medical-notes/content/Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor plugg.md

Föreläsning	Begrepp	Mitt svar	Hur lätt jag kan
Öga	Palpebrae	Yttersta lagret, latinskt för ögonlock	ÖVA
Öga	Conjunctiva	Slemhinna runt lismus mellan och ögonlock	slemhinna som täcker insidan av ögonlocken och främre sclera
Öga	Sclera	yttre vit, stram bindväv, skyddande
Öga	Cornea	yttre främre, genomskinlig, kollagenfiber vinkelrätt, avaskulär, näring via kammarvätska
Öga	Choroidea	mellanlager, vaskulärt, går över i	vaskulärt mellanlager; går över i corpus ciliare och iris
Öga	Retina	längst in fotokänslig och icke-fotokänslig
Öga	Corpus vitreum	glaskroppen inne i ögat
Öga	Corpus ciliare	ciliarkroppen håller i linsen via ciliarutskotten, finns två epitellager, här sitter både ring och radialmusklerna som kontrollerar både pupillernas utvidging och ihopdragning
Öga	Processus ciliares	ciliarutskott producerar kammarvätska som ger näring till lins och cornea
Öga	Iris	kontrollerar storlek på puppillen, förlängning av corpus ciliare, muskler
Öga	Pupilla	hålrum i mitten, vidgas i mörker, dras ihop i ljus
Öga	Papilla / Discus opticus	blinda fläcken där synnervens axon går ut ur ögat
Öga	Macula lutea	gula fläcken, 1.5mm2 rund bit rakt in i retina från pupillen
Öga	Fovea centralis	rund inbuktning i macula lutea med tappar
Öga	Nervus opticus	discus opticus → chiasma opticum
Öga	Chiasma opticum	50% av synnervsfibrerna kopplar om här
Öga	Tractus opticus	förbinder chiasma opticum och talamus
Öga	Radiatio optica	förbinder talamus och synkortex
Öga	Synkortex	del i l. occiptales
Öra	Auricula	örgonmusslan, bestämmer riktning och leder ljudet vidare
Öra	Meatus acusticus externus	hörselgången, leder ljud till trumhinnan
Öra	Membrana tympani	begränsar yttre och mellan, fäster mot malleus
Öra	Malleus	mellan, hammaren, tar upp vibrationer/förstärker och leder ljud till incus
Öra	Incus	mellan, städet, leder ljud vidare till stapes
Öra	Stapes	mellan, stigbygeln, leder ljud vidare till fenestra vestibularis
Öra	Fenestra ovalis (vestibularis)	gränsar mellan/inre, ovala fönstret, går in scala vestubulari
Öra	Fenestra rotunda (cochlearis)	runda fönstret, ljudet går ut här ifrån scala tympani
Öra	Tuba auditiva	rör mellan svalg och mellanöra, hjälper till att jämna ut tryck
Öra	Benlabyrint	hålrum i os temporalis där hinnlabyrinten ligger
Öra	Hinnlabyrint	cochlea + vesitbulsapparaten + båggångarna
Öra	Canalis semicircularis	båggångarna är hålrummet där ductus semicirculares är
Öra	Vestibulum	där utriculus och sacculus ligger
Öra	Cochlea	öronsnäckan
Öra	Ductus semicircularis	båggång, finns 3, här finns ampulla och crista ampullaris i en ände
Öra	Ampulla	finns en i änden på varje båggång, här hittas crista ampullaris och cupula
Öra	Crista ampullaris	finns en i änden på varje båggång, här hittas cupula	Sinnesepitel i ampullan; täcks av cupula
Öra	Utriculus	hinnsäck, här finns linjär acceleration
Öra	Sacculus	hinnsäck, här finns linjär acceleration
Öra	Macula
Öra	Ganglion Scarpa
Öra	Nervus vestibularis
Öra	Ductus cochlearis
Öra	Scala vestibuli
Öra	Scala media
Öra	Scala tympani
Öra	Lamina basilaris
Öra	Stria vascularis
Öra	Cortiska organet
Öra	Membrana tectoria
Öra	Ganglion spirale
Öra	Nervus cochlearis
Nervsystem – översikt	CNS	hjärna+ryggmärg
Nervsystem – översikt	PNS	nerver utanför CNS
Nervsystem – översikt	Afferens	in till CNS
Nervsystem – översikt	Efferens	ut från CNS
Nervsystem – översikt	Somatisk	Viljestyrd motorik + somatosensorik
Nervsystem – översikt	Visceral	signalr till/från inre organ
Nervsystem – översikt	ANS	autonyma nervsystemet, icke viljestyrda
Neuron	Soma	nervkropp, ofta stor, men kan variera
Neuron	Nucleus	kärna i soma
Neuron	Nucleolus
Neuron	Nissl-substans
Neuron	Dendrit
Neuron	Dendritic spine
Neuron	Axon
Neuron	Axonkägla
Neuron	Axonterminal
Neuron	Synaps	neuroners omkopplingsområde och mekanism
Neuron	Myelin	isolerar axon och ökar ledningshastigheten
Neuron	Retrograd transport
Neuron	Anterograd transport
Neuron – typer	Multipolärt neuron
Neuron – typer	Bipolärt neuron
Neuron – typer	Pseudounipolärt neuron	sitter i dorsalrotsgangliern
Neuron – funktion	Motoriskt neuron	efferent signal från CNS till muskel
Neuron – funktion	Sensoriskt neuron	afferent från sensor receptor till CNS
Neuron – funktion	Interneuron
Synaps	Presynaptiskt neuron
Synaps	Postsynaptiskt neuron
Synaps	Synaptisk klyfta
Synaps	Vesikel
Synaps	Transmittorsubstans
Synaps	Receptor
Glia	Schwanncell	PNS
Glia	Satellitcell	PNS
Glia	Oligodendrocyt	gliacell, liten rund, skapar myelin
Glia	Astrocyt	sitter i kapillärer, kan se dendriter i specialfärgning
Glia	Mikroglia	makrofag, avlång, liten
Glia	Ependymcell	sitter i centralkanalen och ventriklarna, där det finns CSF
Telencephalon	Hemispherium cerebri	hjärnhalva, sitter ihop med corpus callosum
Telencephalon	Fissura longitudinalis
Telencephalon	Fissura transversa
Telencephalon	Ventriculus lateralis (I–II)	en på varje hjärnhalva, ovanför thalamus och nedanför corpus callosum
Telencephalon	Gyrus precentralis	motorik
Telencephalon	Gyrus postcentralis	sensorik
Telencephalon	Sulcus centralis	övre centralfåran, delar precentralis och postcentralis
Telencephalon	Sulcus lateralis
Telencephalon	Lobus frontalis	motorik, övre beteende, kognition
Telencephalon	Lobus parietalis	somatosensorik
Telencephalon	Lobus temporalis	hörsel, lukt, minne, språk
Telencephalon	Lobus occipitalis	syn
Telencephalon	Insula	smak, ANS
Cortex cerebri	Lamina molecularis	yttersta få neuron
Cortex cerebri	Lamina granularis externa	korgceller stor i somatosensorisk
Cortex cerebri	Lamina pyramidalis externa	pyramidceller stor i motorik
Cortex cerebri	Lamina granularis interna	korgceller stor i somatosensorisk
Cortex cerebri	Lamina pyramidalis interna	pyramidceller stor i motorik
Cortex cerebri	Lamina multiformis	innersta kopplar till talamus
Substantia alba	Associationsbanor	kommunkationsbana internet i en hjärnhalva i fasciklar
Substantia alba	Commisurbanor	kommunkationsbana mellan hjärnhalvor, i bla corpus callosum, korsar mittlinjen
Substantia alba	Corpus callosum	största commisurbanan mellan hemisfärer
Substantia alba	Projektionsbanor	bana cortex till/från ryggmärg/talamus/hjärnstam
Substantia alba	Capsula interna	del av projektionsbanor, gr mellan - nucleus caudatus och nucleus lentiformis
Nuclei basales	Nucleus caudatus	motorisk plannering
Nuclei basales	Putamen	motorisk kontroll
Nuclei basales	Globus pallidus	reglerar motorisk aktivitet
Nuclei basales	Striatum	Nucleus caudatus + putamen; huvudsaklig ingång till de basala ganglierna	Nucleus caudatus + putamen; huvudsaklig ingång till de basala ganglierna
Diencephalon	Thalamus		en per hjärnhalva, sensorisk omkopplingsstation
Diencephalon	Metathalamus		syn och hörselomkoppling
Diencephalon	Hypothalamus		reglerar hypofysen, ANS och homeosteas
Diencephalon	Corpora mammillaria		del av hyptalamus, minnesfunktion
Diencephalon	Hypophysis		endokrina funktioner, horminfrisättning
Diencephalon	Epithalamus		här finns corpus pineale
Diencephalon	Corpus pineale		melantoninproduktion
Diencephalon	Subthalamus		Motorisk funktion; koppling till basala ganglier
Limbiska systemet	Hippocampus	del av l. temporalis, reglerar minne
Limbiska systemet	Amygdala	emotion
Limbiska systemet	Gyrus cinguli	sitter ovanför corpus callosum, emotion, motivation uppmärksamhet
Limbiska systemet	Fornix	horn förbinder hippocampus med corpora mammillaria (hypothalamus) och är central för minneskretsar
Truncus encephali	Mesencephalon
Truncus encephali	Pons
Truncus encephali	Medulla oblongata
Truncus encephali	Substantia nigra	motorik medulla oblongata
Truncus encephali	Nucleus ruber	mesencepahlon motrik
Truncus encephali	Aqueductus cerebri	förbinder trdje och fjärde ventrikeln
Truncus encephali	Colliculus superior	mesenc. reflexer/orientering
Truncus encephali	Colliculus inferior	mesenc. hörselreflexer
Truncus encephali	Decussatio pyramidum	där banor kopplar om
Truncus encephali	Formatio reticularis	längs hela, vakenhet, smärta
Cerebellum	Vermis	kopplar ihop halvor
Cerebellum	Hemispherium cerebelli	hjärnhalva i lillhjärnan
Cerebellum	Cortex cerebelli	lillhjärnsbark, yttersta lagret
Cerebellum	Purkinjecell	finns i yttesta granularis externa, dentriter i molekylaris
Cerebellum	Korncell	i lamina granularis, skickar fibrer upp till molekylaris
Cerebellum	Bergmannglia	specialiserade astrocyter i cerebellum, stödjer purkinjeceller
Cerebellum	Arbor vitae	vit substans i cerebellum, trädlikt, signaler till/från hjärnstamm
Cerebellum	Pedunculi cerebellares	stjälk, kopplar cerebellum med truncus encephali
Medulla spinalis	Cornu anterius	framhornet, motoriska synapser
Medulla spinalis	Cornu laterale	sidohornet, sensoriska synapser
Medulla spinalis	Cornu posterius	bakhornet
Medulla spinalis	Fasciculus gracilis	beröring, vibration och proprioception T6- till m. oblongata
Medulla spinalis	Fasciculus cuneatus	beröring, vibration och proprioception -T6 till m. oblongata
Medulla spinalis	Tractus spinothalamicus	sidosträngsbanan
Medulla spinalis	Tractus corticospinalis	baksträngsbanan
Meninges	Dura mater	Yttre lagret i meninges, ungefär som en segelduk, bestär av stram bindväv
Meninges	Arachnoidea mater	mellanlagret i meninges, ungefär som glapack
Meninges	Pia mater	indre laggret i meninges, väldigt tunt, bara två celler
Ventricelsystem	Ventriculus III	mellan talamus-talamus ovanför mesencephalon
Ventricelsystem	Ventriculus IV	ventralt cerebellum, dorsalt om pons/medulla oblongata
Ventricelsystem	Plexus choroideus	där CSF produceras, edendymceller, finns i ventriklar 1-4, men inte överallt
Ventricelsystem	Liquor cerebrospinalis	CSF skyddar CNS mekaniskt skydd och ger närning och avfallstransport
Kärl	Blod-hjärn-barriären	ser till att inte blodets celler många patogen kan komma in i hjärnan, viktigt för läkemedel som har svårt att penetrera (astrycyt, endotel med tight junctions)
Kärl	Sinus durae matris
PNS	Nervus spinalis	31 par spinalnerver
PNS	Radix anterior	främre rot, motoriska efferenta	ventral rot, motoriska efferenta
PNS	Radix posterior	bakre rot, sensoriska afferenta	dosalrot `ganglier
PNS	Ganglion spinale	dorsalrotsganglier, somatosensoriska afferenta neuron
PNS	Nervi craniales I–XII	kranialnerver
PNS	Epineurium
PNS	Perineurium
PNS	Endoneurium
ANS	Sympaticus	Fight or Flight, höjer aktivitet
ANS	Parasympaticus	Rest and digest, sänker aktivtet, vila
ANS	Ganglion paravertebrale
ANS	Ganglion prevertebrale
ANS	Ganglion intramurale
Oliviaris och hjärnstamskärnor i hjärnstammen
Meningerala bladet i dura mater
vagusnerven
parasympatiska nervsystemet lite mer repetition
bergmanglia och golgiceller
Astrocyter – deras ändfötter omsluter kapillärerna
cortiska organet histologi ett par gånger till
Hornhinnan/lins lager kunna dom (inkl nervändslut

• chiram opticus

Association fibers are axons (nerve fibers) that connect cortical areas within the same cerebral hemisphere.[1]
Hippocamps finns i temporalloben
Metathalamus kopplar om synbanor