medical-notes/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Emotioner.md

source, lecture, block

source	lecture	block
Gabriels anteckningar	Emotioner	3

Emotioner

Emotioner

• ​ Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info.

I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information.

Prefrontal associationscortex

• ​ Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande, planering, impulskontroll osv.)

Limbisk associationscortex

• ​ Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus, thalamus, hypothalamus mm.
• ​ Bearbetar emotioner och känslor på olika vis.

• ​ Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering (hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight vid fara/rädsla/hot osv).

PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder

• ​ Påminner om “posterior-parietalkortex”. Information från olika sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) → högre bearbetning.

• ​ Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi upplever och interagerar med omgivningen.

• ​ Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett tillämpligt sätt (t.ex faror) → emotioner är därför viktig för artens överlevnad.

• ​ Det finns olika typer av emotioner

Primära emotioner

• ​ Universella, medfödda emotioner

• ​ T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro

Sekundära emotioner

• ​ Sociala emotioner (normer osv)

• ​ T.ex blyghet, skuldkänslor

Bakgrundsemotioner

• ​ Basala, långvariga tillstånd
• ​ T.ex lugn, spänd, välbefinnande. Frågor 1.​ Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga? 2.​ Vilka olika typer av emotioner finns det? 3.​ Vad menas med associationscortex? Vilka finns det?

Amygdala

• ​ En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro.

Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan.

Har en komplex uppbyggnad.

• ​ Amygdala har flera funktioner:

Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner.

Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och beteendemässig respons).

Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till minnen → emotionella minnen (återkommer).

Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm.

Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm.

• ​ Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons.

Low road – Snabba vägen

• ​ Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till amygdala.

• ​ Då skapas en direkt respons, likt en reflex.

Detta ger dock ingen möjlighet av inlärning/analys!

T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud.

Eller om man ser en pinne som liknar orm kan pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex

• ​ Dessa är medfödda och behöver ej läras in.

High road – Långsamma vägen

• ​ Afferent informationen når först en sensoriska associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når amygdala.
• ​ Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera eventuell fara och skapa emotionell respons.
• ​ T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne! → amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas.

!

!

• ​ Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är viktig för identifiering av fara.

• ​ För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex:

Till cortex, ffa limbiska associationscortex

• ​ Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv).

• ​ Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med minnesbildning).

Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam)

• ​ Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin, serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet & alertness → uppmärksamma på omgivningen.

Till hypothalamus

• ​ HT ansvarar för flera autonoma funktioner.

• ​ Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa stressrespons där “stresshormoner frisätts”:

Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts

Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol

• ​ Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls, mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning

Ger upphov till direkta muskelreaktioner

• ​ T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud.

• ​ “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt stilla. Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser. Frågor 1.​ Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer när den aktiveras?

Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls).

Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress svagare. Beteende

• ​ Det finns två former av stimulin.

!

Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar, automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras (belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning)

• ​ T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas

Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och framkallar emotioner.

• ​ T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne, försöker man undvika platsen.

• ​ Det finns två system som påverkar beteenden

• ​ Bestraffningssystemet – withdrawal

Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning

Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att öka/stimuleras

• ​ T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat (oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt upp nästa gång för att undvika straffet!

• ​ Belöningssytemet

Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra, alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning.

När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer hjärnan att motiveras att upprepa handlingen.

Mekanism

• ​ Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin.
• ​ Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva känslor

• ​ Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar (t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat).

Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat (US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och förväntningen justeras!

• ​ Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet.

Operationell betingning → beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna.

• ​ Trycker på knapp → får mat → jag trycker igen
• ​ Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen Frågor 1.​ Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem? 2.​ Vad menas med operationell betingning?

Beteendesignaler & minnen

• ​ Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken och kroppshållning som avspeglar emotioner.

• ​ T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje.

• ​ Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le) aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion, dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner.

• ​ Det finns olika typer av minnen

• ​ Emotionella minnen – amygdala

Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje.

Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej” beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer.

• ​ T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv.

• ​ Deklarativa minnen – hippocampus

“Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord.

Berör fakta såsom vad, när och hur något hände.

• ​ T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för någon annan Frågor 1.​ Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion? 2.​ Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen? Fear/contextual conditioning

• ​ Fear conditioning

Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att försöka undvika (blir en conditioned stimuli).

Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen.

• ​ Contextual conditioning

Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala.

Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande.

• ​ T.ex tandvårdsrädsla

Fear conditioning

• ​ Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned stimuli (CS).

• ​ T.ex ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala → framkallar rädsla.

Contextual conditioning

• ​ Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus.
• ​ t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan aktivera amygdala → undvikande beteende Frågor 1.​ Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel. Hormonella mekanismer och minnesfunktioner
• ​ Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner.

• ​ Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras.

NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”:

• ​ A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus (NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS.

NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning

• ​ Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts.

Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol:

• ​ Förstärker amygdala

• ​ Hämmar hippocampus

Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla)

• ​ Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering medvetet och omedvetet (“magkänsla”).

Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och logisk analys!

• ​ Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre utsträckning.

!

!

!

• ​ Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner.

Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya situationer.

Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem.

Funktioner när vanor bryts. Frågor 1.​ Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner? 2.​ Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara högst ansvarig för detta? 3.​ Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner?