Johan Dahlin
178e5fe7c0
60 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 65:03
- Segments: 918
- Resolution: 1920x1080
[0:00 - 0:09] Dagens föreläsning kommer att behandla samspelet mellan förvärvare och det medfödda i my-systemet.
[0:09 - 0:19] Sidanvisningarna är från kapitel 1 till 8, så det är en rejäl bit av det vi har som kurslitteratur på det här avsnittet.
[0:19 - 0:25] Anledningen till detta är att om vi går vidare.
[0:25 - 0:30] Tittar vi på den första sliden här så kommer vi då i dagen
[0:30 - 0:33] föreläsning vi har tidigare diskuterat barriärfunktioner
[0:33 - 0:36] vi har zoomat in på barriärfunktionerna
[0:36 - 0:39] diskuterat detta tillsammans medan vi också diskuterade
[0:39 - 0:42] hur det förvärvade immunsystemet aktiveras
[0:42 - 0:44] när patogen kommer in.
[0:44 - 0:46] Det kan bero på att någon vilodensmekanism
[0:46 - 0:47] eller att det uppstått ett sår.
[0:47 - 0:50] På så sätt kan vi vara aktiverade med föreläsningen.
[0:50 - 0:53] Dagens föreläsning kommer att handla om hur
[0:53 - 0:55] sedan det förvärvade immunsystemet efter
[0:55 - 1:00] att blivit aktiverat sedan gör det medförde immunsystemet
[1:00 - 1:04] mer effektivt på att förgöra och på så sätt skydda oss
[1:04 - 1:06] mot den infekterade med partiernas majeffekterat.
[1:06 - 1:13] Tanken är då att vi nu ska försöka zooma tillbaka ut
[1:13 - 1:16] från den här när vi använt mikroskopet
[1:16 - 1:18] för att titta i detalj på de här olika mekanismerna.
[1:18 - 1:21] Och nu försöka få en överblick över detta genom att då
[1:21 - 1:24] titta ner på detta.
[1:24 - 1:27] Det kommer också handla lite om hur cellerna rör sig
[1:27 - 1:30] vilket är rätt svårt att åskådliggöra.
[1:30 - 1:33] Så jag tänkte att vi ska försöka göra så här att ni där hemma
[1:33 - 1:37] tar och hämtar ert papper, gärna också pennor,
[1:37 - 1:39] ett par pennor, som ni kan ha i lite olika färger.
[1:39 - 1:41] Har ni en penna som sån här penna när ni har fyra olika färger
[1:41 - 1:43] så är det nu det är dags om ni har köpt en sån,
[1:43 - 1:45] så det är nu ni ska få dags att använda den.
[1:46 - 1:49] Kan ni till och med få tagit A3-papper, något större papper,
[1:49 - 1:50] så är det bättre.
[1:50 - 1:55] Så pausa gärna föreläsningen och gå och hämta detta
[1:55 - 1:58] och kom tillbaka och sätt er framför datorn igen,
[1:58 - 1:59] så ska vi tillsammans slita.
[2:00 - 2:07] Under tiden kommer jag att öppna mitt avtryckarpapper där jag kommer att börja rita.
[2:07 - 2:11] Ni kan gärna lämna lite plats utanför ert avtrypparp.
[2:11 - 2:15] Jag kommer att behöva fylla hela, men om ni lämnar lite plats utanför
[2:15 - 2:18] kan ni skriva egna anteckningar på sidan om detta.
[2:19 - 2:26] Vi ger oss nu i kast med att försöka rita lite av hur ett immunsystem,
[2:26 - 2:30] hur ditt immunförsvar aktiveras vid en infektion.
[2:30 - 2:47] Om vi då tänker oss att vi har ett epitet som på något sätt har blivit skadat och på så sätt kan
[2:49 - 2:50] en bakterie komma igenom här.
[2:53 - 2:58] Och här kommer bakterien in.
[3:00 - 3:05] På sin yta har då den här bakterien pamps.
[3:08 - 3:12] Detta kommer då att kännas igen av celler av det
[3:12 - 3:17] medfödda immunsystemet, till exempel makrofager som vi vet finns på
[3:17 - 3:21] plats i paritetsvävnad, och behöver inte rekryteras dit.
[3:21 - 3:23] De finns där redan från början.
[3:30 - 3:37] Och den här makrofagern kommer då
[3:41 - 3:47] att på sin yta ha patten recognition-receptorer som kan känna igen
[3:47 - 3:52] pamsen och på så sätt aktivera den här makrofagen.
[3:52 - 3:57] Så här förkortar vi ofta makrofagen.
[3:57 - 4:00] Det innebär också att kvaran när vi aktiverar
[4:00 - 4:03] kommer att translatera och sen utsöndra
[4:03 - 4:05] proinflammatoriska cytokin.
[4:06 - 4:10] Ormväl.
[4:10 - 4:15] Det är proinflammatoriska cytokiner som vidsöndras här.
[4:15 - 4:26] Prominflammatoriska.
[4:27 - 4:39] De här cytokinerna kommer då att påverka och även alla lösliga miljatorer som frisätts från makrofager
[4:39 - 4:43] kommer att påverka blodkärlens ändortel som finns här.
[4:43 - 4:47] Detta kommer att inköra att den här blodkärlsenändortelen
[4:47 - 4:51] kommer att bli mer genomsläppliga.
[4:51 - 4:55] Och de kommer även att utvecklas.
[4:57 - 5:13] Blodkärl.
[5:13 - 5:15] Och verksamma blodkärl.
[5:15 - 5:17] En noterat.
[5:27 - 5:35] Den här påverkan av blodkärlantalet är då viktig.
[5:35 - 5:39] Bara genom att göra blodkärlsutvecklingen och genomsläppligheten.
[5:39 - 5:43] Det kommer också att påverka uttrycket av ytmolekyler
[5:43 - 5:46] längs med en blodkärlansändighet.
[5:46 - 5:50] Vilket gör att makrofagen nu kan rekrytera ut andra celler
[5:50 - 5:54] ut i världar för att hjälpa till att bekämpa den viktiga andetagen.
[5:55 - 5:57] Det som kommer att hända då är det
[5:57 - 6:01] blodkärlsenotek kommer att ändra sitt uttryck av selektiner.
[6:01 - 6:13] Och integriliggande som då gör att neutrofiler kan börja binda in här.
[6:18 - 6:25] Vi noterar hur vi skulle kunna göra den här neutrala svärgbenen.
[6:25 - 6:27] Så att den då
[6:27 - 6:30] faktiskt till slut börjar rulla
[6:31 - 6:35] längs med blodkärlet.
[6:36 - 6:38] Till slut då binda kraftigt in.
[6:38 - 6:41] Så selektina involverar selektiv och selektivreganderna.
[6:41 - 6:43] Det är integrinerna
[6:43 - 6:45] och integrinviganderna
[6:45 - 6:48] som gör att neutrofilen kan binda in.
[6:49 - 6:51] Och till slut också faktiskt extra
[6:51 - 6:53] basera genom att pressa sig igenom.
[6:54 - 6:57] Och på så sätt komma ut i den perifera.
[6:57 - 7:00] Ut till en provplats också, miljön.
[7:00 - 7:06] Vad neutrofilen då behöver göra är att veta vart den ska bege sig när den väl kommer ut där.
[7:06 - 7:11] Och PMN står också polymorfonukliga här.
[7:11 - 7:14] Den kommer då att komma ut här neutrofilen.
[7:14 - 7:25] Det som gör att den vet vart den ska bege sig är att det finns ett...
[7:25 - 7:27] vi gör sådana här.
[7:27 - 7:39] Det som gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig är att här finns nu också en kemokingradient.
[7:57 - 8:01] Det är då framförallt cytokinen 10.8 som är viktiga.
[8:01 - 8:06] Som nu gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig.
[8:07 - 8:11] Det vill säga emot den här kemokingradienten.
[8:11 - 8:19] Vi kan då få neutrofilen att bege sig i den här riktningen.
[8:19 - 8:25] Så kemokingradienten går åt ett håll och neutrofilen kämpar sig och ramlar.
[8:25 - 8:27] Och kommer fram i vägen.
[8:27 - 8:44] här biten med samspel och förviktning inside.
[8:44 - 8:52] Jag har sen då pratat om cirkulation.
[8:52 - 8:56] Att vi nu i det här föreläsningen kommer att prata om rörelsen av cellerna.
[8:56 - 8:57] Och det de tar sig
[8:57 - 8:59] ut i periferin med ämnet.
[9:00 - 9:02] Här fanns då makrofager som sagt.
[9:02 - 9:04] De finns från början. Vi har diskuterat.
[9:04 - 9:07] Det finns ju även när de kan ha olika namn.
[9:07 - 9:09] Inför kuppförsäljarna pratar leverdomikroblia
[9:09 - 9:11] sedan den här partnercentralen här så småningom.
[9:11 - 9:13] Och sen ute har de en stor
[9:13 - 9:15] uppsättning i ett receptorer precis som vi diskuterar
[9:15 - 9:17] som vi berättade här.
[9:17 - 9:18] Pratar om LPS-reteptorn.
[9:18 - 9:20] Som direkt känner igen då
[9:20 - 9:21] Patrick Egnition.
[9:21 - 9:25] Patrick Egnition. Eller så kan vi då indirekt
[9:25 - 9:27] där till exempel då komplement
[9:27 - 9:30] systemet som deras komplement kan ha bundit in till
[9:30 - 9:30] makrotill
[9:30 - 9:32] bakterierna och på så sätt använder
[9:32 - 9:34] makrofager, komplementresultat
[9:34 - 9:36] upp och blir en indirekt igenkänning.
[9:37 - 9:39] Det är ju inte så, i det här fallet då så känner
[9:39 - 9:42] ju makrofagen till komplementet som i sin
[9:42 - 9:43] tur av budgetdebakterier.
[9:44 - 9:46] I det här fallet är det en direkt igenkänning
[9:46 - 9:47] med LPS-påyta,
[9:47 - 9:48] och de gramligativa bakterierna.
[9:49 - 9:50] Huvudfunktionen av som
[9:50 - 9:52] makrofager är då för agusitos
[9:52 - 9:53] och det jag precis pratat om,
[9:53 - 9:55] utkörningen av cytokriner och kemiker.
[9:55 - 9:57] Det vi diskuterar mest
[9:57 - 9:59] på den här kursen inom provinflammatorisk cytokin,
[9:59 - 10:02] de som driver en inflation vid en infektion.
[10:03 - 10:04] Men man ska också komma ihåg att det finns
[10:04 - 10:08] makrofager som har mer immundämpande och läkande
[10:08 - 10:09] processer, läkningsprocesser, viktiga.
[10:10 - 10:13] Och man försöker nu för tiden dela upp de här
[10:13 - 10:16] i M1, de provinflammatoriska och M2,
[10:16 - 10:19] som är viktigare än en läkningsprocess.
[10:22 - 10:24] Och lite, det här är ju inte då en svart och vitt
[10:24 - 10:27] utan ser hur de här makrofagerna kan och faxa också röra
[10:27 - 10:31] sig mellan de här cytokinerna av makrofager.
[10:31 - 10:34] Men som sagt, det vi pratar mest om är provinflammatoriska, men det finns
[10:34 - 10:37] då också M2-makrofager, typ exempelvis, berättar
[10:37 - 10:41] de makrofager som sitter i hjälten och äter upp döende röda blodkroppar.
[10:41 - 10:47] De driver ju ingen inflammation, utan de städas undan döende, röda blodkropparna
[10:47 - 10:49] utan att skapa en inflammation.
[10:52 - 10:57] Provinflammator cytokinerna påverkar då blodkärlstempotelet, påverkar
[10:57 - 11:00] detta så att vi kan ha rekrytering av celler.
[11:01 - 11:04] Vi har även då påverkan med systemiska effekter.
[11:04 - 11:08] Och i det här fallet nu också rekryteringen av neutrofibri
[11:08 - 11:11] som sker med hjälp av 10/8, som då är en kemoklin.
[11:13 - 11:16] Detta som vi då ritade upp här var nu, att neutronprofilen
[11:16 - 11:20] kommer, den binder, försiktar in eller lite lösare
[11:20 - 11:23] inte i selektiderna som uttrycks på blodkärlsemotelet,
[11:24 - 11:27] som i sin tur då kan interagera med kemokiner
[11:27 - 11:31] som uttrycks här vid det inflammatoriska tillståndet.
[11:31 - 11:37] Vi kan få integrin ligen, som uppregleras på grund av inflammatoriska processen.
[11:37 - 11:43] Och neutrofilerna kan då binda in, stanna upp och på sin tur då extravacera ut i väven.
[11:43 - 11:48] Då blodkärlsinoteret, förutom att ha vidgats, också blir mer genomsläckligt.
[11:48 - 11:53] På så sätt kan neutrofilen komma ut och bege sig i riktningen mot kem och ingredienser.
[11:53 - 11:57] Mot den ande mot makrofonen.
[11:57 - 11:59] aven som första initierat inflammation.
[12:02 - 12:06] Och som sagt, vi har då systemiska effekter också där vi får feber,
[12:07 - 12:10] frisättning av akutsvartsfrosterinerna från levern.
[12:10 - 12:12] Så vi har även systemiska effekter av detta.
[12:13 - 12:16] Nu har vi gått tillbaka till bilden här igen.
[12:16 - 12:17] Som vi hade börjat rita.
[12:18 - 12:22] Så har ju detta då påverkat en lokal inflammation.
[12:22 - 12:24] Men detta är då inte tillräckligt.
[12:24 - 12:27] De här makrofagerna behöver ytterligare hjälp för
[12:27 - 12:30] för att kunna bekämpa den här bakterien.
[12:30 - 12:35] Det skulle kunna vara så att den här bakterien faktiskt då har förmåga att överleva
[12:35 - 12:40] även om den har förvärvats av makrofagen.
[12:40 - 12:42] Här har vi en förvärvad immunsystem.
[12:42 - 12:48] Männen har något exempelvis skapat olika grundensmekanismer
[12:48 - 12:50] som gör att vi kan överleva inuti makrofagen.
[12:50 - 12:54] Och då behöver vi aktiverade förvärvade immunsystem.
[12:56 - 12:57] Du förvärvade immunsystemet
[12:57 - 13:02] i det här fallet de cellerna som vi kommer att vilja aktivera.
[13:02 - 13:05] Eller är då T-celler.
[13:07 - 13:08] Initiat.
[13:10 - 13:11] T-cellerna
[13:12 - 13:13] börjar ju sin bana.
[13:15 - 13:17] Som alla andra vita blodkroppar.
[13:19 - 13:20] I benmärgen.
[13:21 - 13:23] Sådana prekursorer.
[13:23 - 13:26] Här befinner de sig väldigt kort tid.
[13:27 - 13:31] Och sedan begynner de sig istället till
[13:31 - 13:32] skolan.
[13:32 - 13:34] Som utgörs av T-mus.
[13:36 - 13:39] Och i T-mus sker det ju två processer.
[13:39 - 13:43] Vi har dels positiv.
[13:43 - 13:45] Vi väljer ut de t-celler som vi överhuvudtaget vinner
[13:45 - 13:47] till våra m och c-molekyler.
[13:47 - 13:49] Och sen har vi den negativa selektionen
[13:49 - 13:51] där vi selekterar bort de t-celler
[13:51 - 13:53] som binder för starkt till kroppsegna antier
[13:53 - 13:55] när de presenteras på m och c-molekyl.
[13:55 - 13:57] Detta är en väldigt tuff yta.
[13:57 - 13:59] Utbildning den här.
[13:59 - 14:02] Det är mer än 90 procent av de här typerna
[14:02 - 14:06] av utvecklade t-cellerna som dör under negativa
[14:06 - 14:07] selektion som bortselektet.
[14:10 - 14:12] Så om vi nu ska få med t-cellerna här också.
[14:12 - 14:15] Som sagt, här var t-cellerna.
[14:17 - 14:18] Prekursorer.
[14:23 - 14:26] Alltså t-cellsprekursorer här i benmärgen.
[14:27 - 14:28] De kom ut.
[14:30 - 14:31] Här har vi då
[14:33 - 14:33] istället ...
[14:35 - 14:36] T-celler
[14:37 - 14:38] kommer inte ha gått igenom
[14:39 - 14:40] utbildningen
[14:41 - 14:45] och på så sätt, när de väl har selekterats
[14:46 - 14:50] positivt och sedan negativt, så kommer de ut och är naiva t-celler.
[14:51 - 14:53] Här är de omogna t-celler.
[14:57 - 15:04] Och om de väl kommer ut så är de då
[15:04 - 15:11] naiva t-celler.
[15:11 - 15:14] De naiva t-cellerna
[15:14 - 15:19] uttrycker på sin yta två viktiga receptorer.
[15:19 - 15:25] De uttrycker höga nivåer av någon som kallas för C-62L eller L-selektiv.
[15:27 - 15:39] De har även höga nivåer av C-CR7.
[15:39 - 15:43] I den kemokin receptor som de behöver för att känna av de kemokiner
[15:43 - 15:46] som hela tiden utsöndras i T-cellsområdet
[15:46 - 15:49] som gör att de här cellerna nu kan be i selektivt t-cellsområde.
[15:49 - 15:52] Men vad är det de behöver? Se det 62L till då?
[15:52 - 15:53] Eller L-selektiv?
[15:53 - 15:55] Vi ska skriva det av det.
[15:57 - 16:21] Så vill vi ju att de här t-cellerna nu ska ut till
[16:21 - 16:26] rymdfnoden för att där kunna aktiveras.
[16:27 - 16:57] De här t-cellerna kommer då att komma genom blodet och för att bege sig in
[16:57 - 17:00] i L-livnorden,
[17:01 - 17:04] binder dem till strukturen som uttrycks
[17:05 - 17:08] och blodkärlet när det kommer igenom.
[17:09 - 17:12] Där har vi genomskärning, blodkärl när det kommer in i livanknytningen.
[17:13 - 17:17] De här strukturerna som de binder till kallar vi för
[17:18 - 17:21] Hi Endasilianveniums eller HEV.
[17:26 - 17:27] Här finns då H
[17:27 - 17:32] helt enkelt att tänka sig att t-cellerna kommer nu i ett rör
[17:32 - 17:35] och nu ändras vad de ser inuti rör.
[17:35 - 17:35] Det ser annorlunda ut.
[17:36 - 17:39] Här finns ligander uttryckta på HVV
[17:39 - 17:43] som el-selektivligander som de kan binda till
[17:43 - 17:46] el-selektiven C62L.
[17:46 - 17:49] Vilket resulterar i att t-celler nu
[17:49 - 17:52] kan komma ifrån blodet.
[17:55 - 17:57] Och komma ut i vävnad
[17:57 - 18:24] och bege sig ut därifrån med hjälp av F-rent limfa, som sedan töms tillbaka i blodet.
[18:27 - 18:29] kallar vi dem F-rent limfa.
[18:52 - 18:57] Där lymfan töms tillbaka in i blodet, i alla fall för torasikus.
[18:57 - 19:06] i övre delen av kroppen, från bålen, främst duktig stralskurs tillbaka, ner i blodet.
[19:12 - 19:22] Så de här T-cellerna kommer här, tillbaka och ut i blodet igen.
[19:22 - 19:26] På så sätt rör sig den naiva T-cellen med hjälp av sitt uttryck av C62L.
[19:27 - 19:31] Kommer, och CCR7 kommer i blodet,
[19:31 - 19:33] kommer in i limfnoden,
[19:34 - 19:37] transporteras med blodet här, kan bege sig ut i limfnoden
[19:38 - 19:40] därför att den uttrycks i C62L selektin
[19:40 - 19:45] som gör att de kan tränga igenom och komma ut i lymfnorden.
[19:46 - 19:51] Bege sig mot T-cellsområdet med hjälp av sin CCR7-receptor,
[19:51 - 19:54] en genusmetod mot T-cellekt mot de kemokriner
[19:54 - 19:56] som hela tiden utsöndras i T-cellsavmål.
[19:57 - 20:00] Finner den ingenting att interagera eller binda länge här med.
[20:01 - 20:03] Ger de sig ut igen,
[20:03 - 20:07] FN:en tillbaka lite bakåt och på så sätt kan den recirkulera
[20:07 - 20:11] och så sätts skanna av flera flera lymfnoder i kroppen
[20:11 - 20:13] med hjälp av blodcirkulationen och så här.
[20:13 - 20:17] Då kallar vi att T-cellerna, naiva T-cellerna recirkulerar.
[20:20 - 20:23] Om vi stänger här och går tillbaka och tittar.
[20:26 - 20:27] Vi hade alltså då skapat en lok
[20:27 - 20:31] lokal inflammation på platsen med ökad
[20:31 - 20:35] genomblödning, ökad genomsläpplighet, rekrytering
[20:35 - 20:36] av celler från blodbanan eller på
[20:36 - 20:38] mer neutrofiler och det har då lett till
[20:38 - 20:40] ordnad smärta, svullnad och värme,
[20:40 - 20:41] en lokal inflammation. Vi behöver
[20:41 - 20:44] sedan aktivera T-celler.
[20:44 - 20:46] Och som jag beskrivit här så, de naiva T-cellerna
[20:46 - 20:48] de lämnar och T-mus kommer ut i blodet,
[20:48 - 20:51] uttrycker L-serektin och CCA-skjutnings
[20:51 - 20:53] yta. L-selektinet kan nu
[20:53 - 20:57] binda till high-elutvilulvering,
[20:57 - 21:01] indierna och komma ut i den perifera vävnaden,
[21:01 - 21:02] ut i lymffloden.
[21:04 - 21:07] Och gör det genom att de binder till kemokriner som utsöndras.
[21:08 - 21:09] Finner de ingenting att interagera med,
[21:10 - 21:13] handlar de med sitt T-cellsrecept
[21:13 - 21:15] så lämnar de det uppknutandet via F-ländt limfa,
[21:15 - 21:19] från lymfan tillbaka till blodet genom duktens raskus.
[21:19 - 21:23] Sålunda är naiva T-celler inte ute i perifer vävnad,
[21:23 - 21:27] de befinner sig i blodet eller i lymfknutor.
[21:27 - 21:29] med hjälp av sin
[21:29 - 21:30] recirkulering.
[21:30 - 21:33] Så här var den här, som vi tittar på i den mer komplexa
[21:33 - 21:35] bilden av, soceller kan röra sig med den också.
[21:36 - 21:38] Teslerna började sin bana som en prekurs
[21:38 - 21:41] i benmärgen, kom sedan till T-mus
[21:41 - 21:43] och från T-mus genomslut.
[21:44 - 21:46] Som naiva teser.
[21:46 - 21:49] Här var de omogna teserna, här var prekursorer.
[21:49 - 21:51] När de väl kommer ut ur blodbanan
[21:51 - 21:54] så finns det ingen chans att ge sig tillbaka till T-mus,
[21:54 - 21:57] här finns ingen, omtenta i T-mus, de teser
[21:57 - 22:00] eller som har överlevt kommit genom T-mus, de skickar vi ut i blodbanan.
[22:03 - 22:06] Så när vi pratar om recirkulering för T-celler så finns det ingen väv tillbaka till
[22:06 - 22:10] T-mus, inte heller tillbaka till benmärgen, utan via blodet
[22:11 - 22:18] rekryteras ut i lymfknutan, via F-rentiumfa tillbaka, runt i blodcirkulationen och ut i nästa lymfknuta.
[22:18 - 22:20] Hon berkänns inte ute i perifer vävnad.
[22:22 - 22:27] Nu behöver vi då knyta ihop säcken här vi har T-cellerna som reser
[22:27 - 22:31] cirkulerar, och vi har den inflammationen här
[22:31 - 22:33] utsträckta, verifiera lokalinflammationen, där vi har
[22:33 - 22:35] hård antigen i form av bakterien,
[22:35 - 22:38] vår tesa som resecirkulerar härifrån, och nu behöver vi
[22:38 - 22:40] då knyta ihop detta, och de viktiga cellerna
[22:40 - 22:45] för den här ihopknytningen är då den dritiska cellen som är
[22:45 - 22:50] viktiga för att kunna föra in antigenet till
[22:50 - 22:53] lymfknutar.
[22:57 - 23:04] Så här har vi då vår endritiska cell,
[23:04 - 23:09] som vi kommer ihåg också stod den drottningrekiska för grenar på ett träd,
[23:09 - 23:15] och det är de här dendriterna som ni har stora ytor med hjälp av att de kan sträcka ut sina dendriter ut här.
[23:15 - 23:17] Så här har vi dem DC.
[23:17 - 23:25] Den här DC:n är också faggosytisk och kan på så sätt plocka upp hantigen från bakterien.
[23:27 - 23:39] Vad den dvitska cellen gör när den har blivit ute i den perifera världen och pinter också den
[23:39 - 23:44] innebär pamps, som finns bakterien till dess pattarregnism, är att de till skillnad från
[23:44 - 23:49] makrofagren uppreglerar kemokininesitorer som gör att de ber sig mot efterräntat lymfkärl.
[23:57 - 24:06] Här har vi våra F-räntor. Förlåt, A-förräntar vi är en förkärl.
[24:06 - 24:27] Rederitiska cellen kommer nu då.
[24:27 - 24:31] Det som den gör när den blir aktiverad, när den har bundit in,
[24:31 - 24:33] är att den kommer att uppreglera.
[24:37 - 24:41] CC är 7.
[24:45 - 24:49] Och den kommer också att uppreglera kostimulatoriska molekyler.
[24:51 - 24:53] Pratar vi om serie 80,
[24:53 - 24:57] serie 86, som är två typexempel på
[24:57 - 24:59] provimplantat
[24:59 - 25:02] hos de geometriska molekylerna som uppregleras.
[25:02 - 25:05] Detta leder nu till att den den bitiska cellen
[25:05 - 25:07] beger sig i uppregleringen av CCA 7.
[25:07 - 25:10] Det gör att de här cellerna beger sig in mot
[25:10 - 25:12] afrent med en ymkärl.
[25:16 - 25:19] Om den den bitiska cellen drivs in här
[25:19 - 25:20] och i och med att den uttrycker
[25:20 - 25:22] CCR 7 hos sin yta
[25:22 - 25:24] så kommer den när den kommer in
[25:24 - 25:27] med afrentlig infa att bege sig inte tesen som når.
[25:27 - 25:52] Den dritiska cellen kommer däremot inte att recirkulera, utan den kommer att stanna här och presentera sina antigen på m och c-molekyler för T-cellen.
[25:58 - 26:02] Så då ska vi se, då går vi tillbaka igen och tittar på
[26:05 - 26:07] De dritiska cellerna finns alltså i den perifera vävnaden.
[26:07 - 26:10] De är fagocytiska och pinocytiska.
[26:10 - 26:14] De dricker alltså av sin omgivning också och tar upp de här antigenen.
[26:15 - 26:20] De kunde sedan då degradera de här antigenen i sina fagosomer.
[26:20 - 26:26] De graderade detta till peptider som sedan kan laddas på m och c-molekylen.
[26:26 - 26:27] Och i det här då ett exogent
[26:27 - 26:31] antigen, som de som kommer från utsidan, så kommer det framför allt att landa
[26:31 - 26:34] och presenteras på m och ciklas 2-molekyler.
[26:34 - 26:38] De här många cyklas 2-molekylerna transporteras ut i ytan
[26:38 - 26:44] medan den elektriska cellen transporteras i limfa in till tesensområdet.
[26:48 - 26:51] Den elektriska cellen, som jag sa uttrycker oss på sin yta,
[26:51 - 26:53] precis som artefagerna, är en hel mängd
[26:53 - 26:57] av ytresultorer för att känna igen på att det är en till exempel 12 likare
[26:57 - 27:06] de här binder till sin 12-lika med sin 12-lika receptorigander.
[27:06 - 27:08] Så att det kan uttryckas på bakterier till exempel i form av LP:s.
[27:08 - 27:12] Det skulle vinna till TLR-4 som aktiverar den elektriska cellen.
[27:13 - 27:16] Det leder då till att yttrycker högre nivåer av
[27:16 - 27:19] kostymeratomiska molekylen, celler 80/86.
[27:19 - 27:23] Detta är den dritiska cellen licensen att kunna aktivera den naiva teser
[27:23 - 27:24] och inflytande.
[27:25 - 27:27] Vidare behöver hon den dritiska cellen också minska
[27:27 - 27:29] reglera från vävnaden via Afferent Linfa
[27:29 - 27:31] och det görs då med hjälp av
[27:31 - 27:33] kemikalie-ecetor Ccia7,
[27:33 - 27:36] samma kemikalie-sektor som TC:en utnyttjar,
[27:36 - 27:39] för att kunna hitta det i TC:s en nivå.
[27:41 - 27:44] Så när vi då aktiverar denna IVT-sen,
[27:44 - 27:46] så sa vi som innan: de lämnar thymus,
[27:46 - 27:47] kommer ut i blodet,
[27:47 - 27:49] uttrycker mycket elserektivbyte,
[27:49 - 27:51] kör att den kan komma in,
[27:51 - 27:53] via HIA-endertilio-alvenions
[27:53 - 27:54] ingenjörsvetenskap,
[27:54 - 27:57] här möter de då en aktiverad elektrisk cell,
[27:57 - 28:00] dels kosttimulatoriska molekyler,
[28:00 - 28:03] men på sin yta också viktigt mhc
[28:03 - 28:07] med antigen som har brutit ner i peptidform och envis uppdelning.
[28:07 - 28:09] Om vi nu får en antigen specifik tesen
[28:09 - 28:11] interaktion mellan dess tesen
[28:11 - 28:14] soceptum, mhc^ptiden,
[28:14 - 28:17] då börjar vi få en interaktion som gör att de här ctc:erna
[28:17 - 28:23] är viktiga att kunna tolifiera och vi ska få fler av.
[28:23 - 28:27] Differentieringen av naiva tesen kräver 2 punkter
[28:27 - 28:29] signaler till att börja med.
[28:29 - 28:31] Vi behöver dels den antigenspecifika interaktionen
[28:31 - 28:34] som sker mellan m och c-molekylen.
[28:34 - 28:37] I det här fallet har herr antigenpresenterat
[28:37 - 28:39] som presenterar högtiden
[28:39 - 28:41] som binder till t-cellsreceptorn
[28:41 - 28:43] på t-cellen som ger signal 1
[28:43 - 28:45] när antigenspecifika.
[28:45 - 28:47] Sen behöver vi också kostimmulatorisk molekyl
[28:47 - 28:49] som sker genom att det sker en interaktion
[28:49 - 28:51] med CD-28 på teser
[28:51 - 28:53] och det är det som sker
[28:53 - 28:55] med hjälp av ökat uttryck
[28:55 - 28:57] av de kostimulatoriska molekylerna, CD-80-86
[28:57 - 29:03] Detta leder då till att vi får en utsöndring av IL-2
[29:03 - 29:05] från t-cellen självt
[29:05 - 29:07] som binder tillbaka på ytan av t-cellen
[29:07 - 29:11] och därmed driver delningen av DST-hjälpar
[29:11 - 29:13] cellen också, cytotoxiska teser
[29:13 - 29:15] om de har blivit aktiverade
[29:15 - 29:17] med hjälp av MHC-klass 1 om butik.
[29:17 - 29:19] Vi pratar om nöjebilden
[29:19 - 29:21] och MHC-klass 2
[29:21 - 29:23] i den här bilden
[29:23 - 29:25] och i YL-DMA-cyklass 2
[29:25 - 29:27] kan vi också se att CD-4 molekylen
[29:27 - 29:29] som sitter på tes hjälparcellen
[29:29 - 29:32] binder på utsidan av MHC-halsen.
[29:32 - 29:34] Ingenting upphöjt med att göra utan den binder på utsidan
[29:34 - 29:37] och stabiliserar den här interaktionen ytterligare.
[29:37 - 29:40] Sen kommer vi också få cytokiner som lydsöndrar
[29:40 - 29:42] som antigenpresenterande cellen
[29:42 - 29:45] som påverkar tescellen att differentiera till olika
[29:45 - 29:47] till hjälparcellstugor,
[29:47 - 29:49] som TR1, T2, T17,
[29:49 - 29:51] till follikulära hjälparceller
[29:51 - 29:55] eller inducerbara regulatoriska celler.
[29:57 - 30:06] Så det vi har fått är den här bilden, vi har den nitiska cellen som blir aktiverad.
[30:06 - 30:10] Den blir aktiverad efter en bindbrink limikrob. Vi får en ökad migration.
[30:10 - 30:16] Den treditiska cellen kommer in till tesensområdet med uttryckande av MHC-molekyl och peptid
[30:16 - 30:18] men även kostimmoneturgiska molekyler.
[30:18 - 30:21] Fåglar och interaktion med en tesensam AHNT-sensusektor
[30:21 - 30:26] som känner igen i MHC-molekylen och peptiden plus den kostimmoneturgiska molekylen
[30:27 - 30:30] aktiverar vi och driver en tollifleration och expansion av
[30:30 - 30:32] mykroospecifika tesel.
[30:35 - 30:38] Det som händer under betingelsen när vi istället plockar upp
[30:38 - 30:41] apoptotiskt kroppseget material är att vi får hela
[30:41 - 30:43] tiden en viss migration inom detta.
[30:43 - 30:45] Det är inte tillnärmelsevis samman som vi får när vi
[30:45 - 30:48] binder in och vi får ett kraftigt uppväxelinnehav,
[30:48 - 30:50] CSI-AHU, men det sker hela tiden när
[30:50 - 30:52] viss migration använder den politiska cellen
[30:52 - 30:53] som tar upp kroppsegetmaterial.
[30:54 - 30:55] När de kommer in till
[30:57 - 31:01] blev knutna så kommer de dock att uttrycka mindre
[31:01 - 31:05] peptider på ytan på MHC-molekylerna och
[31:05 - 31:09] framför allt kommer de inte uttrycka kostimmunatoriska molekyl.
[31:09 - 31:11] Det gör att om en T-cell nu har slunkit
[31:11 - 31:14] igenom T-MUS och den negativa selektionen
[31:14 - 31:16] fortfarande har en T-cellsreceptor
[31:16 - 31:18] som kan känna igen kroppsegna
[31:18 - 31:19] tesen innan den presenteras
[31:19 - 31:22] på MHC-molekylen, får de bara signal 1
[31:22 - 31:25] och den kroppsegenspecifika T-cellen
[31:25 - 31:27] kommer inte att expandera.
[31:27 - 31:30] Den kommer antingen att gå i energi, eventuellt
[31:30 - 31:32] bli en regulatorisk teser, men den kommer inte
[31:32 - 31:35] att bli en expansion av en effektortesel här.
[31:36 - 31:40] Vän av ordning säger ju att den den dritiska cellen
[31:40 - 31:43] kommer ju att både äta kroppsligt material och
[31:43 - 31:45] bakterier ut i den perifera vävnaden
[31:45 - 31:48] och då kommer vi ju att få en ökad migration av
[31:48 - 31:49] de här elektriska cellerna in.
[31:49 - 31:52] De kommer att uttrycka kostintillverkande monopyler
[31:52 - 31:54] och binda dem till en T-cells
[31:54 - 31:57] till den som känner igen bakterierutiner, kommer de kunna expandera
[31:57 - 31:59] för nu får de båda signaler.
[31:59 - 32:00] Men det kommer ju också kunna ske
[32:00 - 32:03] samma sak om det finns T-celler
[32:03 - 32:07] som har en T-cellsreceptor
[32:07 - 32:11] som binder till kroppseget material när det presenteras.
[32:11 - 32:15] Detta blir ju ett potentiellt problem.
[32:15 - 32:17] Det man ska tänka då är att detta är någon
[32:17 - 32:19] ska ta med sig den här beräkningen
[32:19 - 32:21] är att T-cellen, så fort den kommer ut från T-mus
[32:21 - 32:23] och begärs ut som den är i T-cell
[32:23 - 32:27] kommer den ju ha möjlighet att det här sker,
[32:27 - 32:31] stängas av när den möter kroppsligt material.
[32:31 - 32:33] Detta kommer att ske hela tiden.
[32:33 - 32:35] Det här är då först när vi får en inflammation,
[32:35 - 32:39] en infektion, som den här bitiska cellen kommer att komma fler.
[32:39 - 32:43] Det här kommer att kunna ske tidsmässigt betydligt oftare än det här.
[32:43 - 32:46] Men vi säger ju inte att den här T-cellen fortfarande,
[32:46 - 32:47] den kommer ut från T-mus,
[32:47 - 32:51] inte kan då ha oturen att kunna komma till en dritisk cell
[32:51 - 32:55] som dels presenterar kroppsselektider
[32:55 - 32:57] och har blivit aktiverad av en pant.
[32:57 - 32:59] och samtidigt en kroppsägande.
[33:01 - 33:04] Nylig forskning har visat att det som oftast händer i de här fallen
[33:04 - 33:07] är att kroppseget material som kommer in i en fagosom
[33:07 - 33:11] jämfört med bakterieuppgivelse kommer in i en annan fagosom
[33:11 - 33:13] så kommer det här materialet
[33:13 - 33:16] där det finns pamps att presenteras betydligt
[33:16 - 33:19] mer effektivt på MAC-hemvården
[33:19 - 33:21] och gör att det är lägre sannolikhet att binda
[33:21 - 33:23] till en outreaktiv tesel.
[33:23 - 33:25] Det förhållande av då T-celler
[33:25 - 33:27] det antigen som presenteras
[33:27 - 33:31] som kommer från kroppseget material som saknar pamps i det här fallet
[33:31 - 33:35] det presenteras mindre effektivt.
[33:35 - 33:37] Istället presenteras det som kommer härifrån.
[33:37 - 33:39] Men
[33:39 - 33:41] det kommer alltså ske att den här sannolikheten
[33:41 - 33:43] att det här fortfarande kan ske
[33:43 - 33:45] och det är antagligen det här som sker
[33:45 - 33:46] vid vissa tillfällen när vi kan få
[33:46 - 33:49] autorektiva teser som aktiveras
[33:49 - 33:51] därför att de har då blivit aktiverade
[33:51 - 33:55] vid närvaro av en inflammation.
[33:55 - 33:57] Och då fått båda signalerna
[33:57 - 34:01] signal 1 och Cimal 2.
[34:01 - 34:05] Så om vi nu tänker på att det behövs olika T-celler
[34:05 - 34:11] för att bekämpa olika typer av patogener.
[34:11 - 34:15] Och man kan då dela upp de här då DVD-CED 8-positiva T-celler
[34:15 - 34:18] och CD4 positiva T-celler.
[34:18 - 34:21] TD4-outrovitiva T-celler kan vi då egentligen dela upp i två huvudtyper
[34:21 - 34:25] de som stannar kvar i lymfknutan, lymfknutar, residenta
[34:25 - 34:27] och då är det T7-likulära hjälpas
[34:27 - 34:34] som har sin uppgift att hjälpa B-celler att bli mer effektiva på att utsöndra
[34:34 - 34:39] eller bilda ett minnes-B-celler med hög antingen specificitet.
[34:39 - 34:43] Och det är då viktigt för att bekämpa till exempel extra serviabakterier.
[34:43 - 34:46] Och sen har vi då de som kommer ut i periferin,
[34:46 - 34:48] till exempel T1-celler eller T17-celler
[34:48 - 34:54] som de kan behövas för att hjälpa till att aktivera celler
[34:54 - 34:57] av medfödda immunsystem.
[34:57 - 35:00] Så om vi nu går tillbaka till emot täckning igen.
[35:00 - 35:03] Och för att kunna titta på det här sista
[35:03 - 35:05] med differentieringen av olika teser
[35:05 - 35:07] och vad som händer med en lymfknuta
[35:07 - 35:11] resident av tesen så behöver vi göra en förstoring av detta
[35:11 - 35:13] område.
[35:13 - 35:16] Och då ska vi göra det här.
[35:16 - 35:19] Vi gör en förstoring av det här området
[35:19 - 35:21] vi vill göra en förstoring av lymfknut.
[35:27 - 35:31] Och vi sätter då den dritiska cellen.
[35:31 - 35:33] Vi börjar med att rita vår
[35:33 - 35:36] hiv här.
[35:43 - 35:46] Här har vi hiv-strukturer.
[35:49 - 35:51] Och vi hade sen då
[35:51 - 35:55] T-cellen.
[35:57 - 36:17] Och den här lymfkniven
[36:17 - 36:21] och den här lymfkniven uttryckte då på sin yta
[36:21 - 36:25] MHC+2 molekyler.
[36:27 - 36:35] Det är då plus peptid plus peptidböjer.
[36:35 - 36:43] Bakterieeffektiv, det vill säga högtider som kom ända härifrån från början.
[36:43 - 36:46] Och det presenteras här på ytan.
[36:46 - 36:54] Och till detta kan då Teselens Tsesels receptor vinna.
[36:57 - 36:59] PCR som interagerar.
[36:59 - 37:01] Och det var det här då som gällde.
[37:01 - 37:03] Här har vi då gett signal 1.
[37:03 - 37:07] Och sen hade vi kostimulatoriska molekyl som utrycks här också.
[37:16 - 37:25] Kostimulatoriska molekyl.
[37:27 - 37:33] CD-80
[37:33 - 37:35] CD86.
[37:35 - 37:41] Detta ledde då till att Tselden kunde börja proleferera.
[37:41 - 37:47] Vi fick en expansion av de här Tselme.
[37:49 - 37:55] Alltså en prolyfiration.
[37:57 - 37:59] Av Tselle.
[37:59 - 38:01] Och det är då med hjälp av IL2.
[38:03 - 38:05] Av Tselle.
[38:05 - 38:09] På ytan av Tselle.
[38:09 - 38:13] Som sagt, vi kunde behöva olika typer av T-celler i det här fallet.
[38:13 - 38:17] Och beroende på den cytokidmiljö som sker här förutom produktionen
[38:17 - 38:19] så får vi också en differentiering.
