--- source: Gabriels anteckningar lecture: Emotioner block: 3 --- # Emotioner Emotioner - ​ Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info. - I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information. - Prefrontal associationscortex - ​ Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande, planering, impulskontroll osv.) - Limbisk associationscortex - ​ Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus, thalamus, hypothalamus mm. - ​ Bearbetar emotioner och känslor på olika vis. - ​ Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering (hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight vid fara/rädsla/hot osv). - PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder - ​ Påminner om “posterior-parietalkortex”. Information från olika sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) → högre bearbetning. - ​ Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi upplever och interagerar med omgivningen. - ​ Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett tillämpligt sätt (t.ex faror) → emotioner är därför viktig för artens överlevnad. - ​ Det finns olika typer av emotioner - Primära emotioner - ​ Universella, medfödda emotioner - ​ T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro - Sekundära emotioner - ​ Sociala emotioner (normer osv) - ​ T.ex blyghet, skuldkänslor - Bakgrundsemotioner - ​ Basala, långvariga tillstånd - ​ T.ex lugn, spänd, välbefinnande. Frågor 1.​ Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga? 2.​ Vilka olika typer av emotioner finns det? 3.​ Vad menas med associationscortex? Vilka finns det? Amygdala - ​ En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro. - Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan. - Har en komplex uppbyggnad. - ​ Amygdala har flera funktioner: - Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner. - Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och beteendemässig respons). - Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till minnen → emotionella minnen (återkommer). - Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm. - Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm. - ​ Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons. - Low road – Snabba vägen - ​ Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till amygdala. - ​ Då skapas en direkt respons, likt en reflex. - Detta ger dock ingen möjlighet av inlärning/analys! - T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud. - Eller om man ser en pinne som liknar orm kan pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex - ​ Dessa är medfödda och behöver ej läras in. - High road – Långsamma vägen - ​ Afferent informationen når först en sensoriska associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når amygdala. - ​ Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera eventuell fara och skapa emotionell respons. - ​ T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne! → amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas. ![[image-e506cf72ed2a.png]] ![[image-2b137e94a455.png]] - ​ Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är viktig för identifiering av fara. - ​ För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex: - Till cortex, ffa limbiska associationscortex - ​ Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv). - ​ Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med minnesbildning). - Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam) - ​ Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin, serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet & alertness → uppmärksamma på omgivningen. - Till hypothalamus - ​ HT ansvarar för flera autonoma funktioner. - ​ Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa stressrespons där “stresshormoner frisätts”: - Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts - Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol - ​ Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls, mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning - Ger upphov till direkta muskelreaktioner - ​ T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud. - ​ “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt stilla. Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser. Frågor 1.​ Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer när den aktiveras? - Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls). - Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress svagare. Beteende - ​ Det finns två former av stimulin. ![[image-0c614c937415.png]] - Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar, automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras (belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning) - ​ T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas - Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och framkallar emotioner. - ​ T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne, försöker man undvika platsen. - ​ Det finns två system som påverkar beteenden - ​ Bestraffningssystemet – withdrawal - Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning - Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att öka/stimuleras - ​ T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat (oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt upp nästa gång för att undvika straffet! - ​ Belöningssytemet - Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra, alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning. - När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer hjärnan att motiveras att upprepa handlingen. - Mekanism - ​ Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin. - ​ Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva känslor - ​ Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar (t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat). - Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat (US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och förväntningen justeras! - ​ Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet. - Operationell betingning → beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna. - ​ Trycker på knapp → får mat → jag trycker igen - ​ Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen Frågor 1.​ Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem? 2.​ Vad menas med operationell betingning? Beteendesignaler & minnen - ​ Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken och kroppshållning som avspeglar emotioner. - ​ T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje. - ​ Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le) aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion, dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner. - ​ Det finns olika typer av minnen - ​ Emotionella minnen – amygdala - Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje. - Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej” beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer. - ​ T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv. - ​ Deklarativa minnen – hippocampus - “Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord. - Berör fakta såsom vad, när och hur något hände. - ​ T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för någon annan Frågor 1.​ Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion? 2.​ Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen? Fear/contextual conditioning - ​ Fear conditioning - Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att försöka undvika (blir en conditioned stimuli). - Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen. - ​ Contextual conditioning - Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala. - Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande. - ​ T.ex tandvårdsrädsla - Fear conditioning - ​ Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned stimuli (CS). - ​ T.ex ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala → framkallar rädsla. - Contextual conditioning - ​ Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus. - ​ t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan aktivera amygdala → undvikande beteende Frågor 1.​ Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel. Hormonella mekanismer och minnesfunktioner - ​ Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner. - ​ Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras. - NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”: - ​ A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus (NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS. - NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning - ​ Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts. - Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol: - ​ Förstärker amygdala - ​ Hämmar hippocampus - Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla) - ​ Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering medvetet och omedvetet (“magkänsla”). - Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och logisk analys! - ​ Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre utsträckning. ![[image-1d201312b0c6.png]] ![[image-c47d02eb0fb3.png]] ![[image-d759bd50afa9.png]] - ​ Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner. - Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya situationer. - Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem. - Funktioner när vanor bryts. Frågor 1.​ Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner? 2.​ Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara högst ansvarig för detta? 3.​ Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner?