig förbi den här
[22:20 - 22:22] såldningsprocessen i tyvus,
[22:23 - 22:25] så den egentligen skulle dödats.
[22:26 - 22:28] Men ändå träffa på sitt antigen här.
[22:29 - 22:34] kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler.
[22:34 - 22:36] Den kommer istället att gå i en anergi.
[22:39 - 22:41] Anergi är då att cellerna försätts i ett
[22:41 - 22:44] inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering
[22:46 - 22:48] och endast professionella antingen presenterande celler
[22:49 - 22:50] uttrycker kostymuleringsmolekyler
[22:51 - 22:52] efter interaktion med paus.
[22:53 - 22:57] Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos
[22:57 - 22:59] för de har ju ingen vidare funktion
[22:59 - 23:05] och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler
[23:05 - 23:09] ökar ytterligare genom interaktion med T-celler.
[23:10 - 23:11] Så när de här då
[23:11 - 23:12] träffar varandra här
[23:13 - 23:18] så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen
[23:18 - 23:18] utan T-cellen
[23:19 - 23:19] kan
[23:21 - 23:22] också hjälpa till
[23:22 - 23:27] att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler,
[23:27 - 23:29] vilket gör att den dritiska cellen
[23:29 - 23:32] blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler.
[23:36 - 23:37] En påminnelse till
[23:37 - 23:39] antingen presentation på MHC1
[23:40 - 23:42] och MHC2, hoppas jag att ni har koll på.
[23:43 - 23:43] Så MHC1
[23:44 - 23:45] presenterar framförallt
[23:45 - 23:46] tider från
[23:46 - 23:48] cytoplasman, alltså
[23:49 - 23:50] intracellulära mikrober
[23:51 - 23:52] och kan aktivera
[23:52 - 23:54] cd8 positiva
[23:54 - 23:56] cytotoxiska t-celler.
[23:57 - 23:59] MHC2 istället
[23:59 - 24:01] presenterar framförallt peptider från
[24:01 - 24:03] fagosomer
[24:03 - 24:04] vilket då
[24:04 - 24:05] kommer
[24:05 - 24:06] man har tagit upp
[24:07 - 24:10] från extra cellulära mikrober och kan aktivera
[24:10 - 24:13] CD4-positiva hjälpar-t-celler.
[24:16 - 24:21] Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då,
[24:22 - 24:23] CD4-positiva
[24:23 - 24:26] där vi då har de här olika signalerna.
[24:27 - 24:29] Det som händer då allra först är ju då
[24:29 - 24:31] väpnaden, att en dendrit i cell
[24:31 - 24:34] tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2
[24:35 - 24:36] och sen har vi då
[24:36 - 24:39] att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen
[24:39 - 24:40] med hjälp av två signaler
[24:41 - 24:42] och cytokiner.
[24:43 - 24:43] Och det
[24:44 - 24:45] tänkte jag
[24:45 - 24:46] att jag skulle rita upp
[24:47 - 24:49] så att ni får det stegvis
[24:49 - 24:49] hur det händer.
[24:55 - 24:57] Så då aktivering av en naiv
[24:57 - 24:58] hjälpar-t-cell då,
[24:59 - 25:15] den här dendritcellen
[25:15 - 25:16] den kommer då
[25:17 - 25:18] vinda till någon sorts
[25:19 - 25:20] mikrob
[25:20 - 25:21] ute i vävnaden.
[25:21 - 25:23] Den då tar ut, så här har vi
[25:23 - 25:25] vi är ute i vävnad.
[25:29 - 25:32] Den här dendirekta cellen kommer då
[25:32 - 25:33] ta upp mikroben
[25:35 - 25:36] och den kommer börja
[25:37 - 25:38] bryta ner
[25:39 - 25:41] den här till kaptider
[25:43 - 25:44] för att då kunna
[25:45 - 25:45] presentera
[25:46 - 25:47] på sina m och c-molekyler.
[25:52 - 25:54] Så vi har då nedbrytning
[25:57 - 25:59] och vi har antigen-presentation.
[25:59 - 26:19] Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan.
[26:19 - 26:21] Här har vi vår dendritcell.
[26:26 - 26:28] Och dendritcellen
[26:29 - 26:31] kommer då att presentera
[26:31 - 26:32] peptid
[26:35 - 26:36] från den här
[26:36 - 26:37] mikroben
[26:38 - 26:39] på m och cklass 2.
[26:45 - 26:46] In i limtknutan
[26:46 - 26:48] kommer nu då olika
[26:48 - 26:52] t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna
[26:52 - 26:56] om de presenterar just den kombination av m och c
[26:57 - 26:59] och peptid som den t-cellen är.
[26:59 - 27:21] Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2,
[27:21 - 27:26] så resulterar detta i signal nummer 1.
[27:27 - 27:28] Och signal nummer 1
[27:29 - 27:30] den antingen specifika.
[27:33 - 27:40] Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha
[27:41 - 27:44] en inbindning, en stabilisering av
[27:44 - 27:50] den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske,
[27:50 - 27:51] men vi kan väl rita
[27:52 - 27:54] CD4 på det här viset.
[27:57 - 27:59] Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer.
[27:59 - 28:09] Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel.
[28:12 - 28:21] Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86
[28:21 - 28:28] och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är.
[28:29 - 28:38] Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal.
[28:43 - 28:49] Nästa steg i det här är cytokinerna.
[28:49 - 28:55] Och vi har då två olika typer av cytokiner.
[28:55 - 28:59] Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den.
[28:59 - 29:00] den dritiska cellen.
[29:00 - 29:02] Från T-hjälparcellen
[29:03 - 29:04] så har vi
[29:04 - 29:05] IL2.
[29:06 - 29:10] Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen
[29:10 - 29:12] som producerar IL2
[29:12 - 29:14] sen binder den också in
[29:14 - 29:15] IL2
[29:16 - 29:18] och det här gör att den producerar mer och så vidare.
[29:18 - 29:22] Och IL2 driver celldelning.
[29:29 - 29:37] Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av.
[29:37 - 29:40] Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig.
[29:40 - 29:43] Det här är då som IL2, står för.
[29:45 - 29:50] När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller.
[29:50 - 29:53] Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av.
[29:53 - 29:59] Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen.
[29:59 - 30:00] har vi då cytokiner.
[30:02 - 30:05] Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen.
[30:09 - 30:16] Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver.
[30:16 - 30:20] Så det kan vara kanske I11 eller IL4.
[30:22 - 30:26] Vad som händer här är att de här driver differentiering.
[30:29 - 30:58] Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2.
[30:59 - 31:00] Och sen har vi då cytokiner.
[31:02 - 31:04] Så resultatet
[31:04 - 31:06] av det här tillsammans
[31:06 - 31:13] med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver
[31:14 - 31:16] gör att vi får tillsammans
[31:16 - 31:18] en klornalexpansion.
[31:25 - 31:28] Av den sortens te hjälparcell som vi behöver.
[31:29 - 31:35] Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver.
[31:35 - 31:35] TH1.
[31:37 - 31:39] Och så vidare. Så vi har många sådana här celler.
[31:41 - 31:43] De här
[31:43 - 31:45] T-cellerna som vi då får ut
[31:45 - 31:48] kan vara lite olika varianter också.
[31:48 - 31:51] Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1,
[31:51 - 31:52] 2, T17 och så vidare.
[31:53 - 31:56] Men vi har också den varianten att de här
[31:56 - 31:58] cellerna som väl expanderar.
[31:59 - 32:00] som vi får ut som en ny klor.
[32:01 - 32:04] De kan vara av två olika slag.
[32:04 - 32:06] De kan vara
[32:06 - 32:08] effektor T-celler.
[32:17 - 32:20] Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt
[32:21 - 32:22] just nu och hjälpa till
[32:22 - 32:23] att
[32:23 - 32:25] göra oss av med den
[32:25 - 32:27] mikroben som vi blivit infekterade av.
[32:27 - 32:27] Men
[32:28 - 32:29] för att vi ska lära oss
[32:29 - 32:33] någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob
[32:33 - 32:33] kunna
[32:34 - 32:36] agera snabbare, bättre och starkare
[32:37 - 32:39] så bildar vi också minnestest.
[32:46 - 32:49] Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu
[32:49 - 32:52] men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer
[32:52 - 32:55] söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här
[32:55 - 32:56] precis samma
[32:57 - 32:58] förkylningsvirus till exempel
[32:59 - 33:04] kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner.
[33:04 - 33:07] Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne
[33:08 - 33:10] angående immunologiskt minne.
[33:14 - 33:16] De här effektor
[33:17 - 33:17] T-cellerna då,
[33:18 - 33:18] som
[33:19 - 33:21] vi skapar och som vi behöver ha
[33:22 - 33:22] hjälp med
[33:24 - 33:25] hjälp från ute i vävnaden
[33:26 - 33:28] de kommer då ta sig via blodet.
[33:29 - 33:31] De kommer ta sig ut ur lymfklyftan
[33:31 - 33:34] och de kommer ta sig då till vävnaden.
[33:34 - 33:37] Här kommer de att kunna
[33:38 - 33:39] hjälpa till på plats.
[33:40 - 33:41] Det här gör de genom
[33:42 - 33:43] på lite olika sätt.
[33:45 - 33:48] Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här
[33:49 - 33:52] och de kommer producera cytokiner.
[33:59 - 34:02] som då kommer
[34:02 - 34:04] skickas ut och hjälpa
[34:04 - 34:05] alla celler
[34:06 - 34:07] som finns här i närheten.
[34:10 - 34:13] Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan
[34:14 - 34:15] binda in till
[34:16 - 34:19] celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell
[34:20 - 34:23] som binder in till
[34:23 - 34:24] en
[34:24 - 34:25] makrofag.
[34:27 - 34:29] Det kan kallas för en MQ
[34:29 - 34:45] ytterligare extra aktivering av makrofagen.
[34:47 - 34:49] Så det ena sättet då är
[34:50 - 34:54] cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat.
[34:57 - 34:59] Cellkontakt.
[34:59 - 35:22] Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj.
[35:23 - 35:29] Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut.
[35:29 - 35:30] celler och minnesceller och minnesceller.
[35:31 - 35:35] När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från
[35:35 - 35:37] effektorteseller men det återkommer i en variant till.
[35:38 - 35:39] Återigen
[35:39 - 35:42] brist på kostimulering och göra T-cellen
[35:42 - 35:44] energisk, alltså att den
[35:44 - 35:45] inte gör någonting.
[35:50 - 35:53] För att återgå till de olika funktionerna för
[35:53 - 35:55] de här effektor-T-hjälpacellerna
[35:56 - 35:57] så har det att göra med
[35:57 - 35:58] differentieringen.
[35:59 - 36:02] Olika typer av infektioner
[36:02 - 36:07] så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner.
[36:08 - 36:09] Detta gör att olika effektor
[36:09 - 36:11] tillhjälpar cellen bildas
[36:11 - 36:11] som då
[36:12 - 36:13] producerar olika effektor
[36:13 - 36:15] cytokiner.
[36:15 - 36:17] En lång rad av
[36:17 - 36:19] olika i den här
[36:20 - 36:22] titeln.
[36:23 - 36:24] Jag ska gå igenom det här.
[36:25 - 36:29] Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar
[36:29 - 36:30] på, ute i vävnaden,
[36:31 - 36:33] så kommer den och den aktiverar
[36:34 - 36:35] den naiva T-hjälpacellen
[36:35 - 36:37] som vi har här i mitten
[36:37 - 36:38] kunna
[36:38 - 36:40] driva olika typer av
[36:40 - 36:41] immunsvar.
[36:43 - 36:45] Så om den dridcellen uttrycker
[36:45 - 36:46] IL-12
[36:47 - 36:49] så skapar vi TH1
[36:50 - 36:52] och orsaken till att den dridcellen
[36:52 - 36:54] producerar just IL-12,
[36:54 - 36:55] det beror på
[36:55 - 36:59] vilka PRR:s den har bundit in
[36:59 - 37:00] till pappsen med.
[37:01 - 37:04] Så den kan på så vis veta vilken sorts
[37:05 - 37:06] mikrob den har träffat på.
[37:08 - 37:10] En TH1-cell och sen har vi då
[37:10 - 37:12] om den istället bildar
[37:12 - 37:13] IL-4
[37:13 - 37:15] så får vi en TH2-cell.
[37:16 - 37:19] Produceras det TG1-bete, IL-6,
[37:19 - 37:21] får vi TH17.
[37:22 - 37:24] Produceras det enbart TG1-bete
[37:24 - 37:26] så får vi inducerad
[37:26 - 37:27] T-regulatorisk cell.
[37:29 - 37:35] Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen.
[37:38 - 37:41] Just här så behöver ni inte känna till
[37:41 - 37:44] exakt vilka cytokiner den dridcellen
[37:45 - 37:47] producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller.
[37:48 - 37:50] Det jag vill att ni ska fokusera på är att
[37:51 - 37:52] den dridcellen
[37:52 - 37:55] producerar olika cytokiner
[37:55 - 37:57] som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller.
[37:59 - 38:06] Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop
[38:06 - 38:07] så
[38:07 - 38:11] vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner
[38:12 - 38:13] som sedan driver fram olika
[38:14 - 38:14] T-hjälparceller.
[38:17 - 38:18] TH1-celler då
[38:19 - 38:22] de behöver vi vid försvar mot framförallt
[38:23 - 38:24] intracellulära
[38:24 - 38:25] infektioner.
[38:25 - 38:28] TH1-celler kommer att producera höga nivåer
[38:29 - 38:32] och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn
[38:33 - 38:37] och de hjälper makrofager att fagocytera och döda
[38:38 - 38:38] med kronor.
[38:39 - 38:43] De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då
[38:43 - 38:45] IGG som är viktig vid
[38:45 - 38:46] optionisering.
[38:46 - 38:47] Jag återkommer
[38:47 - 38:49] till antikropparna lite senare.
[38:49 - 38:52] Men det här är också då inblandat i
[38:52 - 38:53] fagocytos.
[38:55 - 38:59] TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion
[38:59 - 39:25] framförallt mot extra cellulära infektioner.
[39:25 - 39:27] Producerar IL17
[39:29 - 39:32] enda gången vi har en match mellan
[39:32 - 39:35] hjälpartypen och cytokinen.
[39:37 - 39:38] Hjälper till i att
[39:39 - 39:40] rekrytera neutrofiler
[39:41 - 39:46] där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8
[39:46 - 39:48] för att rekrytera neutrofiler.
[39:50 - 39:53] Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider
[39:54 - 39:58] och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA.
[39:59 - 40:05] De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar.
[40:05 - 40:11] Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska
[40:11 - 40:13] eller de andra jag pratat om här
[40:13 - 40:15] broinflammatoriska.
[40:15 - 40:19] Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner.
[40:21 - 40:22] Slutligen EFH
[40:23 - 40:26] som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner,
[40:27 - 40:29] producerar IL21
[40:29 - 40:30] och hjälper B-celler
[40:31 - 40:34] att producera antikroppar i jemenalcentrum.
[40:35 - 40:39] Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner.
[40:40 - 40:43] Jag vill återigen att ni
[40:43 - 40:44] fokuserar på
[40:44 - 40:47] funktioner, alltså att en TH1 cell
[40:48 - 40:49] producerar cytokiner
[40:50 - 40:52] som hjälper makrofager att fagocytera och döda
[40:53 - 40:56] och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG.
[40:56 - 40:58] Att det exakt är inte från gammal
[40:59 - 41:04] kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin.
[41:04 - 41:07] I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till
[41:08 - 41:09] att detta ska ske.
[41:11 - 41:12] Det är ju klart
[41:12 - 41:17] bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter.
[41:17 - 41:20] Att ni ska kunna tala om
[41:21 - 41:22] vilken typ av effekt får vi av ett
[41:23 - 41:24] till 17 svar.
[41:24 - 41:25] Jo, vi får dit neutrofiler.
[41:26 - 41:26] Vi ökar
[41:27 - 41:29] produktionen alltid med krobiella partier.
[41:29 - 41:30] Vi får IGA.
[41:36 - 41:37] Ja
[41:39 - 41:41] Har ni inte tagit en paus
[41:42 - 41:43] innan
[41:43 - 41:45] så känner jag att det kan vara dags för en paus nu.
[41:45 - 41:48] Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus
[41:49 - 41:50] i den vanliga föreläsningssalen.
[41:50 - 41:55] Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni
[41:55 - 41:57] håller era lätta.
[41:59 - 42:04] Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk
[42:05 - 42:05] T-cell.
[42:07 - 42:10] Och på samma vis som när vi har den
[42:10 - 42:11] naiva
[42:11 - 42:16] T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman
[42:16 - 42:19] och presenterar det med nu på M och C-klass 1.
[42:20 - 42:24] Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler.
[42:24 - 42:29] Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien
[42:29 - 42:32] specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv.
[42:32 - 42:34] Och sen har vi den kostimulerande signalen.
[42:35 - 42:37] Cd 80 86 till Cd28.
[42:39 - 42:39] Och det här
[42:39 - 42:44] uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas
[42:45 - 42:45] av HAMP
[42:45 - 42:47] som binder till PRR:s pdcs,
[42:47 - 42:48] som vi har pratat om förut.
[42:49 - 42:52] Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar
[42:52 - 42:53] T-cellen och
[42:53 - 42:55] den dendritiska cellen.
[42:55 - 42:57] Så den interaktionen hjälper då
[42:57 - 42:59] den drivcellen att producera mer
[42:59 - 43:00] och CD/86 som jag nämnde förut.
[43:01 - 43:03] Sen behöver vi också då cytokiner
[43:03 - 43:05] och det är I eller 2.
[43:07 - 43:09] Här tänkte jag också rita det här
[43:10 - 43:10] lite.
[43:16 - 43:19] Som vi hade
[43:19 - 43:21] tidigare så har vi
[43:22 - 43:25] den dendritiska cellen. Den har kommit in till
[43:25 - 43:26] lymfknutan.
[43:27 - 43:27] Här har vi den.
[43:29 - 43:31] VåranDC
[43:32 - 43:35] Den kommer ha sin mhc1.
[43:37 - 43:39] Och på den här mhc1
[43:40 - 43:42] så presenterar den
[43:42 - 43:45] empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp
[43:45 - 43:47] tidigare ute i vävnaden.
[43:49 - 43:52] Vi har också vår cytotoxiska
[43:52 - 43:53] t-cell.
[43:56 - 43:58] T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell,
[43:58 - 43:59] som har
[43:59 - 44:22] in t-cellsreceptor.
[44:22 - 44:23] Men det är just då den här mhc1
[44:23 - 44:27] peptid plus t-cellsreceptorn som är
[44:28 - 44:28] signal nummer 1.
[44:29 - 44:48] CD-86 på den dendritiska cellen.
[44:48 - 44:51] Som då binder till
[44:51 - 44:54] CD-28
[44:54 - 44:56] på den syftar också till cellen.
[44:57 - 44:58] Och detta ger oss då signaler
[44:59 - 45:14] Nu för att den här t-cellen ska kunna
[45:14 - 45:18] provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion
[45:18 - 45:22] så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2.
[45:22 - 45:27] Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2
[45:27 - 45:29] som den själv vallnindas av på outline
[45:29 - 45:44] här får vi faktiskt tänka
[45:44 - 45:46] MHC2
[45:47 - 45:48] med
[45:49 - 45:50] köptid
[45:53 - 45:54] som
[45:55 - 45:59] då har aktiverat en T-hjälparcell.
[45:59 - 46:00] har vi T-cellsreceptorn.
[46:09 - 46:10] Okej
[46:10 - 46:13] Vi hade den här
[46:13 - 46:15] vi kan rita in lika gärna, CD4
[46:16 - 46:18] Vi kan rita in
[46:18 - 46:20] kostimuleringen här.
[46:20 - 46:22] CD-28
[46:22 - 46:24] CD-80
[46:25 - 46:25] 86
[46:26 - 46:27] Här hade vi då IL2
[46:29 - 46:35] också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2
[46:35 - 46:37] och den behöver vi inte ta med här.
[46:39 - 46:41] Den här IL2 som produceras här
[46:42 - 46:43] kommer också
[46:43 - 46:45] ta sig hela vägen till
[46:45 - 46:48] T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2
[46:48 - 46:50] Det blir fel bokstav.
[46:56 - 46:58] IL2
[46:59 - 47:03] Så detta är det första stället egentligen
[47:05 - 47:08] där vi redan nu börjar få hjälp
[47:08 - 47:10] av våra T-hjälpare och celler.
[47:12 - 47:17] Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner
[47:20 - 47:20] så
[47:21 - 47:22] driver detta
[47:22 - 47:23] celldelning.
[47:24 - 47:27] Vi får alltså en klonalexpansion
[47:29 - 47:36] så att vi får
[47:36 - 47:37] då en klon av
[47:38 - 47:39] identiska
[47:41 - 47:42] cytoxiska t-celler.
[47:43 - 47:46] Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här.
[47:47 - 47:49] Och på samma vis här
[47:49 - 47:52] så får vi ju effektor T-celler.
[47:54 - 47:55] Vektor T
[47:55 - 47:57] och vi får minnes
[47:59 - 48:01] utdragsiska t-celler.
[48:04 - 48:07] Där då de här cellerna kommer
[48:07 - 48:13] ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva
[48:13 - 48:13] sin effekt
[48:14 - 48:15] lokalt.
[48:27 - 48:28] Så
[48:29 - 48:46] på samma vis som för T-hjälpacellerna.
[48:46 - 48:49] Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk.
[48:51 - 48:52] Bra att veta här
[48:52 - 48:56] men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus
[48:57 - 48:59] kan ge en så stark signal 1
[48:59 - 49:01] signal 2 och cytokiner inte behövs
[49:02 - 49:04] för att aktivera sitt toxiska t-celler.
[49:06 - 49:12] Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering
[49:12 - 49:13] in i cellen. Man måste alltså
[49:14 - 49:16] komma över ett visst tröskelvärde
[49:16 - 49:18] för att
[49:18 - 49:20] aktiveringen ska bli komplett
[49:20 - 49:23] och inte driva cellen till allergi.
[49:23 - 49:26] Om vi då får en väldigt stark signal 1
[49:26 - 49:28] så kan detta
[49:28 - 49:29] aktiveras
[49:29 - 49:30] utan signal 2.
[49:46 - 49:51] Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler.
[49:51 - 49:54] Det är det som är deras effektorfunktion.
[49:59 - 50:03] Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell,
[50:03 - 50:04] om den känner igen
[50:04 - 50:06] mikrobiella peptider
[50:06 - 50:08] eller tumörspecifika peptider
[50:08 - 50:10] som presenteras på målcellens
[50:11 - 50:12] MHC1-molekyl.
[50:12 - 50:14] Detta måste vara exakt samma kombination
[50:15 - 50:17] som den dritiska cellen visade upp
[50:18 - 50:19] i de perifera lymfoida organen.
[50:20 - 50:23] Så precis samma MHC1, precis samma peptid
[50:24 - 50:24] det som
[50:25 - 50:29] T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta
[50:29 - 50:31] efter celler som presenterar
[50:31 - 50:34] den här kombinationen av moce1
[50:34 - 50:35] och peptid.
[50:37 - 50:40] Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell
[50:41 - 50:45] som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid
[50:45 - 50:48] på en virusinfekterad cell och kan döda
[50:49 - 50:50] precis den här cellen.
[50:51 - 50:53] Så funktionen är då alltså att
[50:54 - 50:55] döda
[50:55 - 50:58] celler som har blivit importerade eller som är felaktiga
[50:59 - 51:00] på något vis och därför är ju
[51:01 - 51:04] målet, alltså målcellerna,
[51:06 - 51:10] målmikroberna är ju framförallt virus,
[51:10 - 51:11] vissa intresselulära
[51:11 - 51:14] bakterier men också då tumörceller.
[51:16 - 51:18] Så hur dödar då
[51:18 - 51:19] de
[51:19 - 51:21] toxiska T-cellerna?
[51:21 - 51:23] Jo, de känner då igen
[51:24 - 51:26] målcellen via interaktion med
[51:26 - 51:28] T-sysselsättning och MHC1 plus praktik.
[51:29 - 51:32] Men detta räcker inte, utan
[51:32 - 51:36] när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen
[51:37 - 51:39] så är de ändå inte riktigt färdiga.
[51:39 - 51:45] Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner.
[51:46 - 51:48] Och just det här då gör
[51:48 - 51:51] den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda.
[51:52 - 51:54] Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell.
[51:54 - 51:57] Det här är också ett extra säkerhetsmekanism
[51:57 - 51:59] att den ska agera
[51:59 - 52:02] eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer
[52:02 - 52:05] inget område där vi har en infektion.
[52:07 - 52:10] Och den dödar målcellen på tre olika vis.
[52:10 - 52:13] Men det viktigaste är det som står under A här
[52:13 - 52:16] och det är en cymi som heter perforin och grannsyn.
[52:17 - 52:19] Den kan också använda sig av
[52:19 - 52:21] fasligan som bygger till fas
[52:21 - 52:24] och den kan använda sig av vissa cytokiner.
[52:25 - 52:28] Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal.
[52:29 - 52:32] Alla effekter här bedrivs till samma sak.
[52:32 - 52:36] Det drivs till att målcellen går i apoktos.
[52:37 - 52:40] Här är en bild på hur det här kan se ut.
[52:40 - 52:42] Där vi har ettan här.
[52:42 - 52:45] Som är perforin och grannsymer.
[52:45 - 52:48] Så vi har den cytotoxiska T-cellen här.
[52:48 - 52:51] Där den har färdigbildat sina enzymer.
[52:51 - 52:52] Vi cyklar.
[52:52 - 52:55] Som den då skickar ut till målcellen.
[52:55 - 52:58] Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in.
[52:59 - 53:01] till MHC1 plus ett typ.
[53:02 - 53:03] Så här då
[53:04 - 53:05] med hjälp av
[53:05 - 53:10] perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner
[53:10 - 53:13] som driver plasbasaktiverad
[53:13 - 53:13] apoptos.
[53:15 - 53:16] Den andra
[53:16 - 53:19] pakoängen är då fasligandfas
[53:19 - 53:22] och fasligand finns på den aktiverade T-cellen.
[53:22 - 53:25] Och fas finns på målcellen.
[53:26 - 53:28] Det här kallas för dödsreceptorer.
[53:29 - 53:31] Det här då driver också Apoptos.
[53:31 - 53:32] Den sista
[53:33 - 53:35] olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin,
[53:35 - 53:36] inte från gammal
[53:37 - 53:39] binder till receptorer som driver
[53:39 - 53:40] Apoptos.
[53:48 - 53:51] Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med
[53:51 - 53:55] den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte
[53:55 - 53:56] skicka ut sina
[53:59 - 54:00] foriner och granzymer
[54:00 - 54:05] vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt
[54:05 - 54:08] exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell
[54:09 - 54:13] jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1
[54:13 - 54:18] och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs.
[54:19 - 54:21] Och det här gör den då
[54:21 - 54:22] genom att kunna
[54:23 - 54:25] centrera och rikta
[54:25 - 54:27] sina gran eller
[54:28 - 54:29] precis mot den
[54:29 - 54:32] cellen som ska dödas.
[54:32 - 54:35] Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell
[54:35 - 54:40] som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten.
[54:41 - 54:43] Vi har en som heter Emtoc,
[54:43 - 54:46] Mikrotubuly Organizing Center,
[54:46 - 54:48] som kan då organisera
[54:49 - 54:50] cellen att
[54:52 - 54:53] hur den
[54:55 - 54:57] centrerar sina gran eller.
[54:57 - 54:59] Så här har vi då målcellen.
[54:59 - 55:03] Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här
[55:03 - 55:07] de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn.
[55:08 - 55:10] När då T-cellen har känt igen
[55:11 - 55:13] en peptid som presenteras på M/S
[55:13 - 55:15] med sin t-cellsreceptor
[55:15 - 55:16] så kommer den
[55:16 - 55:19] centrera sina gran eller mot den här vålcellen.
[55:19 - 55:22] Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här
[55:23 - 55:24] närmar sig den här
[55:25 - 55:26] cellen vi har till höger.
[55:27 - 55:29] Och så kommer de här granen släppas ut
[55:29 - 55:30] precis i den här
[55:30 - 55:35] immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps
[55:36 - 55:39] där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har
[55:40 - 55:43] mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten.
[55:44 - 55:46] Och då kan det här då
[55:46 - 55:48] väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild
[55:49 - 55:51] där vi har gran eller släpps ut mot
[55:51 - 55:52] målcellen.
[55:55 - 55:59] Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut
[55:59 - 56:03] utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna
[56:04 - 56:06] skvalpa omkring och
[56:06 - 56:08] skada andra celler som inte borde skadas.
[56:16 - 56:19] Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler.
[56:20 - 56:21] Jag har varit ganska
[56:21 - 56:24] noga med att säga att det är naiva T-celler.
[56:25 - 56:29] Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt
[56:29 - 56:30] eller minnesceller eller minnesceller.
[56:33 - 56:35] De naiva T-cellerna kräver
[56:35 - 56:36] kostimulering
[56:36 - 56:37] för att aktiveras.
[56:38 - 56:39] Som jag sa, annars går de in i
[56:40 - 56:40] anergi.
[56:41 - 56:44] Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras
[56:45 - 56:48] med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls.
[56:49 - 56:53] Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna
[56:53 - 56:54] inte krävs.
[56:55 - 56:59] Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare
[56:59 - 57:01] än aktivering av naiva celler.
[57:03 - 57:06] Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där,
[57:07 - 57:09] vilket är ganska vanligt när man
[57:09 - 57:10] reinfekteras av någonting,
[57:11 - 57:14] då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare.
[57:17 - 57:19] Kravet på att vi ska ha
[57:20 - 57:22] att vi behöver ha kostimulering
[57:22 - 57:25] är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som
[57:26 - 57:27] aktiveras och inte.
[57:27 - 57:28] Och att vi måste
[57:29 - 57:31] ha en aktivering när vi verkligen behöver det,
[57:31 - 57:34] så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps,
[57:35 - 57:38] så ska vi inte skapa ett t-cellsvar.
[57:39 - 57:41] Men när vi har det, då liksom,
[57:42 - 57:44] då kan vi skapa ett t-cellsansvar.
[57:45 - 57:47] När det gäller aktivering av
[57:47 - 57:52] effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan
[57:52 - 57:56] krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång.
[57:59 - 58:05] Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras
[58:05 - 58:07] aktivering och deras funktioner.
[58:07 - 58:09] Nu hamnar vi istället på B-celler
[58:09 - 58:10] och antikroppar.
[58:14 - 58:16] B-cellens liv då
[58:16 - 58:18] har ni ju redan startat på, ihop med Marianne,
[58:18 - 58:20] hur de då bildades
[58:20 - 58:22] i benmärgen, som vi har här borta,
[58:23 - 58:26] där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer.
[58:26 - 58:29] Man gick igenom det här negativa selektioner,
[58:29 - 58:31] där vi då sedan får ut de här
[58:32 - 58:33] mogna
[58:33 - 58:34] naiva B-cellerna
[58:34 - 58:35] i cirkulationen.
[58:37 - 58:41] Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera
[58:41 - 58:42] limfria organen.
[58:43 - 58:45] Där vi har då aktivering
[58:45 - 58:46] och klonaselektion
[58:47 - 58:48] av de naiva B-cellerna.
[58:49 - 58:52] Och sen så ska vi titta på effekten av
[58:52 - 58:54] de aktiverade B-cellerna.
[58:54 - 58:56] Och det är i detta fallet då
[58:56 - 58:57] antikroppsproduktion.
[58:59 - 59:00] Och de här
[59:00 - 59:04] effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för
[59:05 - 59:06] plasmaceller när den börjar producera
[59:07 - 59:09] antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen.
[59:10 - 59:12] Så antikropparna sprids i blodet
[59:13 - 59:13] och
[59:13 - 59:14] vävnaderna.
[59:15 - 59:16] Medan själva
[59:16 - 59:18] effektor B-cellerna, alltså plasmaceller,
[59:19 - 59:23] kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ
[59:24 - 59:25] eller i vävnaden.
[59:27 - 59:28] När vi skapar det här så skapar vi också
[59:29 - 59:30] minnes B-celler.
[59:35 - 59:39] Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen.
[59:40 - 59:41] Vi har då
[59:41 - 59:43] fast detta handlar om B-celler
[59:44 - 59:44] så
[59:44 - 59:50] naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna.
[59:50 - 59:52] Här utnere ser vi igen det här
[59:52 - 59:54] upplägget för
[59:54 - 59:55] lymfknutan.
[59:55 - 59:56] Vi har
[59:56 - 59:59] B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral
[59:59 - 60:05] så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen
[60:05 - 60:09] som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det
[60:09 - 60:11] och skulle presentera det för B-celler här inne.
[60:13 - 60:14] När det gäller B-celler
[60:14 - 60:16] så binder de ju direkt
[60:16 - 60:17] till antigenet
[60:17 - 60:21] med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en
[60:22 - 60:24] membranbunden antikropp.
[60:25 - 60:28] De kommer då binda till lösligt antingen.
[60:29 - 60:34] Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området
[60:34 - 60:36] så kommer vi också ha lösligt antingen
[60:36 - 60:37] som flödar
[60:37 - 60:38] i den afferenta lymfan
[60:38 - 60:40] in i T-cellsområdet.
[60:42 - 60:43] De naiva B-cellerna
[60:44 - 60:45] kommer ifrån blodet
[60:45 - 60:47] hamnar in i lymfknutan
[60:47 - 60:49] via de här high end-of-thillior-vengels
[60:49 - 60:51] precis på samma sätt som för T-cellerna.
[60:52 - 60:54] Här då de kommer att
[60:54 - 60:56] försöka leta efter sitt antigen.
[60:57 - 60:58] Och
[60:58 - 61:00] om de inte lyckas
[61:01 - 61:04] så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan
[61:04 - 61:04] ut
[61:05 - 61:06] och till en ny lymfknuta.
[61:07 - 61:09] Om de lyckas så kommer de då
[61:09 - 61:11] genom olika steg
[61:11 - 61:12] skapa effektorcellerna
[61:12 - 61:14] som då är plasmaceller.
[61:15 - 61:16] Eller så skapar de minnesceller.
[61:17 - 61:18] Och
[61:18 - 61:20] i vissa fall stannar plasmacellerna kvar
[61:21 - 61:24] eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan.
[61:28 - 61:31] Om vi då tittar på aktivering
[61:31 - 61:33] av naiv B-cell
[61:33 - 61:34] av
[61:35 - 61:35] T-cellsberoende
[61:36 - 61:39] antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells
[61:39 - 61:40] oberoende antigen.
[61:41 - 61:42] Men nu
[61:42 - 61:43] handlar det om det t-cellsberoende.
[61:45 - 61:46] Och här då, återigen,
[61:47 - 61:48] så krävs det
[61:48 - 61:50] på liknande vis som för T-cellerna
[61:50 - 61:52] tre signaler. Alltså vi har signal 1
[61:53 - 61:55] som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen.
[61:56 - 61:58] Vi har signal 2 som är kostimulering
[61:58 - 62:00] interaktion med T-hjälpacell
[62:01 - 62:03] och vi har cytokiner från hjälpar till celler.
[62:04 - 62:08] På samma sätt som för T-cellerna så
[62:08 - 62:10] är det så att brist på kostimulering
[62:10 - 62:10] ger
[62:10 - 62:11] anergi.
[62:14 - 62:16] Nu kör vi lite
[62:16 - 62:17] rita igen här
[62:17 - 62:20] av den här aktiveringen av
[62:21 - 62:22] en naiv B-cell.
[62:23 - 62:26] Så vi har ju då våran
[62:28 - 62:53] antingen IG-N eller IG-D.
[62:56 - 62:58] Ja, den uttrycker både och.
[62:58 - 62:58] nivå med andra ord.
[63:22 - 63:26] Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här.
[63:26 - 63:28] Och det här är våran signal.
[63:28 - 63:34] så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet.
[63:34 - 63:36] Ritade på det här viset.
[63:37 - 63:37] Så
[63:38 - 63:39] att vi har en
[63:40 - 63:40] Det blir
[63:41 - 63:42] en fagosytos
[63:43 - 63:43] helt enkelt.
[63:45 - 63:48] Som har ett antigen
[63:49 - 63:50] upptag.
[63:52 - 63:52] Hej!
[63:53 - 63:54] Det här då
[63:56 - 63:57] gör
[63:57 - 63:57] att
[63:58 - 63:59] B-cellen
[64:22 - 64:25] Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell
[64:26 - 64:27] där.
[64:28 - 64:30] Cellen har då sin M och C-klass 2
[64:30 - 64:36] och på M och C-klass 2
[64:36 - 64:37] så presenterar den
[64:38 - 64:39] en peptid
[64:39 - 64:40] från
[64:40 - 64:40] det här
[64:41 - 64:42] det här antigenet
[64:42 - 64:43] som den plockar upp.
[64:48 - 64:49] Den kommer då
[64:49 - 64:50] att
[64:50 - 64:51] behöva hjälp
[64:51 - 64:55] ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två,
[64:55 - 64:57] sin cool stimuleringssignal.
[64:58 - 65:00] har vi en T-hjälparcell
[65:01 - 65:03] T-hjälparcellen har ju då
[65:03 - 65:05] sin T-cellsreceptor
[65:07 - 65:10] där den då kan binda in antingen specifikt till
[65:10 - 65:12] M och C-klass 2
[65:12 - 65:12] plus
[65:12 - 65:13] för tid.
[65:14 - 65:15] Självklart
[65:15 - 65:18] kommer ju då även få en inbindning av
[65:18 - 65:19] CD4
[65:22 - 65:24] Nu kan man tro att det här skulle vara
[65:24 - 65:27] kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering.
[65:28 - 65:33] som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen
[65:33 - 65:36] och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen.
[65:37 - 65:37] Den
[65:38 - 65:39] kodstimulatoriska
[65:40 - 65:43] signalen, den ges istället
[65:44 - 65:45] mellan
[65:46 - 65:47] 40
[65:48 - 65:49] på B-cellen.
[65:50 - 65:50] Och
[65:58 - 66:22] Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag.
[66:22 - 66:25] Och i det här fallet så är det ju då
[66:25 - 66:27] T-cellen
[66:28 - 66:31] som producerar cytokiner.
[66:34 - 66:34] cytokiner.
[66:39 - 66:40] Och visar dem för
[66:41 - 66:43] till B-cellen.
[66:43 - 66:46] Och det här kan vara till exempel IL21
[66:47 - 66:48] som kommer ifrån
[66:49 - 66:51] framförallt från TFO-liculära hjälparceller.
[66:52 - 66:56] Det kan vara IL4, det kan vara
[66:57 - 66:57] inte från gamla
[66:58 - 67:00] cytokiner
[67:00 - 67:04] och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner.
[67:08 - 67:12] Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2,
[67:13 - 67:16] den har fått sina cytokiner
[67:17 - 67:18] så
[67:18 - 67:19] leder det här
[67:19 - 67:21] till att vi får en klonalexpansion.
[67:22 - 67:22] Att vi då får
[67:23 - 67:25] en lång rad av B-celler
[67:27 - 67:28] som alla identiska
[67:28 - 67:31] så vi har igen en klonal expansion.
[67:31 - 67:32] Expansion
[67:41 - 67:44] Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler
[67:44 - 67:46] för när det gällde T-celler
[67:47 - 67:48] så var vi ju färdiga här.
[67:48 - 67:50] Vi fick ju då våra effektbenceller
[67:50 - 67:53] om vi fick en minnesceller som gav sig av
[67:53 - 67:56] för sin aktivitet som de skulle utföra.
[67:58 - 68:25] Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller.
[68:28 - 68:38] Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe,
[68:39 - 68:42] där vi har vår kloniala expansion,
[68:42 - 68:45] så kan vi även få
[68:46 - 68:47] affinitetsmognad.
[68:55 - 68:56] Och
[68:57 - 68:58] Isotipswitch
[68:58 - 69:09] och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur
[69:10 - 69:11] lymfknutan ser ut
[69:11 - 69:13] och det sker då alltså i Jereminalcentrum.
[69:19 - 69:22] Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen.
[69:26 - 69:27] Som jag återkommer till.
[69:28 - 69:31] Yes.
[69:32 - 69:33] Vad
[69:35 - 69:36] jag känner att jag också vill då
[69:36 - 69:37] tillägga,
[69:37 - 69:40] kan jag göra en speciell liten ruta här nere,
[69:40 - 69:41] är att
[69:42 - 69:43] de här plasmacellerna
[69:43 - 69:44] som skapas
[69:45 - 69:46] som plasmaceller.
[69:53 - 69:58] De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större
[69:58 - 69:59] och får mer cytosol
[70:00 - 70:01] det är för att de har
[70:01 - 70:03] stor produktion av
[70:03 - 70:04] immunoglobuliner.
[70:05 - 70:08] Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället
[70:09 - 70:12] om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe
[70:13 - 70:15] den hade ju sina antikroppar
[70:15 - 70:19] satt fast på ytan som B-cellsreceptorer.
[70:19 - 70:23] Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut
[70:23 - 70:24] i
[70:24 - 70:25] cirkulationen.
[70:27 - 70:27] Till att börja med
[70:28 - 70:31] så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie.
[70:38 - 70:39] I limförknutan.
[70:46 - 70:47] Som
[70:47 - 70:49] där vi har plasmaceller som
[70:49 - 70:51] uttrycker i
[70:51 - 70:52] GM.
[70:53 - 70:57] Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar.
[70:58 - 71:06] Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått
[71:06 - 71:09] affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av
[71:10 - 71:14] immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG.
[71:15 - 71:16] Men det här är det som är den
[71:16 - 71:18] ganska direkta effekten.
[71:19 - 71:24] Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen
[71:24 - 71:26] producerar antikroppar som
[71:27 - 71:28] åker runt i syre
[71:28 - 71:32] cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans.
[71:32 - 71:35] Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt
[71:35 - 71:38] ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som
[71:38 - 71:40] har själva effekten.
[71:49 - 71:53] Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska
[71:53 - 71:55] klaffa här för att allting ska
[71:56 - 71:57] kunna aktiveras.
[71:58 - 72:02] Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler.
[72:02 - 72:07] Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel.
[72:09 - 72:10] Här uppe
[72:10 - 72:13] då vi har en dendritisk cell
[72:13 - 72:13] som tar upp,
[72:14 - 72:18] bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2.
[72:18 - 72:22] Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta?
[72:26 - 72:27] Den här
[72:28 - 72:32] dendritiska cellen med M och C2 plus peptid
[72:32 - 72:33] som är signal 1
[72:33 - 72:35] K-stimulerings signaler
[72:35 - 72:36] som då är signal 2
[72:36 - 72:37] och cytokinen
[72:37 - 72:39] aktiverar hjälpa t-cellen.
[72:40 - 72:44] Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell
[72:45 - 72:45] av T-cellsberoende antigen
[72:46 - 72:49] så B-cellen binder då sitt antingen
[72:49 - 72:51] via sin ytbundna antikropp
[72:51 - 72:52] signal 1.
[72:53 - 72:54] B-cellen tar upp antingen
[72:54 - 72:56] med hjälp av sin antikropp
[72:56 - 72:58] bryter ner det och presenterar på m och cklass
[72:58 - 73:18] den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40
[73:18 - 73:20] vilket då är signal nummer 2.
[73:22 - 73:24] T-cellen utsöndrar cytokiner
[73:25 - 73:26] som aktiverar B-cellen
[73:26 - 73:28] och styr isotripsort med mera.
[73:28 - 73:30] Och det här är ju då via cytokin.
[73:31 - 73:36] B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler.
[73:41 - 73:45] Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells
[73:46 - 73:47] oberoende antingen
[73:48 - 73:50] Vissa antingen
[73:50 - 73:52] med väldigt repetitiv struktur
[73:53 - 73:55] som polysackarider eller glykoleprider
[73:56 - 73:57] kan aktivera celler utan hjälp
[73:58 - 74:01] då får vi vad vi kallar för T-cells
[74:02 - 74:03] oberoende antingen
[74:03 - 74:04] så tymos oberoende
[74:04 - 74:05] antigener
[74:07 - 74:11] Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt
[74:11 - 74:13] och det här ger dem väldigt stark aktiverings
[74:13 - 74:16] signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna
[74:17 - 74:20] att man liksom måste komma över en viss gränsvärde
[74:20 - 74:21] för att
[74:21 - 74:24] vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi.
[74:24 - 74:28] Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få
[74:28 - 74:31] signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1
[74:32 - 74:32] hur många som helst.
[74:33 - 74:34] Det liksom
[74:35 - 74:36] vi vet inte cellen,
[74:36 - 74:38] utan den ska
[74:38 - 74:41] bara antingen eller över det här gränsvärdet.
[74:41 - 74:45] Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga
[74:46 - 74:47] B-cellsreaktorer på B-cellen
[74:48 - 74:51] och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat
[74:52 - 74:54] då kan den då få massor av signal 1
[74:54 - 74:56] och ändå aktivera.
[74:57 - 74:57] Men
[74:57 - 75:00] T-cells oberoende antigen är ett sämre
[75:00 - 75:02] eller inget B-cellsminne
[75:02 - 75:04] och antikroppar då med sämre
[75:04 - 75:05] affinitet.
[75:05 - 75:07] Och detta är då framförallt för att vi inte går in i
[75:07 - 75:10] Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som
[75:12 - 75:13] Men det kommer mer om det här med T-cells
[75:14 - 75:15] oberoende antigener på
[75:15 - 75:16] infektionskursen på
[75:16 - 75:17] termin 5.
[75:17 - 75:18] Så, om ett år.
[75:21 - 75:23] Något annat som är viktigt att förstå i det här
[75:23 - 75:25] B-cellen fungerar som en anti-en
[75:25 - 75:26] presenterande cell
[75:27 - 75:30] en T-cell som ska ge den kostimulering.
[75:32 - 75:36] Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus
[75:37 - 75:41] genom ett protein som finns i
[75:42 - 75:44] kapsiden på viruset.
[75:45 - 75:47] Här är det tänkt lite att man ska se
[75:48 - 75:50] okej, den här binder till en blå struktur här.
[75:51 - 75:57] Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera
[75:57 - 75:59] levereraren, till att få peptider.
[76:00 - 76:03] Peptiderna från de här proteinerna
[76:03 - 76:04] från viruset
[76:04 - 76:07] kommer presenteras för en T-cell
[76:07 - 76:07] och den här
[76:08 - 76:11] genom den här T-cellen, vi har fått den här MC
[76:11 - 76:13] peptid plus T-cellsreceptorn
[76:13 - 76:14] så kan vi få den här
[76:14 - 76:16] Kostimuleringen genom Cd40
[76:16 - 76:18] Cd40 ligand.
[76:20 - 76:22] Och vi kan då få
[76:22 - 76:24] aktiverade B-celler som producerar antikroppar
[76:25 - 76:27] mot det här virusproteinet
[76:27 - 76:28] på ytan på viruset.
[76:30 - 76:35] Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa
[76:37 - 76:38] ytstrukturen
[76:38 - 76:39] plockar upp den.
[76:40 - 76:41] Byter ner i peptider
[76:42 - 76:46] så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset.
[76:46 - 76:49] Så det är inte alls det som B-cellen band till
[76:49 - 76:51] utan det är någonting som finns
[76:51 - 76:52] i ruset och spelar ingen roll vad.
[76:53 - 76:54] T-cellen
[76:54 - 76:57] har den här som sin igenkänningskombination
[76:57 - 76:59] måste jäklas 2 och peptid
[77:00 - 77:02] och kommer då kunna ge gel.
[77:02 - 77:04] Och sen då när B-cellen blir aktiverad
[77:04 - 77:07] då producerar ju de antikroppar
[77:07 - 77:10] som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa.
[77:12 - 77:12] Så
[77:13 - 77:16] T-cellen ger B-cellen antingen speciell
[77:17 - 77:19] men B-cellen och T-cellen kan känna igen
[77:20 - 77:21] olika epitoper
[77:21 - 77:22] från samma antigen
[77:23 - 77:24] eller mikroorganism.
[77:25 - 77:27] Och det här möjliggör då att B-celler
[77:27 - 77:32] producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner
[77:32 - 77:33] kan få T-cellsjämt.
[77:34 - 77:37] Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute.
[77:37 - 77:39] Vi kan ju liksom aldrig
[77:39 - 77:40] presentera en lipid
[77:40 - 77:42] för en T-cell.
[77:42 - 77:43] Vi kan inte liksom
[77:44 - 77:48] ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider.
[77:49 - 77:50] Som vi hade haft ett virus
[77:50 - 77:52] med en lipidyta
[77:53 - 77:55] så hade vi aldrig kunnat skapa
[77:56 - 77:57] ett svar
[77:57 - 78:00] mot en skapat ett antikroppshår.
[78:01 - 78:03] Men i det här fallet så kan vi det.
[78:04 - 78:05] Och också om man tänker om den här
[78:06 - 78:08] peptiden, den binder in till här skulle vara exakt
[78:09 - 78:11] samma som den den presenterar här
[78:11 - 78:14] då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte
[78:14 - 78:16] funka det här systemet.
[78:17 - 78:21] Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism
[78:21 - 78:22] som B-cellen bråkar upp.
[78:27 - 78:31] Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det.
[78:31 - 78:32] Återigen
[78:32 - 78:33] Det är precis
[78:33 - 78:35] som ni känner att ni vill göra,
[78:35 - 78:36] men
[78:36 - 78:38] det är bara ett litet förslag från min sida.
[78:46 - 78:49] Okej, då går vi vidare med
[78:50 - 78:50] Vidare aktivering,
[78:51 - 78:53] Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar.
[78:54 - 78:56] Så
[78:57 - 79:00] inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen
[79:00 - 79:02] också kvar som jag pratade om tidigare.
[79:04 - 79:06] Så vi har då B-cellerna
[79:07 - 79:08] som kommer in i lymfknytan
[79:08 - 79:09] utan via
[79:10 - 79:10] HIV
[79:11 - 79:12] i ESET-området här.
[79:13 - 79:15] Där möter de ju då ett antingen
[79:15 - 79:16] som man kan binda till.
[79:17 - 79:19] Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler
[79:19 - 79:21] så bildas det då primärt
[79:21 - 79:24] B-celler som delar sig i T-cellsområdet.
[79:25 - 79:27] Och antikroppar med låg affinitet bildas.
[79:27 - 79:30] Och dessa är då oftast av typen IGM.
[79:31 - 79:34] Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan.
[79:37 - 79:38] Och det här är då
[79:39 - 79:40] Här nere kan vi se då vi hör
[79:40 - 79:42] Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här.
[79:51 - 79:55] Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot
[79:55 - 79:57] B-cellsområdet, alltså
[79:57 - 79:59] här längre ut då
[80:00 - 80:02] och B-cellerna
[80:02 - 80:03] bildar
[80:03 - 80:05] Jerminalcentrum i B-cellsområdet.
[80:06 - 80:09] Och det betyder att vi får antikroppar med högre
[80:10 - 80:10] affinitet.
[80:15 - 80:17] Och detta kallar vi då den här
[80:17 - 80:19] Jerminalcentrum
[80:19 - 80:20] reaktionen.
[80:21 - 80:23] I generalcentrumreaktionen
[80:23 - 80:24] så
[80:25 - 80:27] sker dessa processer.
[80:27 - 80:30] Vi har somatiska hypermutationer
[80:31 - 80:31] och det är då
[80:32 - 80:34] punktmutationer som ger ökad variation
[80:35 - 80:36] i antikroppens
[80:36 - 80:37] variabla delar.
[80:38 - 80:39] Vi får en
[80:39 - 80:40] affinitetsmognad
[80:40 - 80:44] Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen
[80:45 - 80:47] och vi får någonting som kallas för
[80:47 - 80:47] isotipswitch.
[80:49 - 80:51] Och det sker i generalcentrum
[80:51 - 80:53] oavsett då affinitetsmognaden
[80:53 - 80:56] och styrs med hjälp av cytokin från bland annat
[80:56 - 80:57] t-celler.
[80:57 - 81:03] Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera.
[81:03 - 81:05] Vi har ju då förstås
[81:05 - 81:06] här nere, vi har våra
[81:07 - 81:08] B-celler
[81:08 - 81:08] som
[81:09 - 81:10] har blivit
[81:10 - 81:11] aktiverade
[81:11 - 81:12] med antingen
[81:12 - 81:12] och har fått
[81:13 - 81:14] T-cellshjälp.
[81:14 - 81:18] De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in
[81:18 - 81:20] tillsammans med te-hjälpaceller.
[81:20 - 81:22] Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in
[81:23 - 81:24] så kommer de sedan återfinnas som
[81:25 - 81:26] flitulära hjälpaceller.
[81:27 - 81:49] E-FDC,
[81:51 - 81:53] Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell.
[81:53 - 81:57] Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en
[81:57 - 82:00] cell för att den har stora utskott och så.
[82:00 - 82:01] Men den är med sin klimat
[82:01 - 82:02] ursprung så den är inte
[82:03 - 82:03] en immuncell.
[82:05 - 82:06] Den har för
[82:07 - 82:07] uppgift
[82:07 - 82:07] att
[82:08 - 82:09] samla på sig
[82:09 - 82:10] antingen.
[82:11 - 82:13] Det kommer ju in med den affenta lymfan
[82:13 - 82:15] så flödar vi in
[82:15 - 82:15] antingen
[82:16 - 82:16] in i
[82:16 - 82:17] lymfkrutan.
[82:17 - 82:20] Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till
[82:21 - 82:21] och att det bildas.
[82:23 - 82:25] Vi behöver också ha de här antigenen i
[82:25 - 82:27] germinalcentrum reaktionen för att vi ska
[82:27 - 82:30] använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess.
[82:30 - 82:31] Och då måste vi på något sätt
[82:32 - 82:35] samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi.
[82:35 - 82:37] Och då avgörande får lite lära
[82:37 - 82:38] den ditiska cellerna.
[82:39 - 82:41] Och de uttrycker
[82:41 - 82:42] väldigt många
[82:42 - 82:44] FC-receptorer, de har komplementreceptorer,
[82:45 - 82:47] olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett
[82:49 - 82:51] sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig
[82:51 - 82:52] det som flödar.
[82:52 - 82:54] För att det ska finnas där för B-cellerna.
[82:57 - 83:10] Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög
[83:10 - 83:11] affinitet.
[83:11 - 83:19] Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum.
[83:19 - 83:21] Så vi har då olika
[83:25 - 83:27] delar i gymnasiecentrum.
[83:27 - 83:33] Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone.
[83:33 - 83:38] Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere.
[83:42 - 83:45] Och i dark zone
[83:45 - 83:47] så har vi B-cellerna
[83:48 - 83:50] och det är här som vi får
[83:50 - 83:51] våra
[83:51 - 83:52] punktmutationer.
[83:57 - 84:05] Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID
[84:05 - 84:07] som gör att vi kan få
[84:07 - 84:08] punktmutationer
[84:08 - 84:09] i de variabla delarna
[84:10 - 84:11] på våra antikroppar.
[84:11 - 84:14] Och det här är då för att kunna öka affiniteten
[84:14 - 84:16] för att få antikroppar som
[84:16 - 84:18] binder ännu bättre till det antigenet
[84:19 - 84:20] som de skapades mot.
[84:23 - 84:26] Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon.
[84:27 - 84:33] Vad man kan förstå
[84:33 - 84:34] utifrån det här
[84:34 - 84:35] är att om vi ger
[84:36 - 84:37] punktmutationer,
[84:37 - 84:39] helt slumpmässiga mutationer
[84:40 - 84:46] så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju
[84:46 - 84:48] kanske inte spela någon som helst roll
[84:48 - 84:50] eller så får vi
[84:50 - 84:55] en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som
[84:55 - 84:57] överhuvudtaget kan uttryckas längre.
[84:57 - 85:00] Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig
[85:00 - 85:02] till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt.
[85:03 - 85:04] Det här måste vi ju
[85:04 - 85:08] kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt
[85:08 - 85:10] kasta om och se vad vi får ut.
[85:11 - 85:16] Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad.
[85:16 - 85:18] Så de här B-cellerna
[85:18 - 85:19] som har
[85:19 - 85:20] muterat,
[85:20 - 85:24] punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan
[85:24 - 85:27] de går in i den
[85:27 - 85:28] ljusa zonen.
[85:29 - 85:31] Här har vi då våran B-cell
[85:31 - 85:33] som har en ny antikropp där.
[85:34 - 85:37] Och vad den här B-cellen gör här
[85:37 - 85:38] det är ju att
[85:38 - 85:39] B-cellen
[85:39 - 85:40] tävlar
[85:43 - 85:45] om att binda antigen.
[85:50 - 85:52] Jag skriver AG som antigen.
[85:53 - 85:54] Och det här antigenet
[85:56 - 85:57] det finns ju här ute
[85:57 - 85:58] för vi har ju den här
[86:00 - 86:01] polikulära
[86:02 - 86:04] vi har ju våran FDC
[86:04 - 86:09] som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta
[86:09 - 86:11] har bundit till sig egentligen.
[86:18 - 86:20] Så att det finns gott om antingen här
[86:20 - 86:23] eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall.
[86:24 - 86:27] Så B-cellerna då tävlar
[86:27 - 86:29] om att binda antingen
[86:31 - 86:32] på FTC.
[86:40 - 86:46] För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller,
[86:46 - 86:47] låt
[86:47 - 86:48] för
[86:57 - 87:02] vi kommer ha
[87:02 - 87:04] betydligt många fler
[87:05 - 87:06] B-celler
[87:07 - 87:08] som kommer och som har muterat
[87:09 - 87:11] än vi har antingen.