[38:19 - 38:25] Och vill vi nu i det här fallet kunna aktivera och hjälpa Tseller ytterligare.
[38:25 - 38:27] Så blir de här T-cellerna det som vi kallar för T.
[38:27 - 38:29] på likulära hjälpmedel.
[38:29 - 38:31] Eller Tf-celler.
[38:31 - 38:37] Som då uppreglerar på sin yta kemochin-receptorer
[38:37 - 38:39] som gör att de beger sig mot T-cellsområdet.
[38:39 - 38:41] Så mot B-cellsområdet.
[38:41 - 38:43] Och det är då CxR5.
[38:43 - 38:45] Som går upp.
[38:45 - 38:48] Och för att komma ur T-cellsområdet
[38:48 - 38:51] eller B-cellerna som medreglerar mot CCR7.
[38:51 - 38:53] Det gör att T-cellen beger sig mot B-cellsområdet.
[38:53 - 38:56] Så här ska vi bara sätta en liten
[38:57 - 39:21] På andra sidan har vi då B-cellsområdet.
[39:21 - 39:23] B-cellsfolycken.
[39:27 - 39:35] Och Ib-cellsområdet finns ju då B-celler.
[39:35 - 39:37] Här har vi namnet.
[39:37 - 39:46] På sin yta har jag de här B-cellerna, B-cellsreceptorer eller ytbundna antikroppar.
[39:46 - 39:51] Den här B-cellen som är ritad här då, har på sin yta en B-cellsreceptor
[39:51 - 39:56] som kan binda till antigen från.
[39:57 - 40:21] Bakterier.
[40:21 - 40:23] Och det här antigenet kan då komma in i lymfan här.
[40:23 - 40:27] Och beslut kan då binda på ytan.
[40:27 - 40:53] Detta gör att den här B-cellen nu aktiveras av att den binder in med sina utreceptorer till antigen.
[40:53 - 40:56] Vissa av de här kanske kan binda till flera samtidigt.
[40:57 - 41:05] Den här B-cellen sitter ihop här på något sätt och på så sätt aktiverar B-cellen effektivt.
[41:05 - 41:10] B-cellen kommer att göra, när den blir aktiverad av sin inbillning av antingen,
[41:10 - 41:14] är att bege sig mot B-cellsområdet.
[41:14 - 41:21] Den här B-cellen kommer, förutom att göra detta också då den har på sin yta,
[41:21 - 41:25] antikroppar som binder in till antingen, att kunna internalisera den här.
[41:27 - 41:36] Och i sin tur kunna presentera de här på ytan med hjälp av Hemmacirklas 2.
[41:36 - 41:40] Den kan ta in antingenet.
[41:40 - 41:45] Det graderar detta och presenterar det på Emmacirklas 2 molekyl.
[41:45 - 41:48] Där har vi nu då återigen
[41:48 - 41:56] Hemmacirkulation klass 2 molekylen, men det viktiga
[41:57 - 42:05] plus peptid, bakterie,
[42:05 - 42:07] peptid.
[42:07 - 42:12] Den kommer att presentera det och till det här området har vi nu också rekryterat
[42:12 - 42:18] de T-foriculära hjälpacellerna genom att de har uppreglerat CC5 och CC7 nedreimerat.
[42:18 - 42:21] Å andra sidan då, när det gäller B-cellen,
[42:21 - 42:26] så har den ju hålcydellen ett schack i B-censamrådet av att den uttrycker Cxia5.
[42:27 - 42:33] Då behöver vi den göra tvärtemot, nämligen nedreglerad Cxia5
[42:33 - 42:42] och faktiskt uppreglerad CCR7, vilket gör att vi då får den här migrationen.
[42:42 - 42:45] Det är det som leder till detta här.
[42:51 - 42:57] Migrationen som rör sig hit och här kommer de här två att mötas och det kommer nu
[42:57 - 43:00] att få interaktion mellan en B-cell som ser ut
[43:00 - 43:03] att röra sig mot Cx2-mörkdjuren och T-hjälparsälen som
[43:03 - 43:07] synita uttrycker en TCR-receptor.
[43:07 - 43:08] TCR-receptor.
[43:09 - 43:12] Där får vi nu TFO-cellen.
[43:14 - 43:18] Den uttrycker sin TCR-receptor.
[43:18 - 43:20] Och vi kan då få en interaktion här i Mälaren.
[43:21 - 43:24] Och den här TCR-cellen kan nu ge
[43:24 - 43:27] överlevnadssignal till den här och aktivera den
[43:27 - 43:30] med den här B-cellen, så att den här B-cellen nu,
[43:30 - 43:34] tillsammans med den till polikulära hjälper cellen,
[43:34 - 43:39] ger sig av, djupare in i B-cellsmöret och skapar
[43:57 - 44:00] eller ett JM-nancentrum.
[44:03 - 44:10] Och det här JM-centret finns det ju en mörk zon, eller dark zone.
[44:17 - 44:22] I vilken det sker nu prolifation av de här B-cellerna.
[44:27 - 44:36] De här B-cellerna genomgår somatisk hypermutation, det vill säga
[44:36 - 44:42] punktmetationer i den antigenbindande delen, och att det blir mörkt
[44:42 - 44:45] här beror på att det är en väldig massa B-celler som delar på oss här inne.
[44:45 - 44:56] Och på så sätt också försöker förändra och förbättra sin antigenspecificitet.
[44:57 - 45:09] På vägen här får vi också en viss utsöndring av vissa plasmaceller som först utsöndrar
[45:09 - 45:19] vissa antikroppar innan de har börjat gå in och genomgå den somatiska hypermutationen så här så vi får också en
[45:19 - 45:25] Här får vi också plasmaceller som är kortlivade.
[45:27 - 45:34] Kortlivade plasmaceller.
[45:34 - 45:40] Som då framför allt är IG-m.
[45:40 - 45:49] Atlen på, ska vi inte kalla dem B-celler, så kan man PC här.
[45:49 - 45:51] Plasmaceller.
[45:51 - 45:57] Och sen så på de andra då som går vidare in och bildar detta.
[45:57 - 46:01] B-cellerna nu som genomgår sin somatiska hypermutation.
[46:01 - 46:07] De behöver ju då igen ut och på något sätt se vilka av de här som har förändrat
[46:07 - 46:11] sin B-cellsrecept och att jag blir mer bättre på att binda till antigen.
[46:12 - 46:15] Och i det här fallet då så tar vi in ytterligare en celltyp.
[46:17 - 46:21] Som vi kallar för en folikulär, en bitisk cell.
[46:22 - 46:25] Kom ihåg att detta har ingenting med de här den bitiska cellerna att göra.
[46:25 - 46:27] De har bara olyckligt fått samma namn.
[46:27 - 46:30] Därför att som bilden gör här visar här
[46:30 - 46:32] är att de är
[46:32 - 46:36] också har mycket långa armar som sitter inne och har på så sätt
[46:36 - 46:37] plockat till sig antigen.
[46:39 - 46:40] Det är då FDC:s.
[46:41 - 46:44] Men de degraderar inte det här antigenet. De fungerar egentligen mer som ett flugpapper.
[46:49 - 46:51] Här sitter det återigen bakterieantigenet.
[46:52 - 46:53] Fast här.
[46:57 - 46:58] Så de här ...
[47:05 - 47:08] Och då kan de B-celler nu som kommer ut här,
[47:09 - 47:10] kommer att kunna
[47:12 - 47:13] rycka åt sig antigenet.
[47:15 - 47:17] De B-celler som har en bättre B-cellsreceptor.
[47:19 - 47:22] Än de andra. Det kommer alltså ske en selektion för de här B-cellerna som har högst
[47:23 - 47:25] förmåga att plocka i antigenet därför att de
[47:26 - 47:27] kan ni se.
[47:27 - 47:45] inte bara är här ute utan som även går in i aminalcentra.
[47:51 - 47:52] Tf-celler
[47:54 - 47:55] som också
[47:56 - 47:57] kommer in
[47:57 - 47:59] i detta område här.
[48:03 - 48:07] Kommer också in i järnmalcentrat och på så sätt kan ge de här B-cellerna
[48:08 - 48:10] som har den högsta affiniteten.
[48:11 - 48:13] De kan binda till antigenet
[48:13 - 48:17] selektera för dessa, så att vi ur detta järnmalcentra,
[48:17 - 48:20] där vi nu hade två saker som skedde.
[48:21 - 48:23] Affinitetsmognad,
[48:23 - 48:26] vilket sker genom somatisk argumentation.
[48:28 - 48:30] Affinitetsmognad.
[48:53 - 48:56] Att vi kunde ändra skaftet på antikroppen här.
[48:57 - 48:59] Och gå från IGM
[49:00 - 49:02] till andra isotoper.
[49:03 - 49:05] Så vi har det som kallas för isotytyp.
[49:07 - 49:08] Switch.
[49:13 - 49:17] IGM till IGG-pojk.
[49:27 - 49:33] IGG. IGG, IG, IG, IG, IG, IGE.
[49:43 - 49:45] Och det som det här nu till slut ger ledig tillvaro
[49:46 - 49:49] att de här B-cellerna som kommer ut härifrån
[49:53 - 49:54] kommer jag att få
[49:57 - 50:00] Hög.
[50:03 - 50:04] Affina
[50:05 - 50:06] Dels
[50:07 - 50:08] Ett
[50:10 - 50:11] Minnes
[50:14 - 50:16] Ett celler
[50:17 - 50:19] Eller
[50:20 - 50:21] Eller ock
[50:22 - 50:23] Långgivare
[50:27 - 50:56] Nu får vi höra
[50:56 - 50:59] Plasmaceller då.
[51:24 - 51:25] Som du kan utsöndra.
[51:25 - 51:26] Antikroppar.
[51:26 - 51:32] Plasmaceller. De placerar vi antingen ut i perifer vävnad
[51:33 - 51:35] ifall det här skulle kunna vara tarmen till exempel.
[51:35 - 51:36] Då placerar vi de här
[51:37 - 51:40] plasmacellerna i närheten här så de kan utsöndra det här.
[51:41 - 51:42] Antikropparna
[51:42 - 51:45] i närvaro så att de kan transporteras ut
[51:45 - 51:47] över epitetet om det skulle vara IGA.
[51:48 - 51:49] Vi kan också presentera de här
[51:50 - 51:51] placerade
[51:52 - 51:53] plasmacellerna
[51:56 - 51:56] hela vägen.
[51:56 - 52:20] Tillbaka i benmärgen.
[52:20 - 52:21] Elle och effekten vi får av detta är då att de här
[52:22 - 52:26] fortsätter under den här blodkärlen ner här och förenklar lite grann för oss.
[52:26 - 52:39] Så får vi då de här B-sändarna, som plasma och söndrar, som har utsöndrat sina antikroppar.
[52:41 - 52:43] Att när du kunde komma ut i vävnaden
[52:44 - 52:46] antikropparna utsöndras.
[52:52 - 52:54] De kommer ut i den perifera vävnaden.
[52:56 - 53:00] Där man då kan utföra effekter och funktion.
[53:02 - 53:03] Nu går vi tillbaka igen.
[53:06 - 53:08] Tittar vad jag behöver olika
[53:09 - 53:11] T-celler att aktiveras.
[53:12 - 53:15] Vi har nu börjat med att studera vad som händer med de lymfknutresidenta T-cellerna.
[53:16 - 53:17] Vad de gör.
[53:21 - 53:24] De lämnar dem till förläkarlärare. Lämnar då ej lymfknutar.
[53:25 - 53:25] Så i T-cellsavrådet, det var det vi
[53:26 - 53:27] försökt rita nu.
[53:27 - 53:31] Här hade vi den dritiska cellen som har plockat upp ett antigen.
[53:31 - 53:34] Men de dritiska cellerna använder
[53:35 - 53:37] fagocytiska receptorer för att få upp detta
[53:37 - 53:38] och pinocytiska.
[53:39 - 53:43] De behöver inte några specifika receptorer för detta. Utan de tar bara upp antigen
[53:43 - 53:43] med hjälp av
[53:45 - 53:45] fagocytos.
[53:46 - 53:48] De kan då degradera de här proteinerna
[53:49 - 53:50] och det finns preptider i dem.
[53:50 - 53:53] Som de sedan kan prenumerera på ytan och hemma hos cirklar två mål fyra.
[53:54 - 53:54] De blir exogent antigen.
[53:55 - 53:56] Detta kan då
[53:56 - 53:58] aktivera till hjälpacellen.
[53:58 - 54:01] Och den här hjälpacellen kan då vara med
[54:01 - 54:03] och presentera den här för B-celler.
[54:03 - 54:04] Lika B-celler då?
[54:04 - 54:07] Det är de här B-cellerna som har plockat upp ett antigen.
[54:07 - 54:11] Till skillnad från den dundriska cellen behöver nu B-celler för att
[54:11 - 54:12] vara effektiva och ta upp ett antigen.
[54:12 - 54:14] En ytreceptor
[54:14 - 54:16] B-cellsreceptor som kan binda effektivt
[54:16 - 54:17] eller antingen.
[54:17 - 54:18] På så sätt
[54:18 - 54:19] plocka upp antigenet
[54:20 - 54:22] degraderade och presenterade
[54:22 - 54:23] på ytan.
[54:23 - 54:25] Det är samma peptiv som kommer här
[54:25 - 54:26] som är samma optimala.
[54:26 - 54:42] Det viktiga här är vad den här bilden också försöker visa.
[54:42 - 54:45] Att man kan ha en B-cells epitop som sitter här
[54:45 - 54:47] och en T-cells epitop som sitter här.
[54:47 - 54:51] B-cellens ytreceptor behöver inte känna igen exakt samma peptid
[54:52 - 54:54] på ytan av B-cell av det här antigenet.
[54:54 - 54:56] Det viktiga är att antingen ett innehåll samma
[54:56 - 54:59] epitiv som det här. Men här använder
[54:59 - 55:02] en ytreceptor som vinner till det här och tar
[55:02 - 55:04] in det och på så sätt är det det som den känner igen.
[55:04 - 55:07] Och med åker då hela proteinet och
[55:07 - 55:09] peptiden som sedan presenteras.
[55:10 - 55:12] Gick det då att det är samma peptid i slutändan
[55:12 - 55:13] som hamnar här.
[55:14 - 55:15] Som var den som den vita cellen
[55:15 - 55:17] presenterade här till hjälp av celluminna.
[55:18 - 55:21] Då bildas ett extra cellulärt fosikt
[55:21 - 55:23] där vi får kortlivade plasmaseller som ytterligt
[55:23 - 55:24] söndrar antikroppar,
[55:25 - 55:26] A-IGM, de här alltså inte
[55:26 - 55:27] switchet.
[55:44 - 55:49] In här i då. De tefolikulära hjälpaceller som nu
[55:49 - 55:53] kan känna igen antigenet från det folikulära
[55:54 - 55:56] de B-celler som har plockat till sig antigenet från en
[55:56 - 56:00] folikulära den vitiska cellen kan nu få hjälp av den polikulära T-hjälpacellen.
[56:01 - 56:02] Folikulära den vitiska cellen
[56:03 - 56:04] har plockat på sig antigen
[56:04 - 56:07] detta antigen innehåller samma peptid
[56:08 - 56:09] som
[56:09 - 56:12] B-cellen kan presentera
[56:12 - 56:14] före till folikulära hjälpacellen.
[56:14 - 56:16] På så sätt kan man nog selektera
[56:16 - 56:17] för de här.
[56:21 - 56:23] Här har vi aminalcentireaktionen igen.
[56:25 - 56:26] Vi har de delande
[56:26 - 56:29] vescellerna i en Dark zone där de
[56:29 - 56:30] prolyfererar dem genomgår somatisk
[56:31 - 56:31] hypometation.
[56:33 - 56:34] Vi kan då selektera,
[56:34 - 56:36] ska du selektera för de som binder med högsta
[56:36 - 56:37] för mitt högsta för 90-talet?
[56:38 - 56:39] Det gör de genom att komma ut
[56:40 - 56:41] i Lightzone.
[56:42 - 56:44] Här kan de plocka till sig antigenet
[56:44 - 56:46] presenterade för att de får överleva sina
[56:47 - 56:48] överlevnadssignaler.
[56:48 - 56:51] De som inte är lika effektiva får inte överleva
[56:51 - 56:52] signaler och kommer att dö av
[56:53 - 56:54] och så sett selektera för de högsta
[56:54 - 56:55] effekterna.
[56:55 - 56:56] Och ur jämnande
[56:56 - 56:59] sedan får vi då minnesbeceller och plasmaseller
[56:59 - 57:02] som då dels plasmonsellerna som utsöndrar antikroppar
[57:02 - 57:06] med hög affinitet, eller minnesbeceller som cirkulerar i vävnaden
[57:07 - 57:11] och har på sin yta höga fina B-cellsreceptorer.
[57:14 - 57:17] Dels, vi får en hög isotch som gör
[57:18 - 57:21] att vi går från IGMIGD till IGIGA eller IGIGE
[57:22 - 57:24] och de här antikropparna som ansitter på ytan
[57:24 - 57:26] eller som fotoseseneras. Somatiska ytpermodern
[57:26 - 57:29] möjliggör selektion.
[57:32 - 57:36] Och vi får bildning av plasmaseller eller minnesbeceller.
[57:38 - 57:44] Plasmasellerna dirigerar vi väg antingen ut till den perifera vävnaden.
[57:44 - 57:48] Om det är en vävnad till exempel i tarmen där vi utsöndrar IGA:n, placerar vi dem i närheten
[57:49 - 57:52] så att det är enkelt att transportera ut IGA över tarm-epitetet.
[57:53 - 57:55] Eller så sätter vi dem i benmärgen
[57:56 - 58:01] när de t.ex. IGG utsöndras för att komma rakt ut i blodet.
[58:02 - 58:03] Och vi placerar dem också i
[58:04 - 58:06] lymfknutar eller sekundära
[58:08 - 58:09] lymfoider och garn.
[58:10 - 58:13] De här antikropparna som utsöndras kan då hjälpa
[58:13 - 58:16] förstärka effekterna de medför i myntsystemet.
[58:17 - 58:21] Detta kan deras ske genom att de först binder in till antigen
[58:21 - 58:26] som vi sedan kan binda in till makrofager
[58:26 - 58:30] ner på FC-receptorer som binder de här bitarna av antikroppar,
[58:30 - 58:32] som då kan degradera toxinerna,
[58:32 - 58:34] det vill säga att makrofagers Novakapacitet
[58:34 - 58:37] kan degradera toxiner utan att själva bli förgiftade av det.
[58:38 - 58:43] Det är också oxonisering där makrofager kan binda
[58:43 - 58:46] till ytreceptorn, till FC-delen av antikroppar,
[58:46 - 58:50] som har bundit in till bakterier,
[58:50 - 58:53] som har gjort dem mer lätt igenkännliga för
[58:53 - 58:56] makrofager med hjälp av dess FC-receptorer,
[58:56 - 58:58] men det innebär att de blir effektivare av detta.
[59:00 - 59:05] Och antikropparna kan då också göra att de aktiverar komplementet,
[59:05 - 59:08] vilket gör komplementkedjan aktiverad,
[59:08 - 59:11] och i slutändan, en av de effekt och målen i effekt och mekanismerna,
[59:11 - 59:16] var ju att komplementet kunde slutstansa hår med hjälp av maktkomplex
[59:16 - 59:21] och på så sätt göra att bakterien lyseras.
[59:21 - 59:24] På så sätt förstärker det allaktiva immunsvaret,
[59:24 - 59:26] det medför det immunsvaret.
[59:26 - 59:27] av antikroppar.
[59:27 - 59:34] Ett exempel man kan tänka sig här som vi också ska ta med är mastceller.
[59:34 - 59:38] Det finns också i perifer vävnad, såsom makrofag.
[59:38 - 59:44] Man ställer utrymmelsen utan en mängd av FC-receptorer,
[59:44 - 59:48] men de är riktade mot IGE-antikroppar.
[59:48 - 59:52] De har väldigt hög affinitet från IGE-antikroppar.
[59:52 - 59:56] Det som händer i det här fallet är att IGE-antikroppar som frisätts
[59:56 - 60:00] kommer att kunna binda direkt till mastcellen
[60:00 - 60:04] utan att mastcellen redan innan har bundit in,
[60:04 - 60:07] eller utan att antikroppen har bundit in till antigen.
[60:07 - 60:12] Så de här mastcellerna är alltså redan under de här betingelserna,
[60:12 - 60:13] innan de har bundit in antigenet,
[60:13 - 60:16] så finns de redan på ytan av mastcellen.
[60:16 - 60:18] Så IEA är fullt mer granen.
[60:19 - 60:23] Det som sedan händer är att när de här ytantikropparna
[60:23 - 60:26] som nu sitter bundna med hjälp av FC-receptorer,
[60:26 - 60:30] till mastcellen binder in, så kommer de att krosslinka,
[60:30 - 60:33] den kommer att brinna till flera FC-receptorer samtidigt,
[60:33 - 60:35] vilket ger en signal in i mastcellen att
[60:35 - 60:39] nu utsöndra granulle, som de hade innan,
[60:39 - 60:41] vilket vi ser här, en aktiverad mastcell,
[60:41 - 60:43] som nu har tömt ut alla sina granuller här.
[60:43 - 60:44] Varför gör de det här nu?
[60:44 - 60:46] Vad är anledningen med detta?
[60:46 - 60:50] IGE är ju viktigt mot maskinfektion.
[60:50 - 60:52] Och här är det anledning till detta.
[60:52 - 60:54] Här sitter mastcellerna,
[60:54 - 60:56] de är för små för att kunna
[60:56 - 61:02] äta upp en hel mask, till exempel.
[61:03 - 61:06] Och det gör att istället utsöndra
[61:06 - 61:09] de sina lytiska substanser och försöker i så fall göra hål i
[61:10 - 61:16] mastcellen, i masken som nu finns här i.
[61:18 - 61:22] Och den här parasiten nu, vi kan också tänka oss,
[61:22 - 61:24] den är så stor så vi försöker göra istället för att äta upp den
[61:24 - 61:26] att klämma ut den genom sammandragningar,
[61:26 - 61:27] och glatt muskulatur.
[61:27 - 61:31] Och det sker genom den här histaminen som också utsöndras här.
[61:32 - 61:35] Och på så sätt försöker då immunsystemet att på så sätt göra sig
[61:35 - 61:38] av med patiener som är för stora för att accepteras.
[61:39 - 61:41] Och i den här processen då är mastcellerviktiga.
[61:42 - 61:45] Problemet är bara det att det som vi nu oftast hör
[61:45 - 61:49] och när vi hör om IGE är att IGE-antikroppar
[61:49 - 61:53] också kan binda till det som vi kallar för allergener,
[61:53 - 61:56] det vill säga något som uttrycks såsom från
[61:56 - 61:59] jordnötter eller från pollen.
[61:59 - 62:03] Vilket då också kommer att binda till ytan på mastceller.
[62:03 - 62:08] Och vi kommer att få en prissättning av istaminer och vi kommer att få exakt samma sammandragningar.
[62:09 - 62:12] Men i det här fallet, istället för att försöka klämma ut en parasit i tarmen,
[62:13 - 62:17] får vi sammandragningar i lungan och vi får en astmatisk reaktion.
[62:17 - 62:21] Och varför vi vill visa det här är att detta förklarar varför det sker så fort.
[62:22 - 62:26] Vi har mastceller som redan från början har färdigintresserade granuliner,
[62:26 - 62:31] vi har på ytan av de här mastcellerna, IGE med hög affinitet
[62:31 - 62:35] mot alla gener, eller mot parasiter.
[62:35 - 62:39] I det här fallet då mot alla gener och när alla gener binder
[62:39 - 62:43] så sker den här utsöndringen inom minuter
[62:43 - 62:45] vilket gör att vi får en väldigt snabb reaktion.
[62:46 - 62:48] Så detta är då ytterligare en effekt av mekanism
[62:48 - 62:52] när det gäller optionisering
[62:52 - 62:55] eller ytantikroppar som binder på en mastcell
[62:56 - 62:58] till diggranulering.
[62:59 - 63:06] Så om vi nu bara ska sammanföra bilden, sista bilden av detta,
[63:06 - 63:18] så har vi alltså frisättningen av antikroppar, som har utsöndrats
[63:18 - 63:22] från plasmasscellen, och i det här fallet nu kan binda till ytan
[63:22 - 63:26] på en mastcell.
[63:26 - 63:27] edd cell.
[63:50 - 63:55] Här har vi mastceller.
[63:55 - 63:55] recimentorer.
[63:56 - 64:00] Och i det här fallet när det gäller dem så är det framförallt då FC.
[64:24 - 64:26] Vilket gör att de här mastcellerna nu också
[64:26 - 64:30] med hjälp av sina FC-receptorer och sin ytantikropp
[64:30 - 64:32] bundna till dessa kan bli bra
[64:32 - 64:36] given av den inflammatoriska reaktionen
[64:36 - 64:39] om vi har ytantikroppar, om vi har ytan,
[64:39 - 64:42] om vi har antikroppar redan sesenerade i det här fallet.
[64:56 - 64:58] <|nospeech|>
[64:58 - 65:03] <|nospeech|>