[87:11 - 87:12] Så därför
[87:13 - 87:13] så
[87:15 - 87:18] kommer det finnas ett underskott av antigen
[87:19 - 87:19] vilket gör att
[87:20 - 87:22] bara de B-cellerna
[87:22 - 87:24] som har fått en antikropp
[87:24 - 87:25] som har blivit bättre
[87:26 - 87:26] kan faktiskt nå
[87:27 - 87:50] snora åt sig ett antingen
[87:50 - 87:52] kan gå vidare i den här processen.
[87:53 - 87:57] Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre.
[87:57 - 88:24] Den här B-cellen kommer då att
[88:24 - 88:27] fagocytera det här antenet.
[88:27 - 88:33] precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det
[88:33 - 88:35] till småköptider.
[88:36 - 88:39] Den kommer på sin MHC
[88:40 - 88:41] 2
[88:45 - 88:46] presentera
[88:46 - 88:48] det här antingenet
[88:48 - 88:49] för
[88:49 - 88:50] T-cellen.
[88:50 - 88:52] Som i det här fallet då är våran
[88:53 - 88:55] T-follikulära hjälpassel.
[88:57 - 89:00] som med sin T-cellsreceptor
[89:03 - 89:03] binder in.
[89:04 - 89:05] Och vi har också en inbindning
[89:05 - 89:05] av
[89:06 - 89:07] CD4
[89:09 - 89:10] för att stabilisera den här bindningen.
[89:12 - 89:18] Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början
[89:18 - 89:19] så behöver den också ha
[89:20 - 89:20] kokstimulering.
[89:22 - 89:23] När vi då har
[89:23 - 89:24] CD40
[89:26 - 89:26] och
[89:27 - 89:43] påverkar den här V-cellen som aktiveras.
[89:47 - 89:49] Så det som vi
[89:49 - 89:50] får ut i den här
[89:51 - 89:52] selektionsprocessen
[89:53 - 89:54] det är ju då
[89:54 - 89:56] det om vi får den här
[89:57 - 90:00] bindningen till anteendet som vi hade här uppe
[90:00 - 90:02] så får vi då en positiv selektion.
[90:26 - 90:27] Och
[90:27 - 90:28] minnesceller.
[90:31 - 90:32] Minnes B-celler.
[90:35 - 90:35] Okej.
[90:38 - 90:40] De här cytokinerna
[90:40 - 90:41] som producerades här
[90:43 - 90:46] av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön
[90:46 - 90:48] kommer också
[90:48 - 90:49] påverka
[90:49 - 90:50] att vi får en
[90:50 - 90:51] isotipswitch.
[90:51 - 90:53] Så det här är liksom cytokiner här.
[90:54 - 90:56] Det gör att vi får en isotipswitch.
[90:57 - 90:59] Det blir fel.
[91:00 - 91:00] Det blir fel.
[91:00 - 91:23] Iii
[91:24 - 91:25] A eller
[91:26 - 91:26] Ig
[91:27 - 91:33] och det här är också då beroende på vad vi har blivit
[91:33 - 91:36] infekterad av så vid vissa typer av infektioner
[91:36 - 91:38] så behöver vi ha IGE-antikroppar.
[91:39 - 91:41] Vid till exempel
[91:41 - 91:41] parasitinfektioner
[91:41 - 91:43] vill vi ha IGE-antikroppar.
[91:44 - 91:46] Så att det här då
[91:46 - 91:48] drivs av cytokiner
[91:48 - 91:49] som kommer från
[91:49 - 91:52] tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen.
[91:52 - 91:54] Och det här i sin tur
[91:54 - 91:57] drivs ju då av den informationen som de
[91:57 - 92:02] den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på.
[92:08 - 92:09] I och med att jag skrev upp
[92:09 - 92:13] där uppe att det var en positiv selektion så kan vi
[92:13 - 92:16] tala om här nere att detta blir den negativa selektionen.
[92:22 - 92:27] På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till
[92:27 - 92:28] E-cellshjälp
[92:30 - 92:32] och därför kommer de gå i apoktos.
[92:32 - 92:35] De kan liksom inte få några överlevnadssignaler
[92:35 - 92:36] för den här
[92:37 - 92:38] kodstimuleringen
[92:39 - 92:42] gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler
[92:42 - 92:43] för B-cellen.
[92:46 - 92:49] Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut
[92:49 - 92:51] plasmaceller, vi fick ut
[92:51 - 92:52] minnesb-celler.
[92:53 - 92:53] Men
[92:54 - 92:55] det kan också vara på det viset
[92:55 - 92:57] att den här B-cellen
[92:57 - 92:59] som aktiverades här
[93:00 - 93:01] den
[93:01 - 93:02] går tillbaka
[93:04 - 93:05] och går ett varv till.
[93:09 - 93:11] Till eller fler.
[93:16 - 93:18] För att kunna bli bättre och bättre
[93:18 - 93:19] och bättre.
[93:20 - 93:23] Och det här är också någonting som återupprepas
[93:24 - 93:24] om vi då
[93:24 - 93:25] träffar på
[93:26 - 93:27] ett antingen en gång till
[93:27 - 93:31] Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller
[93:31 - 93:32] de aktiveras
[93:32 - 93:34] de kommer gå in i ett gymnasiecentrum.
[93:34 - 93:38] De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre
[93:38 - 93:39] affinitet.
[93:39 - 93:43] Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre.
[93:43 - 93:44] Så att då
[93:44 - 93:46] blir ännu mer specifika.
[93:56 - 93:57] Som ett exempel
[93:57 - 94:01] angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan
[94:02 - 94:04] förändras angående affiniteten för
[94:04 - 94:05] en antikropp.
[94:06 - 94:09] Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade
[94:09 - 94:12] med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten
[94:14 - 94:15] peptid
[94:15 - 94:16] som är kopplad till ett
[94:16 - 94:17] världar
[94:17 - 94:18] protein.
[94:18 - 94:20] Det här är gjort för att man ska få
[94:21 - 94:22] antikroppar exakt
[94:23 - 94:23] mot
[94:23 - 94:24] just det här
[94:25 - 94:27] haptenet så att vi under en väldigt, väldigt
[94:27 - 94:28] stringent
[94:29 - 94:30] metod
[94:30 - 94:32] vet vad vi gör för att det ska
[94:32 - 94:34] kunna jämföra bättre.
[94:34 - 94:35] Så
[94:36 - 94:37] dessa möss
[94:37 - 94:38] fick
[94:38 - 94:39] först
[94:40 - 94:41] en
[94:43 - 94:46] blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein
[94:46 - 94:48] efter sju dagar.
[94:48 - 94:49] Och det är ju
[94:49 - 94:53] efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt
[94:55 - 94:57] svar gällande B och T-celler.
[94:57 - 95:03] Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna
[95:03 - 95:07] i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från
[95:07 - 95:09] den tunga kedjan och här vill lätta kedjan.
[95:10 - 95:11] Där vi har små streck
[95:12 - 95:14] så har vi mutationer. Då kan vi säga att
[95:14 - 95:17] den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen
[95:17 - 95:18] för vi har en mutation här.
[95:18 - 95:19] Och här har vi en mutation.
[95:20 - 95:21] Medan vi här i den här i mittersta
[95:22 - 95:22] inte har det.
[95:23 - 95:26] Längst ut här har vi en
[95:27 - 95:29] mått på
[95:30 - 95:31] Affiniteten
[95:31 - 95:32] för antikroppen.
[95:32 - 95:34] Vilket då
[95:35 - 95:37] betyder att ju lägre det här är
[95:37 - 95:38] desto högre
[95:39 - 95:40] Affinitet
[95:41 - 95:41] har
[95:45 - 95:50] Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara
[95:50 - 95:51] väntat en vecka till.
[95:52 - 95:56] gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i
[95:56 - 95:56] generaltekniken.
[95:57 - 95:58] centrum-reaktionen.
[95:58 - 96:01] Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer.
[96:02 - 96:04] Vi kan också se att vi har fått en bättre
[96:04 - 96:06] affinitet eftersom KD-värdet
[96:06 - 96:07] har gått ner.
[96:08 - 96:10] Sedan väntar vi och så ger vi de här
[96:10 - 96:11] mössan
[96:11 - 96:13] ytterligare en immunisering.
[96:13 - 96:16] Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras
[96:16 - 96:17] att man får
[96:17 - 96:19] vaccinet vid flera tillfällen.
[96:20 - 96:23] Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen.
[96:23 - 96:25] Och sen så kan man se då att
[96:25 - 96:27] vi har många fler.
[96:27 - 96:28] mutationer.
[96:29 - 96:36] Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av
[96:37 - 96:38] affiniteten.
[96:38 - 96:41] När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler
[96:42 - 96:43] mutationer.
[96:44 - 96:47] Och vi har betydligt bättre affinitet.
[96:48 - 96:51] Så man kan då se att antikropparna förändrar sig
[96:51 - 96:56] och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även
[96:57 - 97:00] det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger.
[97:03 - 97:04] Isothips switch då
[97:05 - 97:06] är ju att
[97:07 - 97:08] antikroppen får ett nytt skaft.
[97:09 - 97:11] Den går från IGM till
[97:11 - 97:13] IGG eller IBA eller IDA.
[97:14 - 97:14] Alltså att en
[97:15 - 97:17] rekommenderad variabel del kan användas till olika
[97:18 - 97:21] konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den.
[97:23 - 97:25] Som då visar Isothip twitchen
[97:26 - 97:27] och hur vi
[97:27 - 97:31] hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som
[97:32 - 97:33] inte ska vara med.
[97:33 - 97:36] Så att man då till slut får fram en
[97:36 - 97:38] som är ihopkopplad i det här
[97:38 - 97:40] i det här fallet då med en alfakedja.
[97:41 - 97:42] Så vi får en
[97:42 - 97:43] IDA.
[97:44 - 97:46] Och det här då drivs av
[97:47 - 97:48] olika typer av
[97:48 - 97:49] sittskivor.
[97:49 - 97:51] Vi kan få en switch
[97:52 - 97:53] igen
[97:53 - 97:56] om man skulle tänka sig att den första
[97:56 - 97:56] switchen
[97:57 - 98:00] från IGM i det här fallet är ju M och D
[98:01 - 98:02] till IGG3,
[98:02 - 98:05] så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms.
[98:06 - 98:09] Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA
[98:09 - 98:10] kan vi aldrig switcha den
[98:10 - 98:13] igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre.
[98:15 - 98:19] Så majoriteten av all isotutswitch
[98:19 - 98:20] sker i
[98:20 - 98:21] gymnasiecentrum.
[98:21 - 98:25] Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också.
[98:25 - 98:27] Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den
[98:27 - 98:28] någonstans.
[98:33 - 98:35] Plasmaseller då.
[98:37 - 98:38] Delar vi in lite i olika grupper.
[98:39 - 98:40] Vi har de vi kallar för
[98:40 - 98:42] kortlivade plasmaseller.
[98:43 - 98:44] De har
[98:44 - 98:48] halveringstid på 3-5 dagar.
[98:48 - 98:54] De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet.
[98:55 - 98:57] Och det var de här jag pratade om som bildade primära
[98:57 - 98:58] fosit.
[98:58 - 99:00] Och det är viktigt att vi har det.
[99:00 - 99:03] Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma
[99:03 - 99:04] så
[99:04 - 99:07] kan vi heller inte vänta på att vi får de där
[99:07 - 99:10] antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum
[99:10 - 99:11] utan
[99:11 - 99:14] på plats ute där vi har en infektion
[99:14 - 99:16] så måste vi få dit antikroppar.
[99:16 - 99:17] Vi kan inte
[99:18 - 99:20] vänta på det bästa utan i detta fallet
[99:20 - 99:22] så får vi hyfsat okej antikroppar ändå
[99:22 - 99:23] som vi kan få lite snabbare.
[99:24 - 99:25] Även om det fortfarande tar kanske
[99:26 - 99:27] Jag vet inte.
[99:27 - 99:29] fem, sju dagar innan de faktiskt kommer
[99:30 - 99:32] medan de då de från
[99:32 - 99:33] gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så.
[99:37 - 99:39] Sen har vi också långlivade plasmaceller
[99:39 - 99:41] och de deltar i processerna i
[99:42 - 99:43] gymnasiecentrum
[99:43 - 99:43] och
[99:44 - 99:45] de då producerar
[99:46 - 99:46] IGA
[99:47 - 99:48] IGE
[99:48 - 99:49] eller IGMT kroppar
[99:49 - 99:50] med
[99:50 - 99:51] hög affinitet.
[99:52 - 99:55] De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan
[99:55 - 99:56] till benmärgen
[99:56 - 100:01] till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna.
[100:01 - 100:04] Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader
[100:04 - 100:09] utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera.
[100:13 - 100:15] Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de
[100:16 - 100:18] superlånglivade plasmacellerna.
[100:18 - 100:22] Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna.
[100:23 - 100:26] De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering.
[100:26 - 100:30] Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta.
[100:30 - 100:32] Också under immunologiskt minne.
[100:33 - 100:36] Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar,
[100:36 - 100:38] antikroppsnivåer i blodet,
[100:39 - 100:39] mätbart
[100:40 - 100:41] under
[100:41 - 100:45] tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion.
[100:49 - 100:52] Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut
[100:52 - 100:54] med antikroppsnivåer
[100:55 - 100:56] efter man har haft en infektion.
[100:56 - 100:59] så här har vi antalet dagar.
[100:59 - 101:00] Och här har vi
[101:01 - 101:03] mängden antikroppar i serum.
[101:03 - 101:06] Och det som dyker upp först då är ju IGM.
[101:06 - 101:08] Här ser vi den här pentameren.
[101:09 - 101:10] Så vi har IGM som dyker upp
[101:11 - 101:12] och som till slut kommer även då
[101:13 - 101:14] dyka ner.
[101:14 - 101:17] Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE
[101:17 - 101:19] som ett exempel i det här fallet.
[101:19 - 101:22] När vi väl får IGM till kroppar så kommer de
[101:22 - 101:24] komma till mycket högre
[101:24 - 101:25] nivåer än IBM.
[101:26 - 101:27] Sedan då
[101:27 - 101:31] gå ner men ändå fortsätta finnas kvar.
[101:36 - 101:40] Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild
[101:40 - 101:41] på IGG,
[101:41 - 101:45] IGM, IGD, IGA och IGE.
[101:45 - 101:48] Vi har lite olika varianter. IGG
[101:48 - 101:50] finns i fyra olika varianter, IGG 1
[101:51 - 101:53] och IGA finns i IGA 1
[101:54 - 101:55] och 2.
[101:55 - 101:56] IG kommer också bra.
[101:56 - 101:58] prata om mer på termin 5.
[102:00 - 102:02] Så om vi börjar med IGD
[102:03 - 102:07] så finns den faktiskt bara på naiva B-celler.
[102:07 - 102:12] Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna.
[102:15 - 102:18] Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra.
[102:18 - 102:22] Den finns ju bara på de naiva B-cellerna.
[102:22 - 102:25] Så just funktionen angående IGD är ganska oklar,
[102:25 - 102:26] även om den antagligen har
[102:26 - 102:29] någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera.
[102:31 - 102:33] Härnäst så tar vi IGM
[102:33 - 102:35] som också finns på naiva B-celler.
[102:36 - 102:37] IGM
[102:38 - 102:39] finner vi mest,
[102:39 - 102:41] som även är utsöndras
[102:41 - 102:44] ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum
[102:45 - 102:45] och i slemhinnor.
[102:47 - 102:48] IGM är viktigt för
[102:49 - 102:50] komplementaktivering.
[102:50 - 102:53] Delvis också fagositos
[102:53 - 102:55] med krovolisering, cellrekrytering.
[102:55 - 102:56] Också för
[102:56 - 103:02] aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida.
[103:04 - 103:07] Sedan kan vi ta IGG
[103:07 - 103:10] som finns i serum
[103:10 - 103:14] också viktig för att den transporteras över till
[103:15 - 103:15] fostret.
[103:16 - 103:19] Så man kan tänka den lite som IG-gravid.
[103:20 - 103:23] Den här är den som är bäst på det mesta.
[103:24 - 103:26] Den är
[103:26 - 103:28] viktig vid komplementaktivering
[103:29 - 103:29] fagositos,
[103:30 - 103:32] neutralisation och antibody
[103:32 - 103:35] ipendent cellulor, sajter, taxicitet.
[103:36 - 103:40] Vi har IGA, framförallt i slemhinnor.
[103:40 - 103:44] Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning.
[103:45 - 103:48] Bra på neutralisation och agglutination.
[103:49 - 103:53] Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till
[103:54 - 103:54] mastceller
[103:55 - 103:55] och
[103:55 - 103:57] funktionen här är
[103:58 - 104:02] degranulering och antibody dependant celler och sajtet.
[104:03 - 104:09] Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till
[104:09 - 104:11] övriga och detta då styrs av
[104:11 - 104:15] cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis.
[104:19 - 104:20] Så aglutination då
[104:21 - 104:22] hoppas jag att
[104:23 - 104:25] förklarar sig ganska bra egentligen av namnet.
[104:25 - 104:28] Inte kroppar som klumpar ihop antiener.
[104:28 - 104:33] Och de som kan göra detta då, det är ju IGM
[104:33 - 104:34] för att den jämn pentaner
[104:35 - 104:37] och IGA, det heter en bimer.
[104:37 - 104:41] Här har vi som exempel IGM som har bundit
[104:41 - 104:42] två stycken bakterier.
[104:42 - 104:47] Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas
[104:47 - 104:48] aggregat
[104:48 - 104:50] som då vi har små klumpar
[104:51 - 104:55] och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen
[104:55 - 104:58] och städas undan
[104:59 - 105:00] av det rätt till kulor
[105:00 - 105:02] ändå tilliala systemet och så våra
[105:02 - 105:04] olika typer av makrofager.
[105:07 - 105:10] Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för
[105:10 - 105:15] mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte
[105:15 - 105:16] ta sig vidare.
[105:20 - 105:22] Nästa är neutralisation
[105:22 - 105:25] och det är alltså antikroppar som förhindrar
[105:25 - 105:29] atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler.
[105:30 - 105:34] Och här är det då framförallt IAIGG och IGM.
[105:34 - 105:38] Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler.
[105:39 - 105:40] Kanske EPT-ställe.
[105:41 - 105:43] Har vi patogen eller någon sorts toxin.
[105:44 - 105:47] Om vi inte har några antikroppar
[105:47 - 105:49] så kan de här då infektera
[105:49 - 105:51] och ta sig in via cellerna.
[105:52 - 105:54] Om vi istället har antikroppar
[105:54 - 105:55] så binder antikropparna
[105:55 - 105:56] till de här
[106:20 - 106:25] strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras.
[106:25 - 106:26] lumen.
[106:27 - 106:31] Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in.
[106:31 - 106:33] Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också.
[106:34 - 106:36] Men om vi kan hindra
[106:36 - 106:37] mikroorganismerna för att komma
[106:38 - 106:39] för nära så har vi ju
[106:40 - 106:41] redan vunnit om man säger så.
[106:43 - 106:45] Så det finns det en speciell mekanism för.
[106:46 - 106:52] Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan.
[106:52 - 106:54] Här kommer de då att producera
[106:54 - 106:55] IGA-antikroppar
[106:55 - 106:59] som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME.
[107:00 - 107:01] Den här
[107:01 - 107:06] binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor.
[107:08 - 107:09] Den här
[107:10 - 107:11] kommer då
[107:11 - 107:14] ändå citeras in i
[107:14 - 107:17] epitetcellen från den här basulaterala sidan.
[107:18 - 107:20] Den kommer
[107:20 - 107:23] transporteras till den apikala sidan
[107:23 - 107:25] av epitetet
[107:25 - 107:26] cellen.
[107:27 - 107:28] Och sen kommer den att
[107:28 - 107:29] släppas loss
[107:29 - 107:32] från den apikala sidan av epitetcellen.
[107:33 - 107:35] Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har
[107:36 - 107:37] IGA-dmeren.
[107:38 - 107:41] Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska
[107:41 - 107:46] komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar.
[107:48 - 107:52] Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna
[107:53 - 107:54] som fanns här på utsidan.
[107:55 - 107:55] För att mota den
[107:55 - 107:56] så att de inte ska komma in.
[107:58 - 108:03] Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt
[108:04 - 108:04] IGA.
[108:05 - 108:09] Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen.
[108:10 - 108:13] Den här sekretoriska komponenten hjälper också till
[108:13 - 108:14] så att
[108:15 - 108:16] IGA blir
[108:16 - 108:21] mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute
[108:21 - 108:23] så att det ska liksom klara sig under en längre period.
[108:25 - 108:29] Tredje delen här
[108:30 - 108:35] är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation.
[108:36 - 108:39] Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om
[108:40 - 108:41] komplementsystemet
[108:42 - 108:44] relaterat till immunförsvaret.
[108:44 - 108:49] Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen
[108:50 - 108:52] när vi då binder in
[108:52 - 108:55] antikroppar som har bundit till antigen,
[108:55 - 109:00] detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden
[109:00 - 109:02] ut aktivering av C3
[109:03 - 109:04] som leder till obsonisering,
[109:04 - 109:07] inflammation och lysering av
[109:07 - 109:08] akterier.
[109:09 - 109:10] Så här har
[109:11 - 109:12] antikroppar
[109:13 - 109:14] en väldigt viktig roll.
[109:17 - 109:18] Nästa är
[109:19 - 109:20] oxonisering
[109:20 - 109:21] och
[109:22 - 109:23] obsonisering
[109:25 - 109:25] betyder då
[109:25 - 109:27] särskilt viktigt för att underlätta
[109:28 - 109:30] fagositos av kapslade bakterier.
[109:31 - 109:33] Så opsonisering är att våra antikroppar
[109:33 - 109:34] alternativt
[109:34 - 109:36] komplementfaktorer
[109:36 - 109:38] binder till mikrober.
[109:38 - 109:40] Det här exemplet är en bakterie
[109:40 - 109:41] så vi binder in
[109:41 - 109:42] den sitter här på ytan.
[109:44 - 109:46] Vad som kan hända sedan, vad detta gör då
[109:47 - 109:47] är att
[109:48 - 109:50] det här gör att bakterien
[109:51 - 109:52] blir mer aptitlig för våra
[109:53 - 109:55] fagositerande celler, till exempel våra makrofager.
[109:55 - 109:58] det är lättare för dem att känna igen.
[109:58 - 109:58] För
[110:00 - 110:02] våra fagositerande celler har
[110:02 - 110:03] olika receptorer på ytan.
[110:04 - 110:04] Det här är då
[110:05 - 110:08] FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen
[110:08 - 110:11] på antikroppen
[110:12 - 110:13] och de har också komplement
[110:13 - 110:16] receptorer som kan binda till komplement som finns på
[110:18 - 110:19] som har bundit till bakterier.
[110:19 - 110:22] Det här underlättar för agositos då.
[110:22 - 110:25] Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien,
[110:25 - 110:28] för vår fagocyterande cell
[110:29 - 110:32] så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement.
[110:33 - 110:35] Detta underlättar då fagocytosen,
[110:35 - 110:36] vilket gör
[110:36 - 110:39] att vi här då kan få en nedbrytning
[110:39 - 110:40] av mikroben.
[110:41 - 110:43] Som jag sa så är det här särskilt viktigt
[110:44 - 110:47] för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier.
[110:47 - 110:49] Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel
[110:50 - 110:51] för att undgå
[110:51 - 110:54] vagositering av våra
[110:55 - 110:56] makrofager.
[110:57 - 111:03] Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem.
[111:06 - 111:12] Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här.
[111:12 - 111:14] Det finns olika FC-receptorer
[111:15 - 111:20] som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar.
[111:20 - 111:21] Alltså vi har ju
[111:21 - 111:24] IGG och vi har IGM och G och så vidare.
[111:25 - 111:27] olika celltyper
[111:27 - 111:28] uttrycker
[111:28 - 111:30] olika FC-receptorer.
[111:31 - 111:32] De exempel har vi här
[111:33 - 111:34] FC-gammareceptorer,
[111:34 - 111:36] alltså de binder till IGG.
[111:37 - 111:39] Finns bland annat på makrofager
[111:39 - 111:41] neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler.
[111:42 - 111:45] Medier bland annat fagositos och adcc.
[111:47 - 111:48] FC,
[111:48 - 111:50] FC-londreceptorer binder då till IGE.
[111:52 - 111:53] Och de finns bland annat på mastceller.
[111:54 - 111:55] EU-synofiler, basofiler
[111:55 - 111:59] och med deras cellaktivering och T-granulering.
[112:00 - 112:04] Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha.
[112:05 - 112:07] Vi har FC Alpha Micro
[112:07 - 112:09] som är IGAM och
[112:10 - 112:12] separata FC Micro.
[112:16 - 112:19] Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner.
[112:19 - 112:23] Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt
[112:23 - 112:24] FC Gamma och FCF-Long,
[112:25 - 112:25] receptorer.
[112:25 - 112:27] som är viktiga för er att känna till.
[112:31 - 112:35] Just när det gäller FC-receptorer på mastceller
[112:35 - 112:40] så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria
[112:40 - 112:43] i e-antikroppar med väldigt hög affinitet.
[112:43 - 112:46] Vad som skiljer de här FC-receptorerna,
[112:46 - 112:47] om man jämför med
[112:47 - 112:49] sin gamla receptorer, som ska binda IGG.
[112:49 - 112:50] Som vi har en
[112:51 - 112:53] makrofag som har FC Gamma receptorer,
[112:53 - 112:55] så betyder inte det att det sitter fast massa
[112:55 - 112:58] IGG på ytan på makrofagen.
[112:58 - 113:02] Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob.
[113:03 - 113:06] De sitter liksom inte på makrofagen
[113:07 - 113:07] som sådant.
[113:08 - 113:13] Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG,
[113:14 - 113:17] så IGE kommer sitta
[113:17 - 113:18] på
[113:18 - 113:20] FCF-cellonreceptorn
[113:20 - 113:21] på massceller.
[113:21 - 113:25] Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där.
[113:25 - 113:31] Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen
[113:32 - 113:33] ett antingen
[113:33 - 113:36] så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera
[113:36 - 113:37] och skicka ut sitt innehåll.
[113:38 - 113:41] Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem
[113:42 - 113:44] när det handlar om allergi.
[113:44 - 113:49] Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter,
[113:50 - 113:52] har höga titlar av
[113:52 - 113:54] IGE-antikroppar mot
[113:54 - 113:55] jordnötter
[113:55 - 113:58] cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha
[113:58 - 114:02] IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller.
[114:03 - 114:04] Eftersom det här då är
[114:05 - 114:06] den IGE-
[114:07 - 114:09] antikroppstyp som vi har mest av.
[114:09 - 114:11] Om vi då får i oss
[114:11 - 114:13] jordnötter och vi får
[114:13 - 114:15] ha en inbindning här till
[114:15 - 114:18] jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna
[114:18 - 114:20] att skicka ut alla sina granbullar.
[114:20 - 114:24] Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få
[114:24 - 114:25] en kraftig
[114:25 - 114:29] inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken.
[114:31 - 114:32] Den sista
[114:33 - 114:36] Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity,
[114:36 - 114:38] ADCC
[114:39 - 114:39] är
[114:40 - 114:42] en funktion som handlar om
[114:42 - 114:44] att kunna döda
[114:44 - 114:46] stora patogener,
[114:46 - 114:48] virusinfekterade celler och tumörceller
[114:49 - 114:54] så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet.
[114:55 - 115:00] Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp
[115:03 - 115:04] stora
[115:05 - 115:07] parasiter eller
[115:07 - 115:09] vissa typer av patogener.
[115:09 - 115:11] Utan då
[115:11 - 115:14] kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel
[115:15 - 115:18] som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus
[115:19 - 115:23] och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen.
[115:23 - 115:25] Då kommer antikroppar,
[115:25 - 115:26] binda in i den här ytan
[115:27 - 115:29] och det kan göra att en NK-cell till exempel
[115:30 - 115:31] kan med sin
[115:32 - 115:34] receptor, FC-receptor, binda till antikroppen
[115:34 - 115:36] och då degranulera
[115:36 - 115:37] och döda cellen.
[115:38 - 115:41] Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker,
[115:42 - 115:43] som då
[115:45 - 115:46] parasiter, men även
[115:47 - 115:49] även våra celler som tumörceller,
[115:50 - 115:51] virusinfekterade celler.
[115:54 - 115:55] Och här då
[115:55 - 116:01] IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA
[116:01 - 116:03] mer aktiverar eucinofiler.
[116:09 - 116:11] Det var delen om B-celler,
[116:11 - 116:14] plasmaceller och effektfunktioner av
[116:15 - 116:15] antikroppar.
[116:16 - 116:19] Slutligen vill jag säga några ord om
[116:19 - 116:20] GALT och mjälten.
[116:21 - 116:23] Så här är då en bild av GALT, alltså GATT:
[116:25 - 116:26] ford tissue
[116:27 - 116:31] som finns i tarmen.
[116:32 - 116:34] Här har vi Lumen i tarmen,
[116:34 - 116:38] här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager.
[116:39 - 116:41] Det här när vi är i
[116:41 - 116:45] distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för
[116:45 - 116:48] Tayerst
[116:48 - 116:50] Under epitelcellslagret
[116:50 - 116:52] så ligger det sådana här
[116:52 - 116:55] GATT: SOC-silment
[116:55 - 116:59] som har ungefär samma struktur som en lymfknuta.
[116:59 - 117:02] Att vi då har ett område där vi har
[117:03 - 117:07] med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum
[117:07 - 117:10] där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion.
[117:11 - 117:13] Och vi har
[117:14 - 117:19] på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller
[117:19 - 117:20] som faktiskt
[117:20 - 117:21] har som funktion att
[117:22 - 117:25] smaka av och se vad som finns
[117:25 - 117:29] i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen
[117:31 - 117:32] för att då
[117:33 - 117:36] förmedla dem in till de drivceller som finns här under
[117:37 - 117:40] och till de B-celler som finns här under.
[117:40 - 117:44] Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler.
[117:44 - 117:45] Och det här i många fall
[117:46 - 117:47] syftar ju till att vi ska
[117:47 - 117:49] skapa en tolerans, att vi ska
[117:49 - 117:51] lugna ner ett system, att vi ska
[117:51 - 117:54] visa vad som finns här
[117:54 - 117:55] och vad vi ska
[117:55 - 117:59] tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran
[118:00 - 118:02] mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på.
[118:03 - 118:04] Samtidigt så ska vi
[118:04 - 118:06] smidigt sett kunna ta upp
[118:06 - 118:10] om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig
[118:10 - 118:11] aktivt genom mceller
[118:11 - 118:13] och infekterade. Då kommer vi få ett
[118:14 - 118:17] fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då
[118:17 - 118:18] i och med att vi ligger lokalt här
[118:18 - 118:21] kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar.
[118:22 - 118:24] Kopplat till de här
[118:25 - 118:27] finns ju då, och som också hör till de här
[118:27 - 118:29] är ju de mecenteriska
[118:30 - 118:30] lymfknutarna
[118:31 - 118:32] som ligger i närheten.
[118:33 - 118:36] Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i
[118:36 - 118:37] pejerska platt
[118:37 - 118:39] och i mecenteriska lymfknutor.
[118:40 - 118:47] Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5.
[118:50 - 118:51] Hjälten då,
[118:51 - 118:55] den har ju till skillnad mot våra andra perifera
[118:55 - 118:58] lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa.
[119:00 - 119:00] Och
[119:01 - 119:04] istället då så filtrerar ju mjälten
[119:04 - 119:05] blod.
[119:05 - 119:09] Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera
[119:09 - 119:11] T och B-celler i mjälten,
[119:12 - 119:13] den vita pulpan.
[119:14 - 119:18] Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet.
[119:18 - 119:19] Som det är väldigt
[119:25 - 119:26] väldigt näringsrikt och väldigt
[119:27 - 119:32] bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera
[119:32 - 119:33] var vi har i blodet.
[119:34 - 119:36] Och det sker då
[119:36 - 119:39] i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är
[119:39 - 119:42] uppbyggda på motsvarande sätt som vi har
[119:42 - 119:44] i våra andra perifera dimfyllda organ
[119:44 - 119:45] där vi har
[119:45 - 119:48] B-cellsområde och vi har gymnasialcenter
[119:48 - 119:49] och vi har T-cellområde.
[119:52 - 119:55] I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger.
[119:55 - 120:03] Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten
[120:03 - 120:06] perifert, en tweet organ som filtrerar blodet.
[120:13 - 120:16] Så faser i det förvärvade immunförsvaret.
[120:16 - 120:19] Den här bilden ungefär har ni sett förut.
[120:20 - 120:24] Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet.
[120:25 - 120:27] Specialantal specifika lymfocyter.
[120:28 - 120:30] Vi har gått igenom en ganska stor del
[120:30 - 120:31] av det här.
[120:31 - 120:33] Vi har
[120:33 - 120:35] igenkänningsfasen
[120:35 - 120:36] där vi
[120:36 - 120:41] träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar.
[120:41 - 120:45] Det var det som Ulf pratade om tidigare.
[120:45 - 120:48] Vi har då haft vår aktiveringsfas av
[120:48 - 120:50] våra B och T-celler.
[120:50 - 120:54] Här får vi då en ökad av antalet specifika
[120:54 - 120:55] lymfocyter.
[120:55 - 120:59] Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller
[121:00 - 121:00] och effektor
[121:01 - 121:01] T-celler
[121:02 - 121:04] i den här aktiveringsfasen.
[121:05 - 121:09] Och vid det här tillfället så har vi egentligen
[121:09 - 121:10] max
[121:10 - 121:12] som max antal
[121:12 - 121:13] lymfocyter.
[121:15 - 121:17] När vi sedan kommer in i effektorfasen
[121:17 - 121:17] så
[121:18 - 121:21] kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och
[121:21 - 121:23] vårat humorala svar
[121:23 - 121:25] gör oss av med antigen
[121:25 - 121:29] och då kommer vi också så småningom minska
[121:29 - 121:31] vårt antal specifika lymfocyter.
[121:31 - 121:33] Och det här till stor del
[121:33 - 121:35] beror på att många av dem går i aktivitets
[121:36 - 121:39] och att de inte fortsätter att aktiveras.
[121:39 - 121:42] Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om
[121:42 - 121:43] tolerans.
[121:44 - 121:47] Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader,
[121:48 - 121:51] överlevande minnesceller och det är det som är
[121:51 - 121:54] nästa föreläsning som det kommer handla om.
[121:55 - 122:03] Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av
[122:03 - 122:07] v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs.
[122:08 - 122:12] Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och
[122:12 - 122:14] hjälper då andra immunceller.
[122:16 - 122:19] Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och
[122:20 - 122:20] humörceller.
[122:22 - 122:25] Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som
[122:25 - 122:28] cirkulerar med blodet och transporteras över epitet.
[122:33 - 122:37] Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har.
[122:40 - 122:41] Tack så mycket